Rutiner och uppträdande ombord.

Rutiner och uppträdande ombord på
T/S Gunilla
Version 2011-11-17
INNEHÅLL:
SÄKERHET .......................................................................... 2
ELEVKONTRAKT INFÖR PÅMÖNSTRING PÅ T/S GUNILLA ... 6
SÅ HÄR UPPTRÄDER VI OMBORD PÅ T/S GUNILLAFÖRDJUPNING ................................................................... 8
DYGNSRUTINER ............................................................... 11
DÄCKTJÄNST .................................................................... 12
INSTRUKTION FÖR LANDGÅNGSPOST .............................. 15
INSTRUKTIONER FÖR ANKARVAKTSPOST ........................ 16
RENHÅLLNING ................................................................. 17
SOPHANTERING OMBORD INLEDNING ............................. 20
TVÄTTSTUGAN ................................................................. 22
1
SÄKERHET
Målet med all verksamhet ombord på Gunilla är att den ska bedrivas på så säkert sätt som möjligt..
Säkerhet och säkerhetstänkande är ytterst viktigt. Fartygets besättning är ansvarig för din säkerhet från
det att resan börjar tills den tar slut (även om du har fyllt 18 år och är myndig). Vissa regler kan ibland
tyckas väl stränga, men det är för att i första hand skydda dig.
Allmänt
Först och främst, från det du sätter din fot på landgången:
Gå – spring inte! Det har inträffat flera ganska allvarliga olyckor ombord som resulterat i kortare eller
längre tids sjukskrivning på grund av att man sprungit istället för gått. Det är mycket lätt att halka och
slå sig förfärligt illa om man springer. Se därför till att alltid gå och ha alltid ordentliga skor när du vistas
på däck.
Håll i dig! Det uråldriga talesättet en hand för båten och en hand för dig gäller lika fullt idag. Det går
att köpa en ny skiftnyckel eller schackel om du skulle tappa den överbord. Däremot är det mycket svårare
att få tag på dig om DU ramlat överbord eller, för den delen, plåstra ihop dig så att dina föräldrar blir
nöjda om du fallit ned på däck från riggen. Detsamma gäller när du förflyttar dig ombord. Håll i dig när du
går i lejdare och när du går på däck om det är halt (det är det nästan alltid). Det viktigaste är ALLTID att
varken du eller någon annan inte skadar sig – materiella skador ska vi naturligtvis försöka undvika, men
personskador är alltid det vi först och främst vill slippa.
Stuva undan dina prylar – och gemensamma saker! Gunilla, liksom alla andra fartyg, rör på sig i sjön.
Även om det för tillfället är lugnt kan det utan någon som helst förvarning börja rulla och därför ska det
ALLTID vara sjöstuvat ombord. Detta gäller både dina privata prylar i hytten och fartygets gemensamma
utrustning. Det finns lådor och garderober i varje hytt – använd dem!
Flytvästar
Alla ombord har fått en uppblåsbar flytväst. Man ansvarar personligen för denna och ser till att den
befinner sig i respektive våtgarderob när den inte används. Dessa flytvästar bärs på däck när det är mörkt
och vid dåligt väder. Vid arbete i riggen skall man dock av säkerhetsskäl inte använda flytvästen, den
hängs då tillfälligt i svalen.
När man använder Transportbåten för transporter eller utflykter finns en uppsättning seglarvästar. De
skall alltid användas om inga andra order ges. De skall tas på innan man går ombord och av efter det man
lämnat båten.
Vid fartygets eventuella övergivande finns speciella räddningsvästar i lårar på däck.
Riggen
Arbete i riggen
Att arbeta uppe i riggen på ett segelfartyg när det blåser och masten svänger från ena sidan till den
andra, kräver maximal koncentration och säkerhetstänkande. Även arbetet nere på däck kräver att man
vet vad de som är där uppe gör.
2
För att ha lite grund (fotpert) att stå på, följer här en lista med säkerhetsregler.
Tag inga onödiga risker, var alltid på den säkra sidan.

Ha alltid säkerhetssele på när du äntrar riggen.

Äntra alltid riggen i LOVART, du trycks då mot riggen av vinden.

Ha alltid kontakt med tre punkter när du klättrar, flytta endast en hand eller fot i taget. En hand för
dig och en för fartyget.

Håll alltid i vanten när du klättrar.

Kroka fast dig när du arbetar eller passerar svåra passager.

Undvik om möjligt att sitta eller stå på rårna, använd fotperten om möjligt.

Varsko de som står i perten innan du stiger i eller ur.

Äntra inte ut på ett rå som inte är fixerat med brassar och fall. Undermärsråt har ingen topplänta, det
måste därför alltid vara fixerat med minst tre skot när någon är ute på råt.

Lösgör alltid Undermärssegel före Övermärs.

Lägg ifrån dig alla lösa saker innan du äntrar upp. Glasögon skall ha en säkerhetssnodd.

Måste du ta med ett verktyg eller dylikt upp, ha det alltid fäst med en säkerhetslina till dig.

Var vaksam på förseglens skotblock när du arbetar på fördäck

Arbeta alltid i LOVART på klyvarbommen. Ett försegel kan lätt fångas av vinden och knuffa dig
överbord om du är på läsidan.

Inget onödigt prat under segelmanöver, du kan lätt missa ett viktigt kommando om du eller någon
annan pratar.

Bemanna alltid tillräckligt, annars kan det lätt uppstå brännskador om tågvirket löper ut utan kontroll.

Vakthavande styrman varskos före varje äntring av riggen.

Utomstående gäster får inte klättra (försäkringsfråga).
Selar

Selarna lämnas ut personligen till var och en, som ansvarar för dess skötsel.

Vid återlämnandet skall selen vara rengjord och inoljad (se nedan).

Selen skall bäras då man har vakt, när man går upp i riggen, ut på klyvarbommen, eller annars enligt
bedömning.

Selen skall INTE användas av navigatör, rondman och backisar.
Navigatör, rondman och backis förvarar sina selar i svalen under vakt.

Innan du tar på dig selen - kontrollera att karbinhakarna inte kärvar utan fjädrar tillbaka.
Om de är tröga, smörj enligt nedan.

Kontrollera att kroken har fällt ut sig i låst läge när du har satt fast den någonstans.

Det har förekommit att den har trögat och stannat i öppet läge

Kontrollera också att den inte öppnas när du förflyttar dig längs rårna.

Om selen blir blöt av saltvatten skall den sköljas i färskvatten och torka.

En gång i veckan, eller om det behövs, skall karbinhakarna smörjas.

Vid fel på selen, anmäl genast till ansvarigt befäl.
3
Sjukhytten
Ombord finns en välutrustad sjukhytt. I den finns utrustning för att ta hand om de vanligaste typerna av
akuta sjukdoms- och olycksfall samt medicin m.m. Något sjukhus eller apotek i vanlig bemärkelse är det
däremot inte och därför är det ytterst viktigt att du ser till att ha med dig tillräckligt av din egen medicin
om är beroende av sådan.
Äter du någon medicin när du kommer ombord är det av yttersta vikt att du meddelar detta till kapten.
Vet du med dig att du brukar behöva en viss sorts medicin, se till att ta med den inför resan.
Brand
Brand ombord är bland det värsta som kan hända. Visserligen har vi bra utrustning att släcka en eventuell
brand men det största skyddet utgörs av förebyggande åtgärder. Av denna anledning:

Är det absolut förbjudet att röka under däck, på däck får rökning endast förekomma i lä på poopen. Vi
förvarar och hanterar bensin och andra brandfarliga vätskor på flera ställen varför vi ser mycket
allvarligt på överträdelser av denna regel.

Är det inte tillåtet att ha öppen eld under däck; levande ljus och lek med tändstickor är exempel på
detta.

Fotogenlyktor får inte förekomma ombord, inte ens uppe på däck.

Det är mycket viktigt att reglerna för tvättstugan följs, framför allt med avseende på
torktumlaren.

Det är viktigt att brandronder utförs regelbundet.
Byssan
I byssan, fartygets själ, finns det en och annan fara. Det finns tre kategorier av säkerhetsfrågor:
Personlig säkerhet, brandrisk samt hygien. Det är förbjudet att gå och ta mat i kylar och förråd andra
än de som är avsedda för nattamat (de två bänkkylarna på akterkant). Kockarna har beräknat vad som
skall gå åt under resan.
Personlig säkerhet
I byssan hanterar vi hela tiden heta vätskor t.ex. kokande vatten men även mycket varm olja.
Brännskador är allvarliga saker och därför ska man göra allt för att undvika sådana. Tänk på att alltid
jobba säkert t.ex. genom att varna personer i närheten när man kommer bärandes på en kastrull eller
gryta. Ett annat exempel är att vid dåligt väder ha plastförkläde på sig. Spiller du hett vatten på dig så
bränner du dig inte. Likaså om du har skor på fötterna klarar du dig också bättre.
Knivar ska behandlas och hanteras med respekt. För att minska risken att du skär dig ska du se till att
alltid hålla knivarna så vassa som möjligt. Detta betyder att du INTE kan slänga en smutsig kniv i diskhon
eller bestickbaljan; då blir den garanterat slö inom kort och det är stor risk att någon skär sig. Diska
istället av kniven för hand så snart du är klar med den och häng upp den igen. Kniven håller dessutom
skärpan bättre om den diskas för hand.
Splitter på durken kan som du förstår förekomma. Därför får du inte gå barfota i byssan, eller i lilla
mässen. Skärsår i fötterna är ganska smärtsamt och kommer att hindra dig från att delta i verksamheten
en lång tid framöver. Diskmaskinen använder ett frätande ämne som diskmedel. Se därför till att aldrig få
diskvatten eller diskmedel i ögonen. Dessa är nämligen mycket känsliga för just denna typ av kemikalie.
4
Tänk på att det kan finnas rester av diskmedel på fingrarna när du fyllt på behållaren så glöm inte att
tvätta av dig efteråt. Skulle du har fått diskmedel i ögonen – skölj med rikligt med vatten – minst en
halvtimme, och varsko något befäl.
Hygien
Vi är många som äter men få som lagar maten. Därför är det risk att du sprider just din smitta till resten
av besättningen när du jobbar i byssan. Se till att vara mycket noggrann med den personliga hygienen
(tvätta händerna ofta när du jobbar i byssan), och arbeta inte i byssan om du är eller precis varit
magsjuk. Av hygienskäl ska du givetvis inte gå barfota i byssan, eller lilla mässen. Det är inte bara du
själv som måste hållas ren, även byssan kräver sitt. Detta gäller givetvis överallt men ju varmare det är
desto noggrannare måste man vara då bakterier och annat frodas bättre och bättre för varje grads högre
temperatur.
Varje dag måste byssan göras ren och det gäller varje kvadratcentimeter yta där inne. Utöver detta
måste man vara mycket noggrann med att rengöra skärbrädor och arbetsredskap som knivar,
skärmaskiner och arbetsbänkar efter varje gång du använt dessa. Byssans tvättställ är bara till för de som
jobbar i byssan (hygienskäl). Sitt inte på arbetsbänkarna (hygienskäl).
Vid proviantering är det väldigt viktigt att alla varor packas om på kajen innan de kommer ombord. Alla
frukter och grönsaker skall inspekteras var för sig med avseende på dels kvalitet, dels att det inte finns
någon ohyra på den. Detta är det enda sättet vi har att hålla kackerlackor borta, så det ligger i ditt eget
intresse.
Brandrisk
Byssan är, näst efter maskinrummet, det vanligaste stället för brand. När du steker - se till att alltid ha ett
lock till hands att kväva en eventuell brand p.g.a. överhettning. Se till att du vet var brandfilten finns. Lär
dig var brandsläckarna står och hur de används. Det finns t.ex. en brandsläckare som är kopplad direkt till
utsugningsfläkten ovanför stekbordet. Denna fläkt innebär en stor brandfara om man inte gör rent den
med jämna mellanrum. Gör därför ren fettavskiljaren till fläkten minst en gång per vecka, gärna oftare.
5
ELEVKONTRAKT INFÖR PÅMÖNSTRING PÅ T/S GUNILLA
Resorna med T/S Gunilla utgör en förutsättning för de studier som bedrivs på Öckerö gymnasieskola.
Det är därför viktigt att alla tar ett personligt ansvar och bidrar till att resorna genomförs på ett bra sätt
med hänsyn till säkerhet och trygghet för alla ombord.
Mellan Öckerö gymnasieskola och berörd elev samt målsman har överenskommelse enligt nedan
träffats angående regler under tiden som påmönstrad elev (trainee) på T/S Gunilla:
1.
Tider
I hamn:
Alla elever skall vara ombord efter av kapten eller utbildningsledare meddelad
tid. Det skall vara tyst kl. 24.00 i elevinredning och stora mässen.
Till sjöss:
Det skall alltid vara tyst och lugnt i elevinredningen av hänsyn till andra som
sover eller studerar.
I hamn och till sjöss: Alla elever skall vara i tid till uppställning och vaktavlösning.
2.
Landgång
Av säkerhetsskäl går eleven aldrig iland ensam utan i grupp. Gruppens storlek meddelas av kapten eller
utbildningsledare inför hamnbesökey. Vid gemensamma utflykter eller vid egna projektstudier skall eleven
vara klädd enligt anvisning.
3.
Vaktgång
Som påmönstrad är eleven skyldig att delta i vaktens arbete under segling och i hamn. Vid postgång
svarar eleven för säkerheten för alla ombord och det viktigt att denne sköter de uppgifter som åligger
posten. Ansvarigt befäl kan befria eleven från vakt vid t ex sjukdom.
4.
Hytter
Hytten skall vara välstädad. AV säkerhetsskäl får inga kläder eller andra lösa saker får ligga på durken.
Alla sover i sin egen koj, eftersom det i händelse av olycka är nödvändigt att veta var alla befinner sig. En
person bland befälen gör återkommande kontroller av hytter. Även under hamnbesöken genomförs
hyttinspektioner nattetid för att kontrollera närvaron ombord.
6
5.
Att ta med ombord
Eleven ansvarar för att följande handlingar medtas vid påmönstring: pass med giltighetstid minst 6
månader efter hemkomst, sjöfartsbok, ev. visum, Försäkringskassans id-kort för fri sjukvård inom EU
(gäller vid resa i Europa), läkarintyg för sjöfolk (i de fall skolan inte har detta).
6.
Rökning, alkohol och droger
Under mönstrad tid råder totalt drog-och alkoholförbud. Förbudet gäller både ombord och iland oavsett
om man har vakt eller inte. Det gäller även under resor till och från fartyget vid på- och avmönstring. För
att försäkra sig om att förbudet efterföljs genomförs alkohol- och drogtester. Eleven är medveten om
att alkohol- och drogtester kan genomföras när som helst och utan förvarning under tiden som mönstrad
ombord. Om eleven inte respekterar drog- och alkoholförbudet kan inte skolan ansvara fullt ut för elevens
säkerhet och hemskickning kan bli aktuellt. Rökning ombord får endast ske på anvisad plats. All
tobaksanvändning kräver intyg från målsman för omyndiga elever.
7.
Åtgärder
Befälhavaren och utbildningsledaren utreder när en elev brutit mot reglerna i detta kontrakt och beslutar
om åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara samtal med eleven, kontakt med föräldrar via rektor,
begränsad möjlighet till landgång, utfärdande av varning, avbruten segling med hemskickning.
Hemskickning kan bli aktuellt i de fall då elevens säkerhet inte kan garanteras d v s att eleven uppträder
uppenbart oansvarigt. Hemskickning kan vara aktuellt även vid undanhållande av viktig information, t.ex.
hälsoläge. Dessa resor bekostas inte av skolan liksom kostnad för ev. ledsagare för omyndig elev. Vid
hemskickning genomförs resten av seglingsperiodens utbildning i skolans lokaler på Öckerö. Befälhavaren
har ensam rätt att, efter samråd med rektor, besluta om hemskickning.
8.
Förändring av seglingsroute
Skolan äger rätt att förändra, förkorta, förlänga eller avbryta seglingen av pedagogiska, ekonomiska eller
säkerhetsmässiga skäl.
9.
Målsmans skyldighet
Det åligger målsman att i god tid inför avresa informera om omständigheter som kan ha betydelse för
vistelsen ombord. Detta kan vara sjukdom, medicinering, allergi, ätstörning, särskild kost, fysiska eller
psykiska problem och dylikt.
10. Mönstring ombord
Det är befälhavaren som ytterst beslutar om mönstring av elev.
7
SÅ HÄR UPPTRÄDER VI OMBORD PÅ T/S GUNILLA-fördjupning
Hytter Kojen skall vara bäddad och gardinerna fråndragna när man inte ligger i kojen. Detta är också en
säkerhetsfråga. När man skall kolla om det finns någon i hytten vid t.ex. brand behöver man bara titta in
genom dörren för att se om någon ligger i kojen. Kojkläderna får inte användas någon annanstans än i
kojen. Var och en sover i sin egen koj. Det är främst en säkerhetsfråga, i händelse av olycka måste man
veta var alla befinner sig.
I hyttavdelningen skall det alltid vara tyst och lugnt. Med de oregelbundna arbetstider vi har, är det
nästan alltid någon som ligger och sover, och skall inte bli störd. Det är jobbigt att behöva gå upp och be
några vara tysta. Tejp får INTE användas för att sätta upp saker med i inredningen. Använd magneter
eller häftmassa. Man äter inte i hytten. Vi befinner oss varmt klimat och eventuella kackerlackor älskar
matrester. Det är därför självklart att hålla hytterna fria från smulor och matrester genom att helt enkelt
inte äta något där.
Byte av vakt i hamn
Man kan bara byta ett helt dygnspass, alltså från 08.00 till 0800.
Man kan bara byta en vakt per hamn med samma person.
Den som tar en vakt för en annan ansvarar för de arbetsuppgifter den hade haft.
Alla byten får endast ske efter medgivande av vakthavande befäl och av speciella skäl.
Mobiltelefoner:
Ingen användning under arbetstid, lektioner eller måltider.
Klädsel
Vid landgången
Se instruktioner för landgångsvakt nedan.
Under måltider
När vi äter har vi på överkroppen klädda i minst shorts och linne.
I stora mässen får man inte sitta med sele på sig, man får inte heller ha smutsiga arbetskläder på sig
I lilla mässen är det tillåtet att komma in och fika iklädd sjöställ och sele när man har vakt.
När vi äter övriga måltider tar vi av oss ytterkläder och sele.
Under vakt
När man är på vakt skall man alltid vara iklädd säkerhetssele, detta för att snabbt kunna klättra upp i
riggen. När det är mörkt har man alltid flytväst på däck (inte i riggen). Man har även ett par skor/sandaler
som sitter stadigt fast på fötterna.
8
Lösa saker
Gunilla är ett fartyg och ett fartyg rör sig i sjön. Även om det för tillfället verkar vara lugnt och stillsamt,
kan det när som helst komma en vindby, så vi lägger över. Lägg därför ALLTID undan de saker du har
jobbat med, böcker etc., när du går ifrån platsen. Detta inte bara för att öka trivseln ombord utan det är
även en säkerhetsfråga; saker som åker omkring på durken kan man snubbla på, ett par A-4 papper kan
effektivt täppa till länsgropen.
Musik
I hamn
Vid arbete på däck kan det vara tillåtet med musik förutsatt att du frågar vakthvande om lov och att ingen
arbetar i riggen – du hör inte om någon ropar att de tappar något.
Till sjöss
Frivakten får ha mp3/ipod e dyl på backen om ingen jobbar i riggen ovanför.
I Byssan
I byssan är det kocken som bestämmer om det skall vara musik eller inte. Vid måltider skall volymen vara
dämpad.
Mässarna
Det skall alltid vara ordning i mässarna, när man har använt något lägger man tillbaka det INNAN man
lämnar platsen. Kolapapper, tomma burkar etc. ska ej ligga kvar på borden utan slängas i papperskorg
(rätt papperskorg!). Dynorna skall ligga där de ligger och inte vikas ihop och has som ryggstöd - de
kommer då att gå sönder rätt snart.
I stora mässen byter man om till rena kläder innan man uppehåller sig där. Inga fötter på borden eller
dynorna, det är både ohygieniskt och otrevligt. Man ligger eller sitter inte heller på borden. Under måltider
sitter man ordenligt, inga uppdragna knän etc. Under måltid läser man inte heller.
I stora mässen skall det alltid vara studiero när vi är till sjöss. Det betyder ser på film på tvn annat än på
speciella dagar som meddelas för var gång. Det skall även vara tyst och lugnt med avseende på musik
och spel. Att titta på film i sin laptop är tillåtet om man har hörlurar. Vill flera titta samtidigt så är det
tillåtet endast i lilla mässen kvällstid om ingen störs. Ej heller under 8-12vaktens fikatid.
I hamn är det tillåtet med film etc. mellan 2000-2400. När det tittas på film i stora mässen skall det vara
tyst och lugnt i lilla mässen så de som vill studera kan göra det.
Solbad
Ligger och solar gör vi bara backen.
Badning
Ingen badning från fartyget är tillåten utan vakthavande styrmans tillåtelse. Simning till eller från fartyget
vid ankarliggning endast tillåtet efter befälhavarens medgivande.
9
Toaletter
För allas trevnad är det viktigt att du följer dessa enkla regler:

Stoppa inte något i toaletten, förutom möjligen använt toapapper, som inte först passerat munnen
och magen.

Använd så lite toapapper som möjligt. Ju mer papper du använder desto större är risken för stopp.

Varsko direkt om du misstänker att det är stopp i toaletten! Ju längre tid du väntar desto räligare blir
det.

Sitt ned! (Gäller även killar. Det är svårare än du tror att träffa rätt när det rullar).

Tänk på sopsorteringen ombord – plast ska skiljas från papper. Använd därför bara papperskorgarna
på toaletterna åt plastfria produkter och släng sådant som innehåller plast i därför avsedda behållare på
annan plats. Den lilla plast som finns på bindor räknas inte, så de slängs i papperskorgarna på toa.
10
Ansvarsområden
4-8 vakten
Spolar däck med sjövatten och färskar
av. Rengör bryggan, samt allmän
DYGNSRUTINER
rengöring på däck.
8-12 vakten
Sjörutin
Rengör allt under däck, förutom
23:55-00:00
Vaktförfångning
03:30
Utpurrning av 4-8 vakten
03:55-04:00
Vaktförfångning
07:00
Utpurrning 8-12 vakten samt dagman
07:15-07:55
Frukost för 8-12 vakten samt dagman
07:55-08:00
Vaktförfångning
08:00-08:30
Frukost för 4-8 vakten
10:00-10:15
Förmiddagskaffe
11:00
Utpurrning 12-4 vakt
11:20-13:15
Lunch för enligt schema
11:55-12:00
Vaktförfångning
12:10-15:20
Studietid för 4-8 vakten
13:15-17:10
Studietid för 8-12 vakten
15:00-15:30
Eftermiddagskaffe
15:20
Utpurrning av 4-8 vakten
15:30-15:55
Befälsmöte/Stormöte
15:55-16:00
Vaktförfångning
16:10-20:10
Studietid för 12-4 vakten
17:10-18:25
Middag (fördelning enligt schema)
19:55-20:00
Vaktförfångning
23:30
Utpurrning av 12-4 vakten
23:55-00:00
Vaktförfångning
hytterna.
12-4 vakten
Bringar ordning i tvättstugan och tar
hand om ev. överbliven fartygstvätt.
Rutin till ankars och i hamn.
06:00
Utpurrning av backisar
07:00
Allmän utpurrning
07:15-07:45
Frukost
07:55
Uppställning på däck, morgonmöte - flaggan hissas vid åtta glas.
10:00-10:15
Förmiddagsfika
12:00-12:30
Lunch - meddela senast kl 10:00 om du inte ska äta ombord.
15:00-15:30
Eftermiddagsfika
18:00-18:30
Middag - meddela senast vid lunch om du inte ska äta ombord.
22:00
Alla ombord, om inget annat meddelas
24:00
Tystnad i fartyget
11
DÄCKTJÄNST
Vaktsystemet
För att kunna segla dygnet runt någon längre tid måste vi dela upp oss på ett lämpligt sätt så att man får
sova någon gång. Här ombord, liksom på de flesta andra fartyg, arbetar vi enligt ett trevaktssystem.
Besättningen delas in i tre grupper eller arbetslag som kallas för vakter. Dygnet delas in i 12-4 vakten, 48 vakten och 8-12 vakten. Varje vakt arbetar, d.v.s. har vakt, fyra timmar och har sedan frivakt i åtta
timmar. Frivakten innebär främst att man inte har vakt, inte att man är ledig från arbete, här ombord
ägnas en stor del av frivakterna åt undervisning eller studier.
När du går vakt alternerar du mellan olika arbetsuppgifter, s k poster. Som navbiträde och rondman går
du normalt hela vakten medan övriga poster byter av varje halvtimme. Rondmannen assisterar
maskinisten under dagen.
Poster
Utkik
Utkik skall stå upp och ha ständig kontroll på allt som händer runt fartyget. Utkiken är vakthavandes extra
par ögon. Den som är vakthavande har många saker att tänka på och ta hand om och därför är alltid en
person avdelad att ”titta ut”. Som utkik ska du, om inget annat sagts, speja efter andra fartyg, land,
fiskenät och annat som kan tänkas utgöra en fara för fartyget. Man spejar också efter eventuella livflottar
eller –båtar. Det är mycket svårt att se en flotte när det går lite vågor, så det gäller att titta ordentligt.
Tänk på hur det skulle kännas att sitta i en livflotte och se ett fartyg bara segla förbi!
Enligt de internationella sjövägsreglerna ska man hålla noggrann utkik med alla till buds stående medel.
Detta innebär att du inte bara ska titta rakt fram utan hålla koll horisonten runt. Vi har förvisso en radar
ombord men den ser långt ifrån allt – utkiken är alltså en mycket viktig funktion även om det inte alltid
känns så.
Allt du ser ska rapporteras, av dig själv, till vakthavande och ingen annan. Det är bättre att du rapporterar
en gång för mycket än en gång för lite. Att vara utkik är ett av de viktigaste jobben ombord, allas våra liv
hänger på att den som är utkik är på alerten och rapporterar vad man upptäcker. Man kan alltså inte sitta
och sola eller prata med kompisarna framme på backen.
Rorsman/rorgängare
Rorsman är den som bokstavligen styr fartyget. Den som ”kör” däremot är vakthavande, d.v.s.
befälhavaren eller en styrman. Ett fartyg av Gunillas storlek är egentligen inte svårare att styra än en
mindre båt, däremot kanske något annorlunda. Ju större ett fartyg är, desto längre tid tar varje manöver.
När man styr ett större fartyg är det är viktigt att inte ha för bråttom – det tar tid innan hon svarar på
rodret.
Som rorsman har du ansvaret för att hålla kursen. (Gunilla är en nyckfull dam, som kräver ständig
uppmärksamhet. Det gäller därför att vara koncentrerad och inte stå och prata med kompisarna.) Kom
ihåg rorgängarens tre H: Hålla kurs, Hålla fart, Hålla tyst!
12
Roderkommandon
När styrman, eller lotsen, ger ett kommando repeterar man högt och tydligt ordern. Därefter lägger man
rodret åt det håll som avses och när rodret är på den angivna vinkeln repeterar man ordern en gång till.
Det finns några kommandon som kan vara bra att kunna som rorsman. (Kommandon på engelska inom
parentes)

styrbord xº / babord yº (starbord xº degrees / port yº degrees)
Order om att lägga en viss rodervinkel – ta roderskvallran till hjälp. (shift the helm to a certain helm
angle)

dikt styrbord / dikt babord (hard to starbord / hard to port)
Order om att lägga maximal rodervinkel åt önskat håll. (shift the helm to maximum angle)

lätta på rodret / lätta till… (ease your helm / ease your helm to…)
Betyder att du ska minska rodervinkeln. (reduce the helm angle)

midskepps (amidships / midships)
Betyder att rodret ska vara rakt, d.v.s. 0º

stötta (steady)
Denna order kan komma när fartyget girar. Bara för att man lägger rodret midskepps slutar inte
fartyget att gira. Ordern stötta betyder att du ska lägga roder åt andra hållet för att häva giren.

rätt så (steady as she goes)
Denna order kommer också bara under en gir. Till skillnad från ”stötta” som ju innebär ”häv giren”,
ska du dessutom nu noga läsa av kompassen, häva giren och ta fartyget tillbaka till den kurs fartyget
hade just när ordern kom.

”Vad ligger du an?” (What is your heading?)
Kan vakthavande fråga. Då ska du svara vilken kurs fartyget har just i det ögonblicket, inte vilken
kurs du blivit beordrad att styra.

”Vilken kurs har du?” (What’s your present course?)
Frågar vakthavande när han vill veta vilken kurs du blivit beordrad att styra – jämför med ”Vad ligger
du an?”.
Det är viktigt att du som rorsman högt och tydligt repeterar alla order du får från vakthavande. Genom att
göra så minskar risken för missförstånd markant. När fartyget efter en gir är på kurs eller om du fått
någon annan order och denna är utförd ska du varsko detta genom att säga t.ex. ”kurs två två noll an”,
”styrbord 10º är” eller ”rätt så, kurs ett tre åtta”. (På engelska innebär det att man repeterar orden två
gånger, en gång när man får ordern och en gång när man har utfört den.)
Andra nyttiga ord angående rorgängeri på engelska:
helmsman
rorgängare
mate/officer
styrman
pilot
lots
leeward helm
lovgirighet
windward helm
fallgirighet
angle
vinkel
13
Som rorsman ska du koncentrera dig på att styra fartyget och vara uppmärksam på eventuella order från
vakthavande. Detta innebär att du inte kan stå och småprata med någon när du står och styr. När vi går
för segel måste du dessutom vara mycket uppmärksam på hur seglen står; vid t.ex. bidevindsegling kan
man inte blint styra efter kompassen utan måste anpassa sin kurs efter vinden. Missar man här och
fartyget går upp i vind kommer vi att tappa fart och eventuellt även att ofrivilligt vända genom vind.
Innan du förfångar, d.v.s. innan du själv tar över som rorsman meddelar du vakthavande ”jag förfångar
på kurs xxxº”
Livbojsvakt
Livbojsvakten har också en mycket viktig funktion som förhoppningsvis inte ska behöva agera. Du ska
som livbojsvakt hela tiden ha koll på hur många som är på däck och vilka som är uppe i riggen. Särskilt
viktigt är detta på natten då det är extra svårt att se om någon ramlar överbord.
Livbojsvakten står på förkant av poopdäck och står INTE och pratar med rorgängaren. (Också en viktig
post. Om DU skulle trilla överbord, vill du att den som är livbojsvakt skall reagera så snabbt som möjligt,
därför skall du vara på alerten när du har posten.)
Om det som inte får hända skulle hända, att någon faller överbord, ska du omedelbart fälla en av de två
livbojar som finns på förkant av poopdäck. Dessa är utrustade med både ljus och röksignaler som gör dem
lättare att upptäcka. SAMTIDIGT ropar du ”Man över bord om babord/styrbord!” så högt och tydligt som
du någonsin kan. Livbojsvakten skall ha koll på alla som är på däck eller uppe i riggen, för att omedelbart
observera om någon trillar överbord och slå larm.
Livbojsvakten håller också reda på tiden och slår glas på klockan på poopdäckets förkant. Utkiken framme
på backen svarar då med att slå lika många glas på skeppsklockan där framme. Förr, innan alla hade
armbandsur, mätte man tiden med ett halvtimmeglas som stod vid rorgängaren. Styrman höll reda på
timglaset och ”slog glas” varje gång han vände. Utkiken framme på backen svarade då för att man skulle
veta att han var vaken.
Navigationsbiträde
Navigationsbiträdet hjälper vakthavande med navigeringen efter bästa förmåga och vakthavandes
instruktioner. När man är navbiträde får man tillfälle att, dels arbeta med sina uppgifter i vakttjänst däcks
kursen, dels arbeta med sin arbetsjournal.
Rondman
Brand är bland det värsta som kan inträffa ombord och därför finns det alltid en person som regelbundet
går en runda i fartyget för att kontrollera att allt står rätt till. Förutom brandsyn gör rondmannen
regelbundna inspektioner av diverse maskineri och utrustning.
En annan uppgift som åligger rondmannen är att purra ut pågående vakt i god tid, enligt gällande rutin.
Backisar
I byssan finns det alltid mycket att stå i. Därför är normalt sett alltid två personer i varje vakt avdelade
att hjälpa till med matlagning, disk m.m. De som gör detta kallas för ”backisar”.
Backisarna hjälper kockarna med att sätta fram måltiderna, laga mat, diska och hålla rent i byssan.
14
På nattvakten ställer backisarna fram nattmat för sin och pågående vakt samt bakar bröd för nästa dag.
Schappis
Ur vakten utses även en schappis. Schappisens uppgift är att hjälpa båsen (arbetsledaren på däck) att
hålla ordning på alla förråd och verktyg under backen. Se till att allt är i sin ordning och att allt kommer
tillbaks på rätt plats.
Frivakten
När man inte har vakt har man frivakt. På frivakten kan man äta, ha lektioner eller skriva mejl. Ibland
finns det även tid att sova.
INSTRUKTION FÖR LANDGÅNGSPOST
Allmänt
Du är troligen den första representanten för Gunilla som en utomstående möter och det första intrycket är
ju som bekant ganska viktigt. Därför kommer här lite råd och instruktioner om hur vi uppträder ombord.
Klädsel
Som landångsvakt skall du vara klädd i hela och rena skolkläder. Byxor/shorts/kjol är valfritt efter eget
tycke. På fötterna har du skor eller sandaler, gå inte barfota.
Placering
Landgångsvakten uppehåller sig i landgångens absoluta närhet samt på den sidan som vi har mot kajen så
att ingen kan gå iland eller ombord utan att du ser det. Detta är mycket viktigt! En elev uppehåller sig
hela tiden vid landgången, medan den andra dels går ronder, dels kollar förtöjningar och att ingen
obehörig kommer ombord från sjösidan eller via trossar.
Uppträdande

Hälsa på alla som kliver ombord, det är dock inte nödvändigt att ta i hand. Fråga vem de är, vem de
söker och vad de har för ärende. Detta skrämmer bort de flesta som inte har något ombord att göra.
De som verkligen har ärende hit kommer å andra sidan att uppskatta bemötandet mycket.
Be personen i fråga att vänta hos er medan en av er, först varskor vakthavande styrman/skeppare,
sen hämtar ni den som efterfrågas.

Det skall vara snyggt och i ordning där man är landgångsvakt. Man äter inte heller vid landgången
(vid fika och måltider får landgångsvakten avlösning).
Uppgifter:
Besökare
Vi släpper inte ombord någon utan att ett vakthavande styrman/skeppare uttryckligen givit tillåtelse till
detta. Tänk på att i vissa hamnar är risken att vi får fripassagerare ganska stor. Glöm inte att hålla koll på
utsidan också! Förutom ovälkomna besök kan det mycket väl hända att man, särskilt nattetid, försöker
stjäla utrustning, så håll ögonen öppna!
15
Landgångslista
Ett noggrant protokoll på vem som är iland och vem som är ombord ska föras. Av. Detta av två skäl; om
det börjar brinna måste vi veta hur många som finns ombord, dels är det bra att veta vilka som är i land
om det skulle hända något ombord. Lämnar man fartyget med någon av våra båtar skall det naturligtvis
också antecknas.
Förtöjningar
Många hamnar vi besöker har ganska stor tidvattenskillnad. Därför ska du som landgångsvakt även
kontrollera förtöjningar, fendrar och landgång kontinuerligt.
Om du tycker att förtöjningarna är för slacka eller för tighta (spända) varskor du vakthavande befäl.
Försök aldrig att själv förtöja om.
När fartyget åker upp och ner med tidvattnet löper fendrarna mycket stor risk att hamna ur läge. Det är
därför viktigt att ständigt ha dem under uppsikt, så att de alltid ligger mellan fartyget och skrovsidan.
Landgången måste passas. I hamnar med stora tidvattenskillnader måste kanske landgången ibland
flyttas med jämna mellanrum.
Brand- och säkerhetsrond
Både dag och natt ska du gå rond, precis som när vi är till sjöss.
Slutligen, tveka aldrig att purra ett befäl (i första hand vakthavande) om du är tveksam om
minsta lilla.
En Törnlista för hamn-/ankarvakt m.m. finns att skriva ut.
INSTRUKTIONER FÖR ANKARVAKTSPOST
Ankarvaktens uppgift är att kontrollera att vi inte draggar, vakta fartyget mot oönskat besök samt utföra
säkerhetsronder. ”Draggar” betyder förresten att ankaret inte håller fartyget på plats längre, när ankaret
draggar släpas det efter botten.
Två elever och en styrman eller vaktledare går vakt.
En elev uppehåller sig i navhytten enligt samma regler som navbiträde. Den andra eleven går ronder och
uppehåller sig däremellan på däck. Hon/Han kan sitta, men inte läsa utan vara uppmärksam på
omgivningen. Det gäller ju inte bara att kolla positionen, utan också att ingen obehörig försöker ta sig
ombord.
Uppgifter:
Position
Kontrollera fartygets position en gång varje kvart och notera era observationer på ett särskilt protokoll.
Det som du ska hålla uppsikt efter är

latitud och longitud på GPS-navigatorn

bäringar enligt vakthavandes instruktioner

radaravstånd enligt vakthavandes instruktioner
16

djupet under köl

vindstyrkan

fartygets stävriktning
Utkik
Förutom att kontrollera att vi inte draggar är det mycket viktigt att hålla utkik efter ovälkommet besök
eller välkommet besök, andra fartyg (kollisionsrisk).
Radiopassning
Det ska alltid finnas passning på VHF kanal 16. Om någon av båtarna är iväg även kanal 77.
Telefonpassning
Till ankars ska det alltid finnas passning på fartygets telefoner. Om det ringer; svara och ta reda på vem
det är du talar med och vem man söker – och skriv upp detta. Be dem sedan ringa igen om 5 minuter om
vederbörande inte finns alldeles i närheten alternativt ta ett meddelande så att vi kan ringa upp när vi får
möjlighet. Det första alternativet är det enklaste och bästa.
Ronder
Ronder ska genomföras som vanligt.
Vakthavande
Kalla på vakthavande när

vinden ökar över angiven styrka,

djupet förändrats mer än tillåtet jämfört med första observationen,

bäringarna förändras mer än tillåtet jämfört med första observationen,

avstånden förändras mer än tillåtet jämfört med första observationen,

du är tveksam på om vi draggar eller ej, eller om du är osäker på något annat vad det än är.
Bättre att purra tusen gånger för mycket än en gång för lite.
Ett bra sätt att kontrollera om vi draggar eller ej är genom att lägga handen på ankarkättingen – om du
känner vibrationer eller till och med att det rycker i kättingen kan du vara tämligen säker på att vi
draggar. Tänk bara på att vi mycket väl kan dragga utan att man känner det i kättingen.
Ett annat sätt är att kontrollera ankarkättingens riktning. Är den rakt förut (i vindriktningen) så ligger vi
förmodligen stilla. Skulle den däremot peka rakt tvärs ut är sannolikheten att vi draggar stor. Ändras
fartygets stävriktning plötsligt skall man genast kolla kättingen.
RENHÅLLNING
Denna lista är att se som en hjälp vid städning under däck. Den gör inga anspråk på att vara komplett,
där finns givetvis ett antal punkter som saknas, var och en uppmanas att vara kreativ i sitt städande och
ständigt försöka finna ställen som tidigare inte uppmärksammats.
17
Städinstruktion elevinredning
Städning av elevinredningen görs varje dag. Till sjöss är det 8-12-vakten som tar hand om den, vanligtvis
någon gång under kvällsvakten. I hamn är det den vakt som har vakten ombord som städar i slutet av
arbetsdagen.
Lilla mässen
(Städa inte stora och lilla mässen samtidigt, så att det finns någonstans att sitta för övriga elever)

Plocka undan lösa föremål, glöm inte ovanpå mikron.

Våttorka skott, bord, brandvarnare, klocka, strömbrytare, mikron utvändigt, ventilsmygar etc.

Våttorka dynorna

Rengör under dynorna inkl. kanten under luckorna

Rengör trösklar

Dammsug och skura durken OBS: tänk på att använda sparsamt med vatten eftersom det annars
läcker ner i korridoren genom kanterna på nödutgångsluckan!

Lyft nödutgångslucka, svampa upp ev. vatten och rengör lucka och kanter.

Rengör hål för handtag och vred i luckan
Svalen

Avlägsna alla föremål som inte hör till den vakt som för tillfället har vakt – Se till att livvästar och
selar kommer till rätt våtgarderob

Våttorka skott och dörrar inkl. handtag

Våttorka Brandsläckare (akta plomberingen!!!), dörrstängare till vattentäta dörren, brandklocka,
ventilsmyg, vattenfontän, dörrstängare lilla mässen och strömbrytare etc.

Dammsug och skura durken
Lejdaren

Våttorka ledstänger och skott

Dammsug och våttorka såväl steg som bakstycken till stegen
Stora mässen
(Städa inte stora och lilla mässen samtidigt, så att det finns någonstans att sitta för övriga elever)

Plocka undan alla lösa föremål. Se till så att sakerna i hyllorna står i ordning.

Dammsug dynor – även stolarnas dynor! – med speciellt munstycke och rengör under dynor inkl. kant
under lock till stuvutrymmen

Våttorka bord, skott, lister, nödutgång och kylskåp utvändigt

Våttorka tavlor, lanternor, armaturer, dörrstängare, strömbrytare och övriga ytor.

Töm papperskorg, vaska ur vid behov, sätt i ny påse – plastpåse för plast och papperspåse för övrigt

Dammsug och våttorka durken inkl. tröskel
18
Torget

Plocka undan alla lösa föremål.

Våttorka alla horisontella ytor som tex skott och dörrar inkl. handtag

Våttorka vattentät dörr

Våttorka brandpost, brandskåp, brandsläckare, stormast, brandklocka och övriga utstickande föremål

Dammsug ventilationsgaller upp under däck försiktigt.

Dammsug och våttorka durken, även in under lejdaren i städskrubben
Korridoren

Våttorka skott och dörrar inklusive handtag

Våttorka fästet för nödutgångsstegen

Våttorka vattentät dörr

Våttorka strömbrytare, brandsläckare (akta plomberingen!!) brandvarnare, brandklockor.

Dammsug och våttorka durken inkl. på och under lilla lejdaren.
Toalett

Våttorka skott, även bakom toaletten, strömbrytare, tvålhållare, toalettpappershållare, dörrar
inklusive handtag etc.

Skura handfat ovan och undersida inkl. rör

Putsa spegel

Våttorka toaletten – på sitsen först, sedan hela stolen utvändigt, glöm inte bakom, och slutligen
under sitsen – RÖD TRASA

Skura toalettskålen med toalettborste och Bathcare.

dammsug durken - om den är torr (om inte använd handsopborste) och våttorka

töm papperskorg och vaska ur vid behov

Byt handdukar och se till att där finns papper och tvål
Duschutrymmen

Våttorka skott och dörrar inkl. handtag

Torka av duschblandare, duschmunstycke, slang och övriga utstickande detaljer

Rensa ur och Tvätta golvbrunnar

Skura durk

Se till att duschdraperiet hänger luftigt
Städskrubben

Kolla att det finns tillräckligt med extra städmaterial och tvål i städskrubben bakom branddörren till
stora mässen.

Våttorka skott, hyllor och behållare till rengöringsmedlen.

Rengör allt använt städmateriel: torka ur pytsar, dammsug av dammsugarens munstycke etc.

Torka tvätthon, både in-och utvändigt samt rören.

Efter avslutat städning bär upp använda trasor och moppar till tvättstugan. Tvätta golvmopp i 60˚C
och trasor i 95˚C. Om trasor och moppar ej fyller en hel maskin fyll på med annan fartygstvätt.
19
Specialområden
Måndagar: Våttorka alla hyllor och skåp: bokhyllor, skrivarhyllan, musikhyllan etc. Rensa bland sakerna
och ställ i ordning, böckerna efter typ, språk och i bokstavsordning.
Tisdagar: Töm kylskåpen och städa ur dem.
Onsdagar: Dammtorka - med TORR trasa – TV:n, DVD-spelaren och sladdar.
Torsdagar: Städa fläktrummet - Rensa durken från alla lösa föremål, sortera in på hyllor. Dammsug
skrubba och våttorka durken.
Fredagar: Luckor i durken dammsug lister som luckan vilar på, samt utrymmet nedanför luckan. Torka av
listen med fuktig trasa. Alla durkar skuras undertill med skurborste och torka med trasa (ej mopp).
Första dagen i varje hamn:
Stäng branddörrar och städa bakom dem – dörren till lilla mässen och dörren till Stora mässen.
Städinstruktion elevinredning
Eleverna städar sina egna hytter samma dag som den egna vakten har tvättdag. Resultatet ska
godkännas av vaktledaren.
Hytter
Våttorka skott, skåpdörrar, lådfronter och kojkanter.
Tvätta ur handfat
Töm papperskorg och tvätta ur vid behov
Dammsug och våttorka durk
Rengör allt använt städmateriel: torka ur pytsar, dammsug av dammsugarens munstycke etc.
Torka tvätthon i städskrubben, både in- och utvändigt samt rören.
Efter avslutat städning bär upp använda trasor och moppar till tvättstugan. Tvätta golvmopp i 60˚C och
trasor i 95˚C. Om trasor och moppar ej fyller en hel maskin fyll på med annan fartygstvätt.
SOPHANTERING OMBORD INLEDNING
Det finns mycket tydliga regler som säger vad man får och inte får göra när det gäller sopor. För att göra
tillvaron ombord lite trevligare och miljön en tjänst är det viktigt att vi alla tillsammans hjälps åt med
sopsorteringen INNAN soporna hamnar i tunnan/papperskorgen. Soporna kommer nämligen att sorteras,
förr eller senare, enligt följande:
Sortering
Fyra sorters sopor hanteras ombord:
1.
Plast
2.
Matrester
3.
Material som flyter (plankor etc.)
4.
Övrigt (papper etc.).
I Byssan finns det uppsamlingskärl för Matrester, Plast och Övrigt. Plastförpackningar måste vara
utsköljda så att det inte finns några matrester kvar. Tänk på att vi ofta befinner oss i ett varmt klimat och
förpackningarna måste förvaras ombord i flera veckor.
20
När vi befinner oss iland eller på område där man inte får slänga matrester överbord fryses matsoporna
tills man kan göra sig av med dem.
I soprummet får det INTE slängas några matrester utan endast torra, rena sopor.
Vaktledare avgör tillsammans med vakthavande styrman när man kan göra sig av med soporna.
Det internationella regelverket som reglerar detta heter MARPOL. Där finns följande regler för
sophantering (se nästa sida):
UTANFÖR SPECIALOMRÅDE:
Avstånd till kust
Får slängas överbord
< 3 Nm
Inget
3 - 12 Nm
Matrester mindre än 25 mm
>12 Nm
Matrester, papper, trasor, glas metall, flaskor, porslin och liknande.
>25 Nm
Trä och förpackningsmaterial som flyter.
Plast får ej slängas överbord någonstans!
INOM SPECIALOMRÅDE:
(Medelhavet, Östersjön, Svarta Havet, Röda Havet, Persiska Gulfen, Nordsjön, Karibien, Arktis)
Avstånd till kust
Får slängas överbord
< 3 Nm
Inget
3 - 12 Nm
Matrester mindre än 25 mm
>12 Nm
Matrester.
Plast får ej slängas överbord någonstans!
Papperskorgar
Plast ska slängas i byssan eller i papperskorgen i stora mässen.
Den ena papperskorgen skall användas för plast och den andra för dumpbart material så som papper,
läskburkar mm. Alla läskburkar ska punkteras innan de slängs, detta för att de lättare skall sjunka när
de kastas överbord.
Matsopor som apelsinskal etc. skall slängas i byssan.
Papperskorgarna i hytterna ansvarar ni själva för men det måste sorteras på rätt sätt, d.v.s. plast i
plastavfallstunnorna. Resten ska ju slängas överbord.
Alla allmänna papperskorgar är märkta för respektive avfallstyp.
Observera att det inte får slängas plast i papperskorgarna på toaletterna.
21
TVÄTTSTUGAN
Allmänt
Framför allt torktumlare är en vanlig källa till brandincidenter i fartyg, men det händer att även
tvättmaskiner orsakar brandlarm. För att slippa detta är det mycket viktigt att man innan torktumling gör
rent luddfiltret, det är nämligen här som det gärna tar fyr. Även om det ser rent ut – torka av det ändå!
Tvättsäckarna av nylon blir gärna överhettade om man torktumlar dem, så gör INTE det.
Oljiga kläder som inte blivit helt rena från olja tänder också lätt. Se därför till att kläderna är ordentligt
rentvättade innan de torktumlas, se även till att torktumla dem på lägsta temperaturen. Är du osäker så
låt dem torka ute.
Maskinerna är märkta ARBETSKLÄDER respektive FRITIDSKLÄDER. Med arbetskläder avses plagg som
smutsats ned med färg, olja, fett eller annan svår smuts. Lägg aldrig arbetskläder i maskinen avsedd för
fritidskläder – fett och liknande kan fastna i tvättrumman och förstöra plagg för nästa person som tvättar.
Skor, väskor eller bygel-BH tvättar vi naturligtvis INTE i maskinerna, ej heller i centrifug eller torktumlare.
Man får inte heller använda tvättpåsar i maskinerna i tvättstugan. Tvättpåsarna gör att tvätten inte
fördelas jämnt i trumman, vilket medför obalans som i sin tur förstör maskinerna.
Se även till att tömma fickorna på de plagg ni ska tvätta på innehåll – skruvmejslar, ficklampor, pengar
och muttrar behöver man inte köra i tvättmaskinen, det finns andra bättre sätt att rengöra dessa ting på.
Tvättider
För att undvika trafikstockningar i tvättstugan har vi följande tvättider ombord:
08:00-20:00
20:00-08:00
Måndagar
Styrbords vakt
Fartygstvätt
Tisdagar
Babords vakt
Fartygstvätt
Onsdagar
Midskepps vakt
Fartygstvätt
Torsdagar
Reservdag
Fartygstvätt
Fredagar
Reservdag
Fartygstvätt
Lördagar
Befäl
Fartygstvätt
Söndagar
Befäl
Fartygstvätt
12-4 vakten får tvätta till 24:00.
Det är viktigt att vi håller dessa tvättider. Om man behöver tvätta på annan tid måste man alltid fråga om
lov först.
Ligger vi i hamn måndag – onsdag är det den vakt som har vakt som tvättar, efter 20:00 är det dock
fartygstvätt. Märk väl att torsdag och fredag fortsatt är reservdagar, samt att befälen tvättar på lördag
och söndag även i hamn.
22
Schema tvättbyte lakan och linne
Grupp
Varje vecka:
Varannan vecka:
Byte av handdukar, örngott och
Byte av påslakan
underlakan
SB 1
måndagar
jämna veckor
SB 2
tisdagar
udda veckor
MS 1
onsdagar
jämna veckor
MS 2
torsdagar
udda veckor
BB 1
fredagar
jämna veckor
BB 2
lördagar
udda veckor
23