F ÖR F ÖR S KOL E L E V E R Lärarens handbok 1 Innehållsförteckning Vad är Lilla scoutveckan? Scoutseder Natur Första hjälpen Samarbete Mångfald Mer information om scouting Redaktion 3 4 10 13 16 18 20 Källor Aina Valmiina, – Partioliike Suomessa 1910–2010, Paavilainen 2010 OEK-laulukirja, Olarin Eräkotkat 2012 Ryggsäcken – handbok för äventyrsscouter och spejarscouter. Finlands Scouter. 2012. Vargungens spår. Finlands Scouter 2012 Planering och text: Lina Munsterhjelm, Annu Tertsonen Medverkande: Helka Otsolampi, Pääkaupunkiseudun Partiolaiset Sudenpentu-seikkailijatoimikunta, personalen på Scoutstationen Ombrytning: Eeva Kangas Bild: Jukka Hannula och Maarit Kauppinen Foto: Maiju Vaiste Utgivare: Finlands Svenska Scouter r.f. 2014 Översättning: Finlands Svenska Scouter r.f. Vad är Lilla Scoutveckan? S couting är en rolig naturnära hobby där barn och unga lär sig att samarbeta tillsammans och ta ansvar för sig själv och för andra. Inom scouting är det viktigt att barnen själva får göra, pröva och delta i olika saker. Utöver det ger scouting verktyg för att bygga upp identiteten och världsbilden. Scouting har som mål att stöda barn och unga i deras utveckling och fostra dem till harmoniska, ansvarfulla, aktiva och självständigt tänkande individer i samhället. När man börjat skolan kan man bli scout. Någon övre åldersgräns finns inte. Scoutveckan är en årligen återkommande händelsevecka som firas i hela Finland i slutet av april. Då är scoutverksamheten mer synlig i samhället. Med hjälp av materialpaketet kan ni fira scoutveckan då det passar er bäst under april eller maj. I materialpaketet finns det instruktioner för roliga scoutrelaterade temadagar. Sammanlagt finns det fem olika teman: scoutfärdigheter, första hjälpen, mångfald, samarbete och natur. Under varje tema finns det olika uppgifter med instruktioner av vilka gruppen kan genomföra en del eller varför inte alla. I materialpaketet finns det till varje förskolebarn ett Scoutpass och tillhörande klistermärken. Förskoleeleven får ett klistermärke i sitt pass alltid då hon eller han har slutfört en temauppgift. Dessutom finns det i passet plats för klistermärket ”Dagens goda gärning”, som skall uppmuntra barnet att utföra en god gärning hemma. Då barnet har samlat ihop alla klistermärken för varje tema samt klistermärket för scouttraditioner får hon eller han i slutet av Scoutveckan tygmärket som finns med i materialpaketet. Materialet har sammanställts med tanke på läroplanen för förskoleundervisningen och underlättar förverkligandet av de pedagogiska målen inom förskoleundervisningen. Varje förskola kan tillämpa instruktionerna så att de passar in i deras plan. Roliga scoutstunder! Scoutseder I scoutingen finns det många olika symboler, seder och märken. En del av symbolerna är globala så som scouthälsningen och användningen av scoutskjorta. Kårerna och deras flockar och patruller har också ofta många egna symboler. Varje kårmedlem har kårens märke på Scouthalsduken sin scouthalsduk, i parader hörs kårrop och flockens möten kan börja med ett rop. Symboler som dessa ökar känslan av gemenskap och gruppandan bland barn och unga. Genom denna uppgift kan ni hitta på er egen signatur och skapa gemenskap inom gruppen! Gruppens eget rop I scoutingen används många olika rop. Man kan till exempel tacka för maten genom att tillsammans ropa ”T-A-C-K, TACK TACK TACK!!” åt köket och vid lägerbålet kan man ropa: “K-I-V-A, kiva, hyvä, bra – jännää.” En del scoutkårer har också egna rop, till exempel: Ut på hav i storm och rusk Seglar vi med liv och lust Fastän vi på havet trivs Är vi och i hamn till frids Sjöscouting vi jobba för Då vi allt tillsammans gör Nu ni veta vem vi är Med ära vi vårt namn bär S T O R M FÅG E L N ! 4 UPPGIFT: ETT EGET ROP Nu får ni hitta på ett eget rop till er grupp. Ni kan fundera på rop i mindre grupper och sedan rösta fram det bästa förslaget. TAT ET BEKAN A NÄR BARN UTSEDERN O SC ED SIG M BARNET R FÅ 8 4. PÅ SID I SITT ERMÄRKE ETT KLIST . SS A SCOUTP S couthalsduken är en viktig del av scoutens klädsel och runtom i världen använder scouterna scouthalsduk. Varje scoutkår har en egen halsduk. Scouthalsduken har formen av en liksidig triangel och i Finland är scouthalsduken vanligtvis blå. Halsduken viks från den långa sidan och bärs så att de vikta ändorna knyts framme över bröstet. Scouthalsduken bärs alltid på scoutevenemang och -möten. Material: Tyg (till exempel 60 x 60 cm/två förskolebarn) Tygtuscher och tygfärg Läraren kan göra egna scouthalsdukar tillsammans med förskolebarnen. Man klipper en liksidig triangel ur en bit (gammalt) tyg t.ex. ett gammalt lakan.. Efter det här får barnen dekorera sin halsduk enligt eget tycke exempelvis med tygtuscher och tygfärg. Vanligtvis är halsdukens mönster (eller bild) på den triangelformade del som blir på ryggen när halsduken är vikt. Halsduken viks och knyts enligt bilderna. Scouthalsduken knyts med en sjömansknop, men även en vanlig knut går bra. Lärarna kan hjälpa ifall vikandet och knytande känns knepigt för barnen. Scouthalsdukarna kan användas i förskolan under hela scoutveckan för att bekanta sig med scouttraditioner. 5 Mera scoutseder Dagens goda gärning Handskakning Scouthälsning I scouterna strävar vi efter att alla ska göra en god gärning per dag. En god gärning kan vara något väldigt litet, som till exempel att hjälpa en kompis knyta skorna, hjälpa att städa hemma eller plocka upp skräp från marken. Ni kan också i er förskola tillämpa den här principen. Om barnen varje dag gör en god gärning kan ni i förskolan gemensamt gå igenom vad var och en har gjort dagen förut. Scouterna hälsar på varandra genom att skaka hand med vänster hand. Traditionen har sitt ursprung i Afrika, där krigarna bar sin sköld i vänster hand. För att visa att de litade på den person de träffade lade de ner skölden och hälsade med vänster hand. Dessutom är vänster hand närmast hjärtat. Ni kan öva er att skaka hand med vänster genom följande lek. När du stöter på en annan scout hälsar du med vänster hand och säger ditt namn. Efter detta tar du den personens namn och fortsätter med det som ditt eget namn, tills du igen hälsar på någon och får ett nytt namn. När du till slut får tillbaka ditt eget namn faller du ut ur leken. Alla scouter har en gemensam hälsning. Vargungarnas hälsning görs med högra handen så att man lyfter två fingrar, pekfingret och långfingret mot pannan. Detta symboliserar varghuvudet och öronen. Tummen sluter man över lillfingret som ett tecken på att de större skyddar de mindre. Ni kan till exempel använda hälsningen varje morgon i gruppen under Scoutveckan. Det blir mera utmanande om ni provar att göra scouthälsningen och handskakningen samtidigt. (Ibland kan detta vara svårt även för äldre scouter!) UPPGIFT: DAGENS GODA GÄRNING Uppmuntra förskolebarnen att göra en god gärning åtminstone en gång under Scoutveckan. Då barnet gjort en god gärning undertecknar föräldern i Scoutpasset, varefter barnen får sitt klistermärke av läraren. Goda gärningar kan ni också göra i förskolan. 6 Scoutnamn I scouterna brukar man kalla varandra med scoutnamn. De är en sorts smeknamn som ofta hänger med hela livet. I vissa kårer får man inte själv hitta på sitt scoutnamn utan de andra i gruppen hittar på det. Ett scoutnamn kan se ut på många olika sätt, men oftast förknippas det med scoutens karaktär eller med dess för- eller efternamn. Scoutnamnet kan också härstamma från något roligt man sagt eller något man gjort. Hitta på egna scoutnamn inom gruppen. Ifall ni vill kan ni använda smeknamnen under hela scoutveckan. Tapto Scouterna avslutar ofta dagen med tapto. Alla ställer sig i en ring och lägger högerarm över vänsterarm och tar kompisarna bredvid i handen. Efter det skickar man pulsen. Det betyder att en klämmer på kompisens hand och kompisen skickar den vidare. När pulsen kommer tillbaka till den som skickat sjunger man taptosången: Dagen dör, skymning rår, över skog, över berg, över hav. Allt är ro, vila tryggt, Gud är när (kan bytas ut till Du är här). 7 Scoutlekar och -sånger Knappfabriken Siffervisan (sånglek) 1, 2, 75, 6, 7, 75, 6, 7, 75, 6, 7. 1, 2, 75, 6, 7, 75, 6, 7, 73, 107, 103, 102, 107, 6, 19, 27. 17, 18, 16, 15, 13, 19, 14, 17, 19, 16, 15, 11, 8, 47. Hej! Jag heter Ola och jag jobbar på en knappfabrik. En dag kom chefen fram till mig och sa “Ola, e du upptagen?” Jag sa neeej, och nu vrider jag en knapp med höger hand. (vrider en osynlig knapp med handen) vänster hand. (vrider en osynlig knapp med handen) höger fot. (snurra på foten) vänster fot. (snurra på foten) rumpan. (skaka på rumpan) huvudet. (snurra på huvudet) tungan. (sträck ut tungan samtidigt som du sjunger) Hej jag heter Ola och jag jobbar på en knappfabrik. En dag kom chefen fram till mig och sa “Ola, e du upptagen?” Jag sa, JOOOOO! Gå igenom alla kroppsdelar så att man till slut skakar på hela kroppen. Efter tungan slutar sången med att Ola svarar jo han är upptagen. Tjocka polisen Tjocka polisen i fiskala majak, ala bala tausen i bing bonga bey, Yes very well very hotten totten, knaka baka dam, OKEY! HEY! Klappa händerna Klappa händerna när du är riktigt glad Klappa händerna när du är riktigt glad Du kan också glädja andra Som på denna jorden vandra Klappa händerna när du är riktigt glad Knäpp med fingrarna... Stampa fötterna... Slå på dina knän... Säg: ”Hej! Hej” till vännen din som sitter där Säg: ”Hej! Hej” till vännen din som sitter där 8 Du kan också glädja andra Som på denna jorden vandra Säg: ”Hej! Hej” till vännen din som sitter där Gör nu alltihop om du är riktigt glad Gör nu alltihop om du är riktigt glad Du kan också glädja andra Som på denna jorden vandra Gör nu alltihop om du är riktigt glad Pappa haj: gör stor hajkäft med raka armar Mamma haj: gör hajkäft med underarmarna Mormor haj: gör hajkäft med knutna händer (mormor är tandlös) Mini haj: gör hajkäft med pekfingrarna Laurentia Hajsången Laurentia, ljuva Laurentia när får jag träffa dig nästa gång? Det va en tjej - Do do dodododo do Det va en grabb - Do do dodododo do Dom simma ut - Do do dodododo do Och längre ut - Do do dodododo do På måndag. Laurentia, ljuva Laurentia när får jag träffa dig nästa gång? Men då kom.. HAJARNA, HAJARNA, HAJARNA O Pappa haj - Do do dodododo do O Mamma haj - Do do dodododo do O Mormor haj - Do do dodododo do O mini haj - Do do dodododo do Dom tog en arm - Do do dodododo do Dom tog en till - Do do dodododo do Dom tog ett ben - Do do dodododo do Dom tog ett till - Do do dodododo do Dom tog en kropp - Do do dodododo do På måndag, på tisdag. Laurentia, ljuva Laurentia… Börja sången från början tills ni sjungit alla veckodagar. Gå ned på huk varje gång Laurentia eller en veckodag sjungs. TIPS: Om dessa sånger känns obekanta kan ni gå in på webbsidan bit.ly/lillascoutveckansanger Och det blev blooooood.... 9 OBS! Kom ihåg att ta bort alla märken som placerats i naturen. Naturen Vårtecken I scouterna bekantar vi oss med den finska naturen och naturskyddet. Utfärderna och lägren är oftast ute i skogen där vi lär oss att röra oss i naturen och får färdigheter för uteliv. Genom att delta i scout- verksamheten får många barn utveckla ett förhållande till naturen. Med denna uppgift kan ni bekanta er med er närmiljö och hur ni rör er i den. Genom att leka återvinningsleken kan ni också lära er hur man respekterar naturen. Alfabetsorientering Rita en karta över förskolans gård. Märk ut de numrerade kontrollerna på kartan (se bilden). Lägg en bokstav vid varje kontroll (den kan fästas med tejp, placeras under en sten eller läggas i ett kuvert). Bokstäverna formar tillsammans ordet scout, således blir det fem kontroller. Genom att placera bokstäverna i omvänd ordning (1=t, 2=u, 3=o, 4=c, 5=s) kan orienteringen vid behov göras svårare. Dela in barnen i grupper på 2-4 personer och ge varje grupp en penna och ett papper med kontrollernas nummer. Grupperna börjar vid olika kontroller och får därefter söka efter de övriga kontrollerna. De upphittade bokstäverna skrivs upp vid respektive kontroll. Ifall bokstäverna inte skrivs upp vid kontrollernas nummer kommer de till slut att vara i oordning vilket gör det hela litet svårare men kan vara en rolig utmaning. Det lönar sig att vara noggrann med att grupperna inte ser en annan grupps kontroll i förväg. Detta kan undvikas genom att låta grupperna söka kontrollerna i en blandad ordning, genom att alltid samla alla grupperna efter att de hittat en kontroll eller genom att placera kontrollerna tillräckligt långt ifrån varandra. 1 2 4 V åren framskrider med väldig fart. Vem har redan sett en tussilago eller en blåsippa? Hur länge blommar vårfrylen? När förändras landskapet från grått till grönt? Man märker bäst vårens tecken genom att följa med ett och samma område en längre tid. Märk tillsammans med hela förskolegruppen ut en ruta på gården, i en närbelägen skog eller på en äng. Om rutan är liten, t.ex. 1m x 1m, är det bäst att följa med förändringarna utifrån rutan. Om området är större, t.ex. 3m x 3m, kan man röra sig innanför det och inom området också ha större element i naturen som t.ex. en bäck eller ett träd. Det lönar sig att märka ut rutan under scoutveckan och följa med hur naturen vaknar till liv under hela majmånad. Rutan kan märkas ut med ett band eller enbart med stenar i alla fyra hörnen. Ifall rutan är placerad utanför förskolans gård, glöm då inte att ta bort utmärkningarna efter att uppgiften är avslutad. Kolla upp området en gång i veckan och observera och skriv upp vad som förändrats. Till sist kan ni tillsammans sammanställa observationerna och fundera över resultatet. Förskolebarnen kan själva fundera över hur vårens tecken syns och vad det således lönar sig att följa med i rutan. Exempel på saker som ni kan observera och göra: - Vädret (soligt, molnigt, regnigt), temperaturen (mätt med termometer) och klockslaget - Ta ett fotografi av rutan - Växterna: vilka arter växer i rutan? Vilka arter är på kommande och vilka håller på att vissna? Hur stora är växterna? Man kan mäta storleken på växtens blad och via det följa med hur den växer. - Observera fåglar och insekter. Blir de fler då våren framskrider? - Mät vattnets temperatur och observera vatten i en glasburk - Vilka förändringar har skett sedan den senaste observationen eller sedan ni påbörjat uppgiften? 5 3 10 11 Första hjälpen Återvinning Det är bra att lära sig att återvinna redan som barn, då är det lätt även som vuxen. En återvinningslek är ett bra sätt att lära sig sopsortering. Material: Sorteringskärl eller bilder av dem Skräp eller bilder av dem I återvinningsleken bekantar ni er med olika sopsorteringskärl. Ifall ni inte vill använda riktiga kärl kan ni använda färggranna kartonger för att symbolisera de olika sopkärlen. I förskolan lönar det sig att markera de olika kärlen med färggranna papper eftersom alla inte ännu kan läsa. Då är det bra att fundera på vilka färger som bäst motsvarar de olika typerna av skräp. T.ex. brunt är en bra färg för bioavfallet. Utöver detta behövs antingen riktiga sopor (de bör vara rena) eller bilder på dem. Ju fler olika sopkärl det finns, desto svårare är uppgiften. Anpassa uppgiften enligt hur bekant sopsortering är för barnen från tidigare. Ifall förskolebarnen inte tidigare bekantat sig med sopsortering är det bra att börja med att gå igenom vart de olika soporna ska läggas och varför. Efter detta kan var och en lägga var sitt skräp i rätt kärl. Skräpen kan sorteras i tur och ordning, då får hela gruppen hjälpa till med att hitta rätt kärl för skräpet. Alternativt kan ni gå igenom skräpen tillsammans, då får man ge det rätta svaret genom att markera. Ifall ni använder er av bilder kan ni till slut limma bilderna på ett pappunderlag. På det sättet får ni en tavla med instruktioner som hjälp för sopsorteringen. Tavlan kan ni hänga ovanför sopkärlen i förskolan. Avslutningsvis lönar det sig att bekanta sig med den egna förskolans sopsorteringskärl. Exempel på sopsorteringskärl: bioavfall, energiavfall, returpapper, kartong, metall, glas, blandavfall, problemavfall, returflaskor, kläder som går att återvinna m.m. Exempel på sopor att sortera: tidningspapper, bananskal, konservburk, godispåse, glasburk, mjölkkartong, toalettpappersrulle, batteri, tuggummi, yoghurtburk, läskflaska, gammal t-skjorta m.m. AGIT NEN DELT NÄR BAR R DE ETT FÅ A N R I LEKA KE STERMÄR NATURKLI TPASS. U O I SINA SC 12 D en viktigaste kunskapen inom första hjälpen ett förskolebarn ska lära sig är att genast hämta hjälp om något händer. Det är den vuxnas uppgift att lösa situationen, hjälpa den skadade och ringa nödnumret. Förskolebarnet kan däremot redan lära sig hur man ska handskas vid mindre olyckor och öva sådana situationer. Övningen får absolut inte inge rädsla eller orsaka obehag utan istället inge trygghet och lära barnet att det finns enkla handlingssätt då en olycka inträffat. LEK: PLÅSTERNATA I Plåsternata försöker den som är nata att fånga de andra precis som vanligt. Då natan rör i någon måste denna lägga handen på det stället där natan rörde som ett plåster. Om natan rör samma person en andra gång läggs den andra handen på detta ställe som ett plåster, och så springer man vidare med hän- derna på såren. Vid den tredje beröringen faller man ur leken eftersom man inte har flera plåster att lägga på såren. Man kan även komma överens om att det första såret redan läkt och man får flytta det plåstret till den nya skadan. Man kan även ha flera natan och de byts inte ut före läraren väljer ut nya. LEK: SJUKHUSNATA I sjukhusnata försöker den som är nata (kan kallas bakterie eller virus om man vill) ta fast de andra. Då man blir fasttagen lägger man sig på marken. De övriga deltagarna kan rädda den som blivit fasttagen genom att bära honom eller henne till ett sjukhus (till exempel en gymnastikmatta), varefter den fasttagna blir frisk och kan fortsätta leken igen. Det lönar sig att komma överens om att det alltid måste finnas fyra stycken bärare (räddare) så att det är tryggare att bära den fasttagna till sjukhuset (en person per ben och arm). Då en fasttagen blir buren till sjukhuset får inte bärarna tas fast. Man kan även komma överens om att den som bli fast går ner i huk istället för att lägga sig på marken och då inte behöver bäras utan kan ledas till sjukuset av någon annan. Den eller de som är nata byts på order av läraren. 13 Sår Brännskada Utrustning: - Plåster - Desinfektionsmedel/vatten - Bomullstussar Vad menas med en brännskada? Vad ska man göra om man får en sådan? Har någon bränt sitt finger? Börja med att fundera tillsammans vad man ska göra om man får ett sår. Läraren visar åt alla hur man putsar ett sår, öppnar ett plåster och sätter det på såret. Därefter får barnen parvis bestämma var och varför de fått ett sår. Man visar åt sitt par var såret är så att paret kan putsa och plåstra om såret. Om man vill kan man även märka ut såret med röd hudfärg (symboliserar blod). Förskolegruppen kan tillsammans fundera på av vad man kan få brännskador och hurdana olika brännskador kan vara. Man kan öva först hjälpen vid små brännskador, genom att hålla skadan under svalt (inte iskallt) rinnande vatten. Skadan skall sköljas under rinnande vatten i minst 10 minuter. Ringa till nödnumret 112 I bland sker det en olycka då barnet är hemma eller ute och då är det viktigt att barnet kan handla snabbt. Det är även bra om barnet lär sig ringa till nödnumret ifall den vuxna i barnets närhet är den som skadar sig eller får en sjukdomsattack, speciellt om det inte finns andra vuxna i närheten. Det är viktigt att gå igenom med förskolebarnet hur man kommer åt att ringa 112 med en telefon. Man bör tillsammans fundera över hur och i hurdana situationer man bör ringa till 112. Dock bör barnet lära sig att man inte får leka med telefonen, speciellt inte genom att ringa till nödnumret 112. I värsta fall kan man med ett skämtsamtal fördröja att någon som verkligen behöver hjälp inte når fram direkt till nödcentralen. Man kan dock poängtera att det alltid är möjligt att ringa till 112 oberoende om man har slut på taltiden eller om telefonen är låst på något sätt. Genom lek kan man lära man sig hur man ska fungera i verkliga situationer. Förskolebarnen kan öva sig att ringa till nödnumret med lektelefoner. De kan parvis eller i mindre grupper hitta på en nödsituation, vad som har hänt, åt vem och var det har hänt (en adress t.ex. förskolans adress kan användas). Läraren svarar och fungerar som nödcentral. Det är viktigt att förskolebarnet lär sig att svara på frågor och inte avslutar samtalet före barnet får lov till det. Hjälpfrågor till den lärare som fungerar som nödcentral: DELNET HAR N NÄR BAR A HJÄLPE ST R FÖ I TAGIT FÅR BARA N R TE UPPGIF ÄRKE KLISTERM NET ETT . SS A TP U I SITT SCO 14 - Vem ringer? - Vad är det som har hänt och vem är det som har skadat sig? - Finns det några vuxna på plats? - Var har detta hänt, adress? - Berätta åt barnet vad han eller hon kunde göra, till exempel lägga ett plåster på såret. - Be att någon kommer emot ambulansen till ytterdörren. - Ger lov att avsluta samtalet! 15 Samarbete G Rymdvarelse enom samarbete kan man åstadkomma sådant som ingen kan göra ensam. Då man gör saker tillsammans lär man sig att bättre beakta andra och samhörigheten växer i gruppen. Nedan beskrivs några roliga samarbetsövningar. Ni kan välja den som verkar roligast eller lämpligast för just er förskolegrupp. Några av övningarna passar för hela gruppen tillsammans medan andra övningar fungerar bäst i en liten grupp (4-5 förskolebarn). Uppställning på ett led! Förskolebarnen ställer sig på en bänk. Ni kan också använda någon annan smal, lång upphöjning, som en trädstam eller en planka. Läraren nämner en egenskap enligt vilken barnen skall ställa sig i ordningsföljd utan att någon faller. Ni kan ställa er i ordningsföljd enligt t.ex. hårfärg eller färgen på skjortan, enligt hur många syskon man har, i alfabetisk ordning enligt förnamnets första bokstav, enligt födelsedagsmånad, födelsedag, ålder, eller t.ex. i samma ordningsföljd som de egna klädhängarna i förskolans tambur. Ni kan också använda bänken som en åsiktslinje där den ena ändan är ja och den andra nej, och barnen kan ställa sig i ena ändan eller i den andra ändan eller någonstans i mitten. Ni kan också märka ut ett streck på golvet eller på marken och använda det som åsiktslinje. Läraren eller förskolebarnen kan ställa frågor eller påståenden. Exempelfrågor: Jag tycker om att leka i naturen. Jag tycker det är spännande att börja i skolan. Min favoritfärg är blå. 16 I den här leken är barnen indelade i små grupper. Läraren beskriver hur många fötter och händer en rymdvarelse står på. Till exempel kan läraren säga “fem fötter och två händer”. Då skall varje grupp försöka bilda en rymdvarelse- staty där alla barn i gruppen deltar, så att totalt fem fötter och två händer rör i golvet, varken fler eller färre. Det gäller att använda fantasin och det är tillåtet att använda armbågar, knän, rumpan, huvud och fingrar. Över kärret Hela förskolegruppen skall tillsammans ta sig över ett föreställt kärr. Ni behöver två långa bräder att stå på så att fötterna inte sjunker ner i kärret. Det lönar sig att välja så långa bräder att hela gruppen nätt och jämt ryms att stå efter varandra på den ena brädan. Hur kommer ni då över kärret? Alla ställer sig först efter varandra på den ena brädan. Den tomma brädan flyttas med gemensamma krafter framåt så att den kommer framför den brädan gruppen står på. Sedan går hela gruppen över till den tomma brädan och den brädan som nu blir tom flyttas igen framåt framför gruppen och så går man vidare. Genom att samarbeta ser man till att ingen faller i kärret. Snabbast och kvickast Smågrupper tävlar mot varandra. Läraren berättar hurudant föremål grupperna skall söka, och alla försöker så fort som möjligt hitta ett föremål som uppfyller givna kriterier. Då gruppen hittat ett föremål som passar kommer de tillbaka för att visa föremålet åt de andra barnen och läraren. Alla får samtidigt höra hurudant föremål de ska söka. Exempel: - något runt - något blått - något som har ett öra - något så litet som möjligt - något kallt - något långt och smalt o.s.v. AGIT NET DELT ET NÄR BAR RN A B R A FÅ I LEKARN I SITT RMÄRKE E ST LI K ETT SS. SCOUTPA 17 TIPS: Även med hjälp av andra pantomimövningar kan ni tillsammans Mångfald S couting är en hobby som är öppen för alla oavsett kulturell, religiös och språklig bakgrund eller andra personliga med förskolegruppen fundera på hur det känns när man inte pratar samma språk och hur man ändå kan förstå varandra. egenskaper. Uppgifterna som presenteras i detta tema erbjuder tips på hur man i en barngrupp kan behandla ämnen som berör olikhet och fördomar. Våra sinnen D et är spännande att utforska naturen också utan att använda synsinnet. Hur känns laven mot kinden, doftar ett lönnblad, hur låter sparven? Alla kan inte se naturens färgprakt eller ett stormande hav. I uppgiften bekantar vi oss med världen från en synskadad persons perspektiv. Varje förskolebarn söker ett naturföremål ex. ett löv, en kotte, –utan att visa föremålet för de övriga barnen, läraren kan gärna granska det. Barnen ställer sig i en ring och blundar och låter föremålen gå runt (ett i taget), alla får känna och lukta på det och för sig själva fundera och gissa vad det är för föremål. I slutet av varje runda får barnen berätta vad de upplevt, och den som hämtat föremålet får presentera vad det är. Detta kan ni göra i två grupper så att barnen hinner bekanta sig med så många föremål som möjligt. Lärarens föremål kan till exempel vara bär eller en ätbar växt som alla till slut får smaka på. Utöver detta kan ni stanna upp i 30 sekunder och lyssna på naturen och sedan diskutera vad ni hörde. Var de flesta ljuden kopplade till mänsklig aktivitet eller kom de från naturen? Hurdan är världen utan synsinnet? DELTANET HAR NÄR BAR FÅR A N R GIFTE ÄRGIT I UPP KLISTERM TT E T E TT SI I BARN LD ÅNGFA KE FÖR M . SS A SCOUTP 18 Färgleken Material: Färggranna, självhäftande post-it-lappar. Till exempel för en grupp på 16 personer 4 blåa, 4 röda, 4 gula, 3 gröna och en vit lapp Läraren sätter varsin lapp i pannan på förskolebarnen så att dessa inte ser vilken färg lappen har. Det är meningen att deltagarna ska bilda grupper tillsammans med dem som har samma färg på lapparna. Under spelets gång får barnen inte prata, syftet är att grupperna bildas med hjälp av icke-verbal kommunikation (utan prat). Förskolebarnen kan förklara färger åt varandra till exempel med hjälp av färgerna på sina kläder. Till slut hjälper läraren gruppen att behandla känslor och tankar som väckts under leken. - Hur kändes det när du hittade den första kamraten med samma färgs lapp som du själv? - Hur kändes det för personen som hade den enda vita lappen? - Försökte ni hjälpa varandra med att hitta rätt grupp? - Till vilka olika grupper hör du? Till exempel fotbollslag, förskolegruppen, någon klubb… Kan vem som helst komma med i dessa grupper? - Vilka är det i vårt samhälle som blir utanför, och vad kan man göra åt saken? Sagostund Utöver spel och lekar kan även sagor användas i mångfaldsfostran. Bekanta er med barnens liv i något annat land med hjälp av sagor. Hurdan är barnens värld? Vad ingår i vardagen? Gör ett bildcollage om ämnet, och häng upp det på väggen i förskolan. Rita, måla, sök bilder och textsnuttar i tidningar. På detta sätt får alla berätta en egen historia. Ni kan även göra en pjäs som anknyter till sagorna. Material: - Sagobok - Papper - Färgpennor/vattenfärg - Tidningar - Lim, saxar 19 Mer information om scouting S couting är en motvikt till attityder som “Varför borde jag” och “Angår inte mig”. I scouterna fungerar man i grupper som följer scoutprogrammet. Det är viktigt att man får göra själv. Även de allra minsta scouterna får delta − att lita på och ge ansvar till unga är själva grundidén med scouting. Äventyr och upplevelser hör till scouting. Sunt tillit till den egna förmågan ökar! I grupp lär man sig också att alla inte behöver vara bra på alla saker och att det inte finns den perfekta scouten. I scouterna lär man sig varierande färdigheter: man kan t.exc. röra sig till fots eller skidor i naturen, klättra, paddla eller segla. Scouten kan ge första hjälpen eller sjunga och spela gitarr på lägerbålet. Scouten känner till karttecken och övernattar vid öppen eld. Scouting erbjuder internationella erfarenheter för unga och bygger ömsesidig förståelse kulturer emellan. Scouting passar alla som är intresserade av en mångsidig och naturnära verksamhet tillsammans med andra. Scoutingen sker i lokala föreningar alltså i 750 kårer runtom i Finland. I Finland finns det 60 000 scouter och i hela världen 38 miljoner. Scouting är öppet för alla och är en partipolitisk obunden verksamhet. Hitta din närmaste kår här: www.scout.fi/join/search 20 Kåren − en del av scoutvärlden D en lokala föreningen i scouting kallas kår. Kåren fungerar som verksamhetens primäravdelning. Det finns både stora och små kårer. Kårerna kan vara antingen flick-, pojk- eller samkårer. Av Finlands ca 750 kårer är över hälften samkårer med både flick- och pojkmedlemmar. Många kårer stöds av bakgrundsorganisationer som kan vara församlingen, en ideell eller religiös förening, kommunen, föräldrarådet eller ett företag. Kårernas kontaktuppgifter och annan nyttig information hittar du här: www.scout.fi I Finland är scoutingen organiserad på tre nivåer: de lokala föreningarna alltså kårerna samt scoutdistrikten som stöder kårernas verksamhet och centralorganisationen Finlands Scouter. Varje kår hör till ett av de tio scoutdistrikten i Finland. Utöver de tio scoutdistrikten fungerar Finlands Svenska Scouter r.f. (FiSSc) som det nationella svenskspråkiga förbundet för scouting på svenska i Finland. Distriktsindelningen följer länsindelningen. Organisationen centralkansli, Scoutstationen är belägen i Tölö, Helsingfors. De två världsförbunden för scouting, som även Finlands Scouter hör till, är: The World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS) och World Organisation of the Scout Movement (WOSM). Genom dessa två världsförbund förenas scoutverksamheten till en helhet. Via Finlands Scouter och centralorganisationen tillhör alla scouter båda paraplyorganisationerna. Scoutlöftet och -idealen är gemensamma för alla världens scouter. 21 Scouting är till för alla oberoende av ålder! 1. 2. Vargungarna är 7–10-åriga scouter. Vargungarna fungerar i flockar och de samlas en gång i veckan i kårlokalen. Under flockmötena leker vargungarna och lär sig nya saker och hantverk. Dessutom åker vargungarna på utfärder, läger och deltar i både vargungetävlingar och -evenemang. Spejarscouter 22 4. Äventyrsscouter Vargungar 3. För flickor och pojkar, barn, unga och vuxna Äventyrsscouter är 10–12-åriga scouter som lär sig grundfärdigheter inom scouting och åker på många utfärder. Äventyrsscouterna träffar sitt lag varje vecka. En äventyrsscout gör vandringar på samma sätt som en upptäcktsresande: stormköket, första hjälpen, konstruktioner och även knopar blir bekanta. Spejarscouterna, alltså 12–15-åriga scouter fungerar i patruller, flickorna och pojkarna skilt. Patrullerna träffas varje vecka. I spejarscoutprogrammet betonar man hur man fungerar i grupp och upplever saker tillsammans med kompisarna. Ungefär en gång i månaden ordnas det gemensamma träffar (utfärder, läger, kurser eller andra evenemang) för åldersgruppen, där spejarscouterna träffar övriga i samma ålder från andra kårer. Explorerscouter Explorerscouter är 15–17-åriga scouter. En väsentlig del av explorerscoutprogrammet består av gruppledarutbildning och övning av ledarskap. Explorerscouterna fungerar som patrulledare för spejarscouter. Explorerscouterna planerar sin verksamhet tillsammans med en vuxen lots, enligt gruppens egna intressen. Explorerscouterna samlas en gång i veckan med sin patrull, med vilka de också åker på utfärder och deltar i läger samt andra evenemang. 6. Äldre ledare 5. Roverscouter Till roverscouternas, 18–22-åringarnas, program hör att både i Finland och utomlands förverkliga projekt, där man bekantar sig med scouting på andra orter och i andra länder. Var och en roverscout gör en personlig plan, en karta, där scouten väljer det lämpligaste sättet att utföra aktiviteter som lämpar sig henne eller honom bäst. Roverscoutprogrammet kulminerar i en nationell avslutningsceremoni. Med äldre ledare avses alla scouter som är över 22 år. För vuxna är scouting en ypperlig form för frivillig verksamhet där du kan utveckla och vidareutbilda dig själv som person och ledare. I scouterna finns många uppdrag där du kan fungera enligt din tidtabell och livssituation. Vuxna kan stöda barns och ungas verksamhet genom att delta i veckomöten, utfärder och läger, genom att delge sin kunskap eller bidra med en hjälpande hand nu och då. Det är aldrig för sent att komma med i scouting eller att fortsätta scouta! 23 Scouting är att överträffa sig själv ett stort äventyr att hjälpa andra upplevelser att alltid lära sig nytt internationellt semester från vardagen gemenskap de bästa festerna att göra tillsammans vänskap ... och mycket mer Finlands Svenska Scouter r.f. Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tel. (09) 8865 1100 [email protected] www.scout.fi Helsingfors Svenska Scouter r.f. Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tel 040 0347 641 [email protected] www.hess.fi 24