1. No category

Skog&Såg
# 2 augusti 2014
RÅVAR U- & TRÄV ARUM ARK N AD E N
GODA TIDER TROTS ALLT
När vi nu har facit över virkessäsongen 2013-2014 kan vi konstatera att det varit ett bra virkesår.
Skogsägarna har haft förmånen av höga timmerpriser och sågverken har haft god tillgång på råvara.
För alla sågverk är tillgång till råvara
av högsta vikt. Utan råvara blir det
definitivt stillestånd. I detta perspektiv har den gångna säsongen varit
gynnsam, utbudet av råvara ökade
rejält under hösten och produktionstakten hos de sydsvenska sågverken
kunde därmed hållas hög. Att vintern
var relativt mild och virket därmed inte
var genomfruset skapade också förutsättningar för hög produktionstakt.
Sågverken i södra Sverige producerade nära 30 procent mera första halv året 2014 än motsvarande period 2013.
Bra för skogsägaren
Det är känt att timret står för nära 80
procent av skogsägarens inkomster.
De goda timmerpriserna under säsongen har därmed starkt bidragit till
lönsamheten i skogsbruket. Prisnivån
för kommande säsong ser fortsatt goda
Marknaden för cellulosaflis präglas kraftigt av
dålig konkurrens. Sågverksflisen har fallit i pris
med 30 procent på några få år.
ut, men det finns faktorer som drar åt
båda håll. Sågverkens betalningsförmåga baseras på priset för såväl sågade
trävaror som priset för biprodukterna
bark, spån och flis. De förstnämnda,
bark och spån, går huvudsakligen till
bränsle. Den milda vinterns baksida
är att efterfrågan på bränslesortiment
var mycket låg och lagren är höga med
prispress som följd. För cellulosaflisen
är bilden dualistisk. För papperstillverkarna går det trögt, behovet av
tryck- och tidningspapper faller ännu
konstant i världen. Trots detta är behovet av cellulosafiber stigande globalt
sett och avsalumassa ger mycket god
avkastning. Men effekten av dålig konkurrens är ständigt närvarande för sortimentet flis (och massaved). Priset på
cellulosaflis har över hela linjen presForts råvaru- & trävarumarknaden sid 2 >>>
Sågverksföreningen SÅG I SYD är de sydsvenska köpsågverkens intresseorganisation. SÅG I SYD har c:a 70 medlemsföretag och närmare 85 procent
av målgruppens produktion och en fjärdedel av landets totala trävaruproduktion ansluten till föreningen. Utöver att vara en av landets viktigaste
nettoexportörer svarar sågverken för rotnettot i skogen och är därmed basen för ett aktivt skogsbruk. Sågverken sätter värde på skogen!
R Å V A R U - & T R Ä V A R U MA R K N A D E N
LED ARE
sats ned 10-12 procent jämför med i
våras, och med över 30 procent sedan
toppåret 2010.
Fel valutautveckling blir rätt
Enfald om mångfald
I september går vi till val. Några av partierna har uttalade förslag som inskränker skogsägarens rådighet över
sin egendom. Argumenten för detta är väldigt subjektiva. Intresseorganisationer som spelar på majoritetens
okunskap om vårt långsiktiga skogsbruk tar ut svängarna och får lättledda politiker att haka på. Enkla budskap går hem bland väljare som inte har förmågan att
själva värdera informationen. Det känns väldigt frustrerande när man inser att principer överskuggar sakfrågor.
Ta bara det faktum att nuvarande skogsvårdslag med
jämställda produktions- och miljömål trädde i kraft 1993,
alltså för 21 år sedan.
Ensartade
bestånd är barn
av sin tid. När
de anlades var
skogsvårdslagen
fokuserad på
produktion.
Att ett 30-, 40- eller 50-årigt bestånd idag ofta är en
monokultur med mycket låga naturvärden är inte så
märkligt. Dessa anlades när produktion prioriterades i
lagen och är således i närmast bokstavlig mening ”barn
av sin tid”. Om vi i framtiden tittar på ett motsvarande
bestånd, låt säga år 2040, så kommer vi att ha en hög
produktion men också en helt annan miljö för mångfalden genom gammal död ved, grova gamla överståndare,
orörda kantzoner och talrika inslag av lövträd. Lägg därtill den snabbt ökande arealen certifierad skogsmark, vilket huvudsakligen skett den senaste 10-årsperioden, så
känns det enfaldigt att en urban opinion ska tillfredsställas på bekostnad av ökad byråkrati i skogsbruket och
till ingen nytta för mångfalden.
PerArne Nordholts
VD, Såg i Syd
Ansvarig utgivare PerArne Nordholts | sagisyd.se
Text & foto: PerArne Nordholts, om inte annat anges.
Grafisk form: concret.se
2
S K O G
&
S Å G
·
2
2 0 1 4
När kronans värde sjunker blir vi fattigare. Men sanningen är ju också den,
att det då blir mera attraktivt för utlandet att köpa svenska varor. På ett år
har det brittiska pundet ökat med över
11 procent. Euron har ökat med nära
5 procent och dollarn med nära 4 procent. Beräknat som ett genomsnitt med
hänsyn till såväl svensk som utländsk
marknad blir valutaeffekten totalt strax
över 4 procent som positivt valutanetto för sågverksindustrin.
Svårt att sia
Englandsmarknaden som är en klassisk granmarknad, har gått bra. Egypten är den dominerande marknaden
för furu som också den har gått bra.
I Sverige har det varit bra drag på gördet-själv-marknaden; för tryckimpregnerat steg efterfrågan tidigt tack
var det fina vädret under hela våren.
Emellertid är läget i världens ekonomier fortsatt bekymmersamt. Europa
återhämtar sig mycket långsamt,
tillväxten i Kina har dämpats och USA
har inte kommit upp i normal konsumtion. Västvärldens räntor har fallit ned till bottennivåer och kan inte
längre användas för att stimulera ekonomierna. Om man därtill lägger EU:s
sanktioner mot Ryssland som kommer
att ha en dämpande effekt så ser var
och en att läget är svårbedömt. Risken
för skattehöjningar i Sverige med dämpad konsumtion som följd är inte heller försumbar.
Valutautvecklingen har i år gynnat exporten.
Produktionstakten har hittills vart hög.
Även avverkningssäsong 2014-2015
ser mycket bra ut för skogsägaren.
» I Sverige har det varit bra drag
på gör-det-själv-marknaden;
för tryckimpregnerat steg efterfrågan tidigt tack var det fina
vädret under hela våren. «
Avverka eller avvakta?
För skogsägaren som väljer mellan
alternativen avverka eller avvakta kan
man ställa följande fråga som beslutshjälp: Hur stor är uppsidan och hur
stor är nedsidan i dagens goda timmerpris? Med ovan nämnda omständigheter är det svårt att teckna in
någon avgörande höjning kommande
säsong. Den logiska slutsatsen blir därför att även säsongen 2014-2015 är
en mycket bra säsong för avverkning.
EKONOMI
Intrång på din skogsgård,
vilka regler gäller?
Så här kan det gå till
I tidningen läser du om att en ny
vägsträckning ska läggas i närheten av
din fastighet. Så småningom blir du
kallad till ett informationsmöte där
Trafikverkets personal deltar och informerar om vad som är på gång, inom
vilket område vägen bör hamna (korridor) samt tidsaspekter m m. Ett halvår
senare kallas det till ett nytt möte där
den framskridna planeringen presenteras. Den nya sträckningen har nu
justerats utifrån hänsyn till exempelvis fornlämningar, bostäder, förekomst
av skyddsvärda djur och växter och
inkomna synpunkter från markägare
och närboende. Nu framkommer att den
valda sträckningen går över din mark.
» Till marknadsvärdeminskningen adderas ett påslag om
25 procent som »plåster på
såren« för att fastighetsägaren
ofrivilligt blir av med delar av
sin fastighet. «
betrakta förslaget som en sanning.
Därför är det klokt att som markägare
utnyttja möjligheten att anlita ett eget
ombud. Detta ombud bekostas enligt
praxis av den som gör intrånget med
villkoret att det nås en frivillig överenskommelse. Ombudet uppgift är att
bedöma rimligheten i ersättningen
samt sköta förhandlingen. I en sådan
förhandling synas dels intrångsvärderingen i sig, men också aspekter som
kan vara förbisedda i ersättningsförslaget, tex hinder för brukande eller
jakt. Däremot är dessvärre inte den
»emotionella kostnaden« av en brusande 100 km/h väg eller en stor kraftledning bakom mangårdsbyggnaden,
grund för ersättning.
Ett vägprojekt kan ta
stora arealer i anspråk.
Ersättning för markägarombud
I detta läge börjar det bli allvar. Trafikverket lägger fram en arbetsplan som
efter en remissrunda ligger till grund
för beslut. Som markägare får du sedan
ett erbjudande om ersättning vilket
vanligen är framtaget av någon konsult som anlitats av Trafikverket. Här
gör många markägare misstaget att
S K O G
&
S Å G
·
2
2 0 1 4
3
dinskogsbyra.se
Lagen uppdaterades senast 2010 och
kan förenklat sägas reglera att intrånget
skall ersättas med den bedömda
marknadsvärdeminskning som fastigheten drabbas av. Till marknadsvärdeminskningen adderas ett påslag om 25
procent som »plåster på såren« för att
fastighetsägaren ofrivilligt blir av med
delar av sin fastighet. Skulle däremot
intrånget kräva att hela fastigheten
inlöses tillkommer inget påslag.
Numera får man även tillgodoräkna
sig s k förväntansvärden som påverkar marknadsvärdet, det är nytt sedan
några år. I tidigare regelverk ansågs att
man som fastighetsägare fick tåla ett
visst intrång på sin mark utan ersättning, så kallat toleransavdrag, men
detta är också borttaget.
Skatteeffekter
Hur hanteras då den ersättning man
får från den som gör intrånget? Jo, i
grund och botten är det en försäljning
som har skett och som ska skattas i
inkomstslaget kapital. En kapitalvinstutredning på den aktuella markbiten görs efter att ett anskaffningsvärde beräknats. I normalfallet är
skattesatsen 27 procent. Nu finns det
emellertid regler som gör att man kan
undvika/skjuta fram kapitalvinstskatten tack vare att man blivit tvingad till
att överlåta marken, en s k ersättningsfond. I ersättningsfonden kan man
lägga den beräknade vinsten utan att
skatta för att inom tre år anskaffa
annan mark (skog eller jordbruksmark)
för den ersättning man fick för intrånget eller inlösen. Har man inte hittat
lämplig mark på tre år kan man oftast
få förlängning i ytterligare tre år. Skulle
man inte utnyttja fonden på avsett sätt
ska ersättningen beskattas varvid ett
påslag adderas på den ursprungliga
skatten. Kontentan blir en skattesatsen på 35,1 procent istället för ursprungliga 27 procent. Påslaget ska motsvara
den skatterabatt och ränta man fått på
beloppet under uppskovstiden.
Du är välkommen att kontakta Din
Skogsbyrå om du behöver hjälp med
intrång eller andra frågor om fastighetsekonomi.
Kjell Antonsson
Tel. 0380-600 925
Många skogsfastigheter har genom åren drabbats av någon form av
intrång. Intrånget och ersättningen regleras av expropriationslagen.
Vad händer på sågverken
VIRKESTORKNING
I tidigare artiklar har vi beskrivit processen från det att stockarna anländer till
sågplanen tills att virket passerat genom försågning och hamnat i strölagda
paket. Nästa steg i processen är torkning.
En kammare i virkestorken
»laddas« med virke. Efter ca 3 dygn
kan det torkade virket tas ut för
vidare förädling.
radiell och tangentiell krympning. En
minnesregel är att i ett sågat virkesstycke tenderar årsringarna att vilja
»räta ut sig«, virkesstycket får en viss
kupighet. Läggs den torkade biten med
märgsidan ned på ett plant underlag
vickar den.
Sprickor
Alla vedeldare vet att på vedbacken
spricker vedklabbarna i ändarna när
veden torkar. Detta sker när vattnet i
cellernas hålrum dunstat och avdunstningen i cellväggarna startar. Naturligtvis sker torkningen snabbast i det
yttersta skiktet. En cellvägg som töms
på vatten drar ihop sig. När detta bara
sker på ytan och inte inuti uppstår
spänninar som får veden att spricka.
I virkestorken måste processen hantera
utmaningarna med sprickor. Genom
att återcirkulera en viss mängd fukt i
luften under senare delen av torkprogrammet, får virket förutsättningar att
jämna ut spänningarna mellan ett torrare yttre och ett fuktigare inre.
Olika ändamål styr fuktkvoten
Om vi backar tillbaks till 60- 70-talet
torkades det sågade virket utomhus.
Den låga luftfuktigheten på våren var
vad som krävdes för att torka virket.
Idag sker nästan all torkning i virkestorkar. Dels för att processen där kan
kontrolleras, dels för att förkorta ledtiderna från försågning till leverans.
Torkprocessen kostar naturligtvis
pengar, men snabb och kontrollerad
genomströmning ska ställas mot lufttorkning som kräver stor tillgänglig
lageryta och binder mycket kapital.
Veden krymper
Det allra viktigaste i torkprocessen
är att omvandla det råa sågade virket till en torkad vara med bibehållen
kvalitet. Problemen som ska bemästras är många. Det råa virket håller,
beroende av trädslag, 30-40 procent
fukthalt i kärnveden och 130-160 procent fukthalt i splintveden. Redan här
4
S K O G
&
S Å G
·
2
2 0 1 4
kan problemen anas. Materialet trä har
dessutom olika egenskaper i olika riktningar. I träets längdriktning (axiellt) är det väldigt stabilt, vid torkning
krymper det obetydligt. I tvärriktningen
(radiellt) är det inte lika stabilt. En standardplanka som ska vara 47 mm efter
torkning måste sågas 49 mm tjock för
att få sitt rätta mått efter torkning. Men
mest krymper virket längs årsringarna,
s.k. tangentiell krympning. En planka
sågad ur en stock påverkas både av
Fakta
Konstruktionsvirke som i nästa steg ska
hyvlas och vidare ut till byggvaruhandeln torkas ned till ca 16-18 procents
fuktkvot. Virke som ska användas
inomhus bör torkas ner mot 12 procent
fuktkvot och virke ämnat för snickeri
ska torkas ända ner mot 8 procent. Torkningstiden styrs dels av vilken fuktkvot
som ska uppnås men också av vilken
dimension virket har. Ju tjockare virke
desto längre torktid. Att torka en sats
47x100 ner till 16-18 procent tar ca 72
timmar, dvs ca 3 dygn.
Trä är ett levande material och virket uppnår över tid en jämnviktsfuktkvot som styrs av miljön där det slutligen hamnar. Den som dragit ut en
spik ur en gammal plankvägg i ett
bostadshus har fått känna på hur jämnviktsfuktkvoten påverkat virket.
- Fuktkvot är vattenvikt i förhållande till den torra vikten. Fuktkvoten kan därför
överstiga 100 procent.
- Fukthalt är vattenvikt i förhållande till den råa vikten. Kan aldrig uppgå till 100
procent (i så fall är det ju bara vatten!)
Fuktkvot och fukthalt är två begrepp som båda mäter fuktighet men har olika
utgångspunkt och värdena kan därför inte jämföras. Vid 100 procent fuktkvot är
det 50 procent fukthalt. Måttet fuktkvot används för virke medan måttet fukthalt
används tex för luftfuktighet och spannmål.