VAD HÄNDER PÅ SÅGVERKET?
Skog&Såg # 3 september 2013 VAD HÄNDER PÅ SÅGVERKET? På sin väg fram mot sågning passerar stocken en stockvridare. Matarhjulen sitter på en rund ram som vrider sig till det läge som datorn registrerat som optimalt. Själva kärnan i ett sågverks produktion är försågningen, d v s att ur en rund stock såga fram största möjliga värdeutbyte i form av plankor och brädor. Hur sker denna process? Sågverkens utveckling genom historien ska vi inte behandla här, men en tidig banbrytande förbättring på 1800-talet var när valsade sågblad ersatte de smidda sågbladen. Dessa var tunnare och gav därmed ett högre sågutbyte och högre kapacitet. Att öka sågutbytet och öka kapaciteten är sedan dess en ständig strävan för varje sågverksägare när man investerar i nya maskiner eller ny teknik. Sågprocessen, eller sönderdelningen, sker i dag uteslutande med bandsåg eller klingsåg. Ramsågen med en sågteknik som konstruerades utifrån hur manuell sågning utfördes, alltså en fram- och återgående rörelse, är idag helt borta i södra Sverige. Bandsågar grupperas som regel två och två där varje par gör två snitt i stocken. Ett sågband är nära 10 meter långt och löper över två hjul i en hastighet av ca 60 meter per sekund (motsv. över 200 km/h). En såglinje består av upptill 6 par bandsågar, men bandsåg och klingsåg kan även kombineras i samma såglinje. I en klingsåg kan flera klingor monteras på samma axel, vilket gör den mindre utrymmeskrävande. Bandsågen har emellertid en stark fördel. Sågsnittet från en modern bandsåg är tunnare än sågsnittet från en sågklinga. Bandsågen skär bort 2,6 mm trä för varje sågsnitt. Klingsågen skär Detalj av bandsågen. Del av bandhjulet som driver bandet (orange kant) ses vid det vänstra bandet. bort runt 4 mm. I slutändan innebär det ganska stor skillnad i hur mycket skarpkantade plankor och brädor som produceras ur en given mängd råvara. Optimering Varje stock som kommer in i sågverket passerar genom en mätram som scannar hela stocken beträffande längd, diameter och krökar. En dator bearbetar mätresultaten och styr i sin tur stockvridningen så att stocken vid sågning har det läge som ger optimalt sågutbyte. När en stock sågas görs detta i två huvudmoment. I första läget görs en kantsågning till ett block. Det innebär att man tar fram ett centrumblock ur stocken genom att först såga bort två eller fyra brädämnen från stockens båda sidor. För 15-20 år resulterade kantsågningen även i två bakar. Eftersom stockar alltid är mer eller mindre raka och mer eller mindre koniska, kunde dessa bakar bli breda i ena änden men smalna av till intet längre fram. En sådan bit hade en väldig obalans och orsakade många störningar i produktionen. Numera sitter istället s.k. planreducerare först i såglinjen. Dessa utgörs av roterande skivor som hugger fram cellulosaflis direkt ur stocksidan och efterlämnar en slät yta. På så vis försvinner alla En av huggskivorna som utgör planreduceraren. Klingkransen närmast stocken ger en jämn snittyta. Hålen i skivan hugger den yttre stocksidan, baken, till cellulosaflis. problem som bakarna orsakade samtidigt som man tar bort behovet av de två yttersta banden eller klingorna. Forts sid 3 >>> Sågverksföreningen SÅG I SYD är de sydsvenska köpsågverkens intresseorganisation. SÅG I SYD har c:a 70 medlemsföretag och närmare 85 procent av målgruppens produktion och en fjärdedel av landets totala trävaruproduktion ansluten till föreningen. Utöver att vara en av landets viktigaste nettoexportörer svarar sågverken för rotnettot i skogen och är därmed basen för ett aktivt skogsbruk. Sågverken sätter värde på skogen! R Å V A R U - & T R Ä V A R U MA R K N A D E N LED ARE Råvara Sätt ny fart på tillverkningen! Alla vet att träd växer. Alla vet nog också att många träd tillsammans bildar skog. Därmed bör slutsatsen kunna dras att skogen växer i takt med träden. För oss som skogsägare är detta så självklart att det inte behöver påminnas. Men låt oss utveckla resonemanget några steg till. Alla skogsägare kanske inte alltid tänker på att tillväxten i skogen är skogsföretagets produktion. Ordet produktion kan likställas med tillverkning, i detta fall tillverkning av en råvara. Visst infinner sig en fantastisk känsla när man reflekterar lite över sambanden? Varje enskilt träd är ju faktiskt en egen tillverkningsenhet, helt naturligt och helt miljövänligt. Det vore korkat att inte ta vara på detta så mycket det bara går. Tillverkande företag försöker alltid hitta sätt att öka produktiviteten som ett sätt att öka lönsamheten. Frågan är hur vi som skogsägare agerar för att öka tillverkningen? Med skog förhåller det ju sig så att tillväxten, förlåt – tillverkningen, har ett optimum. När detta passerats sjunker den årliga tillverkningen undan för undan. I sammanhanget är det då också viktigt att känna till att nya tillverkningsenheter är effektivare än de gamla. Eller i skogstermer: Nya plantor har en bättre förmåga att tillvarata markens produktionsförmåga. Nu är det dock dags att lägga in ytterligare en parameter. En företagare i tillverkningsbranschen måste även göra bra affärer. Att öka produktiviteten är en sak, att göra bra affärer är en annan. Det är då glädjande att kunna berätta att möjligheten till en bra affär sällan varit bättre än nu. Det finns ett stort behov av sågtimmer hos sågverken och priserna är mycket bra. Så om du är en tillverkare som är på tårna: Ta omedelbart kontakt med närmsta köpsågverk. Ökad tillverkning och en bra affär skapar en god lönsamhet i ditt skogsföretagande. Tänk långsiktigt - agera nu. PerArne Nordholts. VD, Sågverksföreningen Såg i Syd Ansvarig utgivare PerArne Nordholts | sagisyd.se Text & foto: PerArne Nordholts, om inte annat anges. Grafisk form: concret.se 2 S K O G & S Å G · 3 2 0 1 3 Skogsstyrelsens redovisar att avverkningsanmälningarna åter har tagit fart i södra Sverige. Den logiska uttolkningen av detta är att många skogsägare ser rådande prisnivå som ett gott argument att avverka. Kontrakteringstakten ökade därför under försommaren. Sett över en längre period visar tillgänglig statistik emellertid att lagren av sågtimmer generellt är mycket lågt vid sågverken i södra Sverige. Detta bidrog till att de flesta sågverk stannade helt under juli. Många inledde dessutom med underhållsarbeten direkt efter semestern vilket i någon mån har förbättrat råvarubalansen. Den soliga och varma sommaren med relativt lite nederbörd innebär att det nu är riktigt goda drivningsförhållanden i skogen på de flesta platser inom Såg i Syds område. Detta ger så länge som förhållandena står sig bra förutsättningar till att snabbt få fram avverkade volymer. På massavedssidan finns ett långsiktigt bekymmer med minskande efterfrågan. Detta drabbar även sågverken när det gäller avsättningen för cellulosaflis. Problematiskt är naturligtvis också att det för de flesta sågverk endast finns två möjliga kunder. Färdigvara Försäljningen i den svenska bygghandeln gick trögt under vintern och våren. Den kalla vintern minskade produktionstakten i byggandet och den kyliga och sena våren höll undan bygglusten med svag efterfrågan som följd. Vädermässigt blev däremot sommaren fantastisk och efterfrågan på den svenska marknaden tog fart i takt med att hemmabyggarna fick upp tempot i sina projekt. Dessvärre var det bara volymerna som ökade, prisnivån var i stort sett stillastående. Sedan årsskiftet visar prisstatistik över sågade trävaror på en ökning med 1,5 % t o m juli månad. Jämfört över 12 månader har priset fallit med 1%. Kurvan över lagerstatistik går emellertid åt rätt håll. Producentlagren i Sverige är nere på relativt låga nivåer. I kombination med små lager av råvara ger det tydliga signaler till trävarukunderna. Därmed skapas också möjlighet till en förbättrad prisnivå. Sett till enskilda exportmarknader drar det åt olika håll. Det pratas mycket om att bostadsmarknaden i England börja ta fart men ännu har detta inte gett några avtryck i trävarupriserna. I sammanhanget är det dock viktigt att väga in att kronan fortfarande är historiskt högt värderad mot pundet. Leveranserna till Egypten, som sedan en tid är klar tvåa efter England vad gäller svensk trävaruexport, har också gått ned. Egypten importerar fortsatt mycket trä trots de politiska oroligheterna men affärsrisken vid leveranser dit gör att många sågverk ställer sig tveksamma. Exporten till Kina ökar, liksom även till USA. All ökning är i sig glädjande men i absoluta tal handlar det ändå fortfarande om små volymer på dessa marknader. Forts från sid 1. På en bildskärm visas mätvärden för varje stock samt hur datorn väljer att såga stocken. I detta fall blir utbytet 69,49 %. När blocket har sågats fram i den första gruppen roteras det 90 grader för att i andra gruppen delas upp i ett antal plankor och brädor. Det är alltså så att i den första gruppen avgörs hur breda plankorna ska bli. Tjockleken på centrumblocket blir således bredden på plankorna. I den andra gruppen sågas blocket till ett antal plankor och kanske en bräda eller två från varje yttersida. Råvaran utgör omkring 70 % av sågverkens rörelsekostnader. Hur effektivt man kan ta tillvara råvaran är därför en nyckelfaktor för varje sågverk. Stocken är rund och de sågade produkterna är fyrkantiga. För varje m³to timmer (toppdiameter * stocklängd) som sågas erhåller sågverket ungefär 0,6 m³ sågad vara. Sågutbytet är alltså ungefär 60 %. Ju mindre spill sågprocessen ger, desto större blir utbytet. En viktig faktor att ha i åtanke när man pratar sågutbyte är stockens diameter. Det är lättare att producera ett högt sågutbyte ur en grov stock än ur en klen stock. Att pedagogiskt förklara varför, görs enklast om man i tanken överdriver proportionerna och jämför förutsättningarna i att såga fram fyrkantiga bitar med skarpa kanter ur en stock med diametern 100 cm eller att göra det ur en stock med diametern 10 cm. Att andelen skarpkantade bitar blir högre från den grova stocken är då lätt att förstå. Faktaruta 1 Plankor = Förr gällde att en planka skulle vara minst 2 tum tjock och 9 tum bred vilket i mm blir ungefär 50 x 225 mm. Var de smalare kallades de för battens. Numera kallas de plankor även om de är smalare. Brädor = En bräda är mellan 15-30 mm tjock och från ca 75 mm bred. Är de tunnare och/eller smalare kallas de för läkt. Faktaruta 2 Skarpkant = ingen del av det framsågade virkesstycket består av den runda stockytan. (eller fullkant) Vankant = På någon del av virkesstycket syns den runda stockytan. Bakar = De yttersta stockdelarna som efter sågning har en platt och en rundad sida. EKONOMI aha-upplevelse för säljaren och en insikt om att man borde gjort denna efterforskning långt tidigare. Några viktiga saker att tänka på: • Var ute i god tid. Planeringen bör helst starta ett år före försäljningen. • Se till att ha en gällande skogsbruksplan, ju färskare desto bättre. • Röj sly längs vägrenar och skogsvägar. • Se till att ställa in redskap och maskiner som står ute. Skrot invuxet i hög vegetation signalerar dålig skötsel. • Åtgärda eventuella halvfärdiga renoveringar av byggnader, tex avsaknad av springläkt, vindskivor, takrännor mm. • Staket och stängsel bör var i bra skick, alternativt tas bort. • Ansa gräsmattor och öppna ytor. • Trimma och beskär runt alla byggnader. Vildvuxenhet är avskräckande rent generellt. Målning av byggnader, utbyte av delar är däremot inte lika angeläget eller lönsamt. Att t.ex. bara bättra kring fönster gör att resten av byggnaden ser sämre ut. När det kommer till skogstillståndet är det inte lika själklart vad som bör vara åtgärdat. Oföryngrad kalmark än dock aldrig positivt. Ett nyligen röjt bestånd är naturligtvis bra, men det finns även spekulanter som gärna själva vill prägla röjningsskogen. Svårt eftersatt röjning eller dito gallring gör däremot ingen glad. Vad beträffar slutavverkning bör man som säljare däremot vara försiktig. I dagsläget betalas en skogskubikmeter i princip lika bra om den står kvar som om den avverkas. Men det är i slutavverkningen de stora pengarna finns och därmed blir det också helt avgörande för lönsamheten. I normalfallet blir det en lägre skattesats när skogsvolymen ingår i en fastighetsaffär än när den säljs som avverkningsrätt. Ett viktigt råd blir därför att i ett tidigt skede gå igenom deklaration/bokslut med en ekonomisk rådgivare för att beräkna skatteeffekter. Exempelvis ackumulerade underskott, avsättningar till expansionsfond eller återläggning av skogsavdrag har alla en skattepåverkan. Slutligen, välj en mäklare som har erfarenhet av skogsfastigheter. En traditionell villamäklare har inte rätt kompetens. Ta gärna referenser via din bank. Du är välkommen att kontakta Din Skogsbyrå om du har funderingar kring fastighetsförsäljning eller andra frågor om fastighetsekonomi. S K O G & S Å G · 3 2 0 1 3 3 dinskogsbyra.se Alla har vi någon gång konstaterat hur viktigt det är att ge ett gott första intryck. Detta gäller även vid försäljning av en skogsfastighet. Dilemmat är dock många gånger att man som fastighetsägare är ganska hemmablind. Därför är det en mycket god idé att ta hjälp av någon utomstående för att få tips om vad som bör fixas till för att attrahera spekulanterna på bästa sätt. De flesta fastighetsköp beslutas heller inte av en ensam person. Sambo, maka/make, föräldrar eller barn är i någon mån ofta involverade i beslutprocessen. En fastighet som ger ett gott första intryck blir därför mera lättsåld. En grundregel är att ju tryggare en köpare känner sig med fastigheten, desto mer är denne beredd att betala. Till att börja med behövs därför alltid en aktuell skogsbruks plan. Upplåtelser av olika slag bör klargöras, tex. arrenden. Samfälligheter och servitut måste vara dokumenterade. Är dessa gjorda längre tillbaka i tiden som vid laga skifte eller storskifte kan det vara svårt att få klarhet, men på Lantmäteriet finns personal med kompetens att både läsa och tolka gamla skrifter. Detta löser många gånger gamla missuppfattningar om vägar, fiskerätt och annat. Det ger ofta också en Kjell Antonsson Tel. 0380-600 925 Dags att sälja skogsfastigheten? God planering och nya ögon hjälper dig att göra en bra affär Har du koll på din skog? en tydlig karta över bestånden och beskrivningar i klartext. Andreas söker alltid kontakt med skogsägaren innan fältarbetet startar. På så sätt får han reda på viss fastighetshistorik men även koll på skogsägarens målsättning med sitt skogbruk. Under fältarbetet där han gör mätningar av diameter, höjd, volym och ålder använder han både traditionella och högteknologiska hjälpmedel. Att mäta höjden på träden går idag väldigt snabbt. Tidigare var man tvungen att använda måttband för att stå på ett exakt avstånd från trädet. I täta bestånd kunde det vara svårt att på ett bestämt avstånd se både topp och rot. Med dagens laserinstrument mäts avstånd och den vertikala vinkeln mellan stubbe och toppskott från valfri plats. – Enkelheten gör att man mäter mera och får säkrare resultat i skogsbruksplanen. Resultaten av mätningarna knappas in direkt i fältdatorn. Med en dator som tål både väta och kyla, och som via inbyggd GPS visar exakt position direkt i kartan ökar både kvalitet och precision. Det håller också ner kostnaderna. Efterarbete på kontoret blir minimalt och det blir inget onödigt dröjsmål mellan fältarbetet och leveransen av den färdiga planen. Den skogsägare som vill ha en skogsbruksplan gjord beställer den enklast genom sin inköpare vid sågverket. – Skogspartner har ett avtal med Såg i Syd vilket ger sågverkens virkesleverantörer ett fördelaktigt pris på arbetet. Priset varierar naturligtvis beroende av fastighetens storlek, så för exakta prisuppgifter är det bästa att kontakta sin inköpare, avslutar Andreas. Höjdmätning av de högsta träden går enkelt med laserinstrumentet. Höjd och grundyta är mätvärden för att fastställa volymen per hektar. Vid åldersbestämning via en borrkärna avslöjas ibland tråkiga nyheter: Röta! De flesta skogsägare har god koll på sin skog. Allt arbete man utfört i den egna skogen och alla rundor man gått ger en bra bild över vilka åtgärder som ska utföras och när det bör ske. Eller hur är det? Andreas Barrstrand arbetar på företaget Skogspartner, där en av tjänsterna är att producera skogsbruksplaner. Många gånger är det de mest intresserade skogsägarna som också är mest angelägna om att ha en bra skogsbruksplan. – Även om man är en engagerad och intresserad skogsägare är det svårt att ha hela åtgärdsplanen i huvudet, säger Andreas. Men det är inte bara för att få en lista över åtgärder som planen gör nytta. Den beskriver skogens virkesproduktion som tillsammans med åtgärdsplanen ger underlag för den ekonomiska planeringen. Den beskriver skogen i målklasser som visar var man ska satsa på produktivitet och vilka områden som har de högsta naturvärdena, vilket är en nödvändig del när man har ett certifierat skogsbruk. Planen sammanställer åldersfördelning, huggningsklasser och virkesvolymer. Den har naturligtvis också Med ett relaskop mäter Andreas beståndets grundyta. Fältdatorn tål tuffa tag och ökar effektiviteten i arbetet. App som förenklar byggplaneringen App om virkesmätning Svenskt Trä har lanserat en app för mobilen som är till hjälp för den som ska bygga. Appen, som heter ”Lathunden” är ett beräkningsverktyg som ger besked om virkesåtgång, dimensionering, kvaliteter, sortiment och träskydd. Den är ämnad för såväl händiga privatpersoner och hantverkare som för arkitekter, konstruktörer och bygghandeln. Lathunden är gratis och finns för både iPhone och Android. VMF syd har producerat en app med värdefulla fakta för alla medvetna skogsägare. I appen finns volymberäkningsfunktion, en karttjänst samt information och tips om måttslag, avverkning, virkesupplag, skogsbilvägar mm. Alltid aktuell och alltid lättillgängligt i telefonen. Finns att ladda ned gratis för iPhone och Android.
© Copyright 2024