1. No category

Handbok för krossensilering
Förmånligt och gott foder
Krossensilering är en kostnadseffektiv metod
Metoder för konservering
av spannmål
att producera foder. Krossensilerat foder är en
• Torkning: traditionell konserveringsmetod, god och förmånlig näringskälla för alla husdjur,
kärnorna torkas ner till en fukthalt under som förbättrar gårdens lönsamhet tack vare
15 procent, ger långvarig och säker
små investeringsbehov och sänkta produktions­
hållbarhet, höga kostnader, dammproblem kostnader. Kostnaden per enhet för krossensi­
vid utfodring med mald spannmål.
lerat foder är märkbart lägre än för torkad
• Krossensilering: spannmålen tröskas redan spannmål.
vid gulmognadsstadiet, krossas och ensileras med tillsats av Kemira AIV-ensileringsmedel.
Det krossensilerade fodret är färdigt som sådant,
och kan tas från lagringsplatsen direkt till foder­
bordet. Krossensilering sparar energi och utnytt­
jar effektivt gårdens kapacitet. Till exempel blir
tröskans brukstid längre eftersom fodersäd som
ska krossensileras kan tröskas tidigare än den
övriga skörden.
• Helkornsensilering: Kemira Propcornprodukter som innehåller propionsyra till­
sätts för att förhindra tillväxt av mögel och
jästsvampar. Fungerar bäst när spannmålens
fukthalt är 15–25 %.
• Helsädsensilage: stråsäd som skördas
med både strå och ax och ensileras med
Kemira AIV-ensileringsmedel Odlingsteknik och skörd
Krossensilering baserar sig på mjölksyrajäsning
Utsädesmängden ökas endast på torkkänsliga
av spannmålen. Mjölksyrajäsningen åstadkoms
åkerskiften, eftersom ökad såtäthet ökar
genom att fodersädens pH-värde sänks till
risken för liggsäd. En omsorgsfull bekämpning
ca 4 med hjälp av ensileringsmedel, och foder­
av växtsjukdomar förbättrar spannmålens
massans exponering för luft stoppas.
kvalitet och ökar skörden.
Fodersäd som ska krossensileras kan odlas
På gulmognadsstadiet är kärnorna större och
på samma sätt som annan fodersäd. Vid kross­
mjukare än i ett helt moget spannmålsbestånd.
ensilering tröskas spannmålen tidigare, vid
Slagskoavståndet och inmatningshastigheten
högre fukthalt, på gulmognadsstadiet, då både
ska passas ihop så att kärnorna avskiljs utan
dess torrsubstanshalt och energi- och protein­
att krossas. Trots att det i sig inte gör något
värden är höga. Fukthalten är i detta skede
om kärnorna krossas så kan tröskningsspillet
30–40 %. Tack vare att fodersäden tröskas tidigt
och skräphalten i varan öka om halmen och
kan också sena och rikt avkastande fodersäds­
kärnorna krossas. Belastningen på tröskan kan
sorter odlas. Vid odling av fodersäd för kross­
minskas genom tröskning med längre stubb. Vid
ensilering kan också kvävegivan på åkern höjas,
tröskning av fuktig spannmål får skakarna vara
på det sättet får man ännu högre skörd.
ordenligt öppna och fläkten gå hårt för att man
Kreatursgödsel kan utnyttjas fritt.
ska få en effektiv tröskning och ren kärnskörd.
Varumärket AIV® är registrerat av Valio Ab.
Kemira Oyj utvecklar AIV-ensileringsmodeller i samarbete med Valio Ab.
Krossning och ensilering
Fuktig spannmål kan packas till en så kompakt
rekommenderas Kemira AIV® 2 Plus eller
massa, att ensileringen säkert lyckas. Om spann­
Kemira AIV® Ässä. Fodrets ytskikt kan vid
målen är för torr kan vatten tillsättas i samband
behov behandlas med outspätt ensilerings­
med krossningen. Det är ändå bättre att trygga
medel för att förhindra mögeltillväxt på ytan.
en tillräcklig fukthalt genom att tröska spannmå­
Genom att tillsätta AIV-ensileringsmedel sä­
len tillräckligt tidigt än genom att tillsätta vatten.
kerställs att fodermassan blir tillräckligt sur, så
att tillväxten av bakterier som förstör fodret
Krossensileringen görs med hjälp av en spe­
för­hindras. Så bibehålls den krossensilerade
cialkonstruerad spannmålskross, Murska, som
spannmålens fodervärde fram till utfodringen.
krossar kärnorna. Både ensileringsmedel och
vid preparatet blir väl inblandat. Det är bra att
Dosering av Kemira AIV®
vid krossensilering
kontrollera att alla kärnor krossas. Spannmålen
Mängden tillsatt AIV-ensileringsmedel bestäms
kan krossas redan på åkern, varvid tröskans tank
enligt spannmålens fukthalt. Det rekommen­
töms direkt i krossens tank. Fodersäden krossas,
deras ändå att fukthalten i spannmål som ska
ensileringsmedel tillsätts vid krossens botten­
krossensileras är ca 40 %.
eventuellt vatten tillsätts i själva krossen, var­
skruv och varan lyfts upp på släpvagnen med
krossens elevator. Eftersom fodersäden tröskas
Fukthalt, %
Dosering, l/t
som möjligt efter tröskningen, helst samma dag.
35–45
3
De största krossarna har en effekt på ca 30 000
30–35
4
25–30
5
vid mycket hög fukthalt bör den ensileras så fort
kg per timme och fungerar följaktligen smidigt
också i maskinkedjor med riktigt stora tröskor.
Som ensileringsmedel vid krossensilering
I proteinfoder (ärter) används en 1 l/t större dos.
Ensileringsmedlet kan också tillsättas med hjälp
av en syrapump.
Lagring
Den krossensilerade spannmålen kan lagras i en plastkorv, plansilo, stuka
eller lufttät tornsilo. Vid ensilering i plansilo behöver man en traktor med
frontlastare eller motsvarande arbetsmaskin för att jämna ut och packa
fodret. Då krossningen sker vid silon behöver man antingen en elevator som
tar upp fodersäden från släpvagnen till krossens tratt, eller en körbro, så att
spannmålen kan tippas direkt i krossen från en lucka i släpvagnens kant.
Krossen kan också fyllas på med frontlastare. Krossens storlek väljs enligt
spannmålsmängden och tröskans storlek. För att tröskningen ska kunna
utföras utan avbrott bör krossens effekt motsvara tröskans kapacitet.
De effektivaste krossarna är traktordrivna: den ena traktorn driver krossen
och den andra fyller silon.
Vid ensilering i tornsilo tas fodret ut med en kedje- eller tallrikselevator.
Inlagringen av fodret görs oftast med fläkt.
Ofta lagras krossensilerad spannmål också i en så kallad plastkorv. Det allra
enklaste lagret består av en stuka vid åkerkanten. Oavsett vilket typ av lager
man har är det av största vikt att spannmålen krossas ordentligt och att
syran doseras jämnt i fodermassan varefter den packas, täcks in och vikter
läggs på.
Som vikter används exempelvis kornfoder, mäsk, kli eller annat foder, som
kan ges som foder åt djuren i samma takt som den krossensilerade spann­
målen. Också krossad torr spannmål, som läggs direkt ovanpå den krossade,
fuktiga spannmålen kan användas som vikt. De ätbara ”vikterna” skyddar
effektivt den krossensilerade varan mot möss och råttor. Halmbalar ska helst
inte användas som vikt, eftersom de ger skadedjuren skydd och boplatser.
Lagret ska dimensioneras enligt foderförbrukningen, man bör räkna med
ett uttag av fodermassa om minst 20 cm per dag. Då hålls fodret fräscht och
aptitligt också i varmare väder. Det lönar sig att låta fodret stå ett par-tre
veckor innan utfodringen inleds så att fodret hinner jäsa färdigt.
Krossensilerad spannmål i plastkorv
Ensilering i plastkorv är en förmånlig och enkel ensileringsmetod. Spann­
målen tröskas på åkern, hämtas med släpkärra till ensileringsplatsen,
krossas och ensileras i plasttub i ett och samma arbetsskede. Spannmålen
tas från kärran med frontlastare eller elevator, och fylls på en kross försedd
med tubinpackare.
Plasttuben eller korven fylls på automatisk av inpackaren, och massan
behöver varken packas eller tyngas med vikter. Metoden är också förmånlig
eftersom inga silor behövs, och eftersom lagerutrymmet kan utökas enligt
skördens storlek. Skördevädret är också mindre viktigt än vid ensilering
i plansilo. Vid behov kan inplastningen avbrytas och fortsätta senare.
Krossensilering i tub kan utföras i alla väder.
Krossensilerad spannmål är förmånligt foder
Valet av konserveringsmetod för fodersäden betonas i de skeden då man
måste se över gårdens teknik, exempelvis om produktionen utvidgas. Enligt
Arbetseffektivitetsföreningens kalkyler (Palva och Siljander-Rasi 2008) är de
rörliga kostnaderna vid krossensilering av fodersäd 18,7 € lägre per ton spann­
mål än för torkning, då spannmålsmängden per år är 200 ton. Om vi beaktar
investeringarna i hela hanteringskedjan (tork, lufttät tornsilo, elevatorer/
transportörer, kvarnar, fasta kostnader, ensileringsförluster), är krossensilering­
ens totalkostnader på årsnivå 9400 € lägre och totalkostnaderna för tubensile­
ring 10 260 € lägre än för en maskinkedja för torkad spannmål. Räknat för en
miljon kilo är skillnaden hela 31100 € till förmån för tubensilering.
Dessutom bör krossensileringens andra fördelar beaktas: fodret är smakligt,
dammfritt, skörden mindre beroende av vädret, det är enkelt att hantera och
har god näringshalt. Den slutliga jämförelsen bör ändå göras individuellt för
varje gård, med beaktande av bl.a. gårdens investeringsbehov och den mängd
spannmål som hanteras.
Jämförelse av konserveringskostnader
Krossensilering silo
140
Krossensilering tub
Torkning
Källa: TTS Forskning/2008
133
120
100
Kostnad €/ton
87,2
80
60
48,6
49,2
49,8
40,2
40
35,9
18,7
20
0
26,9
100.000
200.000
Mängd konserverad vara kg
1.000.000
Krossensilering ger gott och förmånligt foder
● Krossensilerad spannmål har gott fodervärde
● Krossensilerad spannmål utmärkt i blandfoder
● Krossensilerad spannmål passar för alla husdjursslag
● Billigare per foderenhet än torkad spannmål
● Bättre utnyttjande av fosfor hos svin och fjäderfä
● Utmärkt i blötutfodring
● Krossensilerad fodersäd dammar inte
● Krossensilering är en energisnål foderberedningsmetod
● Du kan odla senare sorter och skörda fast vädret är
dåligt – stallgödseln kan utnyttjas effektivare
● Skörden begränsas inte av torkkapaciteten
● Krossensilering förlänger tröskans användningstid på hösten
Krossensilering i ett nötskal
● Säkerställ åkerns grundläggande skick (god vattenhushållning
och bördighet, pH 6–6,7)
● Normal utsädesmängd – bara på torkkänsliga jordar bör
såtätheten ökas
● Kan användas större gödselgivor än normalt, stallgödsel passar bra
● Rikt avkastande och sena sorter kan bra användas
● Kom ihåg växtskyddet
● Tröska 2–3 veckor tidigare än normalt på gulmognadsstadiet,
vid 30–40 % fukthalt
● Krossning direkt på åkern eller lagringsplatsen (kärnorna bör krossas) med en för ändamålet framtagen Murska-kross
● Använd 3-5 l/t AIV-ensileringsmedel
● Lagring i plansilo, stuka (plast på samt noggrann täckning med vikter), i plasttub eller tornsilo
● Utfodringen kan påbörjas ca 3 veckor efter ensileringen
God och förmånlig näring för alla husdjur
Trots den tidiga skörden har krossensilerad spannmål vid tröskningen samma
höga näringshalt som torkad spannmål. Under ensileringen förändras dess
näringsinnehåll något på grund av jäsningsprocesserna. Sockerhalten sjunker
eftersom jäsningen förbrukar socker som förvandlas till mjölksyra. Också hal­
terna av stärkelse, NDF-fiber, fosfor i form av fytinsyra, E-vitamin och ß-glukan
sjunker.
Idisslare
Köttboskap växer lika bra med krossensilerad som med torkad spannmål.
I vissa försök har tillväxten och foderutnyttjandet rentav varit bättre än med
torkad spannmål. Försöksresultaten visar att krossensilerad spannmål passar
bra som foder till mjölkkor. Torrsubstanshaltens sammansättning, smältbarhe­
ten och fodervärdet är lika bra hos krossensilerad spannmål som hos torkad.
Krossensilerad spannmål som foder åt mjölkkor
Resultat av utfodring med krossensilerad spannmål till mjölkkor jämfört med
torkad spannmål (blandfoder, vallensilage 55 %, korn 28,7 %, rybs 10,1 %,
% jämfört med torkad spannmål
melassnitsel 4,7 % och mineraler 1,5 %).
105
100
95
90
Försök 1
Foderintag
Försök 2
FCM
Fetthalt
Proteinhalt
Försök 3
Foderutnyttjandegrad
( Jaakkola m.fl. 2004)
På grund av den krossensilerade spannmålens höga fukthalt bör mängden
krossensilerad spannmål angiven i kilo som ingår i foderblandningar och läggs
på foderbordet vara större än av torkad fodersäd. I övrigt kan krossensilerad
spannmål användas på samma sätt som torkad spannmål, och helt ersätta
torkad spannmål. Eftersom den krossensilerade spannmålens fukthalt varierar
något borde man för att kunna fastställa rätt fodergiva mäta dess torrsub­
stanshalt med 1–2 veckors intervaller. Mätningen görs enkelt med t.ex.
en mikrovågsugn och en brevvåg.
Svin
Krossensilerad spannmål kan ges åt svin som sådant och är ypperligt som
råvara i blötfoder. I praktiken kan torrsubstanshalten variera med 8–10 % utan
några större skillnader i djurens tillväxt eller foderytnyttjande. Krossensilerad
spannmål har lägre E-vitaminhalt än torkad spannmål, därför ska foderstaten
kompletteras med E-vitamin.
Smältbarheten och fodervärdet för svin hos
krossensilerat och torkat korn
Smältbarhet, %
Torkat korn
Krossensilerat korn
Organisk substans
86
89
Råprotein
76
87
Råfett
40
61
Råkolhydrater
89
90
1,10
1,15
87
91
Fodervärde, fe/kg t.s.
SRP, g/fe
(Siljander-Rasi m.fl. 2000)
Fodervärdet hos krossensilerad spannmål är ca 5 % bättre än hos torkad
spannmål, främst tack vare näringsämnenas bättre smältbarhet. Smält­
barheten förbättras förutom av den tidigare skörden också av de förändringar
i sammansättningen som sker under ensileringen – halten av ß-glukan, som
ökar den smältande fodermassans viskositet, minskar avsevärt under ensi­
leringen. Också den tillsatta syran och de syror som bildas under jäsningen
inverkar positivt på tarmmikroberna. I praktiken har tillväxten och foderutnytt­
jandet för krossensilerad fodersäd varit helt jämförbara med torkad spannmål.
Utfodring med krossensilerad spannmål minskar avsevärt utsöndringen av
fosfor i urinen. En stor del av den fosfor som ingår i korn är bunden i olöslig
form, i form av fytinsyra, och har därför mycket låg smältbarhet. I krossensile­
rad spannmål är halten av fosfor bunden i form av fytinsyra bara en femtedel
av motsvarande halt i torkad spannmål. Fytinsyran nedbryts under ensile­
ringen under inverkan av fukt, syror och tillsatt syra, vilket förbättra fosforns
smältbarhet. Om fosforintaget hos ett svin är ca 1,4 kg (6 g/fe, 240 fe) och
smältbarheten förbättras med nästan 15 %, minskar utsöndringen av fosfor
med 150–200 g per svin under en produktionsperiod.
Fosforns smältbarhet hos svin
60
50
52,8
%
40
38,9
30
20
10
0
Torkad spannmål
Krossensilerad (syraensilerad) spannmål
(Valaja m.fl. 1999)
% jämfört med torkad spannmål
Krossensilerad spannmål för utfodring av svin
105
100
95
90
Försök 1
Dagstillväxt
Foderutnyttjandegrad,
kg t.s./kilo tillväxt
Försök 2
Kött-%
(Siljander-Rasi m.fl. 2000)
Fjäderfä
Krossensilerad spannmål är som sådant också ett välsmakande foder för
fjäderfä. Tillväxten hos broilrar har varit minst lika god som med torkad
spannmål, men foderutnyttjandegraden har ofta varit bättre. Det beror
på den krossensilerade spannmålens fodervärde, som är ca 25 % bättre än
hos torkad spannmål. Förändringen av energivärdet beror på den nedbryt­
ning av ß-glukan som sker under ensileringen. Detta sänker viskositeten
som försämrar fodervärdet. Krossensilering har samma positiva effekt på
fodervärdet som tillsats av enzymer. Krossensilering förbättrar också något
aminosyrornas smältbarhet. I försök har smältbarheten hos de enskilda
aminosyrorna lysin och treonin varit bättre än hos torkad spannmål,
medan det inte funnits några skillnader i fråga om de svavelhaltiga
aminosyrornas smältbarhet. Också hos fjäderfä är smältbarheten hos
fosforn i krossensilerad spannmål bättre än i torkad spannmål.
% jämfört med torkad spannmål
Energivärdet och aminosyrornas smältbarhet
i krossensilerad spannmål för fjäderfä
130
125
120
115
110
105
100
95
Energivärde
Aminosyrornas smältbarhet
(Siljander-Rasi m.fl. 2000, Perttilä m.fl. 2002)
Källor:
● Arbetseffektivitetsföreningens rapport 2/2003.
Kuivaamaton ohra liha-sikojen ruokinnassa.
● Arbetseffektivitetsföreningens rapport 2/2000.
Tuoresäilötty ohra sikojen ja siipikarjan rehuna.
● Lantbruksvetenskapsdagarna 2000. Smältbara aminosyror för fjäderfä. MKL:s publikationer 952, s. 50-53.
● Lantbruksvetenskapsdagarna 2004. Användning av krossensilerad
spannmål vid utfodring av mjölkkor. Elektronisk publikation:
www.agronet.fi/maataloustieteellinenseura/julkaisut/esi04/ti52.pdf
Aimo Kortteen Konepaja Oy
Pohjolantie 2
84100 Ylivieska
Tel. 08-4110 500
9/2011ß
Kemira Oyj
ChemSolutions, Feed
PL 330
00101 Helsingfors
Tel. 0108611
Fax 010 8621068
www.kemira.com