Medlemsblad 3 2013 - Vadstena och Dals församlingar

Höst 2013 - vinter 2014 program
Medlemsblad 3 2013
Studiecirkel, 4 ggr, 28 sept - 9 nov
Klosterkyrkans tidiga byggnadshistoria. Repris!!
Sune Zachrissons studiecirkel blev så efterfrågad att vi upprepar den nu under
hösten. Han leder fyra träffar kring det medeltida kyrkobyggets tidiga historia.
Lördagarna 28 sept, 12 okt, 26 okt samt 9 nov, 10.00 - 12.00 i Trossboden
(bakom kyrkan) och i Klosterkyrkan.
Anmälan senast 23 sept till Lena Savoca 0143-105 89 eller
[email protected]. Max 12 deltagare, först till kvarn...!
Kursavgift 250:-/person, 200:- för medlemmar i Klosterkyrkans Vänner.
Klosterkyrkans Vänner
Lörd 19 okt 15.00 Årsmöte
och 20-årsjubileum
se särskild kallelse och inbjudan!!!
Lörd 14 dec 16.00
”Vett och etikett för en stenmästare i karriären ett 1300-talsdokument berättar”. Jan Erik Nylund
föreläser och visar bilder, i församlingshemmet.
Lörd 18 jan 2014, 15.00 - 17.30
”Hur två kyrkor blev en, om rivningen av
Sankt Pers kyrka”. Sune Zachrisson håller
en dubbelföreläsning i församlingshemmet,
15.00-16.00 del 1, paus med fika (30:-),
16.30-17.30 del 2.
KLOSTERKYRKANS VÄNNER
Foto och grafisk form Julia Sigurdson - Forlagshusen.se sponsrar tryckningen av medlemsbladet.
Lörd 9 nov 17.00
”Den liturgiska dräkten” Klosterkyrkans
kaplan Christer Staaf visar och berättar,
i Klosterkyrkan.
I maj satte Vänföreningen upp en ny skylt.
Texten lyder:Runsten från 1000-talet med spår
av figurristning och fragmentarisk text ”reste
denna sten efter Äskil, fader sin. Runstenen
sattes upp här vid den medeltida muren omkring 1820 efter att ha använts i strandskoningen till nunneklostrets trädgård. Sedan dess har
den stått kvar på samma plats. Runstenen har
nr 179 i fornlämningsregistret för Östergötland.
Styrelse Ordförande Julia Sigurdson, vice ordförande Gunilla Sjösten, kassaförvaltare Ulf Drevö,
sekreterare Anita Gustavsson, övriga ledamöter Ewa Lund och Bella Nylund Wennerström. Kyrkorådets
representanter Bengt Bylund/Lena Savoca. Församlingens representanter Torbjörn Ahlund/Christer Staaf.
Medlemsavgift 75:- för enskild medlem, 100:- för hushåll. Avgiften sättes in på bankgiro 239-4161
Adress Klosterkyrkans Vänner, Pastorsexpeditionen, Box 177, 592 24 Vadstena
eller [email protected]
http://www.vadstenaochdalsforsamlingar.se
Bästa vänner! I medlemsblad nr 2 efterlyste vi upplevelser från Klosterkyrkan.
Den första fick vi in från Ulla Mårtensson som här berättar om en sommardag...
under titeln Var är Ursula? För 14 år sedan stod jag i Klosterkyrkan och
delade ut Birgittas bön till besökare. Jag hade “plötsligt” upptäckt denna
kyrka och kände stor respekt inför den. Men jag tänkte, det är enkelt att bara
ge ett kort, en välkomnande gest. Plötsligt kommer en tysk man inrusande
med kameran runt halsen och frågar:”Wo ist Ursula?” Han hade nog inte
så många minuter på sig innan turistbussen skulle avgå. Jag hade aldrig
hört talas om Ursula….. Men nu vet jag att S:ta Ursula finns till vänster om
Rosenkransaltaret. Ursula håller upp sin mantel. Hon omges av fem jungfrur
på varje sida. Efter en pilgrimsfärd till Rom kom hon till Köln där hon
mördades 383 e Kr.
Ljusbäraren vid Sköna madonnan
19 maj 1996 invigdes ljusbäraren vid sköna Madonnan. Arkitekten Fritz Voigt
och dåvarande kyrkoherde Kjell Karlsson samverkade i dess utformning
med ljushållare och rosenblad. Rosen är Marias blomma. ”Rosa rorans
bonitatem” - ”Ros med godhetens dagg” ur biskop Nicolaus Hermannis
Birgittaofficium.
En dag mötte kyrkoherde Kjell Karlsson en kvinna i klosterkyrkan som lagt
en krans av blad med fem tända röda ljus i. Han frågade varför. Kvinnan
svarade att hon varit på pilgrimsresa till Grekland och i en kyrka, tillägnad
Maria, hade hon sett en sådan krans och hört en röst i sitt inre som sa: bege
dig till Vadstena och gör en likadan krans vid sköna Madonnan, där är nu så
mörkt och dystert. Så gick hon därifrån och Kjell stod förundrad kvar med
ett tecken på att här ska stå en ljusbärare. Nedtecknat av Torbjörn Ahlund
UPPROP - skriv och berätta
Under sommaren har flygbladet ”UPPROP - din berättelse” legat framme på
Klosterkyrkans gåvokista. Nu ser vi fram emot berättelsen från dig som är
medlem i Klosterkyrkans Vänner. Om du vill kan du vara anonym!!
Välkomna till en innehållsrik höst med Klosterkyrkans Vänner!
Styrelsen gm Julia Sigurdson
Vänföreningens första decennium
”På uppdrag av Hennes Majestät Drottningen ber jag att få tacka för det vänliga och
informativa brevet om Vadstena och Klosterkyrkans Vänner. Ett brev som gladde henne
mycket”. Så stod det i brevet från Stockholms Slott som kom till vår förening i början av
1994. Året innan hade Klosterkyrkans Vänner bildats – och vi som var med från början hade
stora planer. Drottningen skulle bli hedersmedlem tillsammans med biskop Martin Lönnebo,
Birgittasystrarna, Mariadöttrarna och en handfull andra nyckelpersoner. Drottningen kunde
inte åta sig uppdraget, men önskade “Er alla ett fortsatt fint arbete i Klosterkyrkans Vänner”.
Idén till själva föreningen hämtade jag från England. Under min tid som präst i London
gjorde jag otaliga besök i engelska kyrkor och katedraler och fann ofta foldrar om “Friends
of the Abbey Church”. 1991 kom jag som präst till Vadstena med vänföreningstanken i
bagaget. I en av de tidigaste anteckningarna från 1993 formades tankarna kring syfte och
inriktning. En liten grupp intresserade kallades samman och anteckningarna tog fart. Vi ville
bilda Klosterkyrkans Vänner för att “ta vara på intresset, sprida kunskap, skapa samhörighet,
levandegöra genom föredrag, rundbrev”.
De första åren präglades av stort stöd och uppmuntrande intresse från församlingens sida.
Kyrkoherden Kjell Karlsson och prosten Göran Grefbäck ställde ofta upp för föreningen som
mer och mer blev en viktig del av församlingens liv. I stadgarna som utarbetades fanns ju också
några rader om föreningens ambition att “värna om Klosterkyrkan som andligt centrum och
en ekumenisk mötesplats”. På så sätt kan man säga att Klosterkyrkans Vänner fanns med och
banade väg för det framtida Vadstena Pilgrimscentrum.
Föreningens första tio år blev fulla av innehåll, föredrag, resor och sammankomster. De
allra första föredragshållarna sommaren 1993 var Mats Gilstring “Klosterkyrkan 1430”, Per
Saxholm “Stolpes Birgittabild” och Sune Ljungstedt “Stenhuggarmärkena berättar”. Under
årens lopp blev föredragshållarna många och alltmer kvalificerade, samlade många åhörare.
Resor, ofta anordnade av Gunnar Jivegård styrelseledamot och erfaren researrangör, gick till
Västergötland och Varnhem, men också till Uppsala och kanske de mest uppskattade; båtfärd
till Fjuk ute i Vättern. “Stilla dag” på Fjuk blev en sällsam upplevelse för många.
Synnerligen uppskattade var de temakvällar som arrangerades med föredrag, mat och musik
i församlingshemmet. Eftersom en grundläggande idé från den första tiden också var att
föreningen skulle främja “samhörighet” ville vi vara vänner till Klosterkyrkan men också till
varandra. För att främja kontakten mellan medlemmarna inledde vi en serie temakvällar kring
olika länder som på något sätt hade anknytning till Klosterkyrkans historia; engelsk afton, finsk
afton, italiensk afton och bayersk afton.
Annars präglades de första åren av en ambition att få nya medlemmar och att stärka
föreningens ekonomi. När den startade fanns inget ekonomiskt startkapital, men väl ett
mänskligt kapital i form av hängivna och uthålliga styrelsemedlemmar, samt en trogen
skara medlemmar och vänner som slöt upp kring de olika arrangemangen. En idé som
föddes tidigt var att föreningen skulle engagera sig i Gammeljul genom ett eget lotteristånd,
”julkrubbelotteriet”. Vinsten när allt var betalt låg mellan 20-30.000:-, vilket var mycket
pengar för en fattig förening. Genom detta kunde nya program ordnas, men också bidrag till
Klosterkyrkan lämnas.
Många goda krafter har genom åren bidragit till att Klosterkyrkans Vänner kunnat berika och
väcka intresse för vår vackra Klosterkyrka i Vadstena. Att föreningen fortlevt känns som en stor
glädje för mig personligen. Klosterkyrkan är ju ständigt aktuell och intresseväckande, både som
historisk byggnad och pilgrimskyrka i nutid. Thomas Stoor
Vänföreningens andra decennium
När initiativtagaren Thomas Stoor flyttade från stan kom vadstenasonen kulturhistoriker
Sune Zachrisson tillbaka till hemstaden och övertog ganska omgående ordförandeklubban i
vänföreningen till den kyrka där han börjat guida som 14-åring. Under Sunes ledning fortsatte verksamheten med samma engagemang som tidigare, många intressanta föredrag, resor
i Sverige (Riseberga, Julita m fl) och resor till birgitttinska orter ute i Europa (Altomünster,
Xanten, Rom-Assisi, Uden) i samarbete med och arrangerat av SBE (Societas Birgitta Europea).
Ett populärt arrangemang var visningen av kyrkans imponerande vindsvåning, lika hög som
kyrkorummet, 17 meter. Två år i rad gjordes visningarna men fick avslutas av säkerhetsskäl.
Församlingens egna medarbetare berättade om sina yrken ”Vad gör en – präst? diakon?
organist?, intressanta inblickar i en vardag som inte syns utåt.
Klosterkyrkan har en avgörande betydelse för hela klosterområdet. Genom vandringar på
kyrkogården – till de birgittinska stationsandakterna och trädgårdsvandringar har intresset
också förflyttats utomhus. ”Hur mår kyrkobyggnaden” var en publikdragande föreläsning där
vi fick vetskap om alarmerande fuktproblem i murar och strävpelare, förorsakade vid 1890-talets
restaurering då man använde cement i st f kalkbruk.
Nytt och annorlunda var vänföreningens produktion av altarskåpsmodeller, inledningsvis
med Mariaaltarskåpet som en pedagogisk förklaring till altarskåpets bildframställning. Radikalt
nytt var den digitala rekonstruktionen av det svårt skadade Birgitta-altarskåpet. Fotograf Jonas
Sällberg genomförde i samarbete med konservator Eva Tagesson ett minutiöst arbete med att
”laga” altarskåpet. Modellen, som var externt finansierad med hjälp av generösa medlemmar,
Kungafonden, Lagerfeltska stiftelsen och Societas Sanctæ Birgittæ, överlämnades som gåva till
församlingen i oktober 2012 och är placerad framför originalskåpet i brödrakoret. Faktablad
berättar både skåpets historia och bildernas innehåll på svenska, engelska och tyska.
Flera målsättningsdiskussioner har hållits under åren och bland annat lett fram till det direkta
arbetet för att sprida kunskap om kyrkan i form av altarskåpsmodellerna. En ny tanke som
påbörjats det senaste året är studiecirkelverksamhet för att fördjupa olika kunskapsområden med
anknytning till klosterkyrkan. I dagsläget kan vi räkna 215 medlemmar i vänföreningen och vi
arbetar flitigt med att öka antalet! Julia Sigurdson