sida för sida
sida för sida Kirsi Pehkonen – Seppo Timonen Innehåll 4 1. Den dagstidning jag läser heter …?.............. 5 2. Förstasidan är som ett skyltfönster ............. 6 3. Bilderna livar upp texten ................................ 8 4. En äkta nyhet är hett stoff ............................. 10 5. Debatten går hög på läsarsidorna ............... 11 6. Ordning och reda ............................................. 12 7. Annonser behövs ............................................. 14 8. Nära hemmet och långt ifrån ......................... 15 9. Ett pussel av många bitar............................... 16 10. Lek med modersmålet .................................... 17 11. Vad göra med gamla tidningar?.................... 18 12. Om orden ............................................................ 19 Till dig som är lärare ........................................ Författare: Kirsi Pehkonen, klasslärare Seppo Timonen, chefredaktör Utgivare: Tidningarnas Förbund Layout: Satu Salmivalli Teckningar: Kai Kujasalo Översättning: Gitta Leino-Hallakorpi ISBN: 978-952-9858-71-2 Sida för sida Du har i din hand SIDA FÖR SIDA, ett gemensamt arbetshäfte för lärare och elever med begrepp från tidningsvärlden. Häftet innehåller underlag för stordior och annat matnyttigt material som på finskt håll med framgång har använts av lärare för att lägga upp lektioner kring dagstidningar, speciellt för årskurserna 1–6. Inget hindrar att du som lärare väljer uppgifter från häftet som är lämpliga för också lite äldre elever, upp till åk 8. De humoristiska illustrationerna inspirerar säkert både dig och eleverna att jobba på ett lustfyllt sätt och att ta fasta på idéer som ni vidareutvecklar. Häftet har två delar, den första med uppgifter för eleverna, den andra med tips riktade till läraren. Du kan också ladda ner publikationen från våra svenskspråkiga sidor på adressen www.sanomalehdet.fi. Det första du som lärare behöver för att komma i gång med SIDA FÖR SIDA är en klassuppsättning tidningar, ett eget exemplar till varje elev: det går lika bra med en lokal eller en regional tidning som med en rikstidning. Beställ tidningar direkt från tidningen på orten. På adressen www.tidningeniskolan.fi finns en komplett kontaktlista till de olika tidningarna. Du känner dina elever och vet bäst vilka uppgifter som motsvarar undervisningens behov i din klass och vad dina elever klarar av i olika ämnen. Låt dem jobba individuellt, i par eller i grupp, eller under din ledning, i team, i stationer – omforma förslagen så att de passar för just din grupp och dina syften och glöm för all del inte att ha roligt! Tips och infallsvinklar för hur du kan jobba, hur du kan gå vidare eller hur du kan fördjupa ett tema en längre tid hittar du, för varje kapitel separat i detta häfte, under rubriken Red.anm. Observera också att du på webben, direkt på adressen www.tidningeniskolan.fi kan hämta en massa information som ger fördjupade insikter i tidningskunskap både för dig och dina elever. Hej på dej! Nyhetsankan, det är jag det! Och jag är verkligare än du tror! 1 Kära Nyhetsanka! Den dagstidning jag läser heter ...? 1. Titta på tidningens första sida och ringa in a. tidningens namn b. datum c. lösnummerpris d. årgång 2. I tidningen finns en så kallad redaktionsruta som innehåller viktiga fakta om tidningen. Leta reda på redaktionsrutan. a. Vem är chefredaktör? b. Vilka dagar kommer tidningen ut? c. Var sprids tidningen (spridningsområdet)? d. Vilken adress har redaktionen? e. Vad kostar det att prenumerera på tidningen för ett år? f. Vad kostar ett lösnummer av tidningen? g. Är det förmånligare för läsaren att ha en fortlöpande prenumeration eller att köpa lösnummer? Hur mycket? 3. Vilka andra finländska dagstidningar känner du till? 4. Vad heter den lokaltidning som kommer ut på din egen hemort? Vad heter ortens regionaltidning? Säg åt chefsankan att jag vill se många små nyhetsankor i plaskdammen! Läs lärartipsen på s. 19 2 Förstasidan är som ett skyltfönster 1. Gå igenom förstasidans rubriker. Vilken nyhet är en huvudnyhet? Är det en bra eller en dålig nyhet? Har du hört nyheten tidigare? Var? Hittar du andra nyhetsrubriker på förstasidan? Vilka? Vilka rubriker handlar om annat än nyheter? Finns det annat än nyheter och artiklar på förstasidan? Vad? 2. På förstasidan ser du puffar som hänvisar till kompletta texter inne i tidningen. Leta fram de artiklar inne i tidningen som har nämnts i förstasidans puffar. 3. Titta noga på bokstävernas storlek i rubriker och texter på förstasidan. Bokstäverna har många olika storlekar. Jämför och räkna hur många olika. Vad har tryckts med de största bokstäverna i tidningen? 4. Testa din syn med olika bokstavsstorlekar: Fäst förstasidan på väggen. På hur långt avstånd ser du de olika bokstäverna. Mät upp avståndet. Gör ett diagram och jämför: Storleken på bokstaven a a a (klistra in en mall här) namn cm cm cm Läs lärartipsen på s. 19 3 Bilderna livar upp texten 1. Klipp ut en bild ur en nyhetstext och klistra den på ett papper. Läs nyhetstexten, skriv en bildtext till bilden och skriv en eller flera pratbubblor. 2. Välj ut en nyhet som saknar bild. Illustrera nyheten genom att teckna, fotografera eller hämta något på internet. Skriv en bildtext. 3. Välj den bild du tycker mest om i tidningen. Varför tycker du om den? 4. Titta på tidningens alla bilder, välj sedan ut en person som blir din hemliga vän. Låt sedan dina klasskompisar försöka gissa vem din hemliga vän är. De får ställa frågor och du får bara svara ”ja” eller ”nej” på deras frågor. 5. Titta närmare på olika personer som finns avbildade i tidningen. Gör ett diagram och jämför någon av punkterna nedan: a. Antalet män och kvinnor b. Personer i olika åldersgrupper c. Antalet kända personer och vanliga människor d. Antalet äkta situationsbilder och arrangerade bilder (där någon poserar) e. Bildmiljön, har bilderna tagits ute eller inne 6. Titta närmare på tidningsbildernas bildvinklar. Gör en tabell eller ett diagram över hur många bilder av följande slag tidningen innehåller: a. Extrema närbilder b. Närbilder c. Halvbilder d. Helbilder e. Översiktsbilder 7. Klipp ut rubriker och bilder till tidningsartiklar. Låt din kompis para ihop rätt bild med rätt rubrik. Gör egna konstverk av tidningsbilder: a. Välj den serie du tycker är roligast. Färglägg den. b. Byt ut nya pratbubblor till en serie. c. Välj ut en bild som du tycker är intressant eller speciell. Klistra den på ett teckningspapper och fortsätt att teckna vidare på bilden så att hela pappersarket fylls ända ut till kanterna. Kanske du hittar på en överraskande eller speciell bakgrund till den ursprungliga bilden? Hitta på annat som kan hända runt bilden. d. Teckna konturer till tidningsbilder så här: lägg ett teckningspapper under bilden på den tidningssida du vill kopiera. Rita bildens konturer genom att trycka med en blyertspenna. Tidningens trycksvärta gör att konturerna lätt förs över på ditt papper. Fyll på resten av bilden själv, färglägg. e. Välj ut en stor bild i tidningen. Beskär bilden så att den blir mindre. Rama in den beskurna bilden och namnge den. f. Välj en ruta i en serie och klistra den på ett papper. Gör en egen serieteckning runt den ruta du valde. g. Klipp ut ett intressant tidningsfoto, klistra det på ett papper. Fortsätt från det här fotot och gör en serie på 2–4 rutor. h. Klipp ut bokstäver i olika storlek från rubriker. Placera och klistra bokstäverna så att de bildar en fantasibild. Fyll ut bilden genom att teckna vidare på den eller färglägg den. En bild ljuger mer än tusen ord … äsch hur var det nu man sa? Läs lärartipsen på s. 20 4 En äkta nyhet är hett stoff 1. Bläddra fram till ett nyhetsuppslag inne i tidningen. Läs rubrikerna och titta också lite flyktigt på nyhetstexterna. Vilken nyhet är intressantast? Vilken är helt onödig eller minst intressant? Vilken nyhet känner du till från förut? Vilken nyhet är helt obekant för dig? 2. Massmedierna sprider kunskap. Från vilka olika massmedier får du tag på nyheter? Från vilket medium får du vanligtvis nyheter? Varför just det? I vilket medium hittar du sällan nyheter? Varför? Från vilka massmedier brukar dina föräldrar hämta nyheter? Dina mor- eller farföräldrar? Diskuterar ni nyheter hemma? Hurdana? 3. Läs tidningens alla nyhetsrubriker och leta efter notiser som handlar om barn eller unga. Ringa in med rött de texter som gäller barn och unga. Är texterna många eller få? Vilken nyhet är intressantast av dem som du ringade in? 4. Granska tidningens nyhetsrubriker. Vilken nyhet tror du är intressantast för: a. dina föräldrar b. dina mor- eller farföräldrar c. en företagschef d. en kyrkoherde e. mamman i en familj f. en högstadieelev g. en musiker h. en som bygger ett hem? 5. Välj ut en nyhet. Gör en pantomim av den – de övriga gissar vad nyheten i pantomimen handlar om! 6. Välj ut en nyhetsartikel, läs noga igenom den. Skriv tre kluriga frågor utgående från nyheten. Låt en kompis läsa nyheten och svara på frågorna du skrivit. 7. April, april! Klipp ut ett antal ord från olika rubriker och kombinera dem så att de bildar en lustig eller någorlunda trovärdig aprilskämtsnyhet. Illustrera aprilskämtsnyheten med olika bilder som du valt ur tidningen. 8. April, april! Fantisera ihop en närapå trovärdig aprilskämtsnyhet och skriv den. Illustrera nyheten genom att teckna, fotografera eller använda något från internet. En nyhet är ju alltid ny, är en gammal nyhet då en gamling? Läs lärartipsen på s. 21 5 Är man hjärntvättad om man inte råkar ha en åsikt? Läs lärartipsen på s. 22 Debatten går hög på läsarsidorna 1. Läs reglerna för läsardebatt a. På vilka olika sätt kan man skicka en åsikt till insändarspalten? b. Vilket är det enklaste sättet för dig? 2. Titta närmare på rubrikerna och inläggen på debattsidorna a. Vilket inlägg håller du med om? b. Vilket inlägg har du en helt annan åsikt om? c. Vilken insändare känns helt ointressant? d. I vilket inlägg tror du att dina föräldrar instämmer? 3. Studera närmare tidningens ledarsida. a. Hur många ämnen för en ledare finns i tidningen? b. Läs igenom ett av ämnena på ledarsidan. Vad anser chefredaktören i ledaren? 4. Skriv en insändartext till debattsidan om ett inlägg som du har en annan åsikt om. Motivera – försök få läsarna att stöda din åsikt. 5. Formulera en insändare, där du tycker lika i något som skrivits på insändarspalten eller på något annat ställe i tidningen. Försök få läsarnas stöd för din åsikt. 6. Vad irriterar dig på fritiden eller i skolan? Varför? Hur kan man ändra på det? Skriv en kort insändare till tidningen och föreslå förbättringar! 10 Ordning och reda 1. Bläddra igenom dagstidningens olika sidor och uppslag. Åt de flesta sidor kan man ge en egen rubrik, till exempel nyheter, sport, annonser osv. Ge namn åt sidorna genom att skriva en lämp- lig rubrik överst på sidan. 6 Sportsidor 2. Ringa in med blå färgpenna allt som skrivs om sport: notiser om tävlingar, matcher, idrottare, resultatlistor. a. Vilka idrottsgrenar ringade du in? b. Vilka idrottsgrenar skrevs det mest om? 3. En lång text Leta fram och strecka under sådana ord i idrottstexter, som är typiska för just idrottsartiklar. kallas artikel. Vad kallas en kort text? Partikel? Tv-programsidan 4. Vilka kanalers program nämns i tidningen? 5. Vilka program sänds på de olika kanalerna på tidningens utgivningsdag a. kl. 7.55 b. kl. 18.30 c. kl. 20.15 d. Vad skulle du själv välja att titta på om du såg på tv den tiden? e. Vilket program skulle de vuxna i ditt hem troligtvis välja? 6. Vilka tv-program står det mera om på de andra sidorna? Vilket av dessa verkar intressant? 7. Föreställ dig att du en dag har en timme på dig att titta på tv. Välj vilka program du skulle titta på under de 60 minuter som du har på dig. Väderkartan 8. Läs väderprognosen. Hur blir vädret på din hemort enligt prognosen i dag? I morgon? 9. Rita och skriv en text om hur vädret är just nu. Använd tidningens vädersymboler på sidorna. 11 Läs lärartipsen på s. 23 7 Sälj med rabatt, säger reklamen! Hur säljer man en blomrabatt? Annonser behövs 1. Titta närmare på tidningens annonser. Vilka annonser kan tänkas intressera Dina föräldrar? En sportintresserad? En datanörd? Dig själv? 2. Vilka olika sorters produkter eller andra saker berättas det om i annonserna? 3. Varför finns det annonser i tidningarna: vad är nyttan av annonser för a. Annonsören? b. Tidningen? c. Läsaren? 4. Bekanta dig med ordvalet i annonserna. Vilka berömmande och positiva ord om produkterna används? 5. Plocka fram engelska ord och uttryck i annonserna. Se efter vad de betyder i en ordbok. 6. Välj tre olika annonser i tidningen. a. Granska om annonsen innehåller viktig information om produkten eller tjänsten, och hur mycket. Vilken annons valde du: Fanns det viktig information om: Produktens namn Pris Var man kan köpa produkten Hur produkten används Kontaktinformation Bild b. Vilken av de tre annonserna innehöll mest information? c. Vilka fakta saknades i annonserna? d. Vilken av annonserna tyckte du var bäst eller lockade mest till inköp? Varför? 12 Radannonser: 7. Ringa in radannonsernas vinjetter, till exempel köpes, möten etc. Under vilken rubrik finns mest annonser? 8. Vad är nyttan med radannonser För annonsören? För läsaren? För tidningen? 9. Vad kan en skolelev i din ålder annonsera med en radannons? 10. Skriv en radannons där du vill göra något av följande: sälja ditt akvarium köpa ett husdjur få tag på en trumspelslärare 11. I radannonserna används ofta förkortningar. Vad menas med pers.bil årsm. st. tel. max. 12. Leta fram fler förkortningar. Förklara dem. 13. Vad betyder följande annons, förklara den: ”Köpes anv. pers.bil, s/v-däck, max. 2000 €. Tel. kv. 080-8080800.” 14. Välj ut en annons med många förkortningar. Skriv ut annonsen på nytt utan förkortningar, i fulltext. 15. Hur skickar man in en radannons till tidningen? Vad kostar det att annonsera i tidningen? 16. Skriv en annons om din ”drömarbetsplats”! 17. Föreställ dig att du ser den här annonsen: ”Vi önskar anställa en elev till vår trollkarl. Vi förutsätter att du har intresse för trolleri.” Skriv ett svar, där du berättar varför vi borde välja just dig. Skriv ditt namn, din ålder, dina adressuppgifter etc. Svaren skickas till adressen ”Trollkarlselev”, PB 13, 55555 Trollbacken. 13 Läs lärartipsen på s. 23 8 Det står i bladet, säger de. Hur kan så mycket text få plats i ett så Nära hemmet och långt ifrån 1. Rita en karta över er hemkommun på ett stort papper. Skriv namnet på olika platser, till exempel stadsdelar, förstäder, byar och så vidare. Leta fram nyheter och artiklar om kommunen ur tidningen och fäst dem på kartan på rätt ställe. a. Vilken del av kommunen har det skrivits mest om i tidningen? b. Vilka platser eller nyheter har ni redan hört talas om? 2. Färglägg på en stor världskarta de länder som har figurerat i nyheterna i denna veckas tidningar. Gör en väggtavla av nyheterna och kartan. a. Vilka landsdelar eller områden är mest omtalade i tidningens utrikesnyheter? b. Om vilka landsdelar eller områden skrivs inga nyheter? litet blad? Läs lärartipsen på s. 24 14 Ett pussel av många bitar 1. Så här pusslar en layoutare ihop en tidningssida: klipp ut alla olika delar som finns på en och samma tidningssida (till exempel artiklar och notiser tillsammans med rubriker, reklamer, bilder och så vidare). Låt ditt par göra en layout av sidan, alltså arrangera de olika delarna så att de bildar en hel sida. 2. Så här jobbar en journalist: en nyhet om en olycka. a. Leta fram en nyhet som handlar om en olyckshändelse eller en olycka. Strecka under i texten Vad hände? Var hände det? När hände det? Vilka skador uppstod? Vilken hjälp behövdes? Vad mer berättas om händelsen i texten? b. Hitta på en nyhet om en inbillad olycka eller olyckshändelse: Vad hände? Var hände det? När hände det? Vilka skador uppstod? Vilken hjälp behövdes? Fanns det något annat intressant att säga om händelsen? c. Skriv en notis och använd de fakta som du antecknat. Använd punkt a. som modell. 3. Tänk ut olika ämnen för nyheter från din egen hemtrakt eller från skolan. Skriv en notis. Illustrera den. 15 9 Läs lärartipsen på s. 24 10 Läs lärartipsen på s. 26 Lek med modersmålet 1. Leta efter ord i olika ordklasser i dagtidningarnas rubriker. 2. Leta efter egennamn i tidningen. Hittar du två i varje grupp? Förnamn Efternamn Städer, kommuner Gator Stater Platser, byar Vattendrag Djurnamn 3. Välj ut en annons eller nyhet och skriv om den på din hemorts dialekt. 4. Leta efter en artikel där reportern intervjuat en person. a. Strecka under alla de meningar som sägs av personen som intervjuas. b. Hur vet du vad personen själv säger och vad journalisten har skrivit? c. Vilka skiljetecken används för att särskilja intervjusvaren från själva tidningstexten? 5. Ut på intervju. a. Planera och skriv frågorna till en personintervju om Hobbyverksamhet Jobb eller En händelse b. Intervjua. Anteckna svaren. Ställ frågor som du tänkt ut på förhand, men glöm inte att också ställa frågor som du kommer att tänka på medan intervjun pågår. c. Skriv en text utgående från intervjun. Du hittar en intervjumall i uppgift fyra här ovan. Var noga med att det som den intervjuade säger särskiljs från det du själv skriver i texten. 6. Tänk ut fem frågesportsfrågor utifrån tidningstexter. Låt ditt par besvara dem. 16 11 Vad göra med gamla tidningar? 1. Vilket är det vanligaste sättet att dra nytta av gamla tidningar hemma? 2. Till vad allt kan man använda en gammal tidning? Hitta på så många sätt du kan. 3. Låt fantasin flöda och tillverka engångskläder av gamla tidningar. 4. Planera och gör en personlig hatt av en gammal dagstidning. Du får använda följande hjälpmedel: sax, nitar och tejp. 17 Läs lärartipsen på s. 26 12 Om orden Lek med ord = ordlek! Läs lärartipsen på s. 26 18 Journalist Förstasida Scoop Trycksvärta Kamera Annons Nätomröstning Läsare Pratbubbla Löpsedel Chefredaktör Fotografi Nättidning Årgång Tryckpress Spalt Korrektur Redaktion Bildtext Artikel Layoutare Ledare Redaktionsruta Fortlöpande prenumeration Papper Reklam Kolumn Tecknare Uppslag Tryckfel Rubrik Läsardebatt Kåsör Närbild Eftermiddagstidning Huvudnyhet Karikatyr Svartvit Sportsida Upplaga Nyhet Signatur Lokaltidning Lösnummer Anteckningsblock Radannons Kåseri Fotograf Väderprognos Nyhetsbyrå Tidningsbud Intervju Nyhetsanka Serie Prenumerant Inlägg Dagstidning Bildbyrå Text Scoop Till dig som är lärare 1. Den dagstidning jag läser heter …? 2. Förstasidan är som ett skyltfönster Enklast introducerar du tidningen för dina elever Visst kan man säga att förstasidan är som ett genom att börja med den så kallade redaktions- skyltfönster. En enda blick ger en uppfattning rutan. Det är en spalt som innehåller basfakta om hela innehållet. Numera publiceras sällan om tidningen som adress och telefonnummer, hela nyheten på förstasidan. Däremot inne- chefredaktör och utgivare, och ibland kan rutan håller förstasidan puffar (korta sammanfattan- innehålla bilder också på medarbetarna. de texter i form av tips, hänvisningar, index, idéer etc.) som leder läsaren till den kompletta Enligt lagen om yttrandefrihet ska varje num- artikeln inne i tidningen. På så vis ges mer syn- mer av tidningen innehålla uppgift om chefre- lighet på första sidan för anslående bilder och daktörens namn, namnet på företaget som ger en tilltalande layout. ut tidningen, årtalet när tidningen trycks. Chefredaktören, som utses av utgivaren, är ju den Det är självklart att dagsaktuella nyhetshän- som ansvarar för tidningens hela innehåll. Tryck- delser placeras på förstasidan. Placeringen av årtalet behövs för att rätten vid behov ska kun- nyheterna, spaltmängden och rubrikens storlek na fastställa tiden för ett brott, låt oss säga till avgör på vilket sätt tidningen prioriterar sina exempel i samband med ett ärekränkningsfall. nyheter. Att jämföra tidningar genom att granska deras val av nyheter är ett intressant sätt att De flesta tidningar nämner också var tidningen bilda sig en uppfattning om de olika tidningar- trycks, även om det inte längre förutsätts i den nas roller. nya lagen. Tidigare krävdes uppgift om tryckeri eftersom rättegångar mot tidningen skedde i Jämsides med notiser publiceras ofta länkar till den domstol som fanns på tidningens tryckort. lättare human interest-artiklar. Orsaken till varför länkarna placeras på förstasidan har mer att I redaktionsrutan finns också information om göra med texternas medmänskliga intresse än tidningens prenumerations- och annons- med deras samhällsbetydelse. priser och vilka dagar tidningen kommer ut. Här nämns ofta också tidningens ansvar för fel, Allt oftare numera publiceras det redaktionel- till exempel om en annons införts felaktigt. la innehållet på tidningarnas förstasidor, dvs. dessa sidor har inga annonser. Vissa tidningar Red. anm. 1–2 Genom de här uppgifterna leder du in eleverna på studier av en viss på förhand utvald tidning. På adressen www.tidningeniskolan.fi finns namngivna personer du behändigt kan kontakta för att få önskat antal tidningsexemplar till din klass. 3–4 Uppgifter om dagstidningar som publiceras i Finland finns på adressen www.sanomalehdet. fi. Under rubriken Dagstidningar finns länkar bland annat till tidningar i Finland och länkar till tidningar på webben och e-tidningar. 19 tillåter annonsering på särskilda platser på förs- ar i så hög grad att en svartvit bild upplevs som tasidan, t.ex. nertill på sidan, och vissa accepte- en särskild effekt. rar annonser också på hela förstasidan. I dessa fall är det närmast sidorna två eller tre som bil- Dagligen utkommande tidningar och övriga stör- dar tidningens paradsida, dvs. den huvudsakli- re tidningar har särskilt utsedda fotografer men ga nyhetssidan. i de mindre lokaltidningarna sköter journalisterna i allmänhet även om fotograferandet. Mån- Red. anm. ga tidningar köper också sina bilder av stora in- 1 Om dina elever klarar av en mer krävande upp- hemska och internationella bildbyråer. gift kan du låta dem jämföra tidningens paradNyhetsgrafik som åskådliggör texten kan rekvireras från bildbyråer men tidningarna har ofta också egna grafiker och tecknare. Också serierna kategoriseras som illustreringar och ingår i de flesta tidningars standardutbud. Red. anm. 1 Du kan låta dina elever hitta på egna texter och pratbubblor, utan att ni går in på själva nyhetsartikeln. Hittar ni i så fall alls något samband med den ursprungliga nyheten? Bilderna, med bildtexter om nyheten, fästs sedan upp på väggen. 2 Elevernas illustrerade nyheter kan monteras på en väggtidning. Eller låt nyhetsillustrationerna bilda ett collage. Kan en och samma nyhet tolkas på olika sätt utifrån bilderna? Hur ändras sidor från olika dagar eller olika tidningars förs- nyhetens budskap och innebörd av en annor- tasidor samma dag. Försök se likheterna och lunda bild? olikheterna, leta efter dagens eller hela veckans 3 Genom frågor om kännetecken kan också en största nyhet. ung elev beskriva vem nyheten gäller utan att 2 Studera bokstävernas storlek i hela tidningen. alls ha läst den. Undersök därtill annonsernas bokstavsstorlek. 4 Tredjeklassister klarar redan av stapeldiagram. Varför använder man i vissa sammanhang en Låt dem göra också streck- och cirkeldiagram. stor font? Färdiga botten är till stor hjälp om man har ont 3 Vilken bokstav finns i alla olika fontstorlekar om tid. Diagrammen ger anledning till diskus- på förstasidan? sioner och tolkningar: vad beskriver diagrammet? Varför är det så? 3. Bilderna livar upp texten 6 Förmedlar rubrik och bild samma information? Bilder, teckningar och grafik har under de se- svåra att para ihop? Kan någon av bilderna an- naste årtiondena använts i allt större utsträck- vändas för flera rubriker? Vad beror det på att vissa bilder och rubriker är ning. De förtydligar texterna och gör tidningen mer lockande. En bra bild kan berätta mer än Gör egna konstverk av tidningsbilder: en dålig text och till och med få den att kännas a. Förstora serier eller enskilda bildrutor med en fängslande. kopiator så får ni större bilder för färgläggning. Med vattenfärger kan resultatet bli flott. Största delen av dagstidningsbilderna trycks b. En intrig kan bevaras eller ändras om med numera i fyrfärg. Färger används i dag i tidning- pratbubblor. 20 c. Ett stort papper ger mer plats för fantasin. 4. En äkta nyhet är hett stoff Och en svartvit bild bjuder på en större utmaning än en färgbild. De färdiga verken kan pre- En dagstidning utan nyheter är ingen dags- senteras på en utställning. Kan en och samma tidning. Trots ökande underhållningsmaterial tidningsbild leda till helt olika slutresultat? bildar nyheterna fortfarande dagspressens ryggrad. Att komma med en genuin nyhet är något alla strävar efter och det är därför inget under att tidningar och andra medier konkurrerar hårt om nyheterna. En alert redaktion lyckas med jämna mellanrum nosa sig till regelrätta nyhetsscoop och hålla sig i täten hos läsarna. I det här sammanhanget är det verkligen viktigt att lägga tyngdpunkt på ordet sann. En genuin nyhet är som namnet säger något nytt, men den är alltid också sann. Största delen av nyheterna inhämtas och skrivs av tidningens egna reportrar. Många tidningar köper också nyheter av nyhetsbyråer. Tidningens externa medarbetare och andra nätverk som förser tidningen med tips står också för en viktig del av nyhetsbevakningen. De elektroniska medierna vinner ofta över tidningarna i snabbhet men däremot är tidningen en oslagbar källa när det gäller att ge läsaren d. Genom att kopiera konturerna till en bild får detaljerade rapporter och grundlig bakgrunds- även en osäker tecknare ett bra underlag att information. Genom sina e-tidningar utmanar teckna vidare på. Skisserna bearbetas till färdi- tidningarna numera övriga elektroniska medier ga teckningar eller målningar. Arrangera ett col- också i fråga om snabbhet. De flesta dagstid- lage av tidningsbilderna eller kombinera dem ningar kommer ut på webben. Gå gärna in på på något annat sätt. På det här viset övar ele- adressen www.tidningeniskolan.fi för att in- verna också upp sin förmåga att se och under- hämta mer information. söka mänskliga gestalters proportioner och teckna dem. Red. anm. e. Nya beskärningar kanske leder till en utställ- 1 Här kan du instruera dina elever att funde- ning av abstrakt tidningsbildkonst? Låt elever- ra på vad nyheterna handlar om genom att be na letar efter originalbilderna utgående från nya bildbeskärningar. f. och g. Bilden behöver inte prompt vara den första rutan i en serie, det går lika bra med en bild från mitten eller slutet. h. Ett gemensamt motiv underlättar när ni sätter i gång: välj ett djur, en person, ett hus, en växt eller något annat. 21 dem läsa enbart rubrikerna och bara ögna ige- Tidningarna rekommenderar skribenterna att nom texterna: det är inte alltid så viktigt att läsa uppträda under eget namn, men på vissa håll hela texten. Jämför sedan de intressantaste va- accepteras också signatur. Använder man en len och diskutera antingen parvis eller i olika signatur kan man i allmänhet inte rikta kritik grupper varför eleverna stannade för just des- direkt mot en person. sa rubriker. 3 Låt olika grupper leta efter nyheter med olika Tidningarna bevakar noga också insändarnas ämnen: naturen, trafiken, staden, lantbruket, innehåll och beslutar självständigt om publice- ålderdomen, hälsan, företagen, utrikesnyheter- ring eller refusering eftersom tidningens chefre- na. Den intressantaste texten analyseras och daktör ansvarar för insändarsidornas innehåll åsikterna motiveras. på samma sätt som för allt övrigt som publice- En utmanande uppgift: eleverna letar efter no- ras i tidningen. tiser som påverkar elevernas egen framtid/den egna familjen. Insändarsidorna får också färg av att bland an- 5 I början är det lättast att göra en pantomim nat sms-meddelanden, nätomröstningar och utgående från rubriker, eller alternativt välja ett gatuintervjuer publiceras på dessa sidor. tidningsuppslag och välja ett av ämnena som utgångspunkt för pantomimen. När tidningens Tidningens egna opinioner publiceras i ledaren innehåll småningom blir mer bekant kan inne- på ledarsidan. Här publiceras ofta även så kal- hållet i en nyhetstext bilda utgångspunkt för en lade understreckare, som kan skrivas av tidning- pantomim eller dramatisering. ens externa specialister eller frilansjournalister 6 Du kan på förhand komma överens med ele- (inte i ordinarie tjänst). Hit hör också skämt- verna om hur texten väljs, till exempel enligt teckningarna, som i sin bästa form är ypperliga textlängd eller ämne. Ett lättare sätt: tidnings- ställningstaganden till aktuella fenomen. texten får användas när eleverna letar efter svaren. Varje tidning med självaktning anser att det är Svårare: eleverna svarar utgående från vad de viktigt att publicera kolumner och kåserier. De minns av texten när de läst den. kan skrivas av tidningens egna journalister men 7 och 8 Gör en väggtidning, Nyhetsankan, av oftast avlönas kolumnister och kåsörer utanför fantasifulla eller fiktiva texter. den egna journalistkåren. Avsikten med dessa regelbundet återkommande spalter är att lyfta 5. Debatten går hög på läsarsidorna fram nya och intressanta ämnen till debatt. Debattsidor och läsarinsändare är av tradition Red. anm. tidningens mest lästa områden. På dessa sidor 1 Jämför också vad de olika tillvägagångssätten har läsarna möjlighet att ta ställning till aktuel- kostar. Vilket tillvägagångssätt väljer föräldrar- la frågor, kommentera tidningens texter, påpe- na troligtvis för att skicka in en insändare? Mor- ka oegentligheter och även rikta ett tack till tid- eller farföräldrarna? ningen, om det är befogat. 2 Kan man redan i rubriken se vad en insändare kommer att handla om? Öva upp elevernas förmåga att skriva nya insändarrubriker. 4 och 5 Det är lättast att börja med korta textmeddelanden. 6 Insändarna som eleverna formulerat sänds till en existerande dagstidning. Du kan också låta eleverna montera inläggen på en väggtidning till exempel under rubriken “Min åsikt”. 22 6. Ordning och reda ningen i den så kallade redaktionsrutan, där även övriga uppgifter om tidningen finns. För att underlätta läsandet är tidningarnas innehåll uppdelat i olika delar enligt ämne, i tema- Tidningarna får mer än hälften av sina inkoms- sidor eller i bilagor. De mest typiska av dessa ter från annonsförsäljningen, även om dess an- torde vara sportsidorna, som separeras från det del jämfört med prenumerationsförsäljningen övriga innehållet i alla dagstidningar, till och har minskat från och med 1990-talet. med i de minsta lokaltidningarna. Annonserna kan grovt indelas i tre grupper enDe flesta tidningar har också bland annat kultur-, ligt var i tidningen de publiceras. Annonserna ekonomi- och utrikessidor och tv- och radio- ”före text” publiceras vanligen som textmassa programsidor. Exempel på temasidor som inte på de första sidorna i tidningen, textannonser- publiceras lika ofta är konsument-, bostads-, na placeras på insidorna mitt bland artiklar och mat-, bilsport-, rese- och ungdomssidor. ”efter text”-annonserna publiceras som textmassa i slutet av tidningen. Kännetecknande för sidor med specialteman och bilagor är att de skrivs av specialredaktörer, Annonsernas millimeterpris beror på var i tid- som har inriktat sig på att rapportera om hän- ningen de placeras. Tidningens framsida är delser inom var sitt område. På så sätt strävar dyrast och annonser som kommer efter texten tidningarna efter att erbjuda sina läsare veder- är billigast. Därtill har tidningarna egna varian- häftig expertis och högklassiga artiklar inom ter av olika avdelningar och marknadsplatser vissa ämnesområden. som bland annat lockar specialaffärer att annonsera. Sport- och kulturredaktörerna är oftast fast anställda journalister på tidningen men tidningen Red. anm. köper också in artiklar av frilansar till vissa spe- 1 Uppfinn ytterligare målgrupper. Hur inverkar cialsidor och endel tidningar samarbetar med annonsens målgrupp på annonsens placering i andra tidningar när det gäller just temasidor. tidningen? Det här är lätt att se till exempel på idrottssidorna. Red. anm. 2 Räkna upp produkter eller samla bilder av 1 Vilka sidor var svåra för eleverna att rubrice- olika produkter. Allt som finns i annonserna är ra? Varför? Under vilken rubrik fanns flest sidor inte varor, det kan också vara tjänster, arbete, i tidningen? resor osv. 5 d, e och 7 Låt eleverna göra jämförelser parvis 5 Varför används engelska för att marknadsföra eller i grupper. Låt dem motivera valet av pro- vissa produkter? gram. Låt frågan sedan naturligt gå över i en dis- 6 Mall av en tabell kussion om hur mycket tid eleverna lägger ner på tv-tittande och vilka program som är avsed- Reklamen gäller? da och lämpliga för barn i en viss ålder. Viktig information Vilken sorts produkt?ja ja ja 7. Annonser behövs Produktens namn ja ja ja Pris ja nej nej Var finns produkten nej ja nej Hur används den Alla dagstidningar som fungerar enligt kommersiella principer behöver förutom läsare också annonsörer. Annonser från företag, kommuner, schampo mobil ja varumässa nej nej Kontaktinformation nej ja nej Bild ja nej ja privatpersoner med mera är avgiftsbelagda. Annonspriserna bestäms enligt spaltmillimeter 7 Räkna upp radannonsernas ämnesområden: och priserna publiceras i varje nummer av tid- arbetsplatser, köpes, säljes, möten, utbildning 23 etc. Eller klipp ut dem och klistra ihop ett colla- Landskapstidningarnas spridningsområde är ge av dem. lika stort som det egna landskapet. Centralre- 9 Ska man komma överens med sina föräldrar daktionen ligger vanligtvis i landskapets centra- om man önskar annonsera? Varför? la stad, och i övriga livliga orter har tidningen 10 Vilka viktiga uppgifter bör åtminstone finnas egna lokalredaktioner. Provinstidningarna kom- i annonserna? Tänk ut egna annonser och an- mer ut sju dagar i veckan. nonser för saker ni själva hittar på. Gör en annons av ett evenemang som är gemensamt för Man kan säga att en lokaltidning koncentrerar hela skolan. sig på en eller två kommuners frågor, medan en 11 Varför används förkortningar? Låt eleverna landsortstidning bevakar händelser och feno- jämföra i uppgifterna 13 och 14 vad priset är för men ur hela landskapets synvinkel. en annons i förkortad och i oförkortad form. 13 Låt eleverna göra motsvarande ”förklaringar” Bland de prenumererbara tidningarna finns det för varandra av förkortade annonser. Diskutera egentligen bara en, Helsingin Sanomat, som när en förkortning gör annonsen oläslig. kan kallas rikstidning. Men också eftermiddags- 16 Vilka uppgifter bör absolut finnas i en arbets- tidningarna, som ju säljs i lösnummer, anses platsannons? höra till kategorin rikstidningar och vissa organisationers tidningar, till exempel Maaseudun 8. Nära hemmet och långt ifrån Tulevaisuus, ingår också i denna kategori. Tidningarna delas in i fyra grupper enligt sprid- Red. anm. ningsområdets storlek: lokaltidningar, regional- 1 Använd en stordiaprojektor för att förstora en tidningar, landsortstidningar och rikstidningar. karta på ett stort papper, t.ex. en transparang. Låt eleverna pricka för sina hemorter på kartan. Som namnet säger publicerar lokaltidningarna 2 Förstora en karta med stordiaprojektor. Låt lokala nyheter och lokalt färgade artiklar inom eleverna pricka för Finland och de olika världs- ett begränsat område. Deras spridningsområde delarna. omfattar i allmänhet två eller tre kommuner, de ges ut 1–3 gånger i veckan och prenumerationssiffrorna ligger för det mesta under 10 000 exemplar. Från vilket land i världen tycks de flesta nyheterna komma? Hurdana nyheter får man läsa från Norden/de baltiska länderna/Europa? Från vilka världsdelar finns just ingen nyhetsrapportering? I Finland finns det allra mest just sådana här små lokaltidningar, tre fjärdedelar av totalt cir- Har den tidning ni just nu bläddrar i bra eller dåliga utrikesnyheter? ka 200 tidningar. Studier har visat att männis- Om Finland skrivs det rätt lite nyheter i andra kor numera är allra mest intresserade av den länder. Har det under veckan hänt något i Fin- egna närmiljön och den egna ortens frågor, var- land som kunde intressera också utländska tid- för också större tidningar har börjat satsa på ningar och läsare? mer lokal färg. Regionaltidningarna ligger i fråga om storlek 9. Ett pussel av många bitar någonstans mitt emellan lokaltidningarna och Redaktionen är kärnan i ett presshus. Där föds landsortstidningarna (också kallade landskaps- alla texter och bilder som färdigställs till en eller provinstidningar). Regionaltidningarna tidning för läsarna att läsa. Av de anställda är kommer ut 4–7 gånger i veckan och de verkar journalisten viktigast. Journalisten samlar in de inom ett spridningsområde som omfattas av en behövliga uppgifterna från när och fjärran och stad och den omgivande ekonomiska regionen. skriver sedan en notis eller artikel av det hopsamlade stoffet. På reportageresorna följer of- 24 Menar du att jag är uppnosig? tast en fotograf med, i synnerhet om journalisten jobbar för en större dagstidning. En chefredaktör (ansvarig utgivare) är chef för den redaktionella personalen. I sista hand är det endast chefredaktören som kan bestämma om tidningens innehåll. Därför är chefredaktören inför lagen ansvarig för allt material som publiceras i tidningen. Och det är orsaken till att man vid varje dagstidning som ges ut måste utnämna en ansvarig utgivare och att hans eller hennes namn måste tryckas i tidningens varje nummer. Chefredaktörens arbetsuppgifter varierar väldigt mycket beroende på tidningens storlek. Ge- mindre tidningar är det förnuftigare att köpa mensamt för alla är att chefredaktören ansva- trycktjänsten av andra. rar för tidningens linje och för ledarartiklarnas ståndpunkter. I små lokaltidningar leder chefre- Många tidningar har egna tidningsbud som bör- daktören och deltar också själv i det dagliga re- jar jobba då den färdigt tryckta tidningen spot- daktionsarbetet, men på de stora tidningarna är tas ut av tryckpressen under nattens småtim- det nyhets- och redaktionscheferna som leder mar. Därigenom får läsarna sina tidningar redan det praktiska arbetet. De avgör vilka ämnen till morgonkaffet i hemmen. journalisterna skriver om och vem som gör vad. Red. anm. De färdiga texterna och bilderna ges åt redak- 1 Diskutera om eleverna hade kunnat arrange- tionssekreterarna som på datorns bildskärm ra de olika bitarna på andra alternativa sätt och börjar planera texternas placering på tidnings- ändå få ihop en hel sida? sidorna. Här eftersträvas en så intressant och 2 a. Det finns ofta många olika korta notiser överskådlig utformning som möjligt så att läsar- om mindre olyckshändelser, välj ut en för varje na lätt kan ta till sig nyheterna. Den här fasen i grupp. tidningsarbetet kallas ombrytning. b. Kom överens på förhand om eleverna ska beskriva verkliga eller inbillade händelser. Förutom redaktioner har tidningarna annons- c. Låt eleverna illustrera färdiga nyhetsartiklar och marknadsavdelningar. Säljkonsulenter pla- med teckningar. Eleverna kan också ”dramati- nerar tillsammans med kunderna det så vikti- sera” en fiktiv situation till en fiktiv nyhet och ga inslaget av annonser som vi nämnt tidigare. fota med digitalkamera. Resultatet kan monte- Marknadsföringsavdelningen planerar och ge- ras på en väggtidning eller presenteras som ett nomför tidningens egna prenumerationskam- nyhetspåhitt i skolans nättidning. panjer och egna annonsinslag. Annonsernas 3 Det är skäl att minnas att nyheter också är skisser, layouterna, bearbetas av proffs på pro- annat än enbart negativa nyheter, olyckor eller duktionsavdelningen till färdiga annonser. olycksfall. Det producerade materialet bearbetas till en Till slut sänds den färdigt ombrutna tidningen klasstidning, en väggtidning eller används på elektroniskt, sida för sida, till tryckeriets fack- skolans/klassens nätsida eller erbjuds till or- män. De tillverkar tryckplåtar av sidorna och en tens lokaltidning för publicering. jättelik tryckpress startar sent på kvällen. Stora tidningshus har egna tryckpressar men för 25 10. Lek med modersmålet vika origamikonstverk på traditionellt vis? På motionstimmen: Red. anm. ”Snöbollskrig” i salen av hopknycklade tid- 1 Skriv ordklasser som rubriker på tavlan eller ningsbollar. på ett väggpapper. Under rubrikerna lägger ele- Innebandyklubba av papper görs av en hårt verna in ord som klippts ut i tidningen. Alterna- hoprullad dagstidning och målartejp, likaså bol- tivt kan eleverna ringa in olika ordklasser med len. olikfärgade pennor. I vilka ordklasser finns mest Danstävling ensam eller med ett par på en ord? Minst? dagstidning: dansa först på hela uppslaget, På jakt efter ordklasser i rubriker: välj ordklass, sedan på halva, sedan ytterligare på hälften av avtala med dina elever om hur lång tid de har på det, tills endast segraren har lyckats hålla sig sig, ringa in eller klipp ut orden. kvar på tidningen. De kan också leta efter ord i tidningstexter. Års- Stafettävling: laget får bara gå vidare genom kurserna 5–6 kan pröva på satsanalys. att stiga på tidningen och flytta på sidorna. 2 Andra grupper av egennamn: föreningar, böck- Lek cirkus: hoppa igenom ett tidningsuppslag er, tv-program, musik, byggnader, företag etc. med en riktigt flygande kullerbytta. 3 Vilken effekt får en dialekt på karaktären i en annons eller i en nyhet? Varför används standardspråket i tidningar? I vilket sammanhang 12. Om orden kan en dialekt fungera i en tidning? Red. anm. 4 Vissa tidningar använder tankstreck, andra Exempel på hur ni kan använda begreppskort: citationstecken. Också bruket av övriga skilje- A. Ordförklaringsspelet: Klipp ut ordrutorna till tecken varierar i olika tidningar. Om tankstreck separata rutor. Paret har en minut på sig att för- används kan det vara svårare att urskilja när en klara för sitt par vad rutans fem ord betyder. För- intervjuad person citeras direkt. klarande ord eller avledningar av ord får natur- Öva användningen av skiljetecken vid repliker: ligtvis inte användas. Publiken vaktar som en ändra en kort intervju som skrivits med tank- hök över spelet. streck till en som skrivits med citationstecken. Paret kan också använda så många ordrutor 5 Det är lättare att komma igång med ett ämne de hinner. Om någon inte alls kan förklara or- som är mindre omfattande. Planera tillsam- den, får den gå vidare genom att ropa ”Förbi!”. mans intervjufrågorna och låt grupperna inter- En skicklig ordvrängare kan klara av att förklara vjua olika personer. Intervjuerna sammanställs ord utan att begripa ordets betydelse. till en klasstidning, en väggtidning eller publice- Byt sen om rollerna t.ex. då ni byter lappar. Det ras på nätet. visar sig ofta att det par som segrar är bra på att 6 Eleverna får använda tidningen när de besva- förklara och att gissa – och givetvis spelar turen rar frågorna – eleverna instrueras att leta efter också in i vilka ordrutor man råkar få. Eleverna förslag till frågor ur rubrikerna. Tävling i fakta- kan själva hitta på nya ordrutor åt nya par. letning mellan olika grupper, läraren är doma- B. Ordbingo. Eleverna får transparanger och re. ska välja fem ord som de förstår och skriva upp dem. Läraren är bingovärd eller -värdinna. Seg- 11. Vad göra med gamla tidningar? raren bör få alla rätt och dessutom kunna förklara begreppen korrekt. Red. anm. C. Varje elev/par/grupp får en ruta med flera 1 Under vilken kategori avfall faller tidningar? ord. Eleverna förklarar dem. Var finns den närmaste pappersinsamlingen? D. Eleven/gruppen/paret väljer ett ord i varje 2 Godkänner du också tokroliga idéer? ordruta och förklarar det. Alternativt kan ni väl- 3 och 4 Modevisning – visa upp de senaste tren- ja ett svårbegripligt ord i varje ruta och sedan derna i hattar och kläder gjorda av dagstidning- tillsammans diskutera vad ordet betyder. ar! Varför inte göra bruk av dagstidningsark och 26 Anteckningar www.sanomalehdet.fi www.tidningeniskolan.fi
© Copyright 2024