16 | Norrbottens-Kuriren
Måndag 28 november 2011
När bilderna började be
I
början av maj 1954
publicerar
Norrbottens-Kuriren ett bildreportage signerat ”Boden-fotografen” Rolf Ericson.
På en helsida berättar han
om en liten pojke som han
följt en vårdag under rubriken ”Det våras… då är det
skönt att vara grabb”. På sista
bilden ser vi hur pojken somnar därhemma i sängen efter
en dag fylld av äventyr.
Det är bilderna som berättar, texten är sparsmakad, bara några få rader. Från att ha
varit något av det dyraste materialet i tidningen, hade bilden med hjälp av ny teknik
med fotoelektriska klichémaskiner förvandlats till ett
av de billigaste.
Intresset och attityden till
fotografiet hade också förändrats och att foto börjar bli
en hobby förstår man av den
fotoskola som publiceras i
Kuriren sommaren 1950. Under de här åren blir bilderna
inte bara fler i tidningen, de
ändrar också karaktär. Tidigare har det mest handlat om
porträtt, nu rör det sig allt oftare om bilder av händelser.
Pappersbrist
Under en period blir bildreportagen ett stående inslag.
Den här våren följs Rolf Ericsons bland annat av Lokes
(Folke Åströms) om stadslivet i Haparanda och signaturen Wells skildring av ett flottarlags vedermödor på isdämda vatten i Gällivare.
Krigsslutet hade i hela Sverige blivit startskottet för en
dynamisk ekonomisk period.
Det fanns många behov att
tillgodose och importen ökade snabbare än exporten. För
att återställa balansen i utrikeshandeln infördes regleringar, något som bland annat ledde till att papper – en
av de viktigaste och mest eftertraktade exportvarorna –
ransonerades på den inhemska marknaden. För tidningsbranschen innebar det att
sidantal och därmed annonsintäkter begränsades. Rubriker krymptes, texter trycktes
ihop, sidorna blev kompakta
och bildfattiga.
Men 1950 hade de flesta
regleringar hävts samtidigt
som Koreakrigets utbrott på
sommaren innebar en internationell konjunkturuppgång som fick stort genomslag i svensk ekonomi. För
Norrbottens del skulle den
här perioden innebära vad
ekonomihistorikern Maurits
Nyström senare skulle beskriva som ”en industriell
skördetid” med höga priser
på råvaruexporten och med
sådana juveler i kronan som
det nyanlagda NJA, det snart
förstatligade LKAB och ASSI.
Dessutom växte efterfrågan
på elkraft och exploateringen
av älvarna gjorde att arbetstillfällena var många.
Kvällstidningens intåg
Det framväxande konsumtionssamhället gav dagstidningarna goda annonsintäkter och när utrymmet inte
längre begränsades av bristande tillgång på papper satsade man på ett breddat innehåll där bilder, men också förströelsematerial, fick ta plats
som aldrig förr.
tidningarna presenterade
också en journalistik där
människorna sattes i centrum, något som smittade av
sig. I Norrbottens-Kuriren
dök det till exempel under de
här åren upp nya inslag i form
av läsarbilder på ”Dagens
flicka” och ”Dagens pojke”,
olika avdelningar tillägnade
bland annat kvinnor och
barn och ”söndagsläsning” i
form av långa reportage och
initierad kulturjournalistik
tillkom.
MYTOMAN. I dag framstår Enbomaffären som en rättskandal
där anhöriga fortfarande väntar på upprättelse.
Hittills hade NorrbottensKuriren, precis som de flesta
andra landsortstidningar,
kommit ut på eftermiddagarna. 1943 började man ge ut
dubbla upplagor, en på morgonen och en på eftermiddagen, med hänsyn till prenumeranterna utanför Luleå
och Boden som genom de
försämrade kommunikatio-
nerna under kriget fick sina
tidningar först sent på kvällarna. Så småningom övergick man helt till morgonutgivning.
Eftermiddagarnas tomrum
fylldes snabbt av kvällstidningarna som under femtiotalet satsade hårt på att bli
rikstidningar med redaktioner över hela landet. Kvälls-
Enbomaffären
I fråga om näringspolitiken
tycks de olika politiska grupperingarna i stort sett ha varit
ganska överens om att staten
skulle vara huvudaktör och garant för en form av kontrollerad kapitalism. I skuggan av
det kalla kriget rådde det också
enighet mellan de stora riksdagspartierna i avståndstagandet från kommunisterna.
När säkerhetspolisen griper den förre medarbetaren i
Norrskensflamman, Fritjof
Enbom, för spioneri och senare också dem han pekar ut
som medhjälpare blir det
tidsandan och inte bevisen
som fäller domarna över de
åtalade. Senare skulle det visa sig att Enbom sannolikt
var mytoman och att spionanklagelserna var minst
sagt bräckliga. I dag framstår
hela historien som ett rättsövergrepp där anhöriga fortfarande väntar på upprättelse.
I sin bok om spionaffären Enbom och kalla kriget Kodnamn: Mikael (Ordfront
2008) påminner journalisten
och författaren Tomas Bre-
sky om konsekvenserna av
att rättsväsende och media
gör gemensam sak under ett
starkt ideologiskt tryck. I en
intervju med Bresky erkände
också Kurirens dåvarande
chefredaktör Ivar Frick
många år senare utan omsvep att en del av tidningens
skriverier i Enbom-affären
var både överdrivna och styrda av det politiska stämningsläget. Norrbottens-Kuriren blev också en av flera
tidningar som fick stå till
svars i en tryckfrihetsrättegång som följde Enbomsaffären. Tidningens ansvarige utgivare Halvar Isakson frikändes dock.
En gång tidigare hade
Norrbottens-Kuriren åtalats i
en
tryckfrihetsrättegång.
1941 frikändes ansvarige utgivaren Rudolf Isakson efter
en rättegång med anledning
av att en av tidningens krönikörer antytt att president
Roosevelt led av paranoia när
han ansåg att Amerikas säkerhet var hotad.
Hästar och bilar
I femtiotalets början publiceras annonser om Volvos nya
PV 444 sida vid sida med reklam om starka arbetshästar
på Kurirens förstasida. Artiklar berättar om folkliga kändisar som Stålfarfar och
Snoddas, den första kvinnliga polisen i Kiruna ”fru Alice
Jonsson” och den duglige
skogarbetaren ”fru Hilka Repo” i Skröven, som tjänar
minst lika bra som sina manliga arbetskamrater på sitt
ackordsarbete.
I Boden invigs ett ”ultra-
Det hände | 1951–1968
1954: Posthuset i Luleå
invigs, Bergnäsbron invigs, Unga
örnar bildar
ett distrikt i
Norrbotten.
1951: Luleå
övergår till
femsiffriga
telefonnummer.
1951
1952
1953
1954
1955: Beslut om att förstatliga LKAB, Shoppingcenter invigs, arbetsstugorna avvecklas.
1957: Förbudet att tala
finska på rasterna i
skolorna i Tornedalen
upphävdes, badhuset i
Luleå invigs, liksom
det första trafikljuset.
1956: Saluhallen i Luleå
rivs.
1955
1955:
Warsawapakten
bildas,
motboken
avskaffas.
1956
1957
1958: Stadshuset i Luleå
invigs.
1958
1957: Bondeförbundet lämnar koalitionsregeringen,
folkomröstningen
om ATP (allmänna
tjänstepensionen),
Sputnik 1 blir först
i rymden.
1959: Stadshotellets tak i Luleå brinner
1959
1959: ATP
röstas igenom i den
svenska
riksdagen.
1960
1961:
Tv-premiär i
Norrbotten.
1962: Stadshuset
i Kiruna står färdigt, Domus varuhus öppnar i
Luleå, Mjölkuddsbanken uppförs.
1961
1961: Berlinmuren byggs.
1962
1962:
Kubakrisen.
1963
1963:
John F
Kennedy
mördas.
1965: Nya malmhamnen i Luleå
invigs. Nya sporthallen i Luleå invigs, liksom nya
brandstationen.
1964
1965
1966: Ragnar Lassinantti
blir landshövding i
Luleå.
1966
1965: USA går in
i Vietnamkriget.
1967: Högertrafik införs,
Sveriges kommunistiska
parti byter namn till Vänsterpartiet kommunisterna
1967:
Norrbottensteatern startar
sin verksamhet.
1967
1968
1968: Pragvåren,
Robert F. Kennedy och Martin
Luther King mördas, riksdagsval
med framgångar
för SAP, studentprotester i Paris,
kårhuset i Stockholm ockuperas.