Thorsdagen den 6 juni
Roslagsexpressen Nr 2 - 2009 Thorsdagen den 6 juni 35 år på Lennabanorna D e båda smalspårsjärnvägarna Upsala-Lenna Jernväg (20 km) och Lenna-Norrtelje Jernväg (13 km av den ursprungliga 61 km långa banan) är idag vår museibana. Det kan tyckas vara en självklarhet att vår förening etablerade sig just här, vid de vackra sjöarna Trehörningen, Lötsjön och Långsjön. Men åren 1969 till 1973 så funderade den dåvarande föreningsledningen på andra sträckor som Rimbo-Syninge och FaringeAlunda. Dels för att godstrafiken mellan Uppsala och Hallstavik fortfarande pågick utan några alternativ, dels för att sträckan tedde sig vid denna tid ganska lång för en liten museiförening som vår – med omkring 200 medlemmar. Det var först vid ett möte 1972 eller 1973 mellan kommunalrådet Hans Alsén och dåvarande föreningsstyrelsen som sträckan Uppsala-Faringe började diskuteras på allvar. Alsén trodde inte alls att en museijärnväg i skogs- och jordbrukslandskapet mellan Alunda och Faringe skulle locka turister/resenärer. I stället förordade han den betydligt mer natursköna och omväxlande Lennabanan. S agt och gjort, föreningsledningen följde Alséns rekommendation och i juni 1974 kunde museitrafik på söndagar börja på Uppsala-Faringe, samtidigt som SJ fortfarande hade sin godstrafik på samma linje fast på vardagar. Från och med 1 juli 1977 rådde vi om oss sjäva sedan all SJ-trafik lagts ned. I år har vi varit verksamma i 35 år på bansträckan och blivit en etablerad kulturinstitution i Uppsala. Den snart avslutade trafiksäsongens resandesiffror (som kommer redovisas mer i detalj i ett senare nummer av Rx) visar att vi är omtyckta och att allt fler vill åka tåg som man gjorde på farfar och farmors tid. Inte bara ångtåg utan också de nu drygt 50 år gamla rälsbussarna. föreningen lyckats få sträckan Rimbo-Syninge som museibana – eller rent av Faringe-Alunda? Hade vi haft samma antal resenärer? Omöjligt att svara på, ty valet av bansträcka visade ju sig vara en lyckoträff. Jag vill därför i egenskap som talesman för vår förening, här och nu passa på att tacka Hans Alsén (idag pensionär i Uppsala efter att ha varit kommunalråd, riksdagsman, statssekreterare, landshövding m.m.) för att han styrde in tankegångarna på Lennabanan. Givetvis vill jag också passa på att tacka även de övriga dåtida och nutida kommunalråden såväl kommunpolitiker i Uppsala – ingen nämnd och ingen glömd. Ni trodde på vår idé 1974 och gör så än i dag. Utan ert stöd och intresse för vår verksamhet hade det aldrig blivit 35 år med museitåg på Lennabanorna! A vslutningsvis kan jag också meddela följande: Idag har vi fyra aktiva medlemmar som var med de första pionjäråren 1968-69 och som varit med ”på resan” hela tiden sedan dess. Styrelsen utsåg dem i vintras till hedersmedlemmar för sin mångåriga och oavbrutna gärning inom vår förening. Det fyra är Owe Danneskog, Gunnar Melin, Thomas Montgomery och Nils-Gunnar Ohlson. Jag hoppas ni fortsätter vara med oss som aktiva medlemmar minst 40 år till! Johan Vinberg Ordförande Kanske någon Rx-läsare nu funderar hur det hade blivit om Roslagsexpressen Nr 2 - 2009 Box 3076 754 03 Uppsala [email protected] Tryck: Eklundshofs Grafiska, 2009 Redaktion: Peter Norrbohm,(ansv. utgivare) [email protected] 0708-299 702 Staffan Granath, [email protected] 0707-456 462 Bernt Karlsson, [email protected] 0708-563 928 - Layout & redigering: Roger Malmer, Borås - Feature: Stefan Isaksson, 018-24 64 23, [email protected] Owe Danneskog, 018-25 53 96 2 Omslaget: Ångkraften fascinerar oavsett ålder och kön. Kanske blivande lokförarämnen på ULJ. Foto: Klas Gregefalk Sista sidan: Thor på väg uppför backen mot Gunsta från Marielund i maj 2009. Roslagsexpressen 2 / 2009 Foto: Lars Granström Kallt krig och spöken teman på Kulturnatten Lördagen den 12 september är det dags igen för kommunens stora evenemang – Kulturnatten som arrangeras för 21:a gången. Traditionsenligt erbjuder SRJmf ett kulturprogram vid Marielunds station och kör tågtrafik längs hela sträckan Uppsala – Faringe från 16:50 till kl. 01.35 på söndagsmorgonen. Så här ser huvudpunkterna ut i föreningens program. Platsen är hörsalen i godsmagasinet vid Marielund: 19:05 Nedskjuten! Alf Lindgren, som arbetat 40 år på Försvarets Forskningsanstalt och Försvarets Radioanstalt, inleder med en kort förhisto- Kulturnattens tidtabell ria till Catalina-affären: varför den svenska DC 3:an, som blev nedskjuten, gick ut på riskabla spaningsuppdrag. Paul Eriksson var signalist på den Catalina, som i juni 1952 sköts ned av sovjetiska jaktplan, när man sökte efter den försvunna DC 3:an. Pauls kamrater blev skottskadade men han själv klarade sig oskadd. Paul berättar om detta äventyr från det kalla krigets hetaste dagar. (Passande tåg från Uppsala avgår 18:25 och är åter i Uppsala 22:30). 21:05 Cirkusen tar tåget Johan Vinberg, SRJmf:s ordförande, berättar om de mycket speciella järnvägstransporter, då cirkusarna färdades genom landet per tåg. (Lämpligt tåg från Uppsala avgår 20:25 och är åter i Uppsala 22:30). 23:25 Vinden talar i Marielund Under många år kastades papper på stationshusets vind i Marielund. Harald Agrell, SRJmf:s banantikvarie, återberättar några av de historier han har hittade på vinden och om spöket som tittade in. (Bra tåg från Uppsala avgår 22:45 och är åter i Uppsala 00:32). 17.00-24.00 Kaffe med dopp Stationskaféet i Marielund är öppet hela kvällen till midnatt. Allmän information om kulturnatten i Uppsala återfinns på www.kulturnattenuppsala.se Sista utropet för blivande järnvägare! Har du funderat på att bli aktiv vid vår järnväg? Med andra ord, har du lust att ingå i personalen i en trevlig och inspirerande järnvägsverksamhet? Du ska veta att alla goda krafter behövs i föreningen. Detta är en påminnelse om introduktionskvällen för nya intresserade. Introduktionskvällen hålls torsdag 17 september kl 19.00 på Vuxenskolan i Uppsala. Välkommen dit! Föranmälan är inte nöd- Roslagsexpressen 2 / 2009 vändig, men självklart har jag inget emot att du redan nu anmäler dig direkt till mig på 018-25 35 18 eller [email protected] Svante Lindsjö Personalchef 3 2009 års gruppresetåg: Populärt bland äldre men ungdomen flyr Allt fler pensionärer åker på utflykt med de så kallade gruppresetågen. Det är bland annat besök på varuhuset Thuns som lockar. Men det behövs ännu fler 65 + för att gruppreseverksamheten ska visa plus. Skolklasserna har nästan helt uteblivit. 2009 var den 31:a säsongen för ULJ:s Gruppresetåg eller som de också kallas utflyktståg. Vi kan tyvärr bara konstatera att antalet resande fortsätter att minska, vilket har varit trenden under flera år. 2009 års säsong omfattade fem trafikdagar då utflyktstågen transporterade 36 grupper med 1 042 deltagare som totalt betalade 51 500 kronor. 2008 var det 39 grupper och 1 229 betalande. Rekordåret 1987 körde vi 90 grupper med hela 3 107 betalande! Ekonomiskt ligger 1999 i särklass, då 65 grupper med 2 326 betalande, gav ULJ 76 200 kronor i biljettintäkter. Tidigare kallades gruppresetågen för skoltåg. Det gamla namnet har knappast någon förankring i nutid. Under årens lopp har andelen skolelever ständigt minskat. Numera ser vi nästa inga skolelever alls ombord, utan från skolans värld är det förskolor och dagis som gäller! 2008 började vi bearbeta pensionärsföreningar, vilket gav ett visst resultat. Av den säsongens 39 grupper bestod tre av uteslutande pensionärer. I år hade antalet pensionärsgrupper stigit till sex av 36. Antalet deltagande pensionär blev 174. Samtliga åkte med oss till Faringe och varuhuset Thuns under två av trafikdagarna. Pensionärerna var mycket nöjda med resan, bland annat tack vare Bosse Nilsson sakkunniga guidning såväl under resan som i Faringe! Klart är att det ekonomiska utfallet utan pensionärsgrupperna hade blivit avsevärt sämre – något att tänka på till kommande år. Årets trafik innebar att vi, av två planerade dagar med körning Almunge – Uppsala – Marielund – Uppsala – Almunge, bara körde den ena. Två dagar körde vi Uppsala – Faringe – Uppsala och två dagar Uppsala – Lenna – Uppsala. För förskolor och dagis är det fortfarande Lenna (och Kopphagen) som gäller. En detalj som vid några tillfällen skapade viss oreda i årets trafik var att ett rykte hade spritt sig om att det bara var att hoppa på tåget och betala ombord. Självklart fixade det sig, men det är fortfarande obligatorisk bokning som gäller, annars skulle det inte fungera! Till kommande säsonger ska vi definitivt satsa ännu mera på pensionärsgrupperna. Vem vet, vi kanske kan komma upp i 1982 års rekordantal…. Thomas Montgomery PS. Totalt efter 31 säsonger har gruppresorna haft 58 550 passagerare som sammanlagt har betalat drygt 1,4 miljoner. Helsvetsat smalspår fram till Gunsta? Idag tuffar Lennakatten dunkande fram längs linjen till Gunsta. Men betydligt modernare fordon kan i framtiden bli aktuella på sträckan, enligt kommunen. Ett hot som föreningen försöker avstyra. Uppsala kommuns planeringskontor har sedan 2005 vid två tillfällen låtit ett par konsultföretag utreda om sträckan Uppsala Östra-Gunsta skulle kunna användas för kollektivtrafik. Kraven på vad som anses vara modern och samhällsekonomiskt lönsam kollektivtrafik är dock betydligt högre än vad dagens museibana kan erbjuda. Tåghastig- 4 heter på 120 kilometer blir ett ”måste” liksom modern signalteknik (med ATC) och handikappvänliga låggolvsvagnar. I praktiken skulle det innebära en nybyggnation av all infrastruktur där den 134 år gamla järnvägen nu ligger. Båda utredningarna visar att kostnaderna för en dylik modernisering blir allt för höga med tanke på det i dagsläget låga antalet åretruntboende i Funbo-Almunge; att det är samhällsekonomiskt billigare att köra biogasdrivna ledbussar ut till Gunsta och Almunge. Vi i museiföreningen har fått tillfälle att yttra oss över idéerna och sagt oss vara uppriktigt bekymrade över de båda högteknologiska förslagen, för de historiska järnvägs- och kulturmiljöerna mellan Roslagsexpressen 2 / 2009 Uppsala-Gunsta skulle i så fall ödeläggas. Något vi som museiförening inte vill medverka till. Nu har kommunens planeringskontor lagt utredningar och idéer på is. Först när antalet boende i området Funbo-Almunge ökat med tiotusentals så kan frågan om en modern kollektivtrafikbana bli aktuell på nytt – troligtvis omkring år 2025 eller senare. Andra idéer och förslag exempelvis att endast använda sträckan Uppsala ÖstraE4-bron som gemensam banvall för museitågen och kollektivtrafiken (som sedan får en annan sträckning rakt österut) har inte diskuterats eller utretts närmare i dagsläget. Johan Vinberg Barnsligt förtjusta passagerare En resa med Lennakatten öppnar en ny värld för de yngsta. Här vilar inga ledsamheter. Med smittande entusiasm och ohöljd nyfikenhet tar de in nya lukter, nya synintryck och nya ljud. Faringe tur och retur kan för ett ungt sinne bli ett minne för livet. Hallå där! Känner du igen några av barnen på bilderna? I så fall skicka in namnen och skriv ner några rader om vad de tyckte om resan. Maila till [email protected] Reaktioner publiceras i nästa Roslagsexpressen. Fotograf: Klas Gregefalk Roslagsexpressen 2 / 2009 5 Så bevakar föreningen omvärldens framstötar Även moderna tider tränger sig på en museijärnväg där miljön från förra sekelskiftet är adelsmärket. Det kan vara svårt att bedriva tidstypisk verksamhet när omvärlden kräver förändringar. Johan Vinberg beskriver här hur föreningen jobbar för att slå vakt om sina hjärtefrågor. Vår museijärnväg ligger i Sveriges fjärde största kommun. Att banans omgivningar kommer förbli oförändrade kanske man trodde när museitrafiken drogs igång för 35 år sedan. Då var Funbo- och Almungebygden lite av glesbygd och Uppsala växte utmed de normalspåriga järnvägarna. Men under 1980-talet blev vi varse att allt inte skulle förbli oförändrat. Kommunen planerade nya bilvägar över banan inne i det stadsplanlagda området. Vägverket ville flytta länsväg 282 i Bärby. Televerket önskade plöja ner optofiberkablar i banvallen. Museiföreningen kallades i egenskap av järnvägsarrendator till förhandlingar och ganska snart lärde sig den dåvarande föreningsledningen och dess handläggare att hantera de i bland plötsligt uppkomna ärendena. Östra stationsområdet En ständigt återkommande propå från Uppsalas gatukontor i slutet av 1980-talet handlade om att flytta Uppsala Östras stationsområde så att en bil- och bussgata kunde dras mellan Strandbodgatan och Storgatan. Nu blev propåerna aldrig verklighet då kommunens politiker ville avvakta tills det var dags att fastställa nya detaljplanen över hela järnvägsområdet – inklusive nya Resecentrum. Under åren 1985 till 1990 skrev föreningen brev till kommunförvaltningen om en eventuell flytt av Uppsala Östra, men vi i styrelsen kände att vi inte riktigt nådde hela vägen fram med våra synpunkter och önskemål. Därför bestämde sig 1991 styrelseordförande Lennart Heljefors och direktionsordförande Per-Ynge Bengtsson att aktivt söka upp tjänstemän på Banverket, SJ, kommunen och länsstyrelsen samt politiker på kommunal och regional nivå. Dels 6 för att redogöra för museiföreningens ståndpunkter, dels för att lyssna på vad vår omgivning tyckte och tänkte. På så sätt etablerades en djupare och mer ingående kontakt mellan vår förening och kommun- och regionalförvaltning. Något vi hade glädje av även i andra kommunala planärenden som berörde vår bana. Rallarklubben Från och med 1985 har Uppsala kommun haft två representanter – från de två politiska blocken - i föreningsstyrelsen Dessa representanter har med åren skiftat men alla har i hög grad bidragit till att informera övriga styrelsen om vad som är på gång inom kommunen ifråga om planer, budget, viktiga beslut etc. Vid samma tid formerades en ”supporterklubb” för museijärnvägen, den så kallade Rallarklubben, Dåvarande kommunikationsminister Ulrika Messing tar i bestående av lokala före- september 2005 första spadtaget för Uppsalas nya Resetagsrepresentanter, politi- centrum med vårt ånglok BLJ 5 Thor i bakgrunden. Foto: Roland Bol ker och tjänstemän. Även i detta forum kunde museiföreningens plan av det kommande området för rerepresentanter få information om kom- secentrum. Där fick vår museijärnväg ett nytt stationsområde intill det nya centrat mande regionala och lokala planer. plus en rangerbangård intill Bergsbrunnaparken. Ny lagstiftning Men en översiktsplan är endast en avUnder 80-talet kom det också flera nya la- siktsförklaring. För att komma med i den gar – bland annat järnvägslag, miljölag och slutliga detaljplanen och dessutom på ”rätt ordningslag. Dessa lagar inte bara rev bort sätt”, uppfyllande alla nya järnvägs- och gamla inarbetade rutiner och praxis i den miljölagar krävdes det kunskap och komoffentliga förvaltningen, de ställde högre petens vid de kommande förhandlingarna och mer specialiserade kunskapskrav på med kommunens gatu-, fastighets- och oss i museiföreningen. miljökontor. Tidigare praxis, exempelvis att ULJ som Lyckligtvis anmälde sig aktive medlemgammal bruksjärnväg var ”först på plats” men Bo Lönnemyr till att delta i dessa och därmed befriade från att ta hänsyn i förhandlingar. Bobo – som han kallas – är lantmätare och miljöhandläggare, en bakbullerfrågor, försvann helt och hållet. grund som var till oerhörd stor nytta under förhandlingarna med kommunen som påDetaljplan och nya E4 gick fram till fastställande av detaljplanen I januari 1997 fastställde Uppsala kom- 2003 och avtalsskrivande 2004. Samtidigt munfullmäktige en fördjupad översikts- kunde han ”utbilda” andra aktiva medlem- Roslagsexpressen 2 / 2009 mar som också deltog i förhandlingarna. En liknande situation hade vi i våra förhandlingar med Vägverket och kommunens gatukontor om den blivande järnvägsbron över nya E4:an som skulle byggas öster om Årsta. Här deltog också Bobo men mer i bakgrunden medan föreningens utsedde förhandlare Mats Gustavsson drog ett tungt lass där det krävdes att vara påläst och kunnig i framför allt miljölagstiftning. Nutid och framtid I november 2003 arrangerade föreningsstyrelsen ett framtidsseminarium för alla aktiva medlemmar där inbjudna föredragshållare från kommunens stadsbyggnadskontor, regionförbundet C-framåt, gatu- och trafiknämnden fick ge sin syn på vad som kommer hända utmed ULJ de kommande decennierna. På så sätt fick vi aktuell information och samtidigt ökade medvetenheten hos de aktiva om att omvärlden kring museijärnvägen ingalunda står still. I juni förra året arrangerade vi en visning av ULJ för kommunens politiker och tjänstemän. En tradition som inleddes redan 1971 av dåvarande ordföranden Peter Clementz när planerna för en museibana började ta form. Sedan dess – med jämna mellanrum - har vi gjort dylika arrangemang eftersom både politiker och tjänstemän efter hand slutar och ersätts av nya som inte alltid är så insatta i vad museijärnvägen ULJ egentligen är och hur den fungerar. Våra kommunala representanter i styrelsen bidrar fortsättningsvis med viktig framtidsinformation och vi har mycket Museitåget genom Funbodalen - ett kommunalt förslag vill låta bygga en parallell bussgata utmed banvallen. Museiföreningens handläggare i omvärlsfrågor har kommenterat Foto: Olle Vinberg förslaget i ett remissvar till kommunen. goda kontakter med de olika förvaltningskontoren inom Uppsala kommun. Likaså fungerar Rallarklubben fortfarande som en informationsplats. Men Uppsala växer och planärendena utmed vår museibana blir allt fler. När jag tillträdde som styrelseordförande i mars 2005 började jag kontinuerligt läsa kommunens hemsida men också leta på övriga Internet. Men det tar tid att sätta sig ett i alla ärenden, prata med handläggare och framför allt skriva remissvar om kommunala planärenden, De sistnämnda pågår i flera steg och under ett flertal månader, ibland år. Sedan 2008 har undertecknad och styrelsen därför hjälp med dessa frågor. Främst av Björn Rossipal (som även han är utbildad lantmätare) men också Daniel Engström och Bobo Lönnemyr. Det är ett stort och tidskrävande arbete de utför i det tysta och som inte märks så mycket av - till skillnad från renoverade vagnar och nybyggda stationshus. En del Rx-läsare undrar kanske varför det måste läggas så mycket tid på kommunala planärenden; att våra goda relationer med beslutsfattare och tjänstemän borde räcka. Men så enkelt är det inte. Kunskap är makt Många kommunala utredningar görs av konsultfirmor utanför Uppsala och som saknar lokal detaljkännedom. Järnvägslagstiftningen men även miljölagstiftningen kräver specialkunskaper som inte alltid kommunens tjänstmän har haft tid att sätta sig in i – men som vår organisations många aktiva medlemmar besitter. Ibland kolliderar olika intressen mellan byggföretag, marksäljare, miljöförespråkare och lokala ortsbor, vilket i sin tur leder till kompromissförslag som oavsiktligt kan drabba vår museibana. Därför är det viktig att vi med våra handläggares hjälp ständigt håller oss informerade men också försöker se ”bortom horisonten”. Man vet aldrig vad som väntar! Invigningen bron över nya E4 i maj 2005. Ett resulat av samarbete och förhandlingar med Foto: Erik Vinberg myndigheter och politiker. Roslagsexpressen 2 / 2009 Johan Vinberg 7 Året då nationaldagen inföll på en Thorsdag De flesta känner till att sjätte juni är Sveriges nationaldag. Men att den i år inföll på en Thorsdag är det få som har en susning om. Förutom Rx-redaktören Staffan Granath som i sann nationalistisk yra blev hänryckt av vad som denna dag tilldrog sig öster om Uppsala. När jag vaknar lördagen den 6 juni 2009 gör jag två iakttagelser: Den ena är att det faktiskt är Thorsdag denna nationaldag. Det andra är att den hundraåring jag idag kommer att uppvakta ska försöka sig på ett rekordförsök med en aldrig tidigare skådad non-stop-körning mellan Uppsala och Faringe. Alla dessa funderingar skulle ju i normala fall rendera omgivningen till att tro att nu är det dags att ta fram den där skjortan där armarna knyts på ryggen, men idag är det bara en självklarhet. För hundraåringen är loket Thor. Efter att ha slitit med godsvagnar och en och annan personvagn uppe på en liten bana i södra Dalarna har hon nu en behagli- Här står Thor förberedd för jubileumsdagen, nu återstår bara att få henne i rätt riktning. gare och mera uppmärksammad uppgift att frakta förväntansfulla resenärer på rofyllda turer längs några mil järnväg utanför Uppsala. Glad i hågen skulle jag just anträda dagens resa från Morshyttan ner till händelsernas centrum. Forna tiders transportmedel gläder dagens resenärer, kanske mest vår gryende generation men även en och annan förälder, här passerande Marielund oberörda av ångloket. 8 Roslagsexpressen 2 / 2009 Men bara för att i nästa stund konstatera; vad ska jag ge Thor? Efter en stunds funderande över morgongröten väcks dock tanken att det bästa är nog något gott att äta, det vill säga lite björkved! Utrustad med såg for jag först upp till Byvalla, idag en öde plats men med gott om björk. Fast som nog läsarna känner på sig så skulle veden inte bli tändved, för vid denna tid på dygnet har vattnet redan börjat sjuda i Thors ångpanna inför dagen tjänst. Medlemmar i föreningen har redan när dagen knappt börjat, tänt fyren och gjort allt övrigt som ska till för en dag på spåret. Mer om dessa morgonpigga eldsjälar längre fram. Själv har jag i någorlunda demokratisk ordning utsetts att teckna ner denna dags händelser för er som vill uppleva den igen, eller inte hade möjlighet att följa med. Så med lite egna betraktelser blandat med fakta och fotografier hoppas jag att ni i alla fall kan förnimma atmosfären denna dag. Vid Faringe tog jag rälsbussen in till Uppsala. En särskild upplevelse för mig som förknippar rälsbuss med barndomens sätt att färdas längs spåren. Stilla och andaktsfullt gled vi fram genom det somriga uppländska landskapet till skenornas dunk efter att med en känsla av femtiotal ha blivit avvinkade av stinsen i Faringe. Så anlände vi till Marielund och byte till det för dagen mera passande ångtåget draget av födelsedagsbarnet själv. Det var gott om folk och jag kunde glatt konstatera att många på området hade klätt sig tidsenligt, såväl till fest som till vardags. Inför avfärden mot Uppsala Ö valde jag den lite modernare vagnen med stoppning, det äldre fick stå tillbaks för tanken på en och en halv timmes sittande. Flertalet passagerare verkade vara hämtade från medlemsregistret och det kanske inte var så märkligt med tanke på att denna begivenhet mest uppskattas av järnvägsdiggare. Fast en och annan barnfamilj fanns med på tåget. När vi ankom till Uppsala började det rycka i förväntningsnerven hos de flesta av oss, för den resa som väntade hörde inte till vanligheterna. Till Canorus-körens skönsång tuffade Thor igång för de kommande milen nonstop-körning till Faringe. Och nog gick det fram med känsla, fast jag tror nog att vi mest upplevde att det rusade fram för farten var nog den sedvanliga. Men hur skulle det bli i Marielund, skulle det klaffa med mötet eller skulle det i alla fall bli en hastighetsanpassning eller i värsta fall ett stopp!? Det klaffade. Till stinsens honnör och tåg-spotarnas fotoblixtar passerade vi med en säker men bestämd hastighet, grattis till Daniel Harrysson och Owe Danneskog som stod i hytten! Simon Mannegard kollar läget före avgång. När vi var väl framme i Faringe började det egentliga firandet även om jag själv sökte mig till korvståndet, det fanns inget annat att tillgå på plats förutom kakor och karameller. Föreningens ordförande Johan Vinberg informerade och kåserade om begivenheten, men jag tror de flesta var så väl pålästa att det mest var att nicka instämmande. Från vår vänförening ÖSJmf kom herr Rundström och hälsade ULJ:s medlemmar välkomna till Mariefred och musikalen ”Järnvägar”. Sedan fyllde Lars Olov Karlson från JVM i med lite personliga reflektioner och upplevelser om och kring Thors gamla spår; Byvalla-Långshyttans järnväg. ”BLJ var kvar så länge beroende på att man glömt bort att lägga ner den” var en rolig kommentar som jag minns (ville inte störa åskådarnas skratt med att påpeka att främsta orsaken till nedläggningen var de dåliga vägarna i området.) Vår lokmästare Daniel Harrysson berättade om teknikaliterna. Dagen till ära var han iklädd BLJ-föraren Bertil Södergrens (1899-1977) lokförarmössa, vilket gjorde mig närmast rörd. Föreningen har således inte bara loket, vi har också en originalmössa från drifttiden. Sedan tackade man för uppslutningen och besökarna fick se föreningens anläggningar och stifta bekantskap med de lite annorlunda fordonen på ULJ. Ett mycket uppskattat sätt att informera och rekrytera. Bland de yngre besökarna väcktes kanske intresset så att några av dem kanske blir spårläggare eller lokförare kring 2022, vem vet. Och när tretågsavgången mot Gimo, Norrtälje och Uppsala skulle avgå 15.15 kände nog alla att de hade fått mycket att minnas under mörka höstkvällar framöver. Vi kan väl också hoppas att några vill dela med sig av sina egna bilder från denna dag till redaktionen. Själv for jag upp mot mitt nya landskap Dalarna och kände i kvällsvinden samma luft som en gång Thor njöt av. Text & Foto: Staffan Granath. Foto: Jan och Mattias Rickman. Artikelförfattarens favoritfordon som påminner honom om barndomens resor. Roslagsexpressen 2 / 2009 9 Glimtar från Thorsdagen Rundgångskörning med ”stylad” 100-åring vid Uppsala Ö. Åt det här hållet ser man normalt framåt fast i detta transportskede är det bakåt. Även ”Långshyttan” är ute i all sin glans och markerar att det är Svenska flaggans dag. Dressinmästare Lars-Åke Karlsson under gång i Faringe. Hmm,,, var sitter tändningsnyckeln då……och blinkersen? Faringe bangård i stillhet. Men snart låter ångvisslan. Fotografer: Staffan Granath, Jan och Mattias Rickman 10 Roslagsexpressen 2 / 2009 Räddaren i nöden Rälsbussen mot Uppsala Östra stannade till i Marielund och in på mötesspåret ångade Thor med ett koppel vagnar. En manlig passagerare i rälsbussen tyckte att Thor var värd en närmare granskning och steg av för att stilla sin nyfikenhet. Han blev så tagen av det skälvande ångloket att när han vände på klacken för att kliva på rälsbussen var den försvunnen på väg västerut tillsammans med hans plånbok och hans familj. Nu var goda råd dyra. Utan pengar på fickan var han helt utlämnad åt omgivningens välvilja. Men ULJ har ju en omvittnad hög svansföring beträffande kvaliteten på biståndet till trafikanter i nödläge. Tågmästaren Svante Lindsjö raggade upp en bil för att ta upp jakten på den bortflyende rälsbussen. Med tanke på banans hastighetsbegränsning behövde han inte köra i 150 knyck för att nå Bärby i tid före rälsbussens ankomst. Där förenades den djupt tacksamme mannen med sin plånbok och sin oroliga familj och kunde fortsätta mot Uppsala. Den här lilla historien från i somras står i bjärt kontrast till en betydligt allvarligare händelse som inträffade på ett X2000 tåg i Katrineholm för några år sedan. En kvinna följde med sina två minderåriga barn som för första gången ensamma skulle åka till Göteborg. Mamman ville förvissa sig om att barnen hamnade på rätt plats. Men hon hann knappt få ner dem i sto- larna innan tåget satte sig i rörelse. Kvinnan skrek i panik: ”Stanna! Jag har en baby som sitter kvar i bilen utanför.” Trots att tåget i krypfart knappt hunnit lämna perrongen var tågvärden obeveklig. ”Du får följa med till nästa station”, sa han till den förtvivlade kvinnan. Men då ingrep alla medpassagerare, inklusive undertecknad. ”För helvete, stanna och backa tillbaka,” skrek vi med en enda röst. Och det tog skruv. Tågvärden meddelade föraren som äntligen slog back. Ibland måste man våga fatta ett självständigt beslut. Även om det bryter mot regelboken. Peter Norrbohm Trafik och kolpris mot nya höjder Sommartrafiken tycks nå historiska höjder, konstaterade en belåten styrelse på senaste mötet. Även kolpriset tycks nå nya höjder, vilket inte spred samma glädje i leden. En nästan fulltalig styrelse för SRJmf kunde med tillförsikt ge sig i kast med en föredragningslista med närmare 20-talet ärenden, när den möttes till sammanträde i Marielunds godsmagasin i mitten av augusti. Även om det fortfarande återstod fyra trafikhelger, inklusive torsdagar, i den ordinarie sommartrafiken, noterades det med glädje att det mycket väl skulle kunna bli den resultatmässigt bästa trafiksommaren i Lennakattens och föreningens historia. Men allt gav inte anledning till glädjeutrop. Styrelsen informerades om att kolkostnaderna riskerar att skjuta i höjden dramatiskt redan till kommande säsong. Möjligheten att hitta nya inköpskällor för stenkol liksom möjligheten att elda loken med alternativa energikällor som pellets och ved fördes på tal. Uppdrag gavs till Rickard Vahlberg och maskinavdelningen att omgående påbörja en utredning om hur ånglokens drivmedelsförsörjning och därmed sammanhängande finansiering ska kunna ordnas 2010. Säkerhetsinspektören Margareta Ellnebo deltog i mötet och gav en resumé över sommarens trafiksäkerhetsarbete. Hon kunde i samband med detta förvarna om det under eftersäsongen kommer att anordnas en workshop för ULJ:s avdelningschefer med fokus på just trafiksäkerhet. Jubileer är viktiga inslag i en museiförenings verksamhet. Det noterades att Lenna-Norrtelje Jernväg, LNJ, öppnades 1884 och Stockholm-Rimbo Jernväg året efter. Upplagt alltså för två 125-årsjubileer inom en mycket nära framtid. Bernt Karlsson Hit men inte längre! Idag slutar järnvägsspåret i Faringe mot Rimboändan vid denna jordhög. Museiföreningen har tagit bort de cirka 80 meter spår från vägövergången vid Sjölund, som inte längre använts för tågtrafiken. Det var när banan från Rimbo revs upp 1978, som rivningslaget fick stanna upp vid framkomsten till Faringe stationsgräns. Text och bild: Björn Åkerlund Roslagsexpressen 2 / 2009 11 Ångloket NÖJ 16: Förr aktiv i Norsholm nu passiv i Faringe Av naturliga skäl kommer de flesta fordon vi har från Roslagsbanenätet. Men det finns undantag. Ångloket från Norra Östergötlands Järnvägar (NÖJ) n:o 16, befinner sig sedan många år under revision i Faringe. I somras fick vi tag på en bild från den tid när loket tjänstgjorde på hemmabanan. Norsholm ligger längs södra stambanan mellan Norrköping och Linköping, där denna korsas av Göta Kanal. Men där fanns också smalspår: Parallellt med stambanans dubbelspår kom ett 891 mm spår från Kimstad, 4 km norr om Norsholm. I Kimstad korsades stambanan av NÖJ från Norrköpings Östra som sedan fortsatte mot Finspång och vidare mot Örebro. Anledningen till att NÖJ också byggde spåret från Kimstad ner mot Norsholm var att man ville få förbindelse med smalspåriga Norsholm- Västervik- Hultsfreds Järnväg (NVHJ). År 1948 förstatligades NVHJ och två år senare även NÖJ. SJ återinförde då persontrafik på sträckan Kimstad - Norsholm, en trafik som inte funnits under de sista två decenniernas privatbanedrift. Därmed blev det åter möjligt att åka smalspår hela vägen från Örebro eller Norrköping ner till Västervik – där man kunde fortsätta på samma spårvidd ända till Hultsfred och Växjö! Men man behöll i stort fordonens placering. Ångloket NÖJ 16 hade blivit SJ N6p 3163 vid förstatligandet, men fortsatte att trafikera sina gamla banor i Östergötland ända in på 1960-talet då det som ett av de sista smalspåriga ångloken där år 1962 såldes till timmerbanan Hå - Vallvik i Hälsingland. Sju år senare såldes loket till SRJmf. Nu till bilden: Någon gång under slutet av 1950-talet besökte Bengt Johansson från Tibro Norsholm där han fotograferade fd NÖJ 16 när det fyllde på kolförråden. Troligen har loket kört godsvagnar dit från Kimstad, och i Norsholm tog antagligen ett annat lok, icke omöjligt ett fd 12 I väntan på kol i Norsholm. NVHJ-lok, över för vidare transport söder ut. Eller har kanske NÖJ 16/ N6p 3163 rentav själv varit på en längre utflykt ditåt och därigenom fått se lite ”nya banor”? Lägg också märke till Z4p-lokomotorn som skymtar bakom ångloket. Säkerligen användes den för växling i Norsholm, och kanske också för växling och rampning av normalspårsvagnar i Kimstad. Spårlöst borta Hur ser det då ut i Norsholm idag? Ja, stambanan finns naturligtvis kvar och så även den emellanåt krånglande klaffbron över Göta Kanal, men smalspåren är borta. År 1962 hade SJ lagt ned sträckan Norrköping Ö - Kimstad samtidigt som sträckan Kimstad- Finspång breddades till normalspår, och två år senare lade man ned smalspåret Kimstad - Norsholm - Åtvidaberg och breddade sträckan Åtvidaberg - Västervik. Till Västervik kan man idag åka på normalspår, även om det då sker från Linköping på en lite annorlunda sträckning. Men väl i Västervik finns ju smalspåret till Hultsfred kvar som en trevlig museibana. Dessutom med ett före detta NVHJ-ånglok som dragkraft. Roslagsexpressen 2 / 2009 Foto: Bengt Johansson Och så finns ju alltså NÖJ 16 kvar. Efter att ha framfört loket ”i befintligt skick” på Roslagsbanenätet fick föreningen ställa av det redan 1973, men senare påbörjades en genomgripande revision. Sånt tar dock tid, framför allt som driftsloken samtidigt måste underhållas. Det senaste som hänt i Faringe är att ånglådan kommit på plats inne i pannan, och att anslutningsrören från denna till cylindrarna är under arbete. Andra jobb som sker är med de nya överhettarslingorna, armaturen, samt med att göra nya roster. Dessutom kretsar mycket kring sotskåpet, bland annat har en ny och större sotskåpslucka tillverkats. Den nuvarande mindre luckan gjordes av SJ vid någon revision på 1950-talet. Projektledaren Martin Kolseth berättar att ”jobbet går vidare”, även om det alltså tar tid på grund av andra arbeten i verkstaden och i Faringe för övrigt samtidigt som många delar till NÖJ 16 måste nytillverkas. Därför hälsar han fler välkomna i arbetet och varför inte ett litet (?) bidrag till renoveringen på plusgirot 15 84 45- 7 (ange ”Till NÖJ 16”) – eller båda delarna? Lars Granström ULJ-folk på utflykt till gotländskt spår I juli åkte några ULJ:are över till Gotland för att tjänstgöra på Gotlands Hesselby Järnväg (GHJ). I vackert väder befordrades nästan 300 passagerare dagligen under fyra trafikdagar på den 1,4 kilometer långa banan. Under resan fick resenärerna se växling vid ”ändstationen” Munkebos samt höra berättelser om järnvägen och öns historia när tåget gjorde halt vid hållplatsen Eken. Banans driftsånglok är Slite- Roma Järnvägs n:o 3 DALHEM, i likhet med vår ”Stortysk” byggd 1920 av Henschel & Sohn. På bilden står lokförare Daniel Harrysson och lokeldare Mikael Gustavsson uppe i lokhytten. Nedanför står bromsare Rolf Englund, växlare Roland Hansson, filmskapare Owe Danneskog, GHJ:s ordförande Staffan Beijer (för dagen tågklarerare) och så Owes ständige B-fotograf och tillika avlösningsbromsaren för dagen Lars Granström. Fotot togs av dagens tågbefälhavare; GHJ:s Anders ”Ante” Svensson. Nätverkande på Gotland mellan ULJ och GHJ. Risinge hållplats när det begav sig 1960 upphörde den reguljära persontrafiken på Dannemora-Hargs Järnväg (DHJ) efter att ha fört en tämligen tynande tillvaro i flera årtionden. Därmed försvann också uppgiften för Risinge hållplats öster om Gimo. Några år tidigare hade emellertid Risinge gård förevigats av en flygfotograf, som medverkade till att bilden mångfaldigades och salufördes som vykort i närområdet. Spåret från Gimo mot Hargshamn syns som ett spikrakt streck bakom Risinges mangårdsbyggnad. I övre vänstra hörnet skymtar hållplatsens träplattform och på bilden oläsliga hållplatsskylt, där det förstås står RISINGE med i sådana här sammanhang sedvanliga järnvägsversaler. Finns det någon som förfogar över en ännu bättre och tydligare bild av Risinge hållplats är Rx-redaktionen mycket intresserad av att ta del av den? Vykort från Tord Gademans i Risinge privata samling. Vill du skriva? Vill du tipsa? Vill du tycka till? Maila Rx-redaktionen på [email protected] Roslagsexpressen 2 / 2009 13 Finns du med på listan? Då är du ny i föreningen och hälsas särskilt välkommen! Lännakatten har nöjet att hälsa 170 nya medlemmar välkomna och vi hoppas att ni alla får glädje av medlemskapet. Andrew Porter Sara Antell Knivsta Knivsta Tomas Lindh Knutby Vår järnväg är 3,2 mil järnväg på sträckan Uppsala – Faringe och längs banan finns det många trevliga resmål. Medlemskortet är din biljett ombord på våra tåg och även på vissa anslutningar med veteranbuss. Den personal som du kommer att möta utefter järnvägen är medlemmar som avsätter en del av sin fritid åt föreningsarbetet. Och alla arbetar ideellt. Björn Brage Länna Lennart Nygren Morgongåva Jörgen Österberg Leif Janson Märsta Märsta Nick Schubert Björn Schubert Sollentuna Sollentuna Andreas Elving Hanna Elving Hans-Owe Hidlund Lizette Hidlund Jonna Norberg Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Mats Norén Robert Härlin Tomas Lagerberg Bibi Eklund Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Susanna Krok Storvreta Jan-Erik Jansson Tierp Täby Täby Upplands Väsby Upplands Väsby De personer vi vill hälsa välkomna till föreningen är: Anton Wallin Björn Nilsson Cheryl Nilsson Katie Westley Robert Cederholm Almunge Almunge Almunge Almunge Almunge Lucas Cederholm Magnus Svensson Christina Svensson Magnus Taxén Ann-Sofie Strömberg Almunge Almunge Almunge Almunge Almunge Samuel Dar Almunge Mats Ericson Bromma Cecilia Friberg Turid K Englund Richard Aulin Djursholm Rolf Åström Kenneth Söderqvist Gimo Birgitta Åström Sven Tenggren Rosalie Andersson Gustavsberg Gustavsberg Börje Thoursie Josefin Lundgren Gävle Gävle Lars Byrstrand Helena Danielsson Hallsberg Hallsberg Anne-Marie Vikberg Hägersten Kjell Hörnhagen Jennifer Norrman Järfälla Järfälla 14 Aina Andersson Anders Bergqvist Åsa Bergqvist Anders Hagardt Petra Olsson Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Anders Widén Birgitta Lindström Anders Ödman Andreas Wandegren Towe Wandegren Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Roslagsexpressen 2 / 2009 Andrés Nyman Gabriella Nyman Deborah Nyman Ann-Sofi Karlsson Anna Nilsson Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Bengt Pettersson Bill Bergman Nina Bergman Helena Bergman Theo Bergman Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Bo Olsson Boel Härner Carina Bergenstråle Charlotte Jansson Miranda Salmela Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Christian Joelsson Inga-Lill Adolfsson Catrin Brewis Hugo Brewis Anton Brewis Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Danny Wattin Tirig Adolfos Darrin Johnson Maria Gatu-Johnson Dick Klingvik Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Sabine Martens Elisabeth Stenborg Anna Stenborg Thomas Stenborg Erik Zeitler Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala F. Herschend Max Herschend Freddie Sahlin Victoria Sahlin Gabriel Wilczkowski Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Susanne Edler Gunborg Persson Gunnar Rauséus Lisa Skiöld Hans Peter Burman Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Hertta Haapala Henrik Fehn Uppsala Uppsala Sofia Fehn Henry Law Inga Ryman Uppsala Uppsala Uppsala Inga-Britt Johansson Ingemar Östberg Inger Andersson Ingrid Arobo Ingrid Wahlbin Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Jan Rosén Joakim Bjerketorp Lotta Bjerketorp Anton Bjerketorp Joakim Giertz Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Monica Wickman Leo Wickman Joel Sjöström Johan Bergsten Maria Gustafsson Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Johan Bittner Uppsala Anna Bittner Uppsala Kerstin Dar Uppsala Kjell Karlsson Uppsala Inga-Lill Önegård-KarlssonUppsala Kristian Stjerndorff Annie Göthesson Lars Lodhammar Lars Viklund Lasse Skiöld Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Margareta Andersson Maria Haglund Marianne Solin Martin Södergren Eva Södergren Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Elena Södergren Mats Hellström Kathrine Bjersand Memo Kullberg Moses Kullberg Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Anna Nilsson Marianne Solin Mattias Gönczi Camilla Gönczi Milva Jansson Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Tuva Maja Jansson Niklas Lundblad Veronica Lundblad Per-Olov Lundgren Eva-Britt Lundgren Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Peter Brodin Åsa Felton Peter A Svensson Petra Karlsson Petra Nilsson Kleanthous Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Richard Eriksson Rickard Ceder Sanna Juhlin Sofia Brodd Svetlana Kozhevnikova Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Thomas Lindberg Monika Lehman Thorbjörn Alfredsson Sofia Alfredsson Tim Bowden Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Tobias Berg Yvonne Lek Ulla-Britt Petersson Uppsala Uppsala Uppsala Olov Ekelöw Vallentuna Bengt Waldenstad Årsta Gunnar Högberg Irené Högberg Österbybruk Österbybruk Än en gång. Välkommen till föreningen. Kjell G Bränge Medlemsregistrator, SRJmf [email protected] SRJmf – Kalender Lö 12 sept Sö 13 sept To 5 nov Sö 28 nov. Kulturnatten, Uppsala Sista trafikdag för sommartrafiken Aktivmöte, SRJmf-medlemmar Hjulmarknaden, Frihamnshallen Roslagsexpressen 2 / 2009 Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar Box 3076, 750 03 UPPSALA Telefon: 018-13 05 00 Hemsida: www.srjmf.se Mail: [email protected] Postgiro: 15 84 45-7 Medlemsavgifter för 2009 Årsavgift: Kr 250:-, Familjemedlem Kr 140:Ungdomsmedlem (upp till 20 år) Kr 150:Du blir medlem genom att sätta in något av ovanstående belopp på postgirokontot. Ordförande: Johan Vinberg, Stridsbergsvägen 2, 163 41 Spånga,08-36 40 21, [email protected] Vice ordförande: Jan-Olof Persson, Kulla Gryta, 740 80 Örsundsbro, 0171-463 019, [email protected] Kamrer: Jan Winberg, Rättikgatan 10, 754 49 Uppsala, 018-25 74 22, [email protected] Medlemsregistrator: Kjell G Bränge, Rutger Fuchsgatan 5, 116 67 Stockholm, 0739-19 93 33, [email protected]. Arkivarie: Roland Hansson, Ritargatan 4 C, 754 33 Uppsala 018-23 50 26, [email protected] Järnvägsförvaltningen Upsala-Lenna Jernväg Direktionsordförande: Lars Björneheim, Bällstavägen 109, 186 50 Vallentuna, 08-511 788 96, [email protected] Vice direktionsordförande: Jörgen Johansson, Vargmossevägen 58, 740 10 Almunge, 0174-20238 Trafik: Roland Bol, Linrepevägen 34, 756 48 Uppsala, 018-30 27 50, [email protected] Chartertåg/Bokningar: Ruth McKie, Körvelgatan 29C, 754 48 Uppsala 018-25 75 71 (telefon och fax) Personal: Svante Lindsjö, Dimgatan 18, 1tr, 754 31 Uppsala 018-25 35 18, [email protected] Bana: Sven Andersson, Villa Ramnäs, Funbo, 755 97 Uppsala, 018-36 38 76, [email protected] Fastigheter: Gösta Carlsson, Kummingatan 36A, 754 48 Uppsala, 018-12 32 20, [email protected] Försäljning & Caféverksamhet: Britt-Marie Karlsson, Markeby Gård, 197 92 Bro, 08-582 431 55, [email protected] Maskin: Roger Jonasson, Alfeltsgatan 5B, 633 40 Eskilstuna, 016-13 43 25, [email protected] - Ånglok: Daniel Harrysson, 0503-150 02, [email protected] - Vagnar: Roland Hansson,018-23 50 26, [email protected] Thomas Lindström, 018-42 99 67 Marknad: Bo Nilsson, Bergsvägen 33, 740 82 Örsundsbro, 0171-46 10 81, [email protected] Andreas Wik, 08-319334, [email protected] Signal: Lars-Henrik Eriksson, Marielund, Fjellbo 337, 755 97 Uppsala, 018-363916, [email protected] 15 B Föreningsbrev Avsändare: Museiföreningen Stockholms-Roslagens Järnvägar Box 3076, 750 03 Uppsala 16 Roslagsexpressen 2 / 2009
© Copyright 2024