Källan - Ansgarsförsamlingen, Västerås

Källan
december 2014
januari 2015
1
”.. hette en helt vanlig ren.”
var det inte bara ett
Det var inte kul att
religiöst genombrott
vara Rudolf. Kompiutan också ett demosarna drev med hokratiskt. Sverige var
nom för den frostskaett klassamhälle där
dade nosens skull.
det fanns en överhet
Han ville ju bara vara
av olika sorts fint
som alla andra, en i
folk. Och så den stogänget, en vanlig ren.
ra
folkmajoriteten
Men så fort han kom
som aldrig kunde
ut i kylan, det klimat
Foto: Lomvi /Cornelia-etc göra sig gällande. För
där en ren mår som
dem alla måste det
allra bäst, så kom det,
”se han har sitt dimljus på” och han ha varit en stor upplevelse att sitta i
kapellet eller missionshuset, ha full
kände sig utpekad, utanför.
rösträtt och valbarhet och veta att
Adventstiden handlar inte speciellt
vars och ens röst vägde lika mycket
mycket om barnet i krubban. Söndagar- som brukspatronens när det kom till
nas teman talar om ”Ett nådens år”,
votering. Man valdes till stora och små
”Guds rike är nära!”, ”Bana väg för Heruppdrag, som vi gör än idag. Jag, som
ren!” och först på den fjärde adventssönär ”en helt vanlig ren”, får ett förtroendagen börjar julen anas.
de från församlingen. Med min förmåMarkusevangeliet, det äldsta av de fyra, ga, stor eller liten, betros jag med ett
hoppar helt över födelsen i Betlehem och uppdrag att förvalta. Jag räknas, jag
deklarerar ”Här börjar glädjebudet om kan och är värdefull!
Jesus Kristus, Guds son.” Redan efter
Kyrkan, när den är som bäst, är en
ett par minuters läsning tar Jesus själv
plats där vi kan få hjälp att komma till
till orda. ”Tiden är inne, Guds rike är
vår rätt, känna att vi räknas och kan.
nära. Omvänd er och tro på budskapet.”
Nådens år är en tid, Guds rike en
De som trodde och samlades kring Jesus plats för mig att slå rot, växa och
var folk som det inte var något speciellt blomma.
med, eller kanske speciellt på fel sätt. I
En mörk julaftonskväll bad tomtefar
alla fall folk som var långt från makten,
Rudolf att lysa honom med sin nos.
rikedomen, bildning och anseende, som
Det som var en belastning för renen
inte fick läsa texten i synagogan eller
blev uppmärksammat som en resurs
kunde sitta ned och delta i någon teolosom kunde användas till något gott.
gisk diskussion.
Ett nådens år!
När den lågkyrkliga/frikyrkliga väckelsen
Tomas Stenström
bröt ut i Sverige i mitten av 1800-talet
Omslagsbild: Levande julkrubba
Foto: Kjell Brunnegård, collage Carin Thorén
2
Årsmöte den 7 februari 2015
Årsmötet 2015 börjar
kl 13.30, tidigare än
det brukar. Avsikten
är inte att göra årsmötet längre än vanligt, utan att vi ska
vara klara innan kvällen kommer.
Om du funderar på något förslag som
du skulle vilja ha framfört, så skriv ner
det och skicka per post eller mejl till
kansliet eller mig. Enligt församlingens
stadgar ska förslag till årsmötet lämnas
till styrelsen minst tre veckor före, så att
styrelsen hinner behandla dem i förväg.
Enligt stadgarna är det inte möjligt att
behandla förslag som någon väcker först
på årsmötet.
I stället för förberedande kretsmöten
kommer det i samband med kyrkfikat
söndagen före att anordnas ett Årsmötestorg. Detaljerna är inte klara, men vi
tänker oss en öppen plats någonstans i
kyrkan där en del av ärendena på årsmötet presenteras i en enkel utställning.
Där kan besökarna samtala med varandra, med styrelseledamöter och med
andra som är insatta i frågor som ska
behandlas på årsmötet.
Birgitta Nilsson
Församlingsordförande
En uppgift för dig?
Det finns många uppgifter i en församling, olika möjligheter att få vara med och
dela arbetsgemenskapen.
Är du intresserad av t ex internationellt
arbete eller att få jobba praktiskt i eller
utanför kyrkan? Det finns säkert någon
uppgift eller uppdrag som passar just
dig. Hör av dig till valberedningen och
berätta vad du vill hjälpa till med.
Aktuella förändringar inför kommande
årsmöte vill vi ha senast den 10 december.
Karin Schütte, valberedningen
[email protected], 021-145797
Romarbrevet 12: 4-5
Årsmöte i AFU
Skriv in i almanackan redan nu:
Ansgarsförsamlingens ungdoms årsmöte
fredagen den 13 februari 2015 kl.19.
Välkomna!
3
Stickcafé
Tjernobylläger 2015
Om några månader är det dags igen för
Tjernobylläger på Lärsäter. Närmare
bestämt 25 juni – 16 juli 2015. Det blir
28 barn och 5 ledare som får komma
från Vitryssland för att under tre veckor
vara i Sverige på läger.
Babytröjor
Foto:Charlotte Sjöberg
Några tisdagskvällar varje termin är
det stickcafé i Ansgarskyrkan. Vi stickar babytröjor och mössor för Kongo
men också till Vitryssland och Lettland. Man kan också sticka tröjor för
lite större barn (1-3 år) eller mössor,
vantar och sockor.
För Västerås stadsmission stickar vi
sockor, mössor och halsdukar.
Om du vill bidra med lite stickat v g kontakta Agneta Sandqvist tel 021-35 95 75.
Under dessa veckor hinner man minska
bequerelhalten i kroppen och förbättra
immunförsvaret. Chansen ökar att få
leva ett friskt liv. Det är nu mer än 28 år
sedan kärnkraftsolyckan skedde i norra
Ukraina, men nedfallet drabbade till
stor del Vitryssland. Barn är födda långt
efter olyckan, men kan fortfarande
drabbas av cancer.
Under det kommande året kommer vi
att sälja s k lägerhundralappar och göra
insamling av tvål, schampo, tandborstar
och tandkräm till alla familjer. Vi återkommer i Källan framöver med närmare
information när det är dags.
Charlotte Sjöberg
Diakonins utmaningar framåt
De flesta av oss har egna erfarenheter av vad diakoni inneburit under år som gått.
Kanske tänker många fortfarande på hembesök och samlingar på äldreboenden.
Men framåt då? I ett samhälle som ständigt förändras – vilka uppgifter och utmaningar står diakonin inför?
Sveriges kristna råd har gett ut en skrift ”Diakoni – mer än
ord” och jag lånar några tankar därifrån.
* Värna människovärdet. Att vara en röst i samhället som
visar på människovärdet utifrån en kristen människosyn.
* Vara en motkraft mot känslokyla och förakt för svaghet.
* Det nya Europa ställer krav på arbete i migrationsfrågor
och främst frågor kring asylsökande och papperslösa.
* Fokus på de mest utsatta livssituationerna, och allra mest för barn och ungdomar.
* Kyrkorna får en viktig roll i välfärdssverige.
* Det finns undersökningar som visar på höga förväntningar från allmänheten
på kyrkans diakoni. Det manar till utveckling, att allt mer gå från ord till handling.
Helena Lundin
4
Kvinnocafé
En tisdag i månaden hörs ovanligt
många språk i församlingssalen. Hembakt bröd från olika kulturer dukas
fram och vid 18-tiden börjar kvinnorna
strömma in.
Vallby och Pettersberg var först ut med
att starta internationella kvinnokaféer
och nu sprids idén till allt fler områden.
Ansgarsförsamlingen samarbetar med
Familjecentrum och IDA-projektet kring
kaféet, med en rad intressanta teman:
dans, konflikter, könsroller, tonåringen,
preventivmedel, samlevnad, tandvård
m.m.
För en del kvinnor, oavsett religion och
härkomst, är det befriande att få träffas
utan män och barn. Konceptet bygger på
det, men röster börjar efterlysa killkaféer
också!
Tonårsmamman Schler Salih från irakiska Kurdistan är en av de trognaste kafébesökarna i Ansgarskyrkan och hon bjuder ofta på intressanta inpass: "Jag tycker
det är trevligt att träffas så här! Det är
bra att man kan prata om olika sätt att
lösa konflikter, alla människor är olika."
Den här kvällen dramatiserar familjevägledarna Penny Lindhe och Lotta
Berg-Kolsmyr några vardagssituationer
som många småbarnsföräldrar nog kan
känna igen: Barnet slänger sig på golvet
i butiken och skriker efter godis och
den trötta och stressade mamman ger
till slut efter för tjatet.
Kvinnorna – från Eritrea, Sverige och
kurdiska Irak den här gången – delar
med sig av egna knep i konfliktsituationer. Penny och Lotta berättar om alternativa sätt att handskas med vardagsstrider – till exempel att bekräfta barnets känslor, att fokusera på det positiva
barnet gör och att avleda. Även de vuxna behöver se över sina känsloutbrott
och fundera över vilka av barnens beteenden som belönas med uppmärksamhet?
Ogba Tesfahiwet från Eritrea kommer
också gärna till kvinnokaféet: "Det är bra
att få prata svenska och att träffas fast
man har olika språk. Jag har fyra barn
och nästa gång hoppas jag att min 16åriga dotter kommer med!"
Novemberkaféet handlar om livet ”mellan
barn och vuxen” och tonåringar från fritidsgården kanske bidrar med sina erfarenheter.
Kaféet är öppet för både flickor i tonåren
och vuxna kvinnor.
Vi som är med och arrangerar från kyrkans sida – Barbro Berglund, Rosita
Norén och undertecknad – känner att vi
blir minst lika berikade som de andra
besökarna. Välkommen du också!
Ann Lystedt
5
Julstämning
För mig, och säker många fler, är julstämning förknippad med snö, ljus,
glögg, knäck, stjärnor, tomtar, julspel,
julkonserter, pynt, glitter, saffransbullar, släktträffar mm. Kan den riktiga
julstämningen infinna sig utan detta?
Jag minns när jag första gången reflekterade över att det kunde vara annorlunda. Jag såg en film som utspelade sig
i Kalifornien och en person på den solbelysta gatan med palmer kliver in på en
bank. I lokalen hänger något i taket.
Döm om min förvåning när jag insåg att
det var julgirlanger! Jul, palmer och
sol? För mig gick det inte ihop. Jag insåg så småningom att många som firar
jul troligen inte förknippar det med vinter över huvud taget.
Hur gör de i andra delar av världen när
de firar jul? Det kan några församlingsmedlemmar berätta.
västvärlden. Det är inte så stämningsfullt utan mer ett jippo. I juletid finns ett
stort utbud av kultur och konserter med
klassisk musik. Jul är ingen helgdag så
man har inte någon extra ledighet från
jobb och skola. I hemmen pyntas det
inte, men kanske köper man och äter en
USA-inspirerad och dekorerad "Christmas cake" på julafton.
De kristna kyrkorna firar jul den söndag
som är närmast juldagen. Det betyder
att det kan bli både före och efter den 25
december. Det är ofta en lite festligare
gudstjänst som kan innehålla ett julspel. Kanske har man ställt upp en julkrubba i kyrkan. Ibland ger man sig ut i
området närmast kyrkan och sjunger
"Christmas carols". Man har gärna en
fin blomsteruppsättning i kyrkan, men
inte levande ljus som förknippas med
död och begravning. Midnattsmässa eller
julotta har man inte. Det blir för sent/
tidigt när man sedan ska till jobb eller
skola.
I kyrkorna är påsken den stora högtiden. Den är också lättare att fira eftersom påskdagen alltid infaller på en söndag. Då hör det också till att besöka
sina anhörigas gravar och ha andakt
där.
Japansk "Christmas cake"
Foto: Catharina Petersén
Ulla Walldén har varit missionär i Japan
i tolv år och Catharina Petersén har nyligen varit student där ett år. I Japan
(med ca 127 miljoner invånare, varav 1
% är kristna) märks den kommersiella
julen tydligt i affärerna. Där finns julgranar, glitter och julmusik precis som i
6
I Japan är nyår den stora högtiden. Då
städar och pyntar man sina hem, lagar
mat och förbereder så som vi gör till jul.
Man träffar släkt och vänner, ger presenter, umgås, äter och firar i flera dagar. Då är man också ledig.
Om julfirandet i Libanon berättar Salem
och Maria Joseph. Det är inte så stor
skillnad mot Sverige men det är mycket
mer av allt, berättar de. Mer pynt ute på
gator, i affärer och i hemmen. Hemma
pyntar man julgranen , vilket även före -
kommer hos muslimska familjer.
Granen förknippas mera med nyår
än med jul. Det gröna symboliserar
nytt liv/ett nytt år. Det är också
mycket mer mat. Kvinnorna ägnar
mycket tid åt att laga många olika
rätter och sedan samlas familj och
släkt för att fira och äta tillsammans. På julafton kommer St Nicolaus och delar ut presenter.
Den maronitiska kyrkan i Libanon
följer i princip den katolska kyrkan
och firandet är detsamma.
Något väldigt betydelsefullt i firandet
Julkrubba och julgran hos familjen Joseph
är julkrubban. Den är central i varje
Foto: Maria Joseph
hem. För Maria är julkrubban det viktigaste att ordna inför julen. Hon tar
fram den i början av december och det
familjen. Många har mist någon anhörig
tar en hel dag för henne att bygga upp
i kriget, vilket man känner av när man
ett helt landskap med krubba och figusamlar familj och släkt för att fira jul.
rer ur julberättelsen. Nästan varje år
Precis som i Japan är det påsken som är
tillkommer något nytt i krubban. Utan
den stora högtiden i kyrkorna i Libanon.
krubban blir det ingen jul och Maria har
den gärna kvar en bit in på nästa år.
Julen kan firas och julstämning skapas
på olika sätt. Julens budskapet har Gud
Libanon har varit ett mångkulturellt
redan paketerat på det allra finaste sätt:
land med flera religioner och i vardagsliett nyfött barn i en krubba. Hjälplöst
vet var det tidigare inte viktigt om man
och utlämnat åt oss människor. Det är
var kristen eller muslim. När Salem och
upp till dig och mig att ta emot honom.
Maria bodde i Libanon fanns det fler
kristna, men i och med kriget har
"Ty så älskade Gud hela världen att han
många kristna flytt och idag är det är gav den sin ende son för att var och en
islam som är den dominerande religio- som tror på honom inte ska förgås utan
nen. Det finns idag inga officiella siffror ha evigt liv."
på hur många av Libanons ca 4 miljoner
Karin Schütte
invånare som är kristna. Kriget har också satt sina spår i julfirandet. Tidigare
firade man i Beirut först med familjen på
julafton och gick sedan till midnattsmässan. Nu är det för osäkert att vara
ute så sent på natten att man istället
har en gudstjänst tidigare på kvällen
och sedan går man hem och firar med
7
PROGRAMSIDOR
Varje söndag 10.30 är det bön i samtalsrummet utanför kyrksalen.
DECEMBER
02 ti
17.00 Innan kvällen kommer, i
Centrumkyrkan
Soppa, sällskap och en stunds
reflektion kring livet. Öppet till
19.00, kom när det passar.
03 on
14.00 Onsdagsträffen
Tjugo frågor. Pastor Mikael svarar
ärligt på våra vanligaste frågor.
Arr: RPG.
06 lö
19.00 Tonårs julfest
Traditionellt julfirande för tonåringar och andra som känner sig
unga till sinnes.
07 sö
11.00 Gudstjänst
Andra advent. Andreas Löwkvist
predikar, Helena Lundin sjunger
och Barbro Berglund är gudstjänstledare. Nattvardsfirande.
Avslutning för Äventyret. Servering
efteråt.
17.00 Julkonsert
En klassisk julkonsert med
församlingens olika sång- och
musikensembler som inleds med
ett luciatåg.
09 ti
18.00 Kvinnocafé
i församlingssalen.
10 on
13.00 Onsdagsträffen
Julfest med luciafirande.
OBS! Kl 13.00. Föranmälan.
Arr: RPG.
14 sö
11.00 Levande julkrubba
En gudstjänst där de goda
nyheterna förkunnas på ett lite
annorlunda sätt och där man får
sjunga med i julens alla härliga
sånger och psalmer. Servering
efteråt.
8
14 sö
18.00 Adventssånger i Betel
Barkarö
De älskade sångerna och
psalmerna, körsång och ord till
tröst och hopp av Bengt
Sandqvist. Servering.
16 ti
17.00 Innan kvällen kommer,
i Centrumkyrkan
Soppa, sällskap och en stunds
reflektion kring livet. Öppet till
19.00, kom när det passar.
20 lö
12.30 Ungersk gudstjänst
21 sö
11.00 Gudstjänst
På fjärde advent med Andreas
Löwkvist, Johan Backman och
sång av Monica Bertram.
24 on
11.00 Julbön
I missionshuset på Vallby friluftsmuseum med Andreas Löwkvist.
Sång av Viveka Engström.
23.00 Gudstjänst
Avsluta julaftonens firande i stillhet och närhet. Mikael Ericson
förmedlar julens budskap till
sång av Tomas och Yvonne
Stenström.
25 to
07.00 Julotta i Centrumkyrkan
Med Alf Englund. Julottekaffe
efteråt.
28 sö
11.00 Gudstjänst
Sång av Marie & Joel Ögren och
Fanny Wikström. Mikael Ericson
predikar över temat: Du får bli
Guds barn!
31 on
17.00 Nyårsbön
En stunds andakt över avslut och
nystarter i våra liv, med bön inför
året som kommer, tillsammans
med Mikael Ericson. Sång av
Ann-Christine & Björn Folke.
11 sö
11.00 Gudstjänst
Predikan av Andreas Löwkvist om
Jesu dop. Sång av Charlotta Hammar. Miniäventyret för barnen under tiden. Servering efteråt med
julgransplundring!
14 on
14.00 Onsdagsträffen
Knutsfest med knytis. Nu ska julen
ut - med hjälp av sång och musik
och gamla glada jullåtar. Arr: RPG.
18 sö
11.00 Gudstjänst
Tema: Livets källa. Med Andreas
Löwkvist, Barbro Berglund och
Anette Hallqvist. Nattvardsfirande.
Miniäventyret för barnen under
tiden. Servering efteråt.
18.00 Cafégudstjänst
i Betel, Barkarö. Bettan Persson,
tankar om tro. Bengt Sandqvist
21 on
14.00 Onsdagsträffen
Religionsprogram i konkurrens
med Dagens Eko. Förre radioproducenten Berit Lundh berättar
om ett kvarts sekels kamp för
religionsprogrammen i Sveriges
radio.
Arr: RPG.
23 fr
18.00 Gränslös sopp-gudstjänst
En enkel gudstjänst med soppa.
Med Hanna Czitrom, Per Söderbäck med flera.
24 lö
09.00 Frukostmöte: Nära människor
Hur bryr vi oss? En lördagsmorgon med inspiration, utmaningar
och ny kunskap. Med sjukhuspastor Hanke Joneklav och Ronald
Henriksson från Stadsmissionen
(aktuell i media angående tiggande
EU-migranter). Öppen inbjudan.
JANUARI
01 to
16.00 Förnyelsegudstjänst
i Centrumkyrkan med Alf och
Gunvor Englund. Nattvard.
04 sö
11.00 Missionsgudstjänst
Predikan av Josué Leones från
Ecuador (på svenska). Andreas
Löwkvist är gudstjänstledare och
Gideonsbergs vokalensemble
sjunger. Särskild insamling till
Equmeniakyrkans internationella
mission.
12.30 Ungersk gudstjänst
9
JANUARI
25 sö
11.00 Gudstjänst för alla åldrar
Med Hanna Czitrom och hennes
vänner: djuren. Särskild kollekt till
Ansgarsförsamlingens ungdom.
Servering efteråt.
18.00 Ekumeniska böneveckan
Avslutningsgudstjänst i Domkyrkan.
26 må
19.00 Måndagsträffen
Våren kommer till Måndagsträffen.
28 on
14.00 Onsdagsträffen
500 år av grävande - Svenska
kanalers historia. Chefen för Sjöhistoriska museet, Hansi Ohlsson,
berättar med ord och bild om gångna
tiders livsviktiga transportleder.
Arr: RPG.
04 on
14.00 Onsdagsträffen
"Däremellan kommer fastan."
Pastor Andreas Löwkvists tankar om julens avslutande med
ljus och vad som kommer sen.
Arr: RPG.
07 lö
13.30 Församlingens årsmöte
Med kaffepaus. Observera den
nya tiden.
08 sö
11.00 Gudstjänst: Vardag hela
veckan
Mikael Ericson predikar om hur
man får vardagslivet att fungera.
Start för vårens gudstjänstserie.
Nattvardsfirande. Servering
efteråt.
BETEL BARKARÖ
FEBRUARI
DECEMBER
01 sö
14 sö
11.00 Gudstjänst
Tema: Nådens cirkel. Mikael Ericson
predikar om ett hållbart sätt att ta på
sig uppgifter (till exempel i det kommande årsmötet). Per Söderbäck är
gudstjänstledare och musikkåren
spelar. Äventyrets terminsstart! Servering efteråt.
12.30 Årsmötestorg
Efter gudstjänsten inbjuds församlingens medlemmar att samtala om
olika frågor inför årsmötet den 7 feb.
Man väljer själv vilket ämne man vill
vara med och tycka till om.
10
18.00 Adventssånger i Betel
Barkarö
De älskade sångerna och
psalmerna, körsång och ord till
tröst och hopp av Bengt
Sandqvist. Servering.
JANUARI
18 sö
18.00 Cafégudstjänst
i Betel, Barkarö. Bettan Persson,
tankar om tro. Bengt Sandqvist
Källan presenterar
Per Gustafsson
Per är en äkta Västeråsare. Född och uppvuxen här. Förutom under studietiden och några arbetsår i Oxelösund
har han bott i Västerås hela sitt liv. Till vardags jobbar
han som IT-konsult med placering i Västerås, men någon
dag i veckan åker han till Avesta. På fritiden säger han
att han latar sig och inte gör så mycket. Det stämmer
inte riktigt eftersom han gillar att "hantverka" och har
renoverat en hel del hemma i huset. Att fixa i trädgården
tycker han också om. Per gillar att planera och förbereda
inför resor. Läsa på om resmål och utflyktsmål, kolla upp
resvägar och fixa bokningar. Tillsammans med hustrun
Katarina går nästa resa inom kort till Indien och Nepal.
I kyrkan har Per haft många engagemang genom åren.
Uppvuxen i Kristiansborgskyrkan har han bl. a varit med i
GK (Goda Kamrater), kristendomsskola, ungdomsråd och varit scoutledare i Barkarö. I
Ansgarsförsamlingen har han suttit med i styrelsen och varit Källan-redaktör.
Idag gör han en insats som ljudtekniker och kan ses vid mixerbordet på söndagsförmiddagarna.
Maria Björk
Maria är en person som är intresserad av nya
kulturer och människor. Detta har sin grund i
hennes intresse för språk som gjorde att hon
utbildade sig till språklärare. Internationellt arbete betyder mycket för henne. Hon är med i
Ansgarsförsamlingens Internationella råd och är
Diakonia-ombud. Hennes intresse för internationella frågor har tagit henne till många länder.
Några år efter sin lärarexamen åkte hon till
Japan. Där jobbade hon 7 år som lärare åt svenska missionärsbarn. Som Diakonia-ombud har hon
varit på studieresor till Filippinerna och Zambia. Genom Franciskanska Pilgrimsrörelsen har hon vandrat i europeiska länder. "Jag har aldrig rest som andra", säger hon.
Taize har hon besökt och har härliga sångminnen därifrån. Körsång och musik har
alltid varit viktigt för henne. Friluftsliv, skidåkning och fjällvandring har varit viktigt
för familjen. När barnen var små var man ute i skogen varje helg.
Maria tycker mycket om blommor och växter. Hennes fantastiska blomsterarrangemang får vi ibland glädjas åt i kyrkan. Maria tycker att hon, trots tuffa perioder i
livet, haft ett fantastiskt liv där hon fått uppleva mycket. Gudstron har alltid funnits
och kyrkan är viktig inte minst genom allt det praktiska arbete som man delar där.
11
”Det handlar om att möta människor!”
Gunvor Englund, med hemhörighet i
Centrumkyrkan, är ett bekant ansikte
i Ansgarskyrkan.
Berätta något om dig själv.
Jag är uppväxt i Malmö. Intresset för
barn, äldre och musik har följt mig genom
livet. Jag hälsade gärna på tanterna i
huset med nyplockade blommor och
lyssnade på deras berättelser. Innan jag
läste till diakon jobbade jag som lågstadielärare.
Vad innebär det att arbeta som diakon?
Många människomöten, i grupp och
enskilt, det handlar om tid för den enskilde, stötta och uppmuntra från den
yngsta till den äldsta.
På lördagarna ansvarar jag för ”Skatten
på äventyr med Gud” för yngre barn i
Centrumkyrkan. Vi berättar och gestaltar
bibelberättelser, ibland drar jag in föräldrarna. Sedan blir det fika och pyssel.
Jag är högskolediakon och i Kårhuset
ansvarar jag för stickkaféet. Namnet till
trots så är det nästan 50/50 mellan
könen. Där kan man titta in en stund,
ta en fika och prata lite i grupp eller enskilt. Det är viktigt inte minst för de internationella studenterna som bor långt
från sin familj. Ingen ska behöva känna
sig ensam under studietiden, som kan
vara tuff på många plan. Vi har Culture
& Cooking i Ansgarskyrkans kök, det är
mycket uppskattat! En årlig retreat blir
det framöver.
Sedan i höst har du också uppgifter i
Ansgarsförsamlingen.
I Barkarö håller jag i ”Babysång och
öppen förskola”. Det handlar om att
bygga goda relationer mellan barn och
12
förälder. Föräldrar kan berätta om hur
deras barn blir lugna när de sjunger
sånger som barnen känner igen från
Babysången. Hittills har det blivit en
grupp om nio barn med föräldrar. Kontakter knyts mellan föräldrar, en del är
nyinflyttade och får på så sätt ett nytt
nätverk av vänner.
Så är jag med i Ansgarskyrkans omsorgsgrupp. Jag finns som resurs för att
stötta gruppen, men också för att göra
hembesök hos de äldre. Ibland kommer
jag att ta med någon annan i samma
åldersgrupp, som ett sätt att främja
kontakt.
Jag vill också vara länk mellan vår lilla
RPG-grupp här i Centrumkyrkan och
den större i Ansgar, de kan komplettera
varandra. Att arbeta som diakon handlar
om att möta människor där de är i livet.
Om du har en dag ledig, vad gör du då?
Jag går till Friskis & Svettis, tar en tur i
naturen, kanske bakar något eller stickar.
I höst ser jag fram emot att sjunga i kör
i Ansgarskyrkan när tillfälle ges!
Tomas Stenström
Givandets högtid
"Ett litet barn av Davids hus
ska göra vinternatten ljus
Ett barn ska hjälpa oss att tro
här mitt ibland oss ska det bo"
Vi går nu in i adventstidens väntan på
hans ankomst - den tid som är hoppets,
glädjens och givandets högtid.
Miljoner barn väntar nu på julen med
julklappar, julmat och glädjefylld gemenskap. Men på vår jord går, står, ligger
också miljoner barn som slutat hoppas på
- att mor och far skall komma hem igen
- att få äta sig mätta
- att överleva morgondagen
- att få gå i skola
- att få mediciner som botar
och även mitt ibland dem bor Jesus!
Överallt hör vi om ondskans offer.
Våld och orättfärdighet breder ut sig.
Girigheten växer. Barnen lider i konflikterna i Syrien, Irak, Afganistan och Palestina. Religion missbrukas som skäl
för maktsträvanden. Modern elektronik
Alla gåvor till hjälp går via Equmeniakyrkans 90-konto som du når via
pg: 90 03 28-6 eller bg: 900-3286.
Du kan ange ett speciellt ändamål för
din gåva. Läs mer genom att gå in på
equmeniakyrkan.se och klicka vidare på
/var-mission/varlden/projektkatalog/
eller
/ge-en-gava/ge-for-livet/
kräver metaller som bland annat utvinns i Kongo med konsekvenser som
medför ofattbart och omänskligt lidande
för kvinnor och barn.
Men i de mörkaste situationer kan
plötsligt en ljusglimt av kärlek, hopp och
tro visa sig. 100-tusentals människor
världen runt satsar pengar och liv för att
lindra nöden.
Vad kan vi göra för att hjälpa till? Vi i
Equmeniakyrkan har stora fördelar med
nätverk av troende bröder och systrar,
vänorter och systerförsamlingar som
bidrar med snabb och effektiv fördelning
av vårt bistånd. Vi har möjligheter som
andra biståndsorganisationer avundas.
Låt oss i Jesu namn göra vad vi kan
för att lindra nöd, tända hopp och glädja
våra lidande medmänniskor.
GunMarie Lyrenäs
Man kan också SMS:a pengar till
nr 72980:
- 100 kr till equmenias ungdomsarbete:
SMS:a GE100
- 150 kr till vår samarbetskyrka i Syrien:
SMS:a SYRIEN150
- 100 kr till vår extra insamling, En bra
start: SMS:a START
- 50/100/200 kr till det internationella
arbetet: SMS:a JUL50, SMS:a JUL100,
SMS:a JUL200
Diakonia har Plusgirokonto: 90 33 04-4 och Bankgirokonto: 903-3044
Läs mer på diakonia.se/Stod-Diakonia/
13
Hur går det till på Äventyret ?
Den här söndagen hade man på Äventyret pratat om när Jesus botade den
lame mannen. En söndag på Äventyret
inleds med en storsamling. Då får alla
som är där för första gången en ballong
och de som fyllt år får välja en liten present ur skattkistan. Sen sjunger man
och ett drama spelas upp. Ibland får
barnen själva vara med i dramat och
ibland är det ledarna som spelar upp
något. Då och då dyker mormor eller Harry
upp. Det är väldigt
spännande. Varje gång
samlar vi också in
pengar i Harrys hatt.
Pengarna skickas till
barn som behöver hjälp och som bor i
Thailand. Sedan får man gå till sina
smågrupper och prata vidare om söndagens tema. Smågruppen avslutas med
en bön.
Den här gången handlade det alltså om
den lame mannen och det inledande
dramat var just en dramatisering av Bibelberättelsen. Barnen fick vara med
och hjälpa till att bära fram den lame
mannen till taket där han hissades ner
till Jesus.
14
Så här tänkte några barn om Äventyret:
Märta, Helena och Astrid:
”Allting är roligt på
Äventyret!”,
”Men
pysslet är roligast,
eller teatern, eller
allt.” ”Vi vill tillbaka till vårt gamla
rum*. Det är mysigt där.”
*(red. anm. rummet där scenen
nu byggs i Ansgarsgården)
Astrid Jansson och
Märta Gårdstam
Isak, Samuel och Lova:
Lova Ericson
”Teatern när alla
fick vara med var
bäst!” ”Ja, barnen
borde få göra mer
teater.” ”I vår smågrupp fick vi spela
charader med en
”lam”
kroppsdel.
Det var lite svårt.”
Linda och Johannes
Gårdstam
Musikinstrument - Musikprogram - Noter m.m
Stora Gatan 41
021-15 12 70
Ny årsbok på gång. Har du några ändringar eller tillägg?
Snart börjar arbetet med nästa års årsbok/matrikel. Det är därför bra
om alla kan kontrollera sina uppgifter i nuvarande årsboken.
Stämmer det som står? Lägga gärna till en e-post-adress för att få
mer utskick och information den vägen .
Hör av er snarast med ändringar till expeditionen på tel 14 07 01
eller e-post till [email protected].
Ni som redan rapporterat ändringar till expeditionen behöver inte
rapportera dem igen.
15
ANSGARSKYRKAN
Pettersbergsgatan 32, 724 63 Västerås
ansgars.se
[email protected]
Expedition
Öppet Mån, ons, tor 9-14, tis 11-14
telefon 021-14 07 01
Vik. församlingssekr. Mats Hedfors
021-14 07 01
[email protected]
Pastor Mikael Ericson
församlingsföreståndare
exp 021-14 07 04
[email protected]
Oftast ledig fredagar eller lördagar.
Diakon Hanna Czitrom
med barn och ungdomsinriktning
exp 021-14 07 06
[email protected]
Ledig måndagar.
Pastor Andreas Löwkvist
exp 021-14 07 14
[email protected]
Oftast ledig fredagar eller lördagar.
Barbro Berglund
vice församlingsföreståndare
[email protected]
021-33 25 55 mobil 070-260 85 05
Församlingsordförande Birgitta Nilsson
021-14 28 04
073-044 12 48
[email protected]
Vice församlingsordförande Ulla Walldén
070-766 60 77
[email protected]
AFUs ordförande Sara Stina Johansson
[email protected]
.
OBS! De anställdas telefoner fungerar även som mobiltelefoner!
Ansgarsgårdens kök
Ansgars Fritidshem
Köket, församlingssal
Betel Barkarö, information
021-12 07 08
021-12 07 08
021-14 07 02
021-14 07 01
Nästa nummer utkommer:
Fredag 30 januari
Manusstopp: Onsdag 7 januari
Församlingens plusgiro
34 45 61-6
Församlingens bankgiro
232-5611
Gåvor för renoveringen, märk ”Ombyggnaden”
Gåvor för Internationell Mission, märk ”Missionen”
Ansgarsförsamlingens
Ungdoms plusgiro
17 68 32-4
Ansvarig utgivare: Birgitta Nilsson
Redaktör:
Karin Schütte
[email protected]
Vid redaktionens foton anges normalt inte fotograf.
16