Källan oktober november 2016 1 Skördetid Det är söndag eftermiddag och jag står i landet och skördar årets potatis. Det är första gången jag odlar potatis och det blev ett gäng. Fast ganska små. Jag har lärt mig en del inför nästa säsong. Som att ordna ett bättre stängsel för att hålla fåren ute, täcka potatisen bättre, ordna mer och luftigare jord, vattna mindre och ge mer näring. Grundförutsättningarna för min odling var kanske inte de bästa. Omsorgen av plantorna pendlade, men viljan och glädjen i att odla var det inget fel på. Trots att jag har en del kvar att lära så är vi nöjda över årets skörd. Goda blev de också - riktigt goda. Det är äntligen höst och vi får möjlighet att njuta av att skörda i Guds vackra skapelse. Oavsett om vi har för lite kunskap, för lite tid eller om vi bara har en massa längtan, kärlek och glädje så erbjuder oss Guds skapelse en möjlighet att förvalta gåvorna som skänkts oss. Vi kan plocka bär och svamp och äta det som växt med eller utan hjälp av våra händer. Att det överhuvudtaget växer beror inte bara på min kunskap, men att jag tar hand om det växande fröet ger bra förutsättningar för en god skörd. Ibland behövs min delaktighet för att så ett frö, sätta gränser mot det som vill förstöra, gödsla eller rensa bort och ge plats för det som stärker. Ibland måste jag till och med rycka upp för att kunna sätta nytt eller börja om på ny plats. Jag måste helt enkelt luta mig tillbaka och lita på att saker och ting har sin tid och sin väg. Framför allt måste jag tacka för att Gud har gett mig förtroendet att förvalta vår skapelse. Precis så är det med livet och med min tro. Jag måste våga plantera ett frö, ibland sporadiskt utan vidare tanke och ibland i snygga rader. Ibland måste jag våga rycka upp och sätta nytt. Ompröva det jag trott varit rätt och lita på att det jag tidigare trott kan fungera. Ibland måste jag överösas med extra näring. Ibland måste jag sätta gränser och välja bort. Ibland måste jag sätta mig ner och njuta av att jag växer i samspel med andra eller själv, men alltid tillsammans med vår skapare. Jag måste ge mig tid att vara tillsammans med Gud i den skapelse som vi delar. Nu när hösten har kommit så ska jag vara så sinnlig jag kan och njuta av Guds skapelse. Där finns jag i min andlighet under hösten. Hanna Czitrom Omslagsbild: Hur kan Majken lyfta sig själv? Förklaring finns på sidan 11. Foto: Andreas Löwkvist 2 SÅNG PÅ GÅNG Tycker du om att sjunga men är lite tveksam till att engagera dig i en kör och lova bort din tid? Nu presenteras flera olika möjligheter! Gå djupare För två år sedan gästades Ansgarskyrkan av Bengt Johansson som framförde sin mässa Gå djupare. Några av sångerna har sjungits sedan dess i olika nattvardsgudstjänster. Det är relativt enkla sånger, någon gammal psalm och några nyskrivna låtar. Nu genomför vi mässan på nytt, söndagen den 20 nov. Ingela Johnsdotter Omnell är ledare tillsammans med Elsabeth Odebäck från Sångcompaniet. Cantabile utgör en grundstomme, men du är också välkommen att vara med och sjunga. Det är tre övningar: · Tisd 8 nov 20.15 (efter Sångcompaniet). En timme. · Torsd 10 nov 18.30. En timme. · Torsd 17 nov 19.30. En längre övning. Adventskören Älskar du de traditionella sångerna vid advent? Saknar du att sjunga i kör? Var med och forma adventskören. Körledare är Ingela Johnsdotter Omnell och övningstillfällena är: · Torsd 17 nov 18.30 (innan övning för mässan). En timme. · Torsd 24 nov 18.30. En timme. Allsångsgudstjänst Det är inte lätt med namn. Ska det heta gudstjänst? Tänker man inte på en viss form då? Men en gudstjänst är det ju i allra högsta grad, med både sång, bön och predikan av pastorn. Ska det heta allsång? Tänker man inte på Skansen då? Men alla ska ju få vara med och sjunga. Man ska till och med få öva lite på sångerna, så att man verkligen kan klämma i tillsammans. det är ju väldigt populärt? Fast det kanske leder tankarna till en svart baptistkyrka i Harlem, till en musik vi inte kan erbjuda här? Vi kommer ju att ha med lite olika musiker varje gång, men även musikkåren kan spela gospel. Och så blandar vi stilar, med samma glada inställning. Borde det kanske heta något med gospel, · Sönd 4 dec 18.00 med Erik Harrström. En sak är säker: Här ska hela kyrkan sjunga, tillsammans med Elisabeth Odebäck. Välkommen att sjunga med: · Sönd 9 okt 18.00 med Ingela Johnsdotter Omnell. · Sönd 13 nov 18.00 med Musikkåren. 3 Jord att leva på – mänskliga rättigheter i klimatförändringars spår det viktigt att inte förlora glädjen. Vi ordnar därför en festkväll med klimatsmart mat (och tips på hur man kan äta på ett medvetet och barmhärtigt sätt) samt en musikgudstjänst. För den teoretiskt intresserade kan vi tipsa om en studiecirkel, om påven Franciskus encyklika ”Lovad vare du”, som pågår i höst på Kyrkbacksgården. Foto: Magnus Aronsson Jesus uppmuntrar sina lärjungar till barmhärtighet (Matteus 5:7). Barmhärtighet handlar om kärlek mot medmänniskan och är, enligt katolsk tro, den renaste återspeglingen av Gud i en människas liv. Konkret handlar det bland annat om att ge husrum åt främlingar, mat åt de hungrande, besöka sjuka och fångar, undervisa okunniga, trösta bedrövade och förlåta oförrätter. Påven Franciskus har nyligen föreslagit att omsorgen om skapelsen bör läggas till listan av barmhärtighetsgärningar. I Västerås försöker kyrkorna tillsammans visa barmhärtighet mot Guds skapelse och aktualisera frågorna för en bred allmänhet. Ett konkret uttryck för detta är Kyrkornas globala vecka. Årets tema handlar om mänskliga rättigheter i klimatförändringarnas spår. Temat har förekommit tidigare men är ständigt aktuellt – inte minst på grund av att 2015 var det varmaste året i mänsklighetens historia (sannolikt på grund av klimatförändringar). 2016 verkar bli ännu varmare. Det är hög tid att visa barmhärtighet mot Guds skapelse! Samtidigt som frågorna är allvarliga är 4 Allt överskott från Kyrkornas globala vecka tillfaller Caritas arbete i östra Afrika och Frälsningsarméns arbete i Västerås. Daniel Berg Ekumeniska rådet i Västerås Kyrkornas globala vecka 2016 Tisdag 15 november kl. 19.00 Går jorden under? Om skapelsen och framtiden. Bibelstudium med Åke Jonsson, pastor och teologie doktor. Frälsningsarmén (Hantverkargatan 3). Torsdag 17 nov kl. 19.00. Varför ska jag betala mer för kaffet? Fokus på Fairtrade. Gäst: Aki Nicolaides. Ansgarskyrkan. Fredag 18 november kl. 18.30 Internationell festkväll. Biljetter kostar 80 kr och kan köpas på ICA Nära Pettersberg. Kom lagom hungrig till Vår Frus Katolska kyrka. Försäljning av kristen litteratur. Efter den internationella måltiden går vi till Kyrkbacksgården där det blir kaffe och kakor samt andakt. Lördag 19 november kl. 17.00 Musikgudstjänst med vokalensemblen Beyond Blue. ”Se jag gör allting nytt.” Frida Johansson. Kollekt. Västerås domkyrka. Fossilfri framtid Biltrafiken hör till de globalt största klimatbovarna. Koldioxidutsläppen från bensin och dieseldrivna fordon bidrar till växthuseffekten som ökar jordens medeltemperatur. I Sverige svarar vägtransporterna för nära 1/3 av de totala CO2-utsläppen. För att radikalt minska dessa har regeringen satt upp ett mål att Sverige skall ha en fossilfri fordonsflotta år 2050. Då krävs såväl elbilar som andra typer av miljöfordon. kolkraftverk. För oss är elbilen alltså ett bra val, så länge vi främst skall använda den i närområdet. Hybridbilen är ett intressant alternativ, eller rättare sagt många. Kommersiellt introducerades den av Toyota i slutet av 90-talet och idag finns de i stort antal storlekar och utföranden De utmärks av att de har två drivsystem, ett elektriskt och ett med ”vanlig” förbränningsmotor. Mest Foto: Sture Eriksson besläktad med den rena elbilen är laddhybriden (plug-in hybrid). Den kan laddas från elnätet och köras på Elbilar har funnits sedan slutet av 1800- enbart el i 3- 5 mil. Den klarar sig med talet, men konkurrerades snart ut av ett mindre batteri än en ren elbil, men bensindrivna bilar. Problemet var tunga har i gengäld en bensin- eller dieselmotor, och dyra batterier som begränsade elbi- vilket gör den dyr, minst 100 000 kr larnas räckvidd och krävde långa ladd- extra. En laddhybrid gör att man klarar ningstider. Utvecklingen återupptogs det mesta av den daglig körning på enrunt 1990 på grund av miljökrav i Kali- bart el, men har möjlighet till längre fornien, men det är först under de resor när så behövs. Alla andra hybrider senaste 5 – 10 åren den tagit riktig fart. får all energi från det tankade bränslet. Kraftfulla litiumbatterier möjliggör kör- Det är genom smart samverkan mellan sträckor på ca 15 mil för ett antal elbilar det elektriska och det konventionella och i något fall upptill 40 mil, men då drivsystemet som bränsleförbrukningen för en mycket dyr bil. Alla elbilar är och därmed CO2-utsläppen reduceras. fortfarande dyra i inköp, men med en Forskningen rörande alternativa drivsyelförbrukning på ca 2 kWh/mil jämfört stem och förnyelsebara bränslen är med 0,7 liter bensin blir driftkostnaderna intensiv. Undan för undan kommer nya betydligt lägre. Man kan ladda elbilen lösningar. En fascinerande variant på hemma över natten eller snabbladda elbilar är vätgasdrivna bränslecellsbilar. den på en timme vid speciella laddstationer. När man värderar klimatnyttan Till sist en undran, när kommer vi att se är det viktigt att ta hänsyn till hur elen de första laddstolparna på Ansgarskyrproduceras. Svensk vatten- och kärn- kans parkering? kraft är i princip fri från CO2-utsläpp Sture Eriksson till skillnad från el från kontinentala 5 Vi finns kvar på grund av Fairtrade. Fair forum arrangerades i år av Göteborgs stad, Göteborg Fair city och Nätverket rättvis handel. I nätverket Rättvis handel finns ett 15-tal organisationer, t.ex. Fairtrade Sverige, Bilda och Sackeus, så det var en bred uppslutning. Jag åkte förstås dit eftersom rättvis handel engagerar mig och dessutom samlade Sveriges Kristna råd representanter för fairtradediplomerade församlingar i hela Sverige för en inspirationsträff. Där träffade jag representanter från Helsingborg till Skellefteå och från olika samfund, men med den gemensamma nämnaren att vi var med i församlingar som är eller snart skulle bli diplomerade. Vi delade med oss av problem och svårigheter, idéer på bra aktiviteter och hur vi får engagemanget att sprida sig från Fairtradegruppen ut i hela församlingen. Nu är vi över 140 diplomerade församlingar och fler blir det till hösten. På Fair forum bjöds en blandning av panelsamtal, med företrädare för olika Fairtradeengagerade organisationer och Fairtradeproducenter, filmvisningar, Fairtrade-fikatält, Fairtrade-tältbutiker. Filmerna visade kaffe-, choklad- och kakaoodlarnas situation, men också kläd- och skoproducenternas verklighet. Modet sjönk på mig när jag såg hur människor utnyttjas för att vi ska kunna göra fynd i våra butiker. Mitt humör gick upp lite när jag också såg hur många olika goda krafter som vill åstadkomma 6 och arbetar för förändring. Jag känner mig stärkt i att Fairtrade och andra organisationer gör skillnad och förändrar människors liv. Vi fick bland annat höra Celine Herrera, producent i kaffecooperativet Fedecares, Dominikanska Republiken, berätta att på grund av klimatförändringarna har hennes plantage drabbats av kafferost, en sjukdom på kaffeplantorna. De använder premien till att köpa in kafferostresistenta plantor och har även kunnat börja med andra grödor för att ersätta de skadade kaffeplantorna. Hon berättar: “-Jag fick gå i skolan tack vare Fairtrade. Som liten producent finns vi kvar på grund av Fairtrade. Det har förändrat mitt personliga liv, mitt lokalsamhälle och kooperativet.” Celine sa: “We are alive because of Fairtrade!” Nästa år är Fair Forum i Linköping. Är det någon som vill följa med mig dit? Yvonne Stenström Kaffeblommor Ansgarskyrkans Fairtradegrupp består av Jan-Erik Almqvist, Margareta Fransson, Håkan Galmén, Linda Gårdstam och Yvonne Stenström. Prata med dem om Fairtrade. Alla möjliga helgon Den 5 november firas Alla Helgons dag. Då minns vi våra döda och tänder ljus på kyrkogårdarna. Det är egentligen lite konstigt. Helgon är ju inom katolsk tro persoElisabeth Hesselblad ner med en spe(1870-1957) helgonciell helig status. förklarad år 2016. Man blir inte ett helgon bara för att man dör, möjligen i sina anhörigas ögon. Vid reformationen avskaffades Alla själars dag i Sverige och åminnelsen/ förbönen för de döda flyttades till Alla Helgons dag. Idag har Alla själars dag med minnesgudstjänster återinförts i Svenska Kyrkan söndagen efter Allhelgona, med tema ”Vårt evighetshopp” medan lördagens gudstjänst lyfter fram helgonen som förebilder för vår tro. Men svenska folket minns både sina döda och andra helgon i ett sammanhang. 1953 blev Alla Helgons dag allmän helgdag och förlagd till en lördag. Fram till dess hade den sammanfallit med Allhelgonadagen den 1 november, oavsett veckodag. Skälet till förändringen var att medan våren var rikt strösslad med helgdagar, dvs extra lediga dagar, så fanns det inte en enda extradag mellan sommarlov och julhelg. Dessutom var arbetsveckan sex dagar lång på den tiden. Folk måste få lite ledigt någon gång, tänkte man i riksdagen och drog därför in Marie bebådelsedag 25 mars och gjorde Alla Helgons dag till en ledig lördag på hösten. Sedan har femdagarsvecka och höstlov upphävt den effekten. Skoleleverna behövde en extra ledig dag men själva högtiden var inte speciellt i barnens smak. Stilla vördnad och åminnelse, tända ljus på kyrkogården - hur kul är det när man är åtta - nio år? (Ok, ljuständning kan vara mysigt) Inte undra på att Halloween blev en sådan succé bland barn. Spindelnät och pumpor, benrangel och spöken, tappade naglar och avhuggna fingrar. Istället för att sänka rösten inför döden så leker man med dess symboler En gång var jag med och anordnade spökfest i sonens klass. Själv var jag Den Vandrande Vålnaden. Jag frågade barnen vad de var utklädda till. En liten flicka i röd dräkt svarade med ljuv barnröst: ”Jag är djävulen!”. Det tyckte jag var magstarkt. Halloween firas i Sverige 31 oktober. För många som värderar Alla Helgons dag har kopplingen till halloween-firandet varit jobbig. Därför har man strävat efter att fira Halloween och Allhelgona på olika dagar. Inte många blir utnämnda till helgon, men alla kan vi låta något helgonlikt gott bli synligt gentemot våra medmänniskor. Tomas Stenström 7 PROGRAMSIDOR 12 on 14.00 RPG Ansgar senior: "Sjung med oss." Sångkören Mixturen från Skultuna delar med sig av sin sångglädje under ledning av kantor Gunilla Lindberg. 18.30 CC16: Andlighetens tre färger. Föranmälan. OKTOBER 02 sö 11.00 Gudstjänst: bibelfokus. Predikan av Andreas Löwkvist i serien Andlighetens tre färger. Medverkan av Sjöviks kristendomsskola. Äventyret under tiden. Kyrkfika efteråt. 03 må 19.00 Måndagsträffen: Arbete för Kongo. 04 ti 13 to 10.00 Språkcafé. Fika och prata svenska med nya och gamla vänner. 18.00 Stickcafé i musikrummet. 05 on 13.00 RPG Ansgar senior: Bussutflykt mot hemligt mål. Observera tiden! Återkomst till Ansgarskyrkan omkring 16.00. Föranmälan. 18.00 Ledarkväll för ALLA ledare i AFU: Scout, Tonår och Äventyret. 08 lö 19.00 CC-föredrag: delande och enkelhet. Öppen föreläsning. Isabell Arnfjell, pastor i New Life Church, talar om delandets andlighet. Broder Natan, kyrkoherde i Katolska församlingen, talar om enkelhet som andlig stil. 14-16 okt 14.00 Ansgars ungs LAN. 16 sö 11.00 Gudstjänst: Delande. Mikael Ericson predikar i serien Andlighetens tre färger. Ansgarskyrkans musikkår spelar och Olle Walldén är gudstjänstledare. Äventyret under tiden. Kyrkfika efteråt. Församlingsmöte efter gudstjänsten med beslut och information om aktuella ärenden, som samtal med Centrumkyrkan och personalfrågor. Regionsfest på Karlskoga folkhögskola. Föranmälan. 09 sö 11.00 Gudstjänst på tacksägelsedagen. Kyrkoledare Lasse Svensson predikar och Cantabile sjunger. Äventyret under tiden. Kyrkfika och samtal med Lasse Svensson efteråt, tillsammans med Centrumkyrkan. 17.00 Tro, mat & kärlek för den som är i gymnasieåldern eller äldre. Laga mat ihop och träffa en hemlig gäst. Anmälan till Hanna Czitrom senast fyra dagar innan. Hon meddelar då plats för träffen. [email protected]. 12.20 Äventyrslunch för familjer med barn i Äventyret. 18.00 Allsångsgudstjänst. En gospel celebration med Ingela Johnsdotter Omnell och Elisabeth Odebäck med musiker, samt Mikael Ericson. 10 må 19.00 Måndagsträffen: "Ditt och datt." Ingvar Gustafsson kåserar. 11 ti 8 10.00 Språkcafé. Fika och prata svenska med nya och gamla vänner. 18.00 Verksamhetsråd med planering av vårterminen. Öppen inbjudan till alla grupper som behöver samordna sina aktiviteter och evenemang. 18.00 Gudstjänst i Betel, Barkarö med Andreas Löwkvist. 17 må 19.00 Måndagsträffen: "Gula båtarna i medelhavet." Gäst: Joakim Brosten. 18 ti 10.00 Språkcafé. Fika och prata svenska med nya och gamla vänner. 18.00 Stickcafé i musikrummet. 19 on 14.00 RPG Ansgar senior: "Musik och hälsa." Överläkaren och forskaren Töres Theorell från Stockholm föreläser om musikens betydelse för vårt fysiska och psykiska välbefinnande. 22 lö 18.00 Sjukhuskyrkans konsert med en lång rad sångare och musiker från olika kyrkor, till förmån för Sjukhuskyrkans arbete. 23 sö 11.00 Scoutgudstjänst, en resa från lek till djupaste allvar för alla åldrar med Mikael Ericson och Hanna Czitrom med flera. Särskild kollekt till Equemenia. Kyrkfika efteråt. 24 må 19.00 Måndagsträffen arbetar för Kongo. 25 ti 10.00 Språkcafé. Fika och prata svenska med nya och gamla vänner. 26 on 14.00 RPG Ansgar senior: ”Allting har sin tid” – sånger från 70-talet och fram till nu. Prästen, sångaren och författaren Börge Ring bjuder in till att följa med på en livsresa. Insamling till Diakonia. 18.30 CC16: Andlighetens tre färger. Föranmälan. 19.00 CC-föredrag: entusiasm och mystik. Öppen föreläsning. Susanne Frosteman, ansvarig för förbönsarbetet i Pingstförsamlingen talar om den entusiastiska andliga stilen. AnnSofie Freyhult, aktiv i föreningen Kristen djupmeditation, berättar om mystiken. 30 sö 11.00 Gudstjänst: enkelhet. Andreas Löwkvist predikar, Per Söderbäck sjunger och Barbro Berglund är gudstjänstledare. Nattvard. Miniäventyret under tiden. Kyrkfika efteråt. Observera sommartidens slut! 18.00 Musikkårens höstkonsert. 31 må 19.00 Måndagsträffen: "Helgon eller bannlyst." Reflektioner från en resa med Ann-Sofi Freyhult. NOVEMBER 01 ti 10.00 Språkcafé. Fika och prata svenska med nya och gamla vänner. 18.00 Stickcafé i musikrummet. 02 on 14.00 RPG Ansgar senior: ”Ja, just det, då var jag ju dö.” En stund i evighet och nåd, en eftermiddag med Hanna Czitrom och en fyraårings föreställningar om livet och döden. 05 lö 11.00 Minnesgudstjänst för de som avlidit under året med Bengt Sandqvist, Margareta Fransson samt Mats Hedfors som musicerar på flygeln. 06 sö 11.00 Musikgudstjänst: entusiasm. Cantabile sjunger under ledning av Ingela Johnsdotter Omnell. Mikael Ericson predikar i serien Andlighetens tre färger. Stefan Olsson är gudstjänstledare. Äventyret under tiden. Kyrkfika efteråt. 12.20 Äventyrslunch för familjer med barn i Äventyret. 12.30 Samling för sångare och musiker, för alla som medverkar med sång och musik i församlingens gudstjänster, eller som vill göra det. 07 må 19.00 Måndagsträffen: "Från skog till bord." Gäst: Eivor Lindgren. 08 ti 10.00 Språkcafé. Fika och prata svenska med nya och gamla vänner. 08 ti 20.15 Körövning efter Sångcompaniet, för alla som vill vara med och sjunga i den tillfälliga kören som gör mässan Gå djupare. 9 NOVEMBER 09 on 13.00 RPG Ansgars senior: Västerås kommunförenings RPG höstseminarium i Ansgarskyrkan med föreläsningar och workshops till 16.00. 18.30 CC16: Andlighetens tre färger. Föranmälan. 19.00 CC-föredrag: sakrament. Öppen föreläsning. Murat Akpinar, diakon i S:t Koriakos syriskortodoxa kyrka, talar om sakramentens och riternas andlighet. 10 to 18.30 Körövning för alla som vill vara med och sjunga i den tillfälliga kören som gör mässan Gå djupare. 13 sö 11.00 Gudstjänst: mystik. Predikan av Andreas Löwkvist i serien Andlighetens tre färger. Sång och musik med Helena & Magnus Lundlin. Äventyret under tiden. Kyrkfika efteråt. 18.00 Allsångsgudstjänst med Mikael Ericson, Ansgarskyrkans musikkår, Elisabeth Odebäck m fl. Globala veckan börjar. 14 må 19.00 Måndagsträffen: "Amaryllis! Det är advent!" Gäst: Lucie Utvikne från Amaryllis. 15 ti 18-19 nov Demokrati-jamboree i Västerås. Boende för Equmeniascouter i Ansgarskyrkan. 18 fr 17 to 18.30 Körövning för alla sångare som vill sjunga i adventskören under ledning av Ingela Johnsdotter Omnell. 19.00 Varför ska vi betala mer för kaffet? En kväll om rättvis handel med Aki Nicolaides och Fairtradegruppen. Aki berättar om sitt engagemang för rättvis handel. Fika, information, frågor och diskussion. Ekumeniskt matmöte. 20 sö 11.00 Musikgudstjänst: mässan Gå djupare. Bengt Johanssons mässa Gå djupare genomförs av Cantabile och Ingela Johnsdotter Omnell tillsammans med andra körsångare och musiker. Mikael Ericson predikar över temat ""sakrament"", en del av Andlighetens tre färger. Nattvard. Äventyret under tiden. Kyrkfika efteråt. 21 må 19.00 Måndagsträffen: "Julmusik och julservetter." Gäster: Anita Öhrman-Eriksson och Friedrich Weigel. 22 ti 10.00 Språkcafé. Fika och prata svenska med nya och gamla vänner. 24 to 18.30 Körövning inför advent. Välkomna alla sångare att vara med i adventskören. 25 fr 10.00 Språkcafé. Fika och prata svenska med nya och gamla vänner. 16 on 14.00 RPG Ansgar senior: "Bibliska kvinnor – förmödrar och förebilder." Biskop emerita Caroline Krook inbjuder till närmare bekantskap med några av Bibelns kvinnor. 10 17 to 19.30 Körövning för alla som vill vara med och sjunga i den tillfälliga kören som gör mässan Gå djupare. 16.00 Julmarknad. Försäljning av handarbeten, bakverk, råmjölk, rättvisemärkta varor med mera. Lotterier, tombola, kaffeservering och musikunderhållning. Öppet till 20.00. Risgrynsgröt från kl 17.00. 26 lö 10.00 Julmarknad. Försäljning och lotterier med mera. Öppet till 14.00. Rotmos och korv kl 11.00-13.30. 27 sö 11.00 Gudstjänst på första advent. Sång av adventskören och musik av Ansgarskyrkans musikkår och Ingela Johnsdotter Omnell. Predikan av Andreas Löwkvist. Äventyret för barnen under tiden. Kyrkfika efteråt. 29 ti 10.00 Språkcafé. Fika och prata svenska med nya och gamla vänner. 30 on 14.00 RPG Ansgars senior: "Lampor och energi." Zandra Venngren, energioch klimatrådgivare på Västerås kommun, guidar i 'lampdjungeln'. DECEMBER 04 sö 11.00 Gudstjänst. Andreas Löwkvist predikar. Miniäventyret under tiden. Kyrkfika efteråt. 04 sö 18.00 Allsångsgudstjänst med Mikael Ericson samt Elisabeth Odebäck (sång), Erik Harrström (piano), Raimo Pajunen (bas), Petrus Ericson (trummor) och Mattias Schöier (flöjt). Ansgars upptäckare på Tom Tits Energiomvandling. Rörelseenergi blir elektrisk energi. I ”Pekande kinesen” pekar näsan alltid åt ett och samma håll. Rutschkanan är 40 m lång. ”Hiss med block” gör att Majken kan lyfta sig själv. 1 Trissa 1 ändrar repets riktning. Var och en av de andra fyra trissorna halverar den kraft som krävs för att lyfta vikten. För att lyfta sig själv räcker det om Majken drar med en kraft som är 1/16 av hennes tyngd. Foto: Deltagare på församlingsresan till Tom Tits Experiment 11 Det avgörande är inte hur man formulerar sin och i en samhällstillvänd diakoni. Detta både/och betonar vi tydligt i vår rörelse. I kyrkosynen uttrycker vi de lokala församlingarnas beroende av och samhörighet med varandra, som en syntes mellan tanken om församlingarnas självständighet och uppfattningen om kyrkan som en enhet. Men det får inte bara bli en minsta gemensam nämnare utan vara en modell som utvecklar och fördjupar kyrkans syn på sig själv. Vad är det särskilt fokus på just nu? Lasse Svensson Foto: Equmeniakyrkan Lasse Svensson, du är kyrkoledare för Equmeniakyrkan. Vad innebär det? Det innebär att jag är ytterst ansvarig för det andliga ledarskapet inom Equmeniakyrkan. En annan sida är att vara sammanhållande för arbetet både på riksplan och regionalt. Jag är chef för de flesta cheferna inom kyrkan. Det är ett både ideologiskt/andligt och ett praktiskt ledarskap. Vi är tre kyrkoledare och vi håller på att utforska hur ett kollektivt ledarskap kan fungera. Men medan de andras ansvarsområde är mer avgränsat är mitt mer övergripande. Equmeniakyrkan är ju ganska ny. Hur kan man presentera den? Det är en kyrka som lever tydligt i de traditioner som bildarsamfunden förde med sig, men också den bredd som fanns i dem. Sitt signum har Equmeniakyrkan i den personliga fromheten, i tro och tillit till Kristus och med uttryck i ett starkt samhällsengagemang. Vi har Jesus som förebild både i andligheten 12 Vi har kommit över inledningsfasen i kyrkan, då vi måste jobba med att hitta vår struktur, när vi ännu tänkte att ”nu måste vi få in en baptist” i en arbetsgrupp. Nu har vi vant oss vid varandra och kan mer tydligt vända oss utåt och utveckla. Tre betoningar i det är: · Ett pionjärt förhållningsätt, hur vi är kyrka i vår tid · Församlingsutveckling, där fortsätter vi det som finns sedan förut · Bildning, det handlar om utbildning av den som ska bli pastor eller diakon, fortbildning för dem som redan är i tjänst men också bildningen ute i församlingarna där bibelläsandet inte är lika starkt som tidigare Du kommer ju från metodismen, den gren som inte är representerad i vår församling. Vad är speciellt med metodistisk fromhet? Det är väldigt bra att just baptist, mission och metodist har mötts i Equmeniakyrkan, då dessa tre rörelser har fungerat så väl tillsammans under ett århundrade. De tre grenarna bidrar med varsin del i Equmeniakyrkan. bekännelse utan hur livet levs Typiskt för metodismen är en god ordning med en tydlig kyrkoordning samlad kring en tydlig teologi, detta har ändå inte inneburit en likriktning i församlingarna. Tre saker är tydliga inom metodistiskt tänkande. · Den förberedande nåden, att Gud möter människan långt innan hon vänder sig till Gud. När människan söker Gud möter hon den frälsande nåden. Sedan lever hon i den helgande nåden, · Helgelsen, att ständigt försöka att bli alltmer lik Jesus. Om man hos Luther varje morgon ser en syndare i spegeln så tänker man i metodismen att med Guds hjälp har jag ändå blivit något lite annat. · En holistisk syn på skapelsen, det kan inte finnas en motsättning mellan miljöfrågor/samhällsengagemang och evangelisation. Som metodistpastor blir man inte utnämnd till bara en lokal församling utan framför allt till en ort. Och om man en period kör buss så har man fortfarande uppdraget att vara pastor. Du ska ju besöka Ansgarskyrkan i höst. Vad kan den bidra med till sin tid och plats? Ansgarskyrkan vill ju vara en kyrka för hela livet. Man behöver hitta en tydlighet med vilka vi är, det behöver finnas en samhällstillvänd diakoni och en frimodighet i evangelisationen. Allt behöver baseras på en försonad gemenskap i kyrkan. Mycket handlar om helgelsen, tron kan inte finnas då och då, i så fall måste man återvända till ”Ikläd er Kristus”, till strävan efter att förvandlas till krisuslik- het. Det avgörande är inte hur man formulerar sin bekännelse utan hur livet levs. Ett uttryck är att man som kristen har bibeln i ena handen och dagstidningen i den andra. Hur kan man i vår tid ha en tro på Gud och Jesus? Jag upplever att den beröringsskräck inför religion som funnit tidigare håller på att vika undan lite. Det finns inte samma fördomar mot kyrkan nu som tidigare. Det är lättare att tala om tro idag. En orsak till förändringen är nog många nya svenskar som talar tydligare om tro. Som kyrka behöver vi fortfarande jobba med att sänka trösklarna för människor men samtidigt bli tydligare med vad vi är som kyrka. Idag lever vi nästan i en nytestamentlig tid, när tron är något nytt för människor. Vi behöver utmana oss själva i att lyfta fram en förnyad Jesustro. Vi behöver, om livet inte stämmer med bekännelsen, återvända till ”Ikläd er Kristus”. Tomas Stenström Oktober Oktober är årets längsta månad. Genom tidsomställningen är den en timme längre än övriga 31-dagarsmånader och två timmar längre än mars som på motsvarade sätt förlorar en timme. Oktober kallas i den gammalsvenska kalendern för slaktmånad. 17 oktober är den Internationella dagen för utrotande av fattigdom och erkänd av FN 1992. Grunden är en demonstration i Paris 1987 då 100 000 människor samlades för att hedra offren för fattigdom, svält, våld och rädsla. Källa: Wikipedia 13 Risgrynsgröt från kl 17:00 Rotmos och korv kl 11:00-13:30 Försäljning av handarbeten, bakverk, råmjölk, rättvisemärkta varor m.m. Kaffeservering och musikunderhållning Lotterier och tombola, Kortautomat tillgänglig Kyrksalen öppen för enskild andakt Plusgiro Upphör Vi vill göra er uppmärksamma på att Ansgarsförsamlingens plusgiro upphör från och med årsskiftet. Inbetalning till församlingen skall istället göras till bankgiro 232-5611. Ekonomirådet 14 Före Ansgarskyrkan och Café Björnen När jag promenerar eller cyklar till Ansgarskyrkan passerar jag Karlslund vid Svartån. Då tänker jag på greveparet Gösta och Charlotte Lewenhaupt, vid mitten av 1800-talet djupt involverade i väckelsen och ”läseriet”. De ägde godset Gäddeholm, men bodde på herrgården Karlslund. Den blev hemvist för väckelse vid mitten av 1800-talet. ”Läsarna” som samlades för bön, bibelläsning och förkunnelse, var en brokig skara; tjänstefolk, hantverkare, arbetare och högreståndspersoner. Greveparet anställde en troende betjänt från Gävle, som senare blev en av missionsförsamlingens ledare. Även några präster anslöt sig till läsarna, trots att statskyrkan var stark motståndare till fri utövning av kristen tro. Senare anordnade Lewenhaupts söndagsskola samt bönemöte på en gård som låg på Gåsmyregatan där jag bor och på den plats där jag i dag lämnar sopor. En liten sal på Badhusgatan förhyrdes, där skaran växte, bland annat med en vedhuggare Karlsson som ”genom sin innerliga förtröstan på Gud, sin frimodighet och sin varma nitälskan för sanningen blev en av pelarna för den lilla troende skaran och ett gott föredöme i tro och rättfärdighet för både präster och lekmän”. (Minnesskrift - Västerås Missionsförsamling 1875-1925) 1875 bildades en missionsförening som hade möten i Bönhuset på Glasgatan (nuvarande Gamla Bryggerigatan), uppförd av greve Lewenhaupt. Något senare inköptes för 18 000 kronor ett teaterhus på Hantverkargatan. Missionsvännerna gladdes över att ”världens nöjestempel” nu skulle ersättas av ett missionshus, som rymde 450 personer. Gamla missionshuset på Hantverkargatan 1902 såldes huset till Frälsningsarmén och för 92000 kronor byggde missionsförsamlingen en kyrka i nordöstra hörnet av nuvarande kvarteret Igor, vilken efterföljdes av Ansgarskyrkan 1967. Från 1920-talet förlades verksamheten under somrarna till sommarhemmet på Jakobsberg nedanför Djäkneberget. Där byggdes ett kapell för 450 personer, vilket ritats av den berömde arkitekten Hahr. Missionskyrkan i nuvarande kvarteret Igor Ansgarsförsamlingens nuvarande sommarviste på Björnön stod klart 1970. Grundstommen består av virke från det kapellet. År 2007 bildade Baptistförsamlingen och Missionsförsamlingen i Västerås tillsammans en ny församling med Ansgarskyrkan som gemensam kyrka. I artikelserien Våra rötter skriver Birgitta Nilsson härovan. 15 ANSGARSKYRKAN Pettersbergsgatan 32, 724 63 Västerås [email protected] Hemsida: ansgars.se Expedition telefon 021-14 07 01 Vikarierande koordinator Mats Hedfors 021-14 07 01 [email protected] Öppet tisdag 8.00 –17.00 Då expeditionen är obemannad kan meddelande lämnas. Pastor Mikael Ericson församlingsföreståndare exp 021-14 07 04 [email protected] Oftast ledig fredagar eller lördagar. Pastor Andreas Löwkvist exp 021-14 07 14 [email protected] Ledig måndagar Diakon Hanna Czitrom med barn och ungdomsinriktning exp 021-14 07 06 [email protected] Ledig måndagar. Församlingsordförande Birgitta Nilsson 073-044 12 48 [email protected] Vice församlingsordförande Ulla Walldén 070-766 60 77 [email protected] Barbro Berglund vice församlingsföreståndare [email protected] 021-33 25 55 mobil 070-260 85 05 AFUs ordförande Sara Lundqvist [email protected] Ansgarsgårdens kök Ansgars Fritidshem Köket, församlingssal Betel Barkarö, information Församlingens bankgiro 232-5611 Församlingens Swishnummer 123 272 17 44 Gåvor för Internationell Mission, märk ”Missionen” Ansgarsförsamlingens Ungdoms plusgiro 17 68 32-4 AFU:s Swishnummer 123 417 08 90 Nästa nummer utkommer: Fredag 25 november Manusstopp: 1 november 021-12 07 08 021-12 07 08 021-14 07 02 021-14 07 01 Ansvarig utgivare: Birgitta Nilsson Redaktör: Karin Schütte [email protected] Vid redaktionens foton anges normalt inte fotograf. 16
© Copyright 2024