Skola: Ljus, del 2 Handblixten – ett nödvändigt ont
Kamera&Bild Nr Skola: Ljus, del 2 Handblixten – ett nödvändigt ont eller din vän i mörkret Få tillbehör har vi ett så kluvet förhållande till som blixten. Hur kommer det sig att blixten för vissa är lika populär som hällregn på bröllopsdagen och bästa kompisen för andra? Här lär vi dig bemästra blixten så att du kan utnyttja den på rätt sätt. Låt den bli din vän i mörkret. Och i ljuset. text och foto Största vinsten med rätt kontakter mellan kamera och blixt är ttl-mätningen, men du kan också få andra finesser. Skola, Ljus, del 2 David Johansson och Gustaf Hellsing De flesta kameror i dag har en inbyggd blixt. Smidigt eftersom den alltid är med, men den har sina begränsningar: den kan bara vara av eller på. Ofta kan du ändra effekten, men det är egentligen det enda du kan göra. Problemet med den inbyggda blixten är att ljuset alltid lyser rakt på ditt motiv och det kan skapa en del problem: hårda skuggor, röda ögon, glansiga ansikten och fula blänk i blanka föremål, och det är väl det som gett blixten sitt delvis dåliga rykte. För att komma över sådana problem behöver du en blixt som går att vrida åt olika håll. En lös blixt – handblixt – är ett av de vanligaste kameratillbehören och det finns mängder av modeller att välja på. Alla kameratillverkare har sina blixtar som är gjorda för att passa deras kameror, men det finns också andra tillverkare, till exempel Metz, som tillverkar blixtar som passar de flesta kameror. Kamera&Bild Nr foto: birgitta hellsing ttl-mätning (through the lens) innebär att kameran mäter ljusinsläpp under exponeringen och stänger av blixten när bilden är rätt exponerad. Blixt direkt När du riktar blixten rakt mot motivet får du hårda skuggor på bakgrunden och modellen får ofta en skarp skugga under hakan och näsan. Några råd inför köp Ska du köpa en blixt, välj en blixt som går att vrida och vinkla och se till att den är gjord för din kamera. Själva fästet ser lika ut på de allra flesta kameror så blixten går att fästa på nästan alla kameror, men i blixtkontakten finns också ett antal stift och där skiljer det sig mellan olika kameramärken. Stiften behövs för att kameran och blixten ska kunna kommunicera med varandra och du har mycket att vinna på att det fungerar. Nikonblixtar pratar bra med Nikonkameror och Canonblixtar är polare med Canonkameror. Andra blixttillverkare gör sina blixtar i flera olika varianter. Till exempel finns Metz Mecablitz 44 i sju olika utföranden för att passa Nikon, Canon, Sony, Fuji, Olympus, Panasonic, Pentax och Leica. Största vinsten med rätt kontakter mellan kamera och blixt är ttl-mätningen, men du kan också få andra finesser som att kameran ställer in rätt exponeringstid (synkroniseringtid) när blixten är på och uppladdad, och vissa blixtar kan ändra belysningsvinkel beroende på objektivets brännvidd. ttl-mätning (through the lens) innebär att kameran mäter ljusinsläpp under exponeringen och stänger av blixten när bilden är rätt exponerad. Det är alltså inte blixten som sköter exponeringen, utan kameran. Det ger bättre exponerade blixtbilder, men kräver att kameran kan tala om för blixten när det är dags att stänga av. Olika blixtar är olika starka. Generellt sett är en starkare blixt större, tyngre och dyrare. Välj en blixt som är anpassad efter dina behov så du inte släpar omkring på en stor, tung blixt om du bara ska fota kompisar i mindre rum. Blixtens styrka anges i ledtal. En starkare blixt har ett högre ledtal. Ofta finns ledtalet med i produktnamnet (exempelvis Olympus fl-36r har ledtal 36). Ledtalet är bländaren multiplicerat med fotograferingsavståndet i meter. Eller enklare: Ta blixtens ledtal och dividera med bländaren så vet du hur långt blixten når. Om din blixt exempelvis har ledtal 36 och du har bländare 4 kan du fotografera upp till nio meter. Att fotografera ett fyrverkeri eller i en stor arena med blixt är alltså helt meningslöst. > Blixt i taket Om du i stället vinklar upp blixten mot taket blir ljuset mycket mjukare. Här är ljuset så mjukt att det inte blir någon skugga alls på väggen. Om du står nära din modell och vinklar blixten rakt upp kommer din modell att få ljuset rakt uppifrån och om han eller hon har djupt sittande ögon kommer de att hamna lite i skugga. Du får ofta också en skugga på halsen Blixt mot vägg Ett annat alternativ är att vinkla blixten mot väggen och få ett mjukt sidoljus. Använd väggen som reflexskärm om du fotograferar i ett rum med högt i tak eller om taket är mörkt. Här var väggen lite gul så ljuset har färgats gult. En svag färgskiftning kan du korrigera i ett bildbehandlingsprogram eller genom att ändra kamerans vitbalans. Använd inte den här metoden om väggarna har en kraftig färg. Blixtens styrka anges i ledtal. En starkare blixt har ett högre ledtal. Blixt med bouncer Ett enkelt tillbehör som ibland följer med blixten är Omnibounce – en »plastkopp« som du trycker på blixten. Ofta använder man då blixten vinklad uppåt. Största delen av ljuset går upp i taket, men en viss del går rakt fram och en viss del går ut åt sidorna och reflekteras i rummet. Det gör att du får in lite ljus i ansiktet och slipper mörka ögon. Det tar bara några sekunder att trycka på eller ta av koppen, den väger nästan ingenting och den är hållbar. Enkelt och smidigt och ett av de bästa tillbehören. Ledtalet är bländaren multiplicerat med fotograferingsavståndet i meter. Eller enklare: Ta blixtens ledtal (står ofta i blixtnamnet) och dividera med bländaren så vet du hur långt blixten når. Om din blixt till exempel har ledtal 36 och du har bländare 4 så kan du fotografera upp till nio meter. Skola, Ljus, del 2 Kamera&Bild Nr Ofta när man fotograferar med blixt vill man undvika det hårda, direkta ljuset som ger tydliga skuggor och ibland blänk i ansiktet. 1 Skola, Ljus, del 2 Ofta när man fotograferar med blixt vill man undvika det hårda, direkta ljuset som ger tydliga skuggor och ibland blänk i ansiktet. Det finns många sätt att få ett mjukare blixtljus. Enklast (och billigast) är att vinkla eller vrida blixten så att ljuset studsar i taket eller en vägg. (Läs mer i slutet av artikeln om hur Lennye Osbeck arbetar med sin blixt.) Utbudet av blixttillbehör är nästan oändligt och alla lovar de ett mjukare, snyggare blixtljus. Som vi skrev i artikeln i förra numret så är ett reflekterat eller diffuserat ljus mjukare än ett direkt ljus och det är så alla ljusspridare fungerar. Det finns några problem med att reflektera ljuset i vägg eller tak. Dels tappar du ljusstyrka eftersom ljuset går en längre väg och sprids ut över ett större område. Dels kan det bli svårare att röra sig omkring i rummet eftersom ljuset då förändras, och dels kan ljuset färgas. Ett sätt att få ett reflekterat ljus som inte ändras är att vinkla blixten rakt upp och fästa en vit skiva i 45° vinkel ovanför blixten. Då bär du alltid med dig ditt lilla »tak«, men det blir inte lika mjukt som att slå blixten i taket. Otympligt och vingligt blir det också. Att diffusera blixtljuset är enkelt: bara att sätta ett vitt halvgenomskinligt material framför blixten. Ju större diffusor du klämmer på desto mjukare blir ljuset, men att gå omkring med en halvmeterstor diffusor på blixten är inte så lyckat om du ska fota på en fest. Rätt framtung blir du också. Kommer du ner till en liten behändig storlek på diffusorn så ger den inte heller så mycket effekt, så det handlar om att kompromissa. Nu är det inte alltid så att ljuset blir bättre ju mjukare det är. Ett väldigt mjukt ljus blir lite karaktärslöst och du får nästan inga skuggor i ditt motiv. Skuggorna hjälper till att skapa form och kontrast i bilden. Därför finns så många olika ljusspridande tillbehör till blixten – för att kunna skapa ett lagom mjukt ljus. Vi har testat tre produkter som reflekterar eller diffuserar ljuset, och dessutom en ringblixtadap- ter som ger ljuset en annan form och riktning. Vi har dels fotograferat ett porträtt och dels en vit vägg för att se hur jämnt ljuset sprids. Brännvidd på porträttbilderna är 90 mm och väggen är fotad med 30 mm brännvidd på 2,5 meters avstånd. Väggbilderna är underexponerade två steg för att ojämnheter skulle synas tydligare. Vitbalansen ställde vi på Blixt. 1. Lambency Flash Diffuser påminner om ett Melittafilter med lock. Den är mycket enkel att montera, bara klämma fast på blixten och den sitter stadigt. Vikten är 170 gram, så kameran känns en aning framtung. Ljuset blir snyggt även om det inte blir så mycket mjukare än att fota med blixten »naken«. Det vita plastlocket har ett lätt varmton och det syns i bilderna, men det är bara en nyans och inget problem att ta bort om man vill ha bilden neutral. Ljusspridningsbilden visar samma sak: Vår vita vägg har blivit lite rödare i mitten och du kan också se en ljusare fläck i mitten, en så kallad hotspot. (www.kaffebrus.nu 249 kr) Kamera&Bild Nr 2 2. Speedlight Flexibounce består av en liten »kopp« och en större vinklad reflektor, tillverkade i halvgenomskinlig plast som både reflekterar och diffuserar ljuset. Fästet är en bit kardborreband med skumgummi på insidan som du spänner runt blixten. Det tar en liten stund att vika ihop Flexibounce, men instruktionerna är enkla och tydliga. Fästet känns inte förtroendeingivande när vi plockar upp det ur kartongen, men det fungerar riktigt bra. Under testperioden har vi inte haft några problem med att bouncern lossnar eller flyttar sig. En del av ljuset går genom plasten och upp i taket, och en del av ljuset reflekteras framåt. Det gör att ljuset sprids mycket jämnt över motivet även om du fotograferar med vidvinkelobjektiv, och det syns också på ljusspridningsbilden. Flexibounce väger bara 50 gram så det känns knappt att den sitter på. Av- och påmontering är lite meckig, men när vi har gjort det några gånger tar det bara 10 sekunder. Kardborreband har ju en begränsad livslängd och det känns som den svaga länken. Förutom det är detta en positiv överraskning. (www.kaffebrus.nu 399 kr) 3. Mini-reflector är en så kallad beauty dish som är gjord för att ge ett snyggt ljus för porträtt. Ljuset studsar i skivan i mitten och sprids sedan i den runda reflektorn. Mini-reflector är gjord av metall och känns gedigen. Den fästs i en adapter av plast och gummi som man trycker fast på blixten. Tillsammans med adaptern väger den drygt 200 gram och det känns när man håller kameran. Porträttbilder blir snygga med ett distinkt ljus och en fin glansdager i ögonen. Bäst blev det när vi fotograferade på ganska nära håll. Mini-reflector fungerar inte med brännvidder kortare än 35 mm eftersom ljus läcker ut runt skivan i mitten och ger ljusare hörn. Å andra sidan tar man ju inte porträtt med vidvinkel. Reflektorn ger också en liten hotspot, men det syns inte i vanliga bilder. (www.kaffebrus.nu 448 kr) > 3 Mini-reflector ger ett snyggt och distinkt ljus, men även en fin glansdager i ögonen. Skola, Ljus, del 2 Kamera&Bild Nr 4 Om bakgrunden är ljusare än ditt motiv eller om du fotograferar i motljus kan en blixt göra stor skillnad. 4. Ring-Flash RF160 är ett enklare och billigare alternativ för den som vill fotografera med ringblixt, men inte vill lägga ut 4 000-5 000 kronor på en riktig ringblixt. Adaptern fästes på den vanliga blixten och leder ljuset i en ring runt objektivet. Ring-flash väger närmare 400 gram och det känns att kameran är tyngre än vanligt, men inte framtung. Av någon anledning fick vi underexponerade bilder trots ttl-mätning. Vi var tvungna att öka blixtens effekt med 1 1/2 steg för att det skulle bli rätt. Ljuset är det karaktäristiska symmetriska som ger skuggor på båda sidorna. Färgen är något blå-lila och ljusspridningsbilden Synktid 1 2 3 När du fotograferar med blixt kan du inte ställa in vilken exponeringstid som helst utan du ska använda kamerans synkroniseringstid (eller längre). Man brukar kalla det synktid och den kan variera mellan olika kameror, men är ofta 1/180, 1/200 eller 1/250. 4 5 6 Skola, Ljus, del 2 Slutaren består av två ljustäta ridåer. Första ridån täcker sensorn så den inte blir exponerad. 1 När du trycker på avtryckaren öppnas första ridån så ljuset kan exponera sensorn. 2 Andra ridån stänger så exponeringen avslutas. 3, 4 Om du fotograferar med en kort exponeringstid kommer andra ridån att börja stänga redan innan första ridån hunnit öppna helt. Sensorn exponeras genom spalt. Spaltens bredd avgör exponeringstiden. 5 När du fotograferar med blixt måste du alltså använda en exponeringstid som är så lång att första ridån hunnit öppna helt innan andra ridån börjar stänga. Det är kamerans synktid 6 . Det går bra att använda en längre tid, men inte en kortare. Om du skulle fotografera med blixt och ställa in en tid som är kortare än synktiden, skulle bara en del av bilden bli exponerad. Använder du den inbyggda blixten kan du inte råka ställa in för kort tid eftersom kameran automatiskt ser till att det blir rätt. Använder du en blixt med TTL är det heller inget problem. visar att adaptern inte är lämplig för annat än närbilder. För att inte såga adaptern helt kan vi väl säga att vi ser fram emot modell rf170 … (www.kaffebrus.nu 799 kr) Blixt ute? Javisst! Om du fotograferar utomhus finns det många tillfällen då det kan vara bra att klämma på blixten även om kamerans automatik inte tycker att det behövs. Om bakgrunden är ljusare än ditt motiv eller om du fotograferar i motljus kan en blixt göra stor skillnad. Har du tid kan du testa att ställa in olika effekter på blixten. Ofta kan blixten ge lite för mycket ljus. Bäst blir det om blixten bara ger så mycket ljus att ditt motiv syns bra – blir den för stark ser ljuset onaturligt ut. Blixt inne? Inte alltid! Det finns också tillfällen när kameran tycker att du ska sätta på blixten för att det är för mörkt, men du ändå bör låta bli. Om du fotograferar på en plats med svagt ljus blir ljuset från blixten det dominerande ljuset. Det kan slå ihjäl det lilla befintliga ljuset i rummet och göra bilden kall och hård. Sådana tillfällen är till exempel solnedgångar, samling runt lägerelden, myskväll med levande ljus, julgranen… Prova att ta ordentligt stöd för kameran och stänga av blixten. Kamera&Bild Nr Blixt och lång exponeringstid Om du använder kamerans helautomatiska inställningar när du fotar med blixt så får du förmodligen en kort exponeringstid så det befintliga ljuset kommer knappt att synas. På många kameror finns ett program för blixt med lång exponeringstid (kan heta nattporträtt), testa det! Det gör att du exponerar in det befintliga ljuset som skapar miljö. Glöm inte att du måste hålla kameran stilla. Eller förresten, glöm det. Snurra kameran, dra den i sidled, zooma ut, skaka. Delar av bilden kommer att bli skarpa eftersom blixten har så kort brinntid, ljuspunkter kommer att måla ljusa linjer eller bågar. Experimentera och lek. Blanda mera Lite knepigt kan det bli när du fotograferar i både befintligt ljus och blixtljus (blandljus) och vill styra hur mycket de olika ljuskällorna ska synas i bilden. Då gäller det att ha hålla reda på både bländaren, exponeringstiden och blixtens effekt. Allt spelar roll. Men håll ut, i nästa nummer av Kamera & Bild kommer vi att lära dig allt du behöver veta om det. Lennye Osbäck Lennye Osbäck arbetar som fotograf på Bärgslagsbladet i Köping och har många års erfarenhet av att fotografera med blixt i de mest skiftande miljöer. Är din blixt en ständig följeslagare? – Ja, den är alltid med mig i kameraväskan när jag åker ut på ett uppdrag, men jag har noterat att det faktiskt är mindre ofta jag använder den nu. På den analoga tiden pressade jag tri-x, men körde jag på iso 1600 blev det väldigt grynigt. Nu kan jag köra på iso 6400 och ändå få bra kvalitet och det gör att det är fler och fler tillfällen när jag väljer att fotografera utan blixt. Den elektroniska bildstabiliseringen har hjälp till mycket också att kunna fota utan blixt. Finns det vissa tillfällen då du inte använder blixt? – Jag fotar mycket sport och då kan jag inte använda blixten. Dels är det ofta långa avstånd och då räcker inte blixtljuset fram, och dels är den för långsam. Kameran tar åtta bilder per sekund, men det hänger inte blixten med på. Sen använder jag ju inte blixten om jag ska ta kvällsbilder i miljö och det ska se ut som kväll. Blixten tar över det befintliga ljuset. Finns det tillfällen då du gärna använder blixten? – Ja, det finns många sådana tillfällen. Ibland kan jag vara i en lokal där den enda ljuskällan är spotlights i taket och då får jag fula skuggor i ansiktet och ögonen hamnar i skugga. Ett sådant tillfälle är det perfekt att klämma på en liten blixt som dämpar de hårda skuggorna och lättar upp ögonen. Om jag fotar ute i motljus är blixten nödvändig för att kunna få ljus på motivet. Det viktigaste är att aldrig slå blixtljuset rakt mot motivet. Ett direkt ljus blir för hårt och gör ofta att personer får blänk i pannan och ser lite bleka ut. Ljuset måste alltid studsa i en ljus yta för att bli mjukare. Hur gör du utomhus? Eller om du är i en lokal med högt i tak? – Ja, det kan vara lite knepigare då, men ibland kan jag flytta mig lite och till exempel utnyttja en pelare. Med blixt utomhus blir det bäst om blixten bara ger så mycket ljus att ditt motiv syns bra, Blir den för stark ser ljuset onaturligt ut. Vid blandljus-situationer gäller det att hålla reda på såväl bländaren och exponeringstiden som blixtens effekt. Blixt inomhus med lång exponeringstid. Skola, Ljus, del 2 Om det inte finns något föremål som kan reflektera ljuset har jag alltid min vänstra hand. Jag vinklar blixten lite bakåt-uppåt och håller upp handflatan som reflexskärm. I kameraväskan har jag alltid med mig ett vanligt vitt a4-papper också och det kan jag använda om jag behöver mer ljus än vad handen ger. Men ofta tycker jag att det ljuset blir lite för vitt och starkt. Jag gillar ljuset från handen. Har du några tillbehör till din blixt förutom vänsterhanden och ett vitt papper? – Jag har ett paraply också, men det tar jag bara med mig när jag vet att jag behöver det. Experimentera med att rikta blixten åt olika håll och relflektera i olika material för att harmonisera med det befintliga ljuset. Skola, Ljus, del 2 Hur du tycker du att blixtar fungerar i dag? Är de bättre eller sämre än förr? – Generellt är de mycket bra. Jag får nästan alltid rätt exponering. Ibland kan det bli överexponerat så då kör jag manuell exponering i kameran. Ett problem med blixt är att om jag har ett motiv med djup, vilket jag oftast har, så blir bilden rätt exponerad bara på ett avstånd. Det som ligger närmare eller längre bort från blixten blir fel- Fotoakademin David Johansson och Gustaf Hellsing driver tillsammans Fotoakademin som erbjuder utbildning i fotografering, rörlig bild, ljussättning, bildkommunikation och digital bildbehandling. De började fotografera långt innan Photoshop fanns och har hängt med under hela den digitala omställningen. Ett klick på Photoshopsymbolen eller ljudet från en Leica får det att spritta till i kroppen och åsynen av en vacker bild ger dem samma njutning som ett årgångsvin. David johansson Född 1972. Bor Närkes Kil, Örebro. Gör Fotolärare samt driver Fotoakademin tillsammans med Gustaf Hellsing. Utrustning Canon EOS 5D mark II med 20 mm, 50 mm, 85 mm, massor med blixtar. Webbsida www.fotoakademin.com Gustaf Hellsing Foto: fotoakademin Åt vilket håll brukar du vinkla blixten? – Finns inget »brukar« för mig. Jag tittar alltid på det ljus som finns i lokalen och följer det. Om det till exempel finns ett fönster som släpper in lite ljus låter jag alltid blixten fylla ut det ljuset i samma riktning. Jag försöker skapa ett ljus liknande det som redan finns. Det ska inte se ut som att jag har lagt in en ny ljuskälla i rummet. Om jag har tid experimenterar jag med att rikta blixten åt olika håll och reflektera i olika material för att harmoniera med det befintliga ljuset. Tyvärr finns inte alltid den tiden, då får jag lita på rutinen. Och displayen på kameran. Har du något tips till en läsare som funderar på att köpa sin första blixt? – Välj absolut en blixt som både går att vinkla och rotera. Det är nödvändigt för att slippa slå blixten rakt på motivet. Ljusmätning med ttl är också skönt att ha. Foto: fotoakademin Lenny Osbäck som är fotograf på Bärgslagsbladet i Köping. Får du inte ett ganska gult ljus då? – Det stämmer. Jag vill alltid fotografera så att min bild är så klar som möjligt redan när jag trycker på avtryckaren så jag slipper korrigera i Photoshop, därför är jag mycket noggrann med både exponering och vitbalans. Ibland vill jag behålla det lite gula ljuset från handen och ibland vill jag att det ska bli renare. Jag gör hela tiden en manuell inställning av vitbalansen i kameran. Det gäller bara att komma ihåg att inte fortsätta med samma inställning nästa jobb. exponerat. Blixten kan ju inte lysa olika starkt på olika delar av ett motiv och det måste jag ta med i beräkningen och till exempel inte placera något i förgrunden. Född 1963. Bor Uppsala. Gör Utför bildbehandlingsuppdrag i Pixeltrixaren och driver Fotoakademin tillsammans med David. Utrustning Nikon D300 med 18-200 mm, 10-20 mm, studioblixtar. Webbsida www.fotoakademin.com, www.pixeltrixaren.se
© Copyright 2024