För många är Sval- bard synonymt med isbjörnar
RESEREPORTAGET Möten med arktiska praliner STORSLAGNA SVALBARD Svalbard är platsen för arktiska praliner som brednäbbad simsnäppa Phalaropus fulicarius och praktejder Somateria spectabilis. För många är Svalbard synonymt med isbjörnar, valrossar och storslagna arktiska landskap. Som fågelintresserad finns det dock många andra möten att sukta efter. Tillsammans med tre vänner reste Daniel Stenberg dit i början av juni 2010 för att komma flera av de arktiska fåglarna nära i sin häckmiljö. text och foto Daniel Stenberg/N M Vy över Isfjorden och Björndalens mynning. Det stora Fuglefjella hyser mängder med häckande alkor och måsar. 26 vår fågelvärld | 6.2011 ed sitt extremt nordliga läge och närhet till Nordpolen är Svalbard för många ett exotiskt resmål, men man behöver inte åka på dyra båtkryssningar för att uppleva fågelfaunan. Det räcker med att ta flyget till ögruppens huvudort, Longyearbyen, där brednäbbad simsnäppa, praktejder, alkekung och ismås står högt upp på önskelistan. Eftersom området kring Longyearbyen är begränsat och lättillgängligt tar man sig enkelt runt med hyrbil (men även till fots eller med cykel!) till de mest intressanta fågellokalerna. Det är egentligen endast två huvudvägar man håller sig på och dessa går någon mil åt vartdera hållet. Väljer man vägen österut kommer man in i Adventsdalen, med dess delta och tundralandskap. Här rastar det ofta mycket vadare och en hel del måsfågel. En bit in på denna väg kommer man fram till två hundgårdar på höger sida. I slänten mellan dem vår fågelvärld | 6.2011 27 RESEREPORTAGET Hannen är som bekant lite sjavigare tecknad, men det han saknar i färg tar han igen genom sin charm... Möten med arktiska praliner har en större ejderkoloni funnit sig väl tillrätta. Här finner ejdrarna skydd mot boplundring från fjällrävar, eftersom rävarna inte vågar sig in i området på grund av de skällande hundarna. Men de högljudda hundarna är inte något som ejdrarna bryr sig om. På grund av de många ejdrarna har hundgården även gjort sig känd bland områdets kustlabbar och vittrutar, som ofta syns patrullera i avvaktan på ett bortglömt ägg eller en unge på vift. Detta är dessutom en av de säkraste platserna i området kring Longyearbyen för ismås vid denna tid på året. djupare in i Adventsdalen och passerar ett flertal fina gölar och vattensamlingar som är högintressanta för skärsnäppor, brednäbbade simsnäppor, praktejdrar och andra änder. Någon kilometer längre fram kommer man till en mindre sjö på vänster sida, kallad Lomvattnet. Detta är en riktigt bra plats för brednäbbade simsnäppor, först och främst i den östliga delen av sjön, närmast vägen, men även i pölarna på den högra sidan av väDÄREFTER GÅR VÄGEN gen. Simsnäpporna är verkligen precis lika oskygga som man alltid har hört att de är, och de tar inte någon större notis om oss människor. Vid ett tillfälle stod vi och pratade intill kanten av en liten göl då ett par simsnäppor landade någon meter ifrån oss och helt oberört började födosöka. Att på så nära håll få stifta bekantskap med den kontrastrika och bjärt färgade honan, i full sommarprakt, var något helt annat än att uppleva den gråa vinterförklädnaden vid en strand på Öland eller Västkusten. Hannen är som bekant lite sjavigare tecknad, men det han saknar i färg tar han igen genom sin charm som är minst lika stor som honans. En helt enastående fågelart att få uppleva, både när det gäller utseendet och beteendet, men även att få göra det i dess egna domäner på den kala arktiska tundran. Praktejdrarna är inte lika lätta att komma inpå livet. Man upptäcker snart att de gärna håller distansen och simmar iväg om man kommer för nära. Det är dock inte varje dag man får se den karismatiskt tecknade hannen sida vid sida med sin mer alldagligt bruna och kamouflagefärgade hona. Praktejderparen söker gärna upp pölarna lite längre ut på tundran, men ses även regelbundet i de vatten som finns i vägens omedelbara närhet. sedan ytterligare några kilometer in i Adventsdalen, för att sedan ringla sig uppför berget mot områdets enda aktiva kolgruva. Här uppe finns det egentligen inte så många fåglar att bekanta sig med, men det är ett bra tillhåll för fjällripor som här populärt kallas för svalbardsripor. Man bör även åka hit upp för möjligheten till en riktigt fin vy över hela Adventsdalen. Åker man istället västerut från Longyearbyen går vägen halvvägs runt det så kallade Platåberget. Man kör förbi flygplatsen och ned mot Adventsfjordens mynning ut i den mycket större Isfjorden. Precis nedanför flygplatsen, vid Hotellneset, ligger det några anlagda dammar som är intressanta ur fågelsynpunkt. I och vid dammarna vilar ofta flockar VÄGEN FORTSÄTTER I tundralandskapets gölar hittar man den brednäbbade simsnäppan Phalaropus fulicarius – i detta fall den vackert tecknade honan. med tretåiga måsar och vittrutar upp sig. Silvertärnor häckar lite varstans och är ordentligt närgångna när man kommer för nära deras boplatser. Efter Hotellneset blir vägen relativt skumpig. Den är dock fullt körbar och fortsätter utmed en vacker kuststräcka ända fram till Björndalens mynning några kilometer bort. Där har man en vidunderlig utsikt över Isfjorden och omgivande landskap, med bland annat patrullerande vittrutar och flockar med alkekungar som skrattande flyger runt sina kolonier. Ute på drivisen rastar spetbergsgrisslor och tretåiga måsar i mängd. En annan viktig sak att veta när det gäller Svalbard är att man kan stöta på isbjörn var man än befinner sig. ALKEKUNGARNA är dock områdets karaktärsfåglar, och de häckar i tusental utmed Platåbergets branter. De är till en början inte helt lätta att få syn på med blotta ögat, men spanar man med kikaren upp mot bergskanterna hittar man snart flockar som flyger fram och tillbaka mellan fiske och koloniliv. Kommer man dem lite närmare hör man dessutom deras nästan lite retfullt skrattande läten. För att komma dem riktigt nära behöver man gå upp mot deras kolonier i stenskravlet på bergets sluttningar. Det är brantare än vad det först ser ut som, men väl uppe får man från denna nivå bra mycket lättare att se flockarna svirra fram och tillbaka utmed berget och får en ordentlig närkontakt med de härligt små alkorna. att veta när det gäller Svalbard är möjligheten att stöta på isbjörn var man än befinner sig på ögruppen. Detta innebär att man för sin egen säkerhets skull bör hyra gevär. För att kunna göra det måste man, enligt regler som är några år EN VIKTIG SAK Världens talrikaste fågelart, alkekungen Alle alle, häckar i stora mängder i området kring Longyearbyen. Snösparven Plectrophenax nivalis är vanligt förekommande och enkel att komma nära. Man kan till och med se individer hoppa runt vid torget inne i Longyearbyen. Ismås Pagophila eburnea – en favoritart för många fågelskådare. Den är dock inte helt vanligt förekommande i detta område under sommaren. 28 vår fågelvärld | 6.2011 vår fågelvärld | 6.2011 29 RESEREPORTAGET Möten med arktiska praliner vandrat in mot Longyearbyen där den blev bortskrämd av sysselmannen (en lokal myndighetsperson) omkring 200 meter från de yttersta husen. Det är alltså inte så stor chans att man verkligen springer på isbjörn i områdena kring Longyearbyen under sommaren, men man måste vara beredd på att det kan hända. inte är speciellt stort påminns man av när man stöter på den enda tättingen, snösparven. I gengäld är den allmänt förekommande och ses till och med inne på torget i Longyearbyen (där man för övrigt också kan se skärsnäppa och fjällräv). Räkna alltså inte med att Samvaro på drivisen. De tretåiga måsarna Rissa tridactyla vilar upp sig mellan artlistan blir speciellt lång på födosök och koloniliv. en resa upp till dessa trakter. I stället får man se till kvalitén i det man får uppleva i gamla, kunna uppvisa en gällande vapenlicens. Att mötena med de arter som finns på plats. bära vapen är förstås inte ett måste, men det är en mycket stark rekommendation att man gör det, Den arktiska sommaren är dock kort och intenspeciellt om man tänker röra sig utanför bebyggda siv. Det hinner bli 9 juni innan silvertärnorna anområden. Observationerna av isbjörn i detta område länder i större antal till sina häckningsplatser. De är då bland de sista flyttfåglarna som kommer hit upp, är inte speciellt vanliga under sommarmånaderna, och de har rejält bråttom med häckningsbestyren. och vi stötte tyvärr inte på några själva. Men sent Redan i augusti blir det höst igen. en kväll under den vecka vi var där hade en individ ATT ANTALET FÅGELARTER FAKTA Storslagna Svalbard ◗ Bekvämt men dyrt SAS flyger varje dag till huvudorten Longyearbyen från Oslo (med mellanlandning i Tromsø). I samhället, där det bor strax över 2 000 personer, finns de flesta bekvämligheter och man kan hitta inkvartering i olika prisklasser. Enda haken är väl att det inte är direkt billigt – vare sig att resa, bo eller äta. ◗ Turism och forskning Samhället har blivit uppkal- Praktejder Somateria spectabilis lat efter amerikanen John Munroe Longyear, som år 1906 startade gruvverksamhet här. Huvudnäringen har genom åren varit just gruvdrift för att utvinna kol. Denna verksamhet har genom åren blivit mindre och mindre, samtidigt som till exempel naturturism och forskning ökat i omfattning. ◗ Oavbrutet dagsljus Vädermässigt får man vara beredd på att det är mycket molnigt i dessa trakter, men det är egentligen inte så kallt som man först kan tro. Under vår resa växlade temperaturen mellan -3 grader och +3 grader, och ibland singlade några snöflingor sakta ned mot marken. Det svåra är dock 30 vår fågelvärld | 6.2011 Alfågel Clangula hyemalis att acklimatisera sig till 24 timmars oavbrutet dagsljus och hålla reda på om det är natt eller dag. ◗ Visum För att få mest utdelning fågelmässigt är den bästa tiden att besöka Svalbard under juni till första delen av juli. Det är inte helt enkelt att kombinera detta med de allt populärare båtkryssningarna då dessa generellt genomförs under den senare delen av sommaren. ANNONS
© Copyright 2024