Läs studien här

OFFENTLIGA
RUM I ARKTISKA
STÄDER
Nuuk-Ilulissat-Aasiaat
en reseskildring av Marianne Randers, Landskapsarkitekt LAR/MSA
Skriftliga källor
Grønland - Maektig og Avmaegtig av Marianne Krogh Andersen 2010
Danmarks, Färöarnas och Grönlands öar av Anders Källgård 2009
Arktis - en gränslös värld av Torgny Nordin 2001
Norr om Människor av Knud Rasmussen 1919
Året runt i Arktis av Peter Freuchen och Finn Salomonsen 1961
Arktisk Sommar - med Ymer genom Ishavet av Gunnar Brusewitz1981
Ajunngilaq - Arktiska ögonblick av Magnus Elander & Staffan Widstrand 2000
Stilla dagar i Arktis av Magnus Elander 1990
Nuuk/Godthåb av Jens Chr. Madsen 2000
Turen går til Grønland 7. Udgave av Svend Erik Nielsen 2009
Muntliga källor
Under min resa till Grönland fick jag förmånen att intervjua Christian Teller, arkitekt MAA på Tegnestuen Nuuk,
Tomas Riis, arkitekt MAA, på Arkitekt Tomas Riis Aps,
Jan Karlsson Teknik och Driftchef på kommunen Sermersooq och Eva Jonsson, arkitekt SAR/MSA, på Nordarc.
Innan min avresa hade jag även kontakt med Peter Barfoed, arkitekt MAA och partner på Tegnestuen Nuuk.
Foto
Fotografier och bilder under rubriken ”Historiska årtal”
från Wikipedia. Flygfotografier från Google Maps. Resterande fotografier är tagna av Marianne Randers, Katarina
Randers och Viktor Hansson under vistelsen i Grönland.
En reseskildring från Grönland 12-28 juni 2011 av Marianne Randers, Landskaparsarkitekt LAR/MSA
Detta arbete genomförts med bidrag från FFNS stiftelse för forskning, utveckling och utbildning
OFFENTLIGA
RUM I ARKTISKA
STÄDER
Nuuk-Ilulissat-Aasiaat
För mig har det “arktiska” varit en inspirationskälla i
mitt yrke som landskapsarkitekt. Tystnaden, vidderna,
ljuset, luften och känslan av oändlig frihet är källor som
jag hämtar inspiration ifrån när jag skapar platser och
miljöer. Arktis har alltid varit en mytomspunnen del av
vår planet då den har inneburit en enorm utmaning för
alla levande varelser att överleva i. I polarregionerna
råder de mest extrema livsmiljöerna men trots det har
växter, djur och människor anpassat sig efter de säregna
livsvillkoren och skapat en värld som är alldeles unik.
Men liksom i övriga världen pågår en urbanisering i
den arktiska regionen. Jag vill med mitt projekt studera
vilka förutsättningar det finns att mötas i det offentliga
rummet i en arktisk stad? Hur använder invånarna utemiljön? Jag vill genom landskapsarkitektens öga skildra
den arktiska landskapet i stadsmiljön genom mina reseskildringar från städerna Nuuk, Ilulissat och Aasiaat.
USA
Barrow
Norra ishavet
Laptevhavet
KANADA
RYSSLAND
Sevanaya Zemlya
Nordpolen
Dikson
Hudson Bay
Qaanaaq
Franz Josef Land
Baffin Bay
Novaja Zemlja
Longyearbyen
Aasiaat
GRÖNLAND (Dan.)
Illulisaat
Svalbard (Norge)
Barents hav
Grönlandshavet
Norska havet
Nuuk
Arktis
Murmansk
Tromsø
ISLAND
Reykjavik
NORGE
SVERIGE
FINLAND
Norra polcirkeln (latitud 66˚ 33’ 38” N)
Arktiska området. Trädgränsen mot
norr sammanfaller i stort sett med en
julimedeltemperatur på 10 °C
ARKTIS
Isberg utanför Ilulissat
ARKTIS
Det arktiska landskapet är mäktigt och storslaget. Avstånden är stora och perspektiven enorma. Till och med kontrasterna är större här än någon annanstans. Den tystnad
som råder bryts plötsligt av dundrande ljud från glaciärer
som kalvar eller isberg som kollapsar. De långa mörka
vintermånaderna står i stark kontrast mot midnattsol och
flödande ljus under några få sommarmånader, liksom de
arktiska växternas slummer under vintertid och deras
överdådiga blomstring under sommaren. Arktisk är kontrasternas rike. Knud Rasmussen, en dansk-grönländsk
polarfarare och antropolog fångar det arktiska landskapet
i sin grönländska reseskildring från år 1919:
” Man lär sig att dubbelt älska denna natur,
där idyllen och den barska kargheten erbjuda så underbara växlingar. Men det är
färg över det vilda landet och stämning över
det oändliga, öde havet, och även om idyllen
icke alltid präglar det väldiga sceneriet , så
har dock människor här valt sina boplatser
och finna den barska landet skönare än alla
andra i världen”
Norr om Människor (1919)
Arktis definieras av den gräns där medeltemperaturen
under årets varmaste månad, juli, inte överstiger 10°C.
Denna gräns sammanfaller även med låglandets trädgräns eftersom träd kräver högre medeltemperaturer
för att kunna överleva. Den arktiska zonen sträcker sig
in i länderna Grönland (Dan.), Kanada, USA, Ryssland,
Island och Norge. Under mer än 10 000 år har människor bott här, så långt norrut som det går att överleva och
idag är de ungefär 4 miljoner människor. Många invånare
härstammar från regionens ursprungsbefolkningar, vilka
tillgodogjort sig de skickliga överlevnadskunskaper som
möjliggjort människor i Arktis att bli så rik på kultur,
konstformer, jakttekniker, musik, hantverk mm.
Istäckt landareal: 1 755 637 km²
Isfri landareal: 410 449 km²
Landareal: 2 166 086 km²
Qaanaaq
Upernavik
Ittoqqortoormiit
Uummannaq
Diskoön
Aasiaat
Sisimiut
Ilulisaat
Ilulissat 4500 inv
Aasiaat 3000 inv
Sisimiut 5500 inv
Nuuk 15 500 inv
Invånare: 57 000
Kangerlussuaq
Tasiilaq
Europeiskt ursprung 12%
Nuuk
Inuiter eller blandinuiter 88%
Befolkningsursprung
Paamiut
Narsaq
Nanortalik
Namn: Kalaallit Nunaat
Längd: 2 690 km Bredd: 1 050 km
Läge: 70°00´ N - 45°00´ W
GRÖNLAND
Purpurbräcka - Saxifraga oppositifolia
GRÖNLAND
Grönland är världens största ö. Större landområden på
vår planet kallas kontinenter. Med sina 2,2 miljoner km²
är Grönland till ytan lika stor som Sveriges, Frankrikes,
Italiens, Spaniens och Tysklands yta tillsammans. Men en
befolkningsmängd på 57 000 invånare blir det inte fler än
0,026 invånare på km. Hela ön ligger inom den arktiska
zonen. Grönland natur är likt Arktis överväldigande och
enastående med, stora delar är täckt med inlandsis som
på i mitten är nära 3000 m tjock. Invånarna bor längs
med kusterna, övervägande delen av befolkningen på öns
västra sidan. Grönland är ett mäktigt och mytomspunnet
land som likt hela Arktis är fyllt av kontraster. Från hyreshusens balkonger torkas fisk och kläder jämte varan-
dra. Bakom ratten på staden på sitter män som tidigare
jagat säl från kajak. Bara två generationer tillbaka bodde
många av landets invånare i torvhus. Den äldre generationen har fått sitt ljus från späcklampan, innan fotogenlampan introducerades under andra världskriget. Den äldsta
generationen grönländare har genomlevt förvandlingen
av ett fångarsamhälle beroende av säl, fågel och isbjörn
till dagens fiske- och räkindustri Det är ett land som tagit
steget från att vara avhängigt Danmark till att bli mer och
mer självständigt. Grönland är ett land i förändring, klimatet blir, liksom i övriga Arktis, betydligt varmare och
detta har redan inneburit stora förändringar i det grönländska samhället.
Historiska årtal
Ca 2500 f Kr - Saqqaq-kulturen vandrar in i Grönland från
Nordamerika.
ruiner från nordbor
Ca 500 fKr. - 800 fKr vandrar flera olika folkslag i perioder in i
Grönland bla Dorset I, Independence II och Dorset II. Saqqaqfolket försvinner.
986 bosätter sig Erik den Røde med 300-400 nordbor på
Sydgrönland.
inuitfamilj 1910-tal
Ca 1100 vandrar Thulekulturen in från Alaska och Kanada.
Snart återstår bara Thulefolket på Grönland. Från Thule härstammar dagens inuiter i Grönland
1408 dör den sista överlevande av nordborna på Sydgrönland.
Som mest är innehar kolonin 3000-5000 invånare.
Hans Egede i Nuuk
1500-1600-talet besöks ön av pirater, valfångare coh upptäcksresande från Holland, England och andra länder. Omfattande europeisk valfångst vid Grönlands kuster
1721 Hans Egede påbörjar den danska koloniseringen genom
att anlägga en koloni vid Håbets ø
kajak 1900-tal
1728 Flyttar Hans Egede sin koloni Godthåb till sin nuvarande
plats, Nuuk.
1933 Domstolen i Haag erkänner Grönland som en dansk
koloni
1940 Kontakten med Danmark bryts under andra världskriget
blockhus 60-talet
1945 Kontakten med Danmark återupptas. Befolkningstalet är
21 000 invånare och 40% bor i städerna
1953 blir Grönland en del av Danmark
nationaldräkter
1963 godkänns G-60-utvecklingsplan för Grönland
1979 Grönlands får hjemmestyre
1985 Grönland får sin egen flagga
2009 Grönlands får självstyre som ett steg mot självständighet.
befolkningen uppgår till 57 000. 81% bor i städerna.
Grönlands flagga
Flygfoto över Nuuk - Google Maps
När jag landar i Grönlands huvudstad Nuuk ligger dimman tät. Dimma, visar det sig, är signifikant för staden
som ligger så nära kustbandet att fuktig luft från havet
pressas in mot land och beslöjar den stora delar av året.
Nuuk, som betyder näs på grönlänska, ligger vackert vid
en av världens största och förgrenade fjordar; Kangersuneq på den grönländska västkusten. Med sina 15 500 invånare är den en av världens minsta huvudstäder.
Men det var inte här som Grönlands första kolonisatör
Hans Egede anlade staden 1928. En bit ut mot kusten ligger ön Håbets Ø som fungerade som bofäste för det första
danskarna. Men klimatet på ön blev för krävande och boskapen hade svårt att hitta föda på det kala klipphällarna.
Hans Egede bestämde sig för att flytta sin bosättning en
bit längre in i fjorden och fann då den plats där staden ligger idag. Många menar att om han hade låtit platsen styras
Att uppleva en stad för allra första gången är alltid en speciell upplevelse. Att möta en stad i tät dimma i ett främmande land är om än mer speciellt. Och när dimman lättar
framträder en stad så olik någon jag tidigare har upplevt.
NUUK
64° 10´ 30´ N, 51° 44´ 20´ W
Kolonihamnen
av klimatet hade han placerat byn längre in mot fastlandet
där det är stabilare väder med varma somrar och visserligen kalla men torra vintrar. Men det var på näset grönländarna samlades på sommaren från flera områden längs
kusten för att dansa, sjunga och umgås med varandra. Det
var här han ville starta sin mission, där Grönlands invånare samlades under så festliga omständigheter.
Hans Egedes hus ligger vackert i den gamla kolonihamnen. Här restes kyrkan och sanatoriet som idag fungerar
som universitetets undervisningslokaler. Staden utvecklades därefter genom den diagonala transportsträckan
till den tyska konkurrerande missionens lokal Detta diagonala stråk fungerar idag som stadens huvudgata och är
den första som gjorts helt bilfri. Kommunens teknik- och
driftchef Jan Karlsson berättar att kommunen arbetar för
att entréer till butikslokalerna ska vändas ut mot gatan.
Här har man även planerat att lägga granit som markmaterial för att öka känslan av kvalité på stråket.
Stadslandskap, aldrig har ordet känts så betydelsefullt
som här. Sten och trähus smälter samman, byggnader
och berg blir ett. Christian Teller tar mig med på en biltur runt om i Nuuks alla stadsdelar. Det är en spännande
färd, trots den ringa befolkningen känns staden stor. Det
är lätt att orientera sig då terrängen är kuperad och ingen
vegetation skymmer sikten. Det byggs mycket i Nuuk, bostadsbristen är stor och nya bostadsområden, skolor och
institutioner växer fram rasande fart. Christian berättar
att oron är stor att de nya husens placering och storlek
inte är anpassade efter det arktiska klimatet.
När jag besöker Tomas Riis på hans arkitektkontor i industrihamnen berättar han att de offentliga rummen i Nuuk
består av ½ biltrafik och ½ restarealer mellan tillfälligt
placerade byggnader. Stadens rum är inte ett resultat av
rumsliga intentioner, utan en tillfällig konsekvens av beslut rörande allt möjligt annat. Thomas bär alltid sin hatt
på sig när han rör sig i Nuuk. Han vet därför precis var och
när det blåser. Även han är kritisk till de stora höghus/
punkthus som byggs i staden. Många av det kritiserade
blockhus som byggdes i Nuuk på 60-talet rivis nu och ersatts av nya byggnadsvolymerna. Risken menar han, är att
vi bygger in dåligt mikroklimat och på så sätt återskapar
den slum som vi velat bygga bort. Bra klimat gör att människor vill röra sig utomhus och på sätt skapas samvaro
och trygghet för stadens invånare.
NUUK
64° 10´ 30´ N, 51° 44´ 20´ W
Uteplatser
Vor Frelsers Kirke
NUUK
Flygfoto över Ilulissat - Google Maps
Ilulissat betyder isfjord på grönländska och det är utmärkt ord att beskriva staden som ligger i bakvattnet av
norra halvklotets mest produktiva glaciärer. Den ligger
obeskrivligt vackert i ett hav av is och sol. Det är inte svårt
att förstå varför Ilulissat är upptagen på UNESCOS´s
världsarvslista. Stadens historia går 4 400 år tillbaka i
tiden och idag är Ilulissat den viktigaste staden i Diskobukten. Det märks att Ilulissat besöks av många turister,
längs med huvudgatan ligger turistsbyråerna tätt och det
finns ett stort utbud av aktiviteter är stort. Läget skapar
goda förutsättningar för stadens turism liksom sötvattnet
från glaciären ger en god räk- och fiskenäring. Ilulissat är
Grönlands tredje största stad med nästan 5 000 invånare och närmare 33 000 turister och tjänstemän reser hit
varje år. Vi har förmånen att besöka Ilulissat under Grönlands nationaldagsfirande den 21 juni. Denna dag samlas
stadsborna samlas i Hvalopsamlingspladsen för att höra
kören sjunga och för att få se en uppvisning i 15 olika eskimåsvängarna med kajaker. Staden ligger 260 km norr om
polcirkeln och i mer än 54 dagar ligger Ilulissat i mörker.
Den 13 januari kl 13 visar sig återigen solen och de boende
går man ur huse för att möta årets första solstrålar.
I det stora öppna landskapet i Ilulissats utkanter ligger
slädhundar och vilar upp sig efter vinterns arbete. De lever
utomhus året runt och kommunen bistår med vatten och
rengöring av ytor. Hanarna är fastbundna men honorna
och valparna får vandra fritt omkring. Jag förstår att det
är under vintern rörelsefriheten är som störst för boende
här, då kan de röra sig fritt med hundslädarna i Diskobukten. Dock har temperaturhöjningen gjort att havsvattnet
inte längre fryser i samma utsträckning som tidigare. Den
is som ändå bildas gör det svårt färdas med båt.
ILULISSAT
69°13´N 51°06´W
Hvalopsamlingspladsen
Blivande slädhund på släde
ILULISSAT
Flygfoto över Aasiaat - Google Maps
Staden grundlades av Hans Egedes son Niels 1759 för att
hindra andra européer från att jaga val och bedriva handel med grönländarna. 1763 flyttades staden norrut till
dess nuvarande läge på ön Aasiaat. Den ligger vackert i
Diskobuktens skärgård och namnet betyder spindlarna.
Spindlar ser vi lite varstans på marken och det är spännande att upptäcka att insekter här får en helt annan uppmärksamhet när de är så få. Annars är det havet som bjuder på de finaste upplevelserna. Valar i området simmar
i vattenströmmarna precis utanför staden och jag ser val
flera gånger under dagarna då vi är här. Att kunna sitta i
Aasiaat och blicka ut över havet och upptäcka en valfena
röra sig i vattenytan är en magisk upplevelse. Här delar vi
den inte med några turister, Aasiaat står sällan omnämnd
i guideböckerna. I en av dem avråds till och med turister att åka hit då Aasiaat inte anses ha något egentligt turistmål. Huvudnäringen är främst räkor- och krabbfiske
samt sjöfart och omlastning av varor. Aasiaat är också
Diskobuktens administrativa centrum för utbildning
(gymnasienivå), ålderdomshem och bibliotek. Utbudet
av affärer och aktiviteter mindre här än i Ilulissat, så stadens tempo är stillsam. Nere i hamnen pågår dock livlig
handel av späck och inälvor från säl till stadens många
slädhundar som äter upp sig inför vintern. Vi ser också
många familjer bege sig ut med båten för en helgvistelse
i den grönländska skärgården. Båtturer ut till havs är en
vanlig sysselsättning för boende i Grönland. När isarna
smälter och vädret är fint beger sig många ut för att fiska, skjuta säl eller bara umgås.
AASIAAT
68°42´35´N 52°52´10´W
Småbåtshamn
Knölvalar
AASIAAT
parker smältvatten
berg snö&is
marknad
gaturumledningar
stillhet
sol&vind trappor
perspektiv
mellanrum kajaker
färger
valar
sälskinn
traditioner tvättpåtork
lekplats
stadsrum
slädhundar kamiker
idrottsplatser
Myggedalen i Nuuk
perspektiv
Det är en märklig känsla att se så väldiga vyer i städer. När luften är
klar krymper avstånden. Allt framträder så tydligt att det som ligger
på mils avstånd verkar närmare och klarare att avståndsbedöming
med våra ögon kommer på skam. Ingenting annat än berg och huskroppar skärmar av stadens utblickar, varken vegetation eller inhägnader. Så är det i grönländska städer. Med få luftföroreningar och
lite vegetation, och få insekter framträder omgivningen så tydligt allt
känns nära. Referenser som vi själv använder som hjälpmedel vid
avståndsbedömningar finns inte här. Städernas omgivningar skapar
sina egna referenser. En valfena dyker upp ur havet vattnet, isberg
seglar långsamt fram i fjorden. En kajakpaddel i händerna på en
grönländare ute till havs. Grönländska och arktiska landskap skapar
sina egna referenser, vilka tar tid för en utomstående att lära känna.
Bostäder i Nuussuaq. Nuuk
färger
De färgade husen ger städerna en alldeles egen färgpalett. Traditionellt har regeln i en grönländsk by varit att inte måla samma färg
på sitt hus som grannen. Det är en fröjd att promenera runt i denna
färgkaskad som innehåller alla tänkbara kulörer.
Färger, sommarens tid är kort, det märks att naturen har bråttom.
På några få veckor måste allting ske. Polardjurens och växternas
pollinering, tillväxt, parning, födslar. Naturen har bråttom och förändringar sker nästan timme för timme. Fjällen skiftar mellan vita,
bruna, roströda, gröngula, orange:a färger.
Dagvattenkanaler brevid huvudgatan i Aasiaat
gaturum
Mellan Grönlands städer finns inga vägar. Biltrafiken inne i städerna
är ändå påtaglig. Bilen har blivit en statussymbol och samtidigt ett
praktiskt sätt att färdas i speciellt när vädret är sämre. Att åka bil är
också ett nöje hos grönländarna. Många åker i bilarna fram och tillbaka till flygplatserna utan att ha något egentligt ärende där. Asfalten är ett ganska nytt material och används flitigt i stadsmiljön. Först
nyligen har man planlagt gångbanor vid de nyanlagda vägarna. Det
är dyrt att bygga här. Byggsäsongen är kort, maskiner och arbetskraft och material är dyrt.
Parkområde i Nuuk
mellanrum
I Grönland äger kommunen all mark. För att få bygga ett hus ansöker man om tillstånd att låna marken för att uppföra sin fastighet.
Marken runt husen är i regel kommunens. Det gör med andra ord all
mark runt husen är offentlig och de privata ytorna är få. Då blir våra
begrepp som offentligt, halvoffentligt och privat är inte lika självklara. Kvartersstrukturer och fastighetsgränser skiljer sig med andra
ord markant från våra städer. Rörelsefriheten i de grönländska städerna är större och siktlinjerna fler. I ett land där marken inte gått
att bruka är markägande inte så viktigt och det är en anledning till
att det privata och halvprivata och offentliga ter sig så annorlunda i
grönländska städer.
Bänk i Aasiaat
stadsrum
Ett stadsrum bildas av en utplacerad bänk vid en fin plats. Stadsrum
skapas av berg-i-dagen när varma klipphällar inbjuder stadsborna
till vila. Inomhusmöbler som placeras utanför bostaden vackra dagar blir mötesplatser för grannskapet. En sydvänd entré i lä skapar
marknadplats för försäljning av hantverk, kvanne, sälspäck och second hand-kläder. Stenar, klippor, vattendrag, lågväxt vegetation
och gräs bildar grönländarnas gröna stadsrum. I grönländska stadsrum ser jag alla människor, antalet människor är relativt få och tempot stillsamt. Här behöver jag inte sålla bort några intryck, jag får
möjlighet att ta in allting jag ser i staden.
Stadens urbana möbler är mobila. Detta är mycket praktiskt då snöröjningen far hårt åt mot all möblering utomhus. Då den första snön
faller plockas möblerna in med truck och placeras ut igen när snön
börjat smälta.
Torghandel i Nuuk
sol&vind
Där solen är där är människorna. I ett land utan skuggande vegetation är det tur att solen alltid är ett välkommen. Sydvända entréer
är samlingsplats för stadsinvånarna, vid nordvända entréer finns
inget stadsliv. I Arktis, där månadsmedeltemperaturen inte överstiger 10g rader är det solen som skapar ett behagligt mikroklimat
i staden. Vinden, däremot, försämrar det. Vinden i Arktis är alltid
kall, i Ilulissat luktar den till och med is. Därför uppstår det temporära mötesplatser i staden där det är lä och sol. Här står grönländarna gärna mot en varm husvägg och fångar solens strålar. Det är
vid sådana platser som det också uppstår handel. Försäljare säljer
allt ifrån sälskinn, smycken, leksaker, begagnade kläder, dvd:er till
torkad fisk och kvanne. Arkitekterna Christoffer och Thomas menar
att eftersom mikroklimatet är så viktigt i arktiska städer är det av
stor betydelse att skapa utemiljöer där sol och lä är minst lika viktiga
komponenter som själva gestaltningen.
Tvätt på tork i Aasiaat
tvättpåtork
I Arktis är luften torr, så torr att det går att torka kläderna utomhus
året om och tvätten förblir ren då luften är klar. Det skapar en fantastisk färgrikedom i staden. Tvätt sorteras och tvättas färgvis vilket
gör även torkställningen till en färgpalett.
Viadukter i Nuuk
smältvatten
Det smälter oerhörda mängder snö i Arktis. Så mycket att smält/
dagvattendikerna i Nuuk, Ilulisaat och Aasiaat är breda och djupa.
De bildar stora kanalsystem runt stadens vägar. Jag förstår att snön
härskar här. Det har inte heller funnits vare sig ekonomisk möjlighet
eller fysisk möjlighet att gräva ner dagvattensystemet under mark.
Det blir kanaler med broar och spänger över. Men det är spännande.
Man följer vattnets väg från land till hav i en storstad. Ibland bildar
de smutsiga barriärer i staden, det är ganska mycket skräp som simmar med smältvattnet.
Trappor till bostäder i Aasiaat
trappor
Som ett grovmaskig nät slingrar sig trapporna kors och tvärs över
bergen. Trapporna bildar genvägar och kopplar samman de olika
höjdskillnaderna som råder. Husen ligger för det mesta utplacerade
på bergsknallarna och kräver ibland långa trapppartier för att nås.
Även spänger slingrar sig fram över knallarna. Trappor och spänger
utgör viktiga stråk i stadens gångstruktur och dessutom viktiga stråk
när snön ligger djup. Trapporna är byggda i trä och gör ett minimalt
ingrepp i landskapet. Sällan eller aldrig ser jag sten- eller betongtrappor. Nivåskillnaderna i städerna gör att tillgängligheten i vissa
delar är svår. Inte sällan ser man människor som går placera rul�latorn i början på trappan och därefter försöka ta sig upp efter bästa
förmåga. Fram till nyligen fanns det lag på att entré måste ligga minst
ett trappsteg från marknivå, för att skydda mot snön. Detta har naturligtvis inneburit en begränsad tillgänglighet för rörelsehindrade.
Men nu försöker man hitta olika lösningar för att kunna minska snöproblematiken och samtidigt göra entréer tillgängliga för alla.
Lekande barn i Nuuk
lekplatser
Barn leker överallt. Antalet lekplatser är få men utemiljön desto mer
spännande. Här finns klippor, stränder, berg, trappor, kulvertar,
lyktstolpar, tak. Och barnen är överallt. Jan Karlsson på kommunen
säger att grönländska barn älskar att klättra på tak. Hur de kommer
upp och ner är en gåta, men vart vi än rör oss i staden ser vi barn på
taken. Säkerheten på lekplatserna är låg, ibland så låg att de får mig
att haja till. Men barnen från Grönland är mycket väl motoriskt utvecklade. I närheten av hamnen ligger de egenhändigt byggda kajakerna i långa rader. Det är smäckra och lätta. Brevid kajakerna finns
en i första anblicken märklig ställning. Fyra stående stolpar placerade i en fyrkant med dubbla reppar hängande mellan sig. Jag tror
först att det är någon form av torkställning innan jag sedan får se ett
glatt tjejgäng rusa mot den börja göra allehanda konster på repen,
det ser ut som någon form av cirkustrix. Av arkitekt Eva Johnson,
som varit bosatt i Grönland i två år, får jag veta att dessa ställningar
används för att träna upp balansen inför kajakpaddlingen. Här övar
man eskimåsvängar och olika tekniker för att hantera balans. Det
nollgradig vattnet i fjordarna gör att ett ofrivilligt dopp kan innebära
livsfara, så tekniken och balansen måste sitta.
Skatepark i Nuuk
idrottsplatser
Skateområdet i Nuuk ligger precis brevid ungdomsgården. När vi
passerar där är det fest, både utomhus och inomhus. Högtalarna är
placerade i fönstret och hela området får ta del av partyt som ekar
mellan bergen. Några deltagare är fullt upptagna av att trixa i skateparken medan andra dansar vid högtalarna. Det har nyligen blivit
sommarlov för stans ungdomar.
Fotboll är en stor sport i Grönland. I nästan varje butik finns det
spelutrustning och fotbollskläder att köpa. På grund av klimatet
finns det inte några gräsplaner och därför utförs all idrott på grus
eller konstgräs. Den bergiga terrängen erbjuder däremot fantastiska
naturliga läktare och överallt runt fotbollsplanen finns möjlighet för
människor att beskåda planen.
När vi besöker Ilulissat pågår den Arktiska Midnattsorienteringen och fler än 10 nationer finns representerade. Vi får veta att den
största svårigheten att orientera här är kompassens missvisning på
nästan 40 grader. Att missvisningen blir så stor beror på att den geografiska och den magnetiska nordpolen inte ligger på samma ställe.
Ledningar i Aasiaat
ledningar
Det finns ingen jordmån att gräva ner ledningarna i. Att spränga
och schakta är enormt kostsamt och därför ligger de flesta ledningar
ovan mark i städerna. Synliggörandet av städernas energi-och vattenförsörjning är ett intressant inslag i stadsmiljön. De skapar till
viss del barriärer i landskapet men ger samtidigt en förståelse av
komplexiteten i städers försörjningssystem.
Isberg i Diskobukten
snö&is
Isen är även under sommaren högst påtaglig genom isberg i havet
eller glaciärer på land. Isen i alla dess former är mångfacetterad och
vacker. Den ständigt nya färgerna och formationerna gör den föränderlig och samtidigt rofylld.
Stora delar av året är ligger snön djup och stadslandskapet präglas
då av de snöformarationer som naturen och människorna skapar.
Snöns inverkan på städerna och landskapet är något som måste upplevas på plats och därför har jag redan bestämt mig för att resa tillbaka till detta fantastiska land för att få uppleva vintern!
“Jag tänker på det motsägelsefulla i denna hårda och djupfrysta
natur i själva verket var så känslig för varje form av ingrepp. Det
sparsamma livet reagerar omedelbart, markskiktet som bildats
genom seklers avlagringar är så sprött -så hudlöst- att varje
fotavtryck kräver oändligt lång läkningsprocess för att skiktet
ska återställas. Om det alls lyckas.”
Arktisk Sommar - med Ymer genom Ishavet av Gunnar Brusewitz1981