Läs studien här
OFFENTLIGA RUM I ARKTISKA STÄDER Nuuk-Ilulissat-Aasiaat en reseskildring av Marianne Randers, Landskapsarkitekt LAR/MSA Skriftliga källor Grønland - Maektig og Avmaegtig av Marianne Krogh Andersen 2010 Danmarks, Färöarnas och Grönlands öar av Anders Källgård 2009 Arktis - en gränslös värld av Torgny Nordin 2001 Norr om Människor av Knud Rasmussen 1919 Året runt i Arktis av Peter Freuchen och Finn Salomonsen 1961 Arktisk Sommar - med Ymer genom Ishavet av Gunnar Brusewitz1981 Ajunngilaq - Arktiska ögonblick av Magnus Elander & Staffan Widstrand 2000 Stilla dagar i Arktis av Magnus Elander 1990 Nuuk/Godthåb av Jens Chr. Madsen 2000 Turen går til Grønland 7. Udgave av Svend Erik Nielsen 2009 Muntliga källor Under min resa till Grönland fick jag förmånen att intervjua Christian Teller, arkitekt MAA på Tegnestuen Nuuk, Tomas Riis, arkitekt MAA, på Arkitekt Tomas Riis Aps, Jan Karlsson Teknik och Driftchef på kommunen Sermersooq och Eva Jonsson, arkitekt SAR/MSA, på Nordarc. Innan min avresa hade jag även kontakt med Peter Barfoed, arkitekt MAA och partner på Tegnestuen Nuuk. Foto Fotografier och bilder under rubriken ”Historiska årtal” från Wikipedia. Flygfotografier från Google Maps. Resterande fotografier är tagna av Marianne Randers, Katarina Randers och Viktor Hansson under vistelsen i Grönland. En reseskildring från Grönland 12-28 juni 2011 av Marianne Randers, Landskaparsarkitekt LAR/MSA Detta arbete genomförts med bidrag från FFNS stiftelse för forskning, utveckling och utbildning OFFENTLIGA RUM I ARKTISKA STÄDER Nuuk-Ilulissat-Aasiaat För mig har det “arktiska” varit en inspirationskälla i mitt yrke som landskapsarkitekt. Tystnaden, vidderna, ljuset, luften och känslan av oändlig frihet är källor som jag hämtar inspiration ifrån när jag skapar platser och miljöer. Arktis har alltid varit en mytomspunnen del av vår planet då den har inneburit en enorm utmaning för alla levande varelser att överleva i. I polarregionerna råder de mest extrema livsmiljöerna men trots det har växter, djur och människor anpassat sig efter de säregna livsvillkoren och skapat en värld som är alldeles unik. Men liksom i övriga världen pågår en urbanisering i den arktiska regionen. Jag vill med mitt projekt studera vilka förutsättningar det finns att mötas i det offentliga rummet i en arktisk stad? Hur använder invånarna utemiljön? Jag vill genom landskapsarkitektens öga skildra den arktiska landskapet i stadsmiljön genom mina reseskildringar från städerna Nuuk, Ilulissat och Aasiaat. USA Barrow Norra ishavet Laptevhavet KANADA RYSSLAND Sevanaya Zemlya Nordpolen Dikson Hudson Bay Qaanaaq Franz Josef Land Baffin Bay Novaja Zemlja Longyearbyen Aasiaat GRÖNLAND (Dan.) Illulisaat Svalbard (Norge) Barents hav Grönlandshavet Norska havet Nuuk Arktis Murmansk Tromsø ISLAND Reykjavik NORGE SVERIGE FINLAND Norra polcirkeln (latitud 66˚ 33’ 38” N) Arktiska området. Trädgränsen mot norr sammanfaller i stort sett med en julimedeltemperatur på 10 °C ARKTIS Isberg utanför Ilulissat ARKTIS Det arktiska landskapet är mäktigt och storslaget. Avstånden är stora och perspektiven enorma. Till och med kontrasterna är större här än någon annanstans. Den tystnad som råder bryts plötsligt av dundrande ljud från glaciärer som kalvar eller isberg som kollapsar. De långa mörka vintermånaderna står i stark kontrast mot midnattsol och flödande ljus under några få sommarmånader, liksom de arktiska växternas slummer under vintertid och deras överdådiga blomstring under sommaren. Arktisk är kontrasternas rike. Knud Rasmussen, en dansk-grönländsk polarfarare och antropolog fångar det arktiska landskapet i sin grönländska reseskildring från år 1919: ” Man lär sig att dubbelt älska denna natur, där idyllen och den barska kargheten erbjuda så underbara växlingar. Men det är färg över det vilda landet och stämning över det oändliga, öde havet, och även om idyllen icke alltid präglar det väldiga sceneriet , så har dock människor här valt sina boplatser och finna den barska landet skönare än alla andra i världen” Norr om Människor (1919) Arktis definieras av den gräns där medeltemperaturen under årets varmaste månad, juli, inte överstiger 10°C. Denna gräns sammanfaller även med låglandets trädgräns eftersom träd kräver högre medeltemperaturer för att kunna överleva. Den arktiska zonen sträcker sig in i länderna Grönland (Dan.), Kanada, USA, Ryssland, Island och Norge. Under mer än 10 000 år har människor bott här, så långt norrut som det går att överleva och idag är de ungefär 4 miljoner människor. Många invånare härstammar från regionens ursprungsbefolkningar, vilka tillgodogjort sig de skickliga överlevnadskunskaper som möjliggjort människor i Arktis att bli så rik på kultur, konstformer, jakttekniker, musik, hantverk mm. Istäckt landareal: 1 755 637 km² Isfri landareal: 410 449 km² Landareal: 2 166 086 km² Qaanaaq Upernavik Ittoqqortoormiit Uummannaq Diskoön Aasiaat Sisimiut Ilulisaat Ilulissat 4500 inv Aasiaat 3000 inv Sisimiut 5500 inv Nuuk 15 500 inv Invånare: 57 000 Kangerlussuaq Tasiilaq Europeiskt ursprung 12% Nuuk Inuiter eller blandinuiter 88% Befolkningsursprung Paamiut Narsaq Nanortalik Namn: Kalaallit Nunaat Längd: 2 690 km Bredd: 1 050 km Läge: 70°00´ N - 45°00´ W GRÖNLAND Purpurbräcka - Saxifraga oppositifolia GRÖNLAND Grönland är världens största ö. Större landområden på vår planet kallas kontinenter. Med sina 2,2 miljoner km² är Grönland till ytan lika stor som Sveriges, Frankrikes, Italiens, Spaniens och Tysklands yta tillsammans. Men en befolkningsmängd på 57 000 invånare blir det inte fler än 0,026 invånare på km. Hela ön ligger inom den arktiska zonen. Grönland natur är likt Arktis överväldigande och enastående med, stora delar är täckt med inlandsis som på i mitten är nära 3000 m tjock. Invånarna bor längs med kusterna, övervägande delen av befolkningen på öns västra sidan. Grönland är ett mäktigt och mytomspunnet land som likt hela Arktis är fyllt av kontraster. Från hyreshusens balkonger torkas fisk och kläder jämte varan- dra. Bakom ratten på staden på sitter män som tidigare jagat säl från kajak. Bara två generationer tillbaka bodde många av landets invånare i torvhus. Den äldre generationen har fått sitt ljus från späcklampan, innan fotogenlampan introducerades under andra världskriget. Den äldsta generationen grönländare har genomlevt förvandlingen av ett fångarsamhälle beroende av säl, fågel och isbjörn till dagens fiske- och räkindustri Det är ett land som tagit steget från att vara avhängigt Danmark till att bli mer och mer självständigt. Grönland är ett land i förändring, klimatet blir, liksom i övriga Arktis, betydligt varmare och detta har redan inneburit stora förändringar i det grönländska samhället. Historiska årtal Ca 2500 f Kr - Saqqaq-kulturen vandrar in i Grönland från Nordamerika. ruiner från nordbor Ca 500 fKr. - 800 fKr vandrar flera olika folkslag i perioder in i Grönland bla Dorset I, Independence II och Dorset II. Saqqaqfolket försvinner. 986 bosätter sig Erik den Røde med 300-400 nordbor på Sydgrönland. inuitfamilj 1910-tal Ca 1100 vandrar Thulekulturen in från Alaska och Kanada. Snart återstår bara Thulefolket på Grönland. Från Thule härstammar dagens inuiter i Grönland 1408 dör den sista överlevande av nordborna på Sydgrönland. Som mest är innehar kolonin 3000-5000 invånare. Hans Egede i Nuuk 1500-1600-talet besöks ön av pirater, valfångare coh upptäcksresande från Holland, England och andra länder. Omfattande europeisk valfångst vid Grönlands kuster 1721 Hans Egede påbörjar den danska koloniseringen genom att anlägga en koloni vid Håbets ø kajak 1900-tal 1728 Flyttar Hans Egede sin koloni Godthåb till sin nuvarande plats, Nuuk. 1933 Domstolen i Haag erkänner Grönland som en dansk koloni 1940 Kontakten med Danmark bryts under andra världskriget blockhus 60-talet 1945 Kontakten med Danmark återupptas. Befolkningstalet är 21 000 invånare och 40% bor i städerna 1953 blir Grönland en del av Danmark nationaldräkter 1963 godkänns G-60-utvecklingsplan för Grönland 1979 Grönlands får hjemmestyre 1985 Grönland får sin egen flagga 2009 Grönlands får självstyre som ett steg mot självständighet. befolkningen uppgår till 57 000. 81% bor i städerna. Grönlands flagga Flygfoto över Nuuk - Google Maps När jag landar i Grönlands huvudstad Nuuk ligger dimman tät. Dimma, visar det sig, är signifikant för staden som ligger så nära kustbandet att fuktig luft från havet pressas in mot land och beslöjar den stora delar av året. Nuuk, som betyder näs på grönlänska, ligger vackert vid en av världens största och förgrenade fjordar; Kangersuneq på den grönländska västkusten. Med sina 15 500 invånare är den en av världens minsta huvudstäder. Men det var inte här som Grönlands första kolonisatör Hans Egede anlade staden 1928. En bit ut mot kusten ligger ön Håbets Ø som fungerade som bofäste för det första danskarna. Men klimatet på ön blev för krävande och boskapen hade svårt att hitta föda på det kala klipphällarna. Hans Egede bestämde sig för att flytta sin bosättning en bit längre in i fjorden och fann då den plats där staden ligger idag. Många menar att om han hade låtit platsen styras Att uppleva en stad för allra första gången är alltid en speciell upplevelse. Att möta en stad i tät dimma i ett främmande land är om än mer speciellt. Och när dimman lättar framträder en stad så olik någon jag tidigare har upplevt. NUUK 64° 10´ 30´ N, 51° 44´ 20´ W Kolonihamnen av klimatet hade han placerat byn längre in mot fastlandet där det är stabilare väder med varma somrar och visserligen kalla men torra vintrar. Men det var på näset grönländarna samlades på sommaren från flera områden längs kusten för att dansa, sjunga och umgås med varandra. Det var här han ville starta sin mission, där Grönlands invånare samlades under så festliga omständigheter. Hans Egedes hus ligger vackert i den gamla kolonihamnen. Här restes kyrkan och sanatoriet som idag fungerar som universitetets undervisningslokaler. Staden utvecklades därefter genom den diagonala transportsträckan till den tyska konkurrerande missionens lokal Detta diagonala stråk fungerar idag som stadens huvudgata och är den första som gjorts helt bilfri. Kommunens teknik- och driftchef Jan Karlsson berättar att kommunen arbetar för att entréer till butikslokalerna ska vändas ut mot gatan. Här har man även planerat att lägga granit som markmaterial för att öka känslan av kvalité på stråket. Stadslandskap, aldrig har ordet känts så betydelsefullt som här. Sten och trähus smälter samman, byggnader och berg blir ett. Christian Teller tar mig med på en biltur runt om i Nuuks alla stadsdelar. Det är en spännande färd, trots den ringa befolkningen känns staden stor. Det är lätt att orientera sig då terrängen är kuperad och ingen vegetation skymmer sikten. Det byggs mycket i Nuuk, bostadsbristen är stor och nya bostadsområden, skolor och institutioner växer fram rasande fart. Christian berättar att oron är stor att de nya husens placering och storlek inte är anpassade efter det arktiska klimatet. När jag besöker Tomas Riis på hans arkitektkontor i industrihamnen berättar han att de offentliga rummen i Nuuk består av ½ biltrafik och ½ restarealer mellan tillfälligt placerade byggnader. Stadens rum är inte ett resultat av rumsliga intentioner, utan en tillfällig konsekvens av beslut rörande allt möjligt annat. Thomas bär alltid sin hatt på sig när han rör sig i Nuuk. Han vet därför precis var och när det blåser. Även han är kritisk till de stora höghus/ punkthus som byggs i staden. Många av det kritiserade blockhus som byggdes i Nuuk på 60-talet rivis nu och ersatts av nya byggnadsvolymerna. Risken menar han, är att vi bygger in dåligt mikroklimat och på så sätt återskapar den slum som vi velat bygga bort. Bra klimat gör att människor vill röra sig utomhus och på sätt skapas samvaro och trygghet för stadens invånare. NUUK 64° 10´ 30´ N, 51° 44´ 20´ W Uteplatser Vor Frelsers Kirke NUUK Flygfoto över Ilulissat - Google Maps Ilulissat betyder isfjord på grönländska och det är utmärkt ord att beskriva staden som ligger i bakvattnet av norra halvklotets mest produktiva glaciärer. Den ligger obeskrivligt vackert i ett hav av is och sol. Det är inte svårt att förstå varför Ilulissat är upptagen på UNESCOS´s världsarvslista. Stadens historia går 4 400 år tillbaka i tiden och idag är Ilulissat den viktigaste staden i Diskobukten. Det märks att Ilulissat besöks av många turister, längs med huvudgatan ligger turistsbyråerna tätt och det finns ett stort utbud av aktiviteter är stort. Läget skapar goda förutsättningar för stadens turism liksom sötvattnet från glaciären ger en god räk- och fiskenäring. Ilulissat är Grönlands tredje största stad med nästan 5 000 invånare och närmare 33 000 turister och tjänstemän reser hit varje år. Vi har förmånen att besöka Ilulissat under Grönlands nationaldagsfirande den 21 juni. Denna dag samlas stadsborna samlas i Hvalopsamlingspladsen för att höra kören sjunga och för att få se en uppvisning i 15 olika eskimåsvängarna med kajaker. Staden ligger 260 km norr om polcirkeln och i mer än 54 dagar ligger Ilulissat i mörker. Den 13 januari kl 13 visar sig återigen solen och de boende går man ur huse för att möta årets första solstrålar. I det stora öppna landskapet i Ilulissats utkanter ligger slädhundar och vilar upp sig efter vinterns arbete. De lever utomhus året runt och kommunen bistår med vatten och rengöring av ytor. Hanarna är fastbundna men honorna och valparna får vandra fritt omkring. Jag förstår att det är under vintern rörelsefriheten är som störst för boende här, då kan de röra sig fritt med hundslädarna i Diskobukten. Dock har temperaturhöjningen gjort att havsvattnet inte längre fryser i samma utsträckning som tidigare. Den is som ändå bildas gör det svårt färdas med båt. ILULISSAT 69°13´N 51°06´W Hvalopsamlingspladsen Blivande slädhund på släde ILULISSAT Flygfoto över Aasiaat - Google Maps Staden grundlades av Hans Egedes son Niels 1759 för att hindra andra européer från att jaga val och bedriva handel med grönländarna. 1763 flyttades staden norrut till dess nuvarande läge på ön Aasiaat. Den ligger vackert i Diskobuktens skärgård och namnet betyder spindlarna. Spindlar ser vi lite varstans på marken och det är spännande att upptäcka att insekter här får en helt annan uppmärksamhet när de är så få. Annars är det havet som bjuder på de finaste upplevelserna. Valar i området simmar i vattenströmmarna precis utanför staden och jag ser val flera gånger under dagarna då vi är här. Att kunna sitta i Aasiaat och blicka ut över havet och upptäcka en valfena röra sig i vattenytan är en magisk upplevelse. Här delar vi den inte med några turister, Aasiaat står sällan omnämnd i guideböckerna. I en av dem avråds till och med turister att åka hit då Aasiaat inte anses ha något egentligt turistmål. Huvudnäringen är främst räkor- och krabbfiske samt sjöfart och omlastning av varor. Aasiaat är också Diskobuktens administrativa centrum för utbildning (gymnasienivå), ålderdomshem och bibliotek. Utbudet av affärer och aktiviteter mindre här än i Ilulissat, så stadens tempo är stillsam. Nere i hamnen pågår dock livlig handel av späck och inälvor från säl till stadens många slädhundar som äter upp sig inför vintern. Vi ser också många familjer bege sig ut med båten för en helgvistelse i den grönländska skärgården. Båtturer ut till havs är en vanlig sysselsättning för boende i Grönland. När isarna smälter och vädret är fint beger sig många ut för att fiska, skjuta säl eller bara umgås. AASIAAT 68°42´35´N 52°52´10´W Småbåtshamn Knölvalar AASIAAT parker smältvatten berg snö&is marknad gaturumledningar stillhet sol&vind trappor perspektiv mellanrum kajaker färger valar sälskinn traditioner tvättpåtork lekplats stadsrum slädhundar kamiker idrottsplatser Myggedalen i Nuuk perspektiv Det är en märklig känsla att se så väldiga vyer i städer. När luften är klar krymper avstånden. Allt framträder så tydligt att det som ligger på mils avstånd verkar närmare och klarare att avståndsbedöming med våra ögon kommer på skam. Ingenting annat än berg och huskroppar skärmar av stadens utblickar, varken vegetation eller inhägnader. Så är det i grönländska städer. Med få luftföroreningar och lite vegetation, och få insekter framträder omgivningen så tydligt allt känns nära. Referenser som vi själv använder som hjälpmedel vid avståndsbedömningar finns inte här. Städernas omgivningar skapar sina egna referenser. En valfena dyker upp ur havet vattnet, isberg seglar långsamt fram i fjorden. En kajakpaddel i händerna på en grönländare ute till havs. Grönländska och arktiska landskap skapar sina egna referenser, vilka tar tid för en utomstående att lära känna. Bostäder i Nuussuaq. Nuuk färger De färgade husen ger städerna en alldeles egen färgpalett. Traditionellt har regeln i en grönländsk by varit att inte måla samma färg på sitt hus som grannen. Det är en fröjd att promenera runt i denna färgkaskad som innehåller alla tänkbara kulörer. Färger, sommarens tid är kort, det märks att naturen har bråttom. På några få veckor måste allting ske. Polardjurens och växternas pollinering, tillväxt, parning, födslar. Naturen har bråttom och förändringar sker nästan timme för timme. Fjällen skiftar mellan vita, bruna, roströda, gröngula, orange:a färger. Dagvattenkanaler brevid huvudgatan i Aasiaat gaturum Mellan Grönlands städer finns inga vägar. Biltrafiken inne i städerna är ändå påtaglig. Bilen har blivit en statussymbol och samtidigt ett praktiskt sätt att färdas i speciellt när vädret är sämre. Att åka bil är också ett nöje hos grönländarna. Många åker i bilarna fram och tillbaka till flygplatserna utan att ha något egentligt ärende där. Asfalten är ett ganska nytt material och används flitigt i stadsmiljön. Först nyligen har man planlagt gångbanor vid de nyanlagda vägarna. Det är dyrt att bygga här. Byggsäsongen är kort, maskiner och arbetskraft och material är dyrt. Parkområde i Nuuk mellanrum I Grönland äger kommunen all mark. För att få bygga ett hus ansöker man om tillstånd att låna marken för att uppföra sin fastighet. Marken runt husen är i regel kommunens. Det gör med andra ord all mark runt husen är offentlig och de privata ytorna är få. Då blir våra begrepp som offentligt, halvoffentligt och privat är inte lika självklara. Kvartersstrukturer och fastighetsgränser skiljer sig med andra ord markant från våra städer. Rörelsefriheten i de grönländska städerna är större och siktlinjerna fler. I ett land där marken inte gått att bruka är markägande inte så viktigt och det är en anledning till att det privata och halvprivata och offentliga ter sig så annorlunda i grönländska städer. Bänk i Aasiaat stadsrum Ett stadsrum bildas av en utplacerad bänk vid en fin plats. Stadsrum skapas av berg-i-dagen när varma klipphällar inbjuder stadsborna till vila. Inomhusmöbler som placeras utanför bostaden vackra dagar blir mötesplatser för grannskapet. En sydvänd entré i lä skapar marknadplats för försäljning av hantverk, kvanne, sälspäck och second hand-kläder. Stenar, klippor, vattendrag, lågväxt vegetation och gräs bildar grönländarnas gröna stadsrum. I grönländska stadsrum ser jag alla människor, antalet människor är relativt få och tempot stillsamt. Här behöver jag inte sålla bort några intryck, jag får möjlighet att ta in allting jag ser i staden. Stadens urbana möbler är mobila. Detta är mycket praktiskt då snöröjningen far hårt åt mot all möblering utomhus. Då den första snön faller plockas möblerna in med truck och placeras ut igen när snön börjat smälta. Torghandel i Nuuk sol&vind Där solen är där är människorna. I ett land utan skuggande vegetation är det tur att solen alltid är ett välkommen. Sydvända entréer är samlingsplats för stadsinvånarna, vid nordvända entréer finns inget stadsliv. I Arktis, där månadsmedeltemperaturen inte överstiger 10g rader är det solen som skapar ett behagligt mikroklimat i staden. Vinden, däremot, försämrar det. Vinden i Arktis är alltid kall, i Ilulissat luktar den till och med is. Därför uppstår det temporära mötesplatser i staden där det är lä och sol. Här står grönländarna gärna mot en varm husvägg och fångar solens strålar. Det är vid sådana platser som det också uppstår handel. Försäljare säljer allt ifrån sälskinn, smycken, leksaker, begagnade kläder, dvd:er till torkad fisk och kvanne. Arkitekterna Christoffer och Thomas menar att eftersom mikroklimatet är så viktigt i arktiska städer är det av stor betydelse att skapa utemiljöer där sol och lä är minst lika viktiga komponenter som själva gestaltningen. Tvätt på tork i Aasiaat tvättpåtork I Arktis är luften torr, så torr att det går att torka kläderna utomhus året om och tvätten förblir ren då luften är klar. Det skapar en fantastisk färgrikedom i staden. Tvätt sorteras och tvättas färgvis vilket gör även torkställningen till en färgpalett. Viadukter i Nuuk smältvatten Det smälter oerhörda mängder snö i Arktis. Så mycket att smält/ dagvattendikerna i Nuuk, Ilulisaat och Aasiaat är breda och djupa. De bildar stora kanalsystem runt stadens vägar. Jag förstår att snön härskar här. Det har inte heller funnits vare sig ekonomisk möjlighet eller fysisk möjlighet att gräva ner dagvattensystemet under mark. Det blir kanaler med broar och spänger över. Men det är spännande. Man följer vattnets väg från land till hav i en storstad. Ibland bildar de smutsiga barriärer i staden, det är ganska mycket skräp som simmar med smältvattnet. Trappor till bostäder i Aasiaat trappor Som ett grovmaskig nät slingrar sig trapporna kors och tvärs över bergen. Trapporna bildar genvägar och kopplar samman de olika höjdskillnaderna som råder. Husen ligger för det mesta utplacerade på bergsknallarna och kräver ibland långa trapppartier för att nås. Även spänger slingrar sig fram över knallarna. Trappor och spänger utgör viktiga stråk i stadens gångstruktur och dessutom viktiga stråk när snön ligger djup. Trapporna är byggda i trä och gör ett minimalt ingrepp i landskapet. Sällan eller aldrig ser jag sten- eller betongtrappor. Nivåskillnaderna i städerna gör att tillgängligheten i vissa delar är svår. Inte sällan ser man människor som går placera rul�latorn i början på trappan och därefter försöka ta sig upp efter bästa förmåga. Fram till nyligen fanns det lag på att entré måste ligga minst ett trappsteg från marknivå, för att skydda mot snön. Detta har naturligtvis inneburit en begränsad tillgänglighet för rörelsehindrade. Men nu försöker man hitta olika lösningar för att kunna minska snöproblematiken och samtidigt göra entréer tillgängliga för alla. Lekande barn i Nuuk lekplatser Barn leker överallt. Antalet lekplatser är få men utemiljön desto mer spännande. Här finns klippor, stränder, berg, trappor, kulvertar, lyktstolpar, tak. Och barnen är överallt. Jan Karlsson på kommunen säger att grönländska barn älskar att klättra på tak. Hur de kommer upp och ner är en gåta, men vart vi än rör oss i staden ser vi barn på taken. Säkerheten på lekplatserna är låg, ibland så låg att de får mig att haja till. Men barnen från Grönland är mycket väl motoriskt utvecklade. I närheten av hamnen ligger de egenhändigt byggda kajakerna i långa rader. Det är smäckra och lätta. Brevid kajakerna finns en i första anblicken märklig ställning. Fyra stående stolpar placerade i en fyrkant med dubbla reppar hängande mellan sig. Jag tror först att det är någon form av torkställning innan jag sedan får se ett glatt tjejgäng rusa mot den börja göra allehanda konster på repen, det ser ut som någon form av cirkustrix. Av arkitekt Eva Johnson, som varit bosatt i Grönland i två år, får jag veta att dessa ställningar används för att träna upp balansen inför kajakpaddlingen. Här övar man eskimåsvängar och olika tekniker för att hantera balans. Det nollgradig vattnet i fjordarna gör att ett ofrivilligt dopp kan innebära livsfara, så tekniken och balansen måste sitta. Skatepark i Nuuk idrottsplatser Skateområdet i Nuuk ligger precis brevid ungdomsgården. När vi passerar där är det fest, både utomhus och inomhus. Högtalarna är placerade i fönstret och hela området får ta del av partyt som ekar mellan bergen. Några deltagare är fullt upptagna av att trixa i skateparken medan andra dansar vid högtalarna. Det har nyligen blivit sommarlov för stans ungdomar. Fotboll är en stor sport i Grönland. I nästan varje butik finns det spelutrustning och fotbollskläder att köpa. På grund av klimatet finns det inte några gräsplaner och därför utförs all idrott på grus eller konstgräs. Den bergiga terrängen erbjuder däremot fantastiska naturliga läktare och överallt runt fotbollsplanen finns möjlighet för människor att beskåda planen. När vi besöker Ilulissat pågår den Arktiska Midnattsorienteringen och fler än 10 nationer finns representerade. Vi får veta att den största svårigheten att orientera här är kompassens missvisning på nästan 40 grader. Att missvisningen blir så stor beror på att den geografiska och den magnetiska nordpolen inte ligger på samma ställe. Ledningar i Aasiaat ledningar Det finns ingen jordmån att gräva ner ledningarna i. Att spränga och schakta är enormt kostsamt och därför ligger de flesta ledningar ovan mark i städerna. Synliggörandet av städernas energi-och vattenförsörjning är ett intressant inslag i stadsmiljön. De skapar till viss del barriärer i landskapet men ger samtidigt en förståelse av komplexiteten i städers försörjningssystem. Isberg i Diskobukten snö&is Isen är även under sommaren högst påtaglig genom isberg i havet eller glaciärer på land. Isen i alla dess former är mångfacetterad och vacker. Den ständigt nya färgerna och formationerna gör den föränderlig och samtidigt rofylld. Stora delar av året är ligger snön djup och stadslandskapet präglas då av de snöformarationer som naturen och människorna skapar. Snöns inverkan på städerna och landskapet är något som måste upplevas på plats och därför har jag redan bestämt mig för att resa tillbaka till detta fantastiska land för att få uppleva vintern! “Jag tänker på det motsägelsefulla i denna hårda och djupfrysta natur i själva verket var så känslig för varje form av ingrepp. Det sparsamma livet reagerar omedelbart, markskiktet som bildats genom seklers avlagringar är så sprött -så hudlöst- att varje fotavtryck kräver oändligt lång läkningsprocess för att skiktet ska återställas. Om det alls lyckas.” Arktisk Sommar - med Ymer genom Ishavet av Gunnar Brusewitz1981
© Copyright 2024