God sed på försäkringsförmedlingsmarknaden Jan Fritsch VD Insuresec AB God sed enligt Insuresec Marknadsföring versus rådgivning Användning av begreppen oberoende, fristående m.fl. Dokumentation av kundmöten Önskvärd metod för uttalanden om god sed och disciplinärenden Marknadsföring versus rådgivning En förmedlare har mycket svårt att undvika ansvar för givna råd genom att utge sig för att bara marknadsföra finansiella instrument. Avgörande för om information som en försäkringsförmedlare lämnar till kund ska betraktas som rådgivning eller marknadsföring ska bedömas ur kundens perspektiv. Om kunden har haft fog för att uppfatta informationen som rådgivning har förmedlaren ett rådgivningsansvar. Det är uteslutande vad som sagts vid mötet och vilken information som utbytts som avgör om det är fråga om rådgivning. Inte ens om kunden skriftligen har accepterat att förmedlaren inte har något rådgivaransvar, går förmedlaren fri från ansvar. Kravet att följa god sed som försäkringsförmedlare innebär inte enbart att följa lagar och andra författningar inom förmedlarnas område. Kravet gäller även andra områden som kunden kan ha fog för att uppfatta som närliggande till försäkringsförmedling, t ex rådgivning om värdepapper, även sådana som inte ingår i en försäkring. Nämndens uttalande gör det betydligt svårare för en förmedlare att byta roll eller på annat sätt undvika ansvar för lämnade råd Begreppet oberoende mm. Oberoende, opartisk, fristående osv Det finns en uppenbar risk för att de begrepp som används skapar osäkerhet och felaktiga förväntningar hos kunderna, vilket i sin tur riskerar att skada förtroendet för försäkringsförmedlingsbranschen. Bl.a. Anders Parment påpekar att risken är att en konsument bibringas intrycket av att en försäkringsförmedlare alltid grundar sina råd på en opartisk analys och alltid är oberoende (jfr Anders Parment, Arbetsrapport till Finansmarknadskommittén 13 november 2012, s. 18). Det finns därför behov av att Insuresecs Disciplinnämnd preciserar de krav som måste vara uppfyllda för försäkringsförmedlare som utger sig för att grunda sina förslag på en opartisk analys eller vara oberoende Opartisk Enligt 6 kap. 2 § LFF ska en försäkringsförmedlare i rimlig tid innan ett försäkringsavtal ingås lämna information till kunden om de närmare förutsättningarna för den aktuella förmedlingen, dvs. huruvida förmedlaren ger råd på grundval av en opartisk analys eller om förmedlaren förmedlar försäkringar från endast vissa försäkringsgivare Skyldig att lämna rådgivningen efter en analys av ett tillräckligt stort antal försäkringsavtal på marknaden. En opartisk analys ska omfatta ett tillräckligt stort urval från den marknad som är relevant ur ett kundperspektiv (jfr artikel 12.2 och skäl 20 i Direktivet). Oberoende Försäkringsförmedlaren får inte genom ägarförhållanden eller på annat sätt, direkt eller indirekt, vara beroende av vare sig försäkringsgivarintressen, egna intressen eller närståendes intressen. Detsamma gäller det företag där försäkringsförmedlingsverksamheten bedrivs. Andra begrepp Kan vara svårbegripliga om man inte tydligt talar om vad man menar Utesluter inte oberoende eller opartisk analys, men det framgår inte alltid om dessa begrepp inkluderas eller ej Dokumentation Både för kunden och förmedlarens säkerhet Standardblanketters roll Jag har inte tid…… Kommunikationskravet Bevisbördan om inte dokumentationen uppfyller regelkravet Uttalanden eller diosciplinärenden? Brott mot kända och tydliga regler => Disciplinärende Brott mot kända men otydliga regler => Uttalande med förtydligande om vad som gäller
© Copyright 2024