070-524 72 34 I detta nummer Sid 3 Ordförande har ordet. 4 Sommarträffen 21 juli. 5 Svenska Släktkalendern 2012. 6 Välbesökt Släktforskningens dag på Nynäshams Bibliotek. 7 Vet du vem du är. Blåeld på stranden Sommarträffen 21 juli 2012 Årets sommarträff: Furilden och Evys Gårdsmuseum. Program: Samling ”Gallerbron” vid utfarten till Furillen Kl: 11.00. Guidad tur vid bl.a. Gamla Tjärfabriken, Stenbrottet mm. Evys Gårdsmuseum. Föreningen bjuder på kaffe/te/dryck och macka. Anmälan görs till: Göran Karlsson på mobil 0703019429 alt mail: [email protected] senast måndag 16 juli. Välkommen! Gotlands Genealogiska Förening http://www.gotlandsgenealoger.se i samarbete med Vuxenskolan Gotland www.genealogi.se Svenska Släktkalendern 2012 vädjat hos de svenska myndigheterna för henne, att de skulle släppa in Nelly Sachs som flykting undan Det är alltid spännande när den nya årgången av Svenska Släktkalendern kommer. Vilka släkter finns nazisterna. Det var ingalunda någon självklarhet på 1930-talet. med? Kändisar? År det någon släkt som man redan Leoni (Nelly) föddes 1891 i Berlin som enda barnet till känner till? Någon som man är släkt med till och den förmögne judiske köpmannen William Sachs och med? I år innehåller årsboken en hel del godis, en påfallande stor mängd kända svenskar, företrädesvis hans hustru Margarete Karger. Nellys uppväxt var skyddad och samtidigt uppmuntrande och hon fick författare, och det är inga dåliga personligheter som tid och möjlighet att ägna sig åt kultur, åt dans, musik vi får lära känna släktingarna till i årets bok. Fem av Sveriges sju nobelpristagare i litteratur genom tiderna och poesi. Först 1940, i sista minuten, lyckades hon få inresetillstånd i Sverige tillsammans med sin mor finns med: Erik Axel Karlfeldt, Pär Lagerkvist, Eysom då var änka. De två bodde sedan tillsammans i vind Johnsson, Harry Martinson, Nelly Sachs och Tomas Tranströmer. Endast Verner von Heidenstam en liten etta i Stockholm fram till moderns död tio år senare. De som tidigare närmast hade levat överklassfattas, för Selma Lagerlöf stora släkt är redan flera liv i Berlin kom att leva under mycket små förhållangånger utredd i tidigare årgångar av boken. den,. Nelly Sachs började nu på allvar att skriva, och En författare som nog hade fått det åtråvärda priset om han hade haft ett mer smidigt sätt, nämligen Au- skriva så att hon mötte beundran. Hennes tema var i gust Strindberg, är förmodligen mer känd utomlands huvudsak det judiska folkets lidande, ett ämne som än alla de här nobelprisvinnarna. Både hans fars- och då var högaktuellt, och hennes verk gav henne ett delat nobelpris i litteratur 1966. morssläkt har fått komma med i boken. Per Wästberg är en annan känd skribent. Han har lik- Ingen av de här ovan nämnda kvinnorna hade några som Walter Ljungqvist, gift andra gången med Ger- barn, medan alla de manliga hade det. Jag kan inte da Antti, fått sin släkt med i årets upplaga av boken. låta bli att jämföra de manliga författarna lite med Kanske har redaktionen tänkt på könsjämvikten, för varandra när det handlar om deras ättlingar. Alla hade barn, men alla var inte de mest hängivna fäder. ett antal kvinnliga författare och kvinnopionjären finns också med. Fredrika Brehmer, född 1801, är en Vi börjar med den medelålders Erik Axel Karlfeldt än i dag välbekant kvinna. Hon kom aldrig att få nå- som fick barn efter barn med en tjugo år yngre sömmerska i Stockholm, Gerda Holmberg, barn som hon i got eget boende och förblev ogift. En annan kvinna, känd som en mycket skarpögd skribent, är den på sin huvudsak fick ta hand om på egen hand. Samtidigt tid välkända Klara Johansson, född 1875 i Halmstad. hade han ett förhållande med en annan kvinna som fick ett barn som dog späd. Först när Gerdas femte Hon hade två långvariga sammanboendeförhållanden med andra kvinnor redan från sekelskiftet 1900. barn väntades gifte skalden sig med henne - efter I litteraturhistorien kallas hon Anna Maria Lenngren, påtryckningar av dåvarande ärkebiskop Nathan men det var hennes namn som gift med kommerserå- Söderblom, som det sägs. det Carl Peter Lenngren. Hennes namn som ogift var Karlfeldt var då medlem av Svenska Akademin och en känd författare. Både Eyvind Jonssons son Tore Malmstedt. Hon var en blygsam kvinna som inte på och Per Lagerkvists son Bengt har beskrivit sina fäder något vis ville framhäva sig och sina diktalster. En märklig sak med henne är dessutom att hon hade del som kyliga och frånvarande. Likaså skall Per Wästbergs dotter Johanna Ekström i vår komma ut med en i stor värmländsk släktkrets av författare med en gemensam anfader på 1600-talet, borgaren Elof Ågren ganska kritisk bok om sin uppväxt. August Strindberg framstår som ett undantag. Han har beskrivits i Karlstad. I kretsen fanns bland andra Gustaf Fröding, Esaias Tegnér och Selma Lagerlöf. Den här släk- som en mycket omhändertagande far för sina barn både från det första och det tredje äktenskapet, även ten Malmstedt tycks var utdöd på svärdssidan. om han av okänd anledning vägrade att träffa dottern Nobelpristagaren Nelly Sachs kom som flykting till Sverige undan dödsmaskinen nere i trettiotalets Tysk- Kerstin från sitt andra korta äktenskap. land. Hon hade gjort sig ett visst namn som diktare i Av de här kända författarna har Erik Axel Karlfeldt Berlin redan innan nazisterna inledde sina rasförföl- flest ättlingar idag, men han hade också sex barn. Mycket i det sammanhanget är ändå ödets nyck. Vi jelser. Det sägs att självaste Selma Lagerlöf hade En anmälan av Kerstin Jonmyren kan jämföra med August Strindbergs familj. Hans första hustru, den finskfödda skådespelerskan Siri von Essen, fick i två äktenskap tillsammans fem barn, men har inga nu levande ättlingar. Strindbergs andra hustru, den österrikiska journalisten Frieda Uhl fick ett barn och har idag endast en nu levande ättling, och efter henne ingen. Strindberg tredje hustru, den norskfödda skådespelerskan Harriet Bosse, fick trots tre äktenskap även hon endast ett barn, dottern Anne-Marie i äktenskapet med Strindberg. Anne-Marie däremot, född 1902, efterlämnade när hon avled 105 (!) år gammal barn, barnbarn och barnbarnsbarn – tillsammans ett tiotal personer, de flesta med efternamnet Wyller. Släktkalendern är endast agnatisk så därför få man bara följa den gren som behåller det släktnamn som man har utgått ifrån. Döttrar som får barn med andra släktnamn kan man istället rapportera om i samband med det namnet. Uppgifterna om August Strindbergs alla ättlingar finns därför att hämta i skriften Släkten Strindberg från Strinne, utgiven 2008 av Strindbergska släktföreningen, nämnd i samband med släktens presentation. Den släkten är stor och omfattande. Skribenten August är endast en av många medlemmar. Slutsats: 2012, en fullmatad årgång av Svenska Släktkalendern. Välbesökt Släktforskningens Dag på Nynäshamns Bibliotek! I dag firades Släktforskningens Dag på Nynäshamns Bibliotek för första gången i historien. Ett arrangemang som finns över hela Sverige varje år i mars månad, ofta på det lokala biblioteket i samarbete med en lokal släktforskarförening. Nu skulle det alltså vara även i Nynäshamn. Då det inte finns någon förening för släktforskning i Nynäshamn, var det deltagare i en studiecirkel i släktforskning på PRO Nynäshamn tillsammans med några medlemmar av Gotlands Genealogiska Tre av Släktkalenderns utgivare, Tom Risbecker, Magnus Bäckmark och Elisabeth Thorsell bidrar i Förening och föreningen DIS som stod för arrangeboken med sina släkter, Elisabeth både med sin egen manget. Strax när biblioteket öppnade kl. 11.00 började in- Dalhammar från Nordmarks socken i Värmland tresserade strömma in, lokalen där det skulle föreläoch sin ingifta släkt Thorsell från Leksand. Släkten Bäckman från Åtvid i Östergötland är den mest om- sas blev snabbt fullsatt, så man fick ta extra stolar in ute från biblioteket så alla fick plats. Trots detta fick fattande av de här släkterna. många stå. Av den här anmälan kan man få intrycket att boken endast tar upp känt folk, men de flesta medtagna Undertecknade, cirkelledare i PRO och medlem av släkterna är faktiskt alldeles vanliga familjer. I förra de två släktforskarföreningar, höll en föreläsning om utgåvan letade jag efter personer som jag själv hade släktforskning med en serie bilder från Arkiv Digivarit i kontakt med, och hittade faktiskt två, en gam- tal. Föreläsningen tog drygt en timme och nästan till mal lärare och en gammal skolkamrat. I den här år- slutet kom flera in. gången hade jag sämre tur - förutom de tre utgivar- Efter föreläsningen gick deltagarna ut i biblioteket na av boken - ingen som jag kände. Men bättre tur där PRO, DIS och GGF medlemmar hjälpte dem nästa gång: 19 tättryckta sidor med personnamn med att få svar på sina frågor. bara i den här årgången gör att chansen att hitta nåBiblioteket hade gjort en utställning med böcker om gon som man känner statistiskt sett är rätt stor. släktforskning, böckerna fick strykande åtgång, så I bokens inledning finns alla släkter uppräknade många fler har nog börjat släktforska efter dagens som har funnits med sedan bokserien startade 1885. arrangemang. De upptar 25 småstilta sidor. Många frågade även efter studiecirklar i släktforskAlla uppgifter finns även att läsa på hemsidan, ning, så det blir nog full fart på studieförbunden i www.svenskaslaktkalendern.se, höst när det gäller släktforskning. eller på en CD som förlaget har utgivit. Hans-Peter Stülten Vet du vem du är, nya huvudpersoner. Månaderna har gått sedan dess, men i slutet av 2011 var det dags för en ny omgång av det populära TVprogrammet Vet du vem du är. Som vanligt har man valt ut s k kändisar, sångare och skådespelare, fyra kvinnor och fyra män. Ett par av männen – liksom en av kvinnorna - hade de mest trista och laglösa släktförhållanden några generationer bakåt, förfäder som helt stod utanför det gamla bondesamhället. Men som de aktörer de var visade de ingen upprördhet, i alla fall inte framför TV-kameran, vilket var bra gjort. Låt oss börja med de två männen: Dregen Popsångaren Dregen, alias Andreas Tyrone Svensson, född 1973 i Nässjö, var ett djärvt val till serien. Undertecknad som inte är intresserad av popmusik alls, hade aldrig förr hört talas om denne uppseendeväckande person. Han har uppenbarligen gjort sitt allra bästa för att se spektakulär ut, svartsminkad med svartfärgat långt hår, täckt med tatueringar och iklädd matchande kläder. Hans täta svordomar, irriterande för en representant för en tidigare generation, hörde till bilden. Dregen är gift med sångerskan Pernilla Andersson, som jag faktiskt hade hört talas om. Han var enda barnet och vi fick i programmet träffa hans mor Marianne, som framstod som en helt vanlig sympatisk hårfrisörska. Sonen verkade mycket fäst vid henne – och sin styvfar - och berömde modern mycket. Hans far Tyrone (namnet uttalat med e på slutet, i likhet med sonens andra förnamn) var tydligen en olycklig person som begick självmord när sonen var i tioårsåldern, men då var föräldrarna redan skilda. Statarsystemet Dregens farföräldrar var statare i Småland och därmed fick programmakarna tillfälle att fördjupa sig i det nu försvunna yrket, som många åtminstone i den yngre generationen knappast har hört talas om. Gifta lantarbetare vid gods och större gårdar i södra Sverige avlönades med mat och husrum och en mycket liten kontant ersättning. De fick ofta finna sig i urusla bostäder och det var vanligt att godsägarna fordrade att statarhustrurna skulle ta på sig ett slitsamt mjölkningsuppdrag på godset. Statarnas enda frihet bestod i möjligheten att flytta mellan olika arbetsplatser år för år i hopp om bättre förhållanden, vilket gjorde dem till en rotlös samhällsgrupp. Systemet, importerat från Tyskland, hade faktiskt sin grund i 1800-talets förbättrade levnadsförhållande, vilket ledde fram till en överbefolkning som landet, trots en kraftig emigration, hade svårt att klara. För nya arbetslösa generationer var det bättre att bli anställd på hårda villkor än att inte kunna försörja sig alls. Det bitvis förnedrande systemet påtalades alltmer officiellt under 1900-talets första del, och de s k proletärförfattarna som ofta kom från statarmiljöer beskrev missförhållanden i sina böcker. Ivar Lo-Johansson var kanske den mest pådrivande skribenten. 1945 förbjöds statarsystemet i lag. Alla lantarbetare skulle därefter ha betalt i kontanter och därmed ha frihet att bo var de ville och köpa den mat de själva föredrog. I takt med landets förbättrade levnadsförhållanden efter andra världskriget höjdes lantarbetarlönerna vartefter genom fackliga avtal. Hor och fattighus Dregens statarförfäder var lite annorlunda i så måtto att de hittade på ovanliga, ofta amerikanska förnamn, på alla sina barn, varav Tyrone var ett. Bakom dem i släkten fanns sedan mest elände, en kvinna sinnesjuk intagen på hospital, en man sänd för straff på Långholmen, flera av förfäderna födda utom äktenskapet och uppvuxna på fattighus. Någon av dem visade sig ha blivit bestraffad för s k lönskaläge. Före 1860-talet bedömdes det som en kriminell gärning att föda barn utom äktenskapet. Det fanns tre svårighetsgrader: lönskaläge, enkelt och dubbelt hor. Det första gällde sex mellan två ogifta personer, enkelt hor gällde där en i paret var gift och dubbelt där båda var gifta på annat håll. Lönskaläge bestraffade med böter och kyrkliga skamstraff, enkelt hor med höga böter och det dubbla med mycket höga böter och längre tillbaka ibland dödsstraff - som dock kunde benådas. Programmakarna fick även tillfälle att berätta om fattigvård i gammal tid och fattighus som många socknar valde att uppföra under sent 1800-tal. Där fick de utslagna visserligen tak över huvudet – hur det nu var - men de måste ändå oftast ut och tigga i socknen för att kunna få mat för dagen. Det var nog egentligen bättre för de fattiga i de socknar där de fick gå sockengång, vistas ett par veckor i taget hos olika bönder. Finns en fattig person i huset går det knappast att låta bli att ge den mat, alla människor känner ändå viss empati. De som var undanstuvade i ett särskilt hus var det säkert lättare att inte bekymra sig om. Dock - allt detta med fattigvård i våra förfäders tid är lätt för oss i dagens välfärdssamhälle att klandra. Vi måste hålla i minnet att Sverige i tidigare sekel var ett fattigt land. Bönderna hade oftast inte mer att röra sig med än vad de själva nödtorftigt behövde. Sjuka och utfattiga människor utgjorde därför en börda för socknarna. Ogifta mödrar föraktades och straffades inte minst för att sockenborna ofta måste försörja dem. Man antog därför att hårda straff skulle sänka antalet. På Degens mors sida fanns en banvakt och man kunde visa en typisk banvaktsstuga på ett rum och kök. Några av hennes förfäder hade varit baptister, och då kom man in på väckelserörelsen i Sverige i slutet av 1800talet. De frikyrkliga blev i början hårt ansatta av kyrkans män och många fann det därför det bäst att emigrera. I programmet visades en s k dopgrav för baptister för sina vuxendop av medlemmar. Torsten Flinck Näste kändis var Torsten Flinck. Han är känd som en ytterst begåvad skådespelare och regissör, men också känd för att ha levt ett hårt och tärande liv, vilket hans yttre också tydligt visare spår av. Han föddes 1961 med svensk mor och marockansk far. Det hela var rätt tidstypiskt, ung blond svensk tjej far till Paris för att lära sig språket, träffar mörk stilig ung man och förälskar sig. Resultat blev i det här fallet tvillingpojkar födda i Sverige, med en far i Paris som helt undandrog sig ansvaret. Det visade sig att han redan var gift hemma i Marocko och hade barn där. Torsten var bitter på fadern. Han var nu död, men hade levat en stor del av sitt liv i Paris tillsammans med olika kvinnor, men med hustru och barn kvar i Marocko. Tala om kvinnosyn och kvinnoroll! Det var i huvudsak Torstens mors sida som programmet gick vidare på. Liksom i Dregens fall hittade man där mycket elände. Hans morfar, Benediktus Johansson Flinck hade varit cirkusartist utan någon egentlig fast adress. Han tillhörde dem som fanns antecknade i Obefintlighetsboken. Emellanåt hamnade han i fängelse för stöld. Därmed kom man i programmet in på gamla tiders straff. Under senare delen av 1800-talet uppfördes fängelser runt om i landet. De var ett led i humaniseringen av behandlingen av dömda brottslingar, och visst var det bättre än tidigare spöstraff och annat. Ändå framstår de första fängelserna minst av allt humana med dagens synsätt. Där rådde hård disciplin och den som inte lydde kunde hamna i isolering och värst av allt i helt mörka rum under lång tid. Det mycket märkliga med Benediktus Flinck var att han lämnade sitt brottsliga liv efter tillsammans 15 år i fängelse - och så debuterade som kåsör i Närkes Allehanda, där han ofta på ett lite raljerande vis berättade om livet inom lås och bom! Hans far hade varit skräddare i Örebro och tydligen den som hade antagit namnet Flinck. Alla medborgare hade på den tiden rätt att anta ett efternamn, och hantverkare och yrkesmän gjorde det nästan alltid, troligen för att särskilja sig. Bönder antog sällan nya efternamn. De hade alltid gården som sin identitet. Benediktus hustru hade en svag bakgrund som född utom äktenskapet. Hennes mor hade fött åtta barn utan kända fäder, och de som fick lida mest i sammanhanget var naturligtvis barnen, som modern inte kunde försörja. Därmed kunde programmet upplysa om gamla tiders fattigauktioner. Den som bjöd minst för att ta hand om någon som inte kunde försörja sig, fick uppdraget. Halvstora barn gav inte så mycket pengar, de ansågs kunna arbeta för födan, medan spädbarn och sängliggande gamla självklart gav mer. Det säger sig självt att det oftast inte var de bäst skickade som vann budgivningen. Fattigauktioner har sedan länge ansetts som en skamfläck i vår sociala historia, men återigen måste vi påminna oss sockenböndernas situation. De flesta hade inte mer än att de nödtorftigt kunde försörja sig. Programmet om Torsten Flinck avslutades med sökande efter hans marockanska halvsyskon. Därmed demonstrerades svårigheterna med att söka efter människor i andra länder med annan, mindre omfattande typ av folkbokföring, än vår detaljerade. Man sökte runt i Casablanca, men misslyckades helt. Huvudpersonen hade ändå både rakat och klippt sig hos en barberare där borta för att bli presentabel för släkten. Flera månader senare hade programmakarna dock hittat en syster som kom till Sverige med ett par anhöriga och fick träffa Torsten Flinck. Måns Herngren Så över till ett par herrar med förfäder som hade levat under mer ordnade förhållanden. Regissören Måns Herngren är född 1965 i Stockholm. Man skulle kunna beskriva honom som en medelklassvensk – i likhet med sina förfäder. Den matintresserade Herngren visade sig ha en gästgivare på 1800-talet i Asarum i Blekinge i släkten. Gästgiveriet finns kvar än i dag fast naturligtvis i helt annan skepnad. Hans farfar var arbetare i Lidköping och en känd profil i staden eftersom han även var socialistagitator i början av förra seklet. Före honom fanns en rad av kakelugnsmakare i släkten. Yrket beskrevs sedan mer ingående i programmet. En annan släkting visade sig Sven Ekberg var mjölkutkörare, född i Stockholm, När man i programmet sökte efter hans föräldrar kom man in på en känd företeelse i storstäderna, anteckningen moder och fader okänd i kyrkboken. Att föda barn utom äktenskapet var i vårt förflutna stigmatiserande. Strängt straffbelagt var det sedan 1600-talet och skambelagt för resten av de utsatta kvinnornas liv. Den utväg pressade och skräckslagna ogifta unga kvinnor kunde ta till var att föda i lönn och sedan direkt ta livet av barnet. De som blev upptäckta hade bara ett straff att vänta, dödsstraff genom offentlig halshuggning med påföljande bränning av kroppen. Bränningen gjordes för att själen inte skulle kunna återuppstå efter döden, enligt deras synsätt. Att föda anonymt Den ökande mängden kvinnoavrättningar upplevdes allt mer besvärande i socknarna. Under senare hälften av 1700-talet ville kung Gustaf III med sina medhjälpare lindra straffskalorna för brott i landet. För att komma tillrätta med barnamorden stiftades en lag som gav kvinnor rätt att föda anonymt, och därmed låta dem undgå kyrkans och samhällets straff. Att ändra på straffen var däremot inte under diskussion. Redan på 1860-talet upphörde den lagliga bestraffningen av ogifta mödrar, men attityderna levde kvar. I valfri kyrkbok från sent 1800-tal i en stockholmsförsamling är minst en tiondel antecknade utan kända föräldrar. Det var inte ovanligt att gravida kvinnor tog Ted Rosvall som tjänar som expert genom hela programserien tog med Måns på en resa i Västergötland sig till en storstad, födde sitt barn där och lämnade det och visade på byskylten Norra Härene, varifrån Måns direkt till ett barnhem för att sedan återvända till sin efternamn, ursprungligen soldatnamn, hade kommit. hemsocken, där ingen fick veta något. Även ogifta Soldaterna hade alltid särskilda namn och under sena- kvinnor i Stockholm som behöll sitt barn valde konsre delen av 1800-talet hände det rätt ofta att soldatbarn tigt nog att förbli anonyma i födelseböckerna. Det verkar endast ha varit en svensk företeelse med laglig tillövertog namnen som efternamn. låtelse att föda anonymt. Först i och med de nya sociSlutligen drogs en ogift mor i Måns släkt fram. Hon allagarna som kom 1917, måste alla mödrar - och hade blivit mycket förödmjukande behandlad av sin närmsta släkt, som också var Måns släkt. Hon kunde helst även fäder - till uä-barn uppges i kyrkboken. inte erkännas offentligt på grund av sitt barn och faRickard Wolfs morfar var just antecknad utan kända miljen ville inte ha kontakt med henne eftersom den föräldrar i en stockholmsförsamling. Nu lyckade ändå ”hade kommit upp sig” i samhället. Detta speglar en attityd som känns mycket långt tillbaka i tiden. Ändå programteamet luska ut föräldrarnas namn. Det de gällde det här mitten av 1900-talet! Attityderna i sam- fann var nog inte så representativt för de anonyma mödrarna, för barnet hade ett föräldrapar som levde manhanget har tack och lov förändrats helt. ogifta ihop tillsammans med sina barn. Man talade om sk stockholmsäktenskap : de var inte gifta men levde Rickard Wolf Rickard Wolf är född 1958 och uppvuxen i Karlstad. ihop som om de var det. Modern i den här familjen Redan som 20-åring flyttade han till Stockholm efter- var änka och försörjde familjen som torgsäljare av ”nippel”, dvs allehanda småsaker. som - som han uttryckte det i programmet - det inte Man gick sedan vidare på hennes bakgrund och kom gick att vara homosexuell i en så pass liten stad som så småningom fram till själve Johannes Rudbeckius, Karlstad. biskop i Västerås. Han hade många barn varav de flesRickards mor var svenska och hans far hade polskjudisk bakgrund, därav hans efternamn. Hans morfar, ta ovanligt nog överlevde barndomen. Det är känt att ha varit svensk schackmästare, Malte Liljeström, bosatt i Jönköping och född 1908. Även han hade varit uttalad socialist. Indelningsverket Måns hade indelta soldater bland förfäderna, i likhet med de flesta svenskar. Indelningsverket instiftades under Karl XI:s tid på 1680-talet och upphörde officiellt 1901, men hade då varit på avskrivning under flera decennier. Det fanns tre vapenslag i det gamla Sverige, armén, flottan och kavalleriet. De anställda kallades därför soldater, båtsmän och ryttare. Förmodligen hade båtsmännen det sämst, iskallt och vått på båtarna. Alla de indelta hade en bostad med en bit jord till som yrkesförmån så länge de var anställda. Eftersom soldaten periodvis var borta på övningar var han tvungen att ha en hustru för att sköta jord och djur därhemma. Deras hustrur kom påfallande ofta från mycket svaga förhållanden, en del av dem var rätt mycket äldre än sina soldater, och många hade fått barn utom äktenskapet. Att bli soldathustru var knappast lockande, alla visste vad en sådan riskerade. Om soldaten dog måste änkan och barnen flytta från torpet ofta till svåra fattiga förhållanden, så en soldat fick väl uppenbarligen hålla tillgodo med den kvinna han kunde få tag på. många i dagens svenska befolkning har biskopen som hon rätt att åter delta i samhällets aktiviteter. Av nåanfader, kanske man kan gissa på flera hundra tusen. gon anledning ansågs det att inte heller fadern skulle delta vid dopet. Om barnet däremot verkade mycket klent och barnRickard Wolfs farssläkt var alltså polsk-judisk. Teamet gjorde ett besök i Polen och ett koncentrationslä- morskan upplevde det som att det inte skulle kunna leva vidare så många timmar hade hon rätt att döpa ger, där en syster till Rickards farmor hade mördats. barnet direkt. I värsta fall kunde en vanlig hjälpkvinna Där gjorde programmakarna ett fint inslag. Det var få göra det. Det var viktigt, för då kom barnet att dö tungt men värdigt om 1900-talets kanske största och mest oförklarliga massmord på helt oskyldiga männi- som kristen och tillhöra Guds rike, ansåg man. Det var därför som även till synes friska barn döptes redan skor, män, kvinnor och barn. I dagens minnesmonuefter några dagar. Ett friskt barn kunde snabbt bli ment mitt i Berlins centrum över massmordsoffren sjukt. står Wir müssen nie vergessen (Vi får aldrig glömDet hände givetvis då och då att sjuka barn som hade ma). Det känns viktigt. nöddöpts tog till att leva vidare, så som det hade hänt i det här fallet i Barbros släkt. Fyra kvinnor fanns också med som huvudpersoner: Barbro Svensson, även kallad Lill-Babs, är en gammal slitstark artist, välkänd och omskriven i veckotid- Mer kyrkligt i släkten: Det fanns en lokal sekt i Hälsingland kallad hedbergianerna, en sträng och bokningarna genom årtiondena. Hon är faktiskt född så stavstrogen sekt som fanns i den här släkten längre sent som 1938. Man skulle tro mycket tidigare, så länge som hon har framträtt på scenen. Hennes föräld- tillbaka. rar var mycket unga då hon föddes i sin mormorsmors En av Barbros anor på farssidan hade varit klockare på 1700-talet i Färila kyrka. Därmed kunde man berätta kök i byn Tå i Järvsö socken. lite om en klockares sysslor i äldre tid. Han brukade Det visade sig att Barbro kommer från en släkt med starka kvinnor som har rett ut familjernas liv, medan förutom kyrkomusiker vara barnlärare i läsning, utföra smittkoppsympning och vara prästen tillhanda i största flera av männen lämnar en hel del övrigt att önska. 1895 begicks ett mord i Järvsö. Det var en släkting till allmänhet. Så kom man in på Stora nordiska kriget under Karl Barbro Svensson som hade blivit sinnessjuk och beXII:s tid i tidigt 1700-tal. En anmoder i Barbros släkte gick dådet. Barbros mormorsfar blev dömd för stöld till fängelse var född i Umeå men flydde föräldralös på egen hand samt förlust av medborgerligt förtroende i ett år. Hans i tolvårsålder ända ner till Hälsingland. Ryssarna bränfar i sin tur hade blivit dömd för stöld och fått straffar- de och plundrade hela kusten runt Östersjön när kungen satt i Bender, hela hären fången i Sibirien, och hela bete för det. det svensk-finska riket låg oförsvarat. Umeå brändes ner helt. Medborgerligt förtroende och nöddop I programmet visade man också upp en gammal vackVid förlorande av medborgerligt förtroende - från 1800-talets slut till långt fram på 1900-talet - förlorade er mangårdsbyggnad av typisk hälsingestil. Den tillman rätten att rösta i val, vittna i domstolar eller att gå hörde en släkting till Barbro och hade gått i släkten i borgen. Dessutom avstängdes man från nattvarden i sedan 1700-talet. För övrigt visades hela tiden vidunderligt granna vyer från Hälsingland. kyrkan. Inte förrän 1969 försvann uttrycket i svensk lag. I äldre tider kallades det att få vanfrejd. Med Caroline af Ugglas kommer vi in i en annan I en kyrkbok står det antecknat att en av Barbros anmödrar hade blivit nöddöpt. Barn föddes i gammal tid samhällsklass i vårt lands förflutna, nämligen adeln. Den utgjorde cirka en halv procent av befolkningen i givetvis i hemmen, oftast assisterade av en barnmorska samt några grannkvinnor. Vanligtvis bars bar- det gamla Sverige, prästerskapet utgjorde en annan net om möjligt redan efter några dagar till sockenpräs- halv procent och borgerskapet i städerna kanske en ten som döpte det i kyrkan med de utvalda dopvittne- procent. Resten var allmogen, till största delen bosatt på landsbygden. na, oftast släktingar, närvarande. I vår tid kan barn bäras till dopet av både man och kvinna, i gammal tid Caroline af Ugglas, född 1972 i Stockholm är popsångerska, och följer därmed delvis i samma spår som endast av en kvinna, gudmodern. sin mor, mormor och mormorsmor, alla sångerskor, Föräldrarna var inte närvarande vid dop, modern för att hon ansågs som oren i fyrtio dagar och därför skul- fast i en helt annan musikgenre än hon efter vad man le hålla sig hemma i stillhet den tiden. Först efter det kunde anta. Jag antar också att det hör till popgenren att hon hade blivit kyrktagen av prästen i kyrkan hade att klä sig uppseendeväckande och uppträda allmänt rebelliskt som hon gjorde i avsnittet. Nog har hon anor allt, såna som är kända i vår historia. En kusin till hennes farmor var Ivar Krüger, han som orsakade den s k Krügerkraschen som 1932 skakade hela världens finansmarknader. En annan var ärkebiskop Magnus Beronius, den man som krönte Gustaf III, återgivet på en berömd tavla av Pilo. Ytterligare en ana var Therese Stedingks, hon med sin berömda dagbok. Släkten af Ugglas adlades 1772, och blev så småningom en greveätt. Caroline fick av den anledningen göra ett besök i Riddarhuset i Stockholm. Man påminde tittarna om adelsståndets uppkomst genom Alsnö stadga från cirka 1280 under kung Magnus Ladulås tid. Där stadgades att den storbonde som kunde rusta en soldat och en häst för stridsändamål fick skattefrihet. Sedan flöt det på och det särskilda adelsståndet skapades. Adeln skulle man också kunna kalla för Sveriges krigarkast, de som ställde upp med officerare i fält. Deras privilegier och skyldigheter avskaffade med 1809 års regeringsform. Judisk gren Överraskande var att man fann en judisk gren bland Carolines anor, utgående från hovjuveleraren Bernhard Benedikt, född 1815. Därmed blev det tillfälle att besöka Stockholms gamla synagoga där man visades runt. Det var återigen kung Gustaf III som stod för nytänkandet. Han lyckades lätta på stränga religiösa regler och lät judar få invandra i Sverige, till stor nytta för landet eftersom de invandrade judarna var kunniga i handel och startade butiker och företag. Bernhard Benedikt visade sig också vara stamfar till Raoul Wallenberg, han som lyckades rädda ett stort antal judar från nazisterna i Budapest i andra världskrigets slutskede. Han dog förmodligen 1947 i Ljublanka-fängelset som fånge i Stalins Ryssland, ett djupt orättfärdigt livsslut. Skådespelaren Suzanne Reuter är född 1952 i Stockholm. Hon är dotter till den på 1940-talet kända skådespelerskan Bojan Westin. Suzannes far kom från den kända redarfamiljen Reuter i Göteborg med en mängd fraktfartyg i sjöfart ute i världen, inte minst under andra världskriget. Redarens mor i sin tur kom från den i Norge kända redarfamilj Stralesen. Suzanne fick göra en resa till Norge och besöka en släkting och höra mer om den släkten. Deras gemensamme anfader gick under namnet Sillkungen där i Norge. Suzanne och släktingen fann tyvärr att både den svenske och den norske redaren var alkoholister, ett trist konstaterande, särskilt som Suzanne själv har gått genom pressen med berättelse om sitt alkoholmissbruk – därmed visande på ett ärftligt missbruksanlag. Suzanne visste inte varifrån hennes speciella efternamn hade kommit, trodde att det hade utländskt ursprung, men efter ett visst letande fann man en torpare i Västergötland som helt enkelt bara hade antagit namnet. Det var fritt för vem som helst i det gamla Sverige, man eller kvinna, att anta ett efternamn efter eget tycke bara sockenprästen accepterade det, och endast om det önskade namnet lät för likt adel eller prästers namn opponerade han sig knappast. Sitt patronymikon hade var och en kvar i alla fall. Personer födda utom äktenskapet tog ofta ett särskiljande efternamn, eftersom de saknade patronymikon. Curaçao En detalj som jag inte kan låta bli att kommentera: Speakern berättade om att ett av Reuterconcernens fartyg vid ett tillfälle hade farit ända till ”Kurakau”, och det tog mig en stund att förstå vad han menade. Ön Curaçao i Karibien uttalas allmänt ”Kyraså”. Om speakern inte hade hört talas om ön borde han väl ha hört om likörsorten med samma namn – eller åtminstone hört Povel Ramels kända visa Måste vägen till Curaçao (=”kyraså”) gynga så? Häxprocesserna Suzanne visade sig även ha anor från Axmars bruk i Gästrikland. Där hade det förkommit häxprocesser på 1600-talet, och man fick därmed tillfälle att berätta om den dystra delen av Sveriges historia, fast det inte fanns något bevis för att någon av Suzannes förfäder hade varit inblandad. Svenskt 1670-tal med fattigdom, instängdhet och hård religiös övervakning. Alla, från kungahuset, över prästerskapet ner till fattigfolk trodde fullt och fast att häxor existerade, kvinnor som hade kontakt med djävulen. Ändå lät man i allmänhet de misstänkta kvinnorna vara i fred. De sysslade ofta med botande av sjuka och levde i utkanterna av byarna. Så kom den extatiska löpelden nerifrån Tyskland i slutet av 1660-talet om att häxor och därmed djävulen höll på att ta över i samhället. Man startade särskilda vakstugor för att kolla att barn inte blev bortförda till helvetet nattetid, och började tortera utpekade kvinnor för att få dem att bekänna att de hade kontakt med den onde. Cirka 300 kvinnor fick lida och dödas under denna hysteri, innan den äntligen kunde stoppas av läkaren Urban Hjärne i Stockholm. Han trodde visserligen att häxor existerade, men ansåg det fel med vittnesmål som hade framtagits under tortyr och av vettskrämda barn. Gästrikland, Dalarna och Hälsingland var de mest drabbade områdena. Slutord Den här serien blir allt mer av folkbildning om vårt lands sociala historia, med intressanta pauser med information om diverse nu inte längre förekommande företeelser. Bra gjort att baka in detta på ett Tyvärr missade jag avsnittet om Lena Endre. Det enda jag vet är att hon har gotländsk bakgrund. Nam- underhållande sätt kring varje persons anor! net Endre kommer från sockennamnet Endre på Got- Dessutom gör man stor reklam för genealogin, gör land. Dessutom har jag hört att man i programmet den intresseväckande. Det enda jag ibland undrar är kunde visa att hon var avlägset släkt med sin favorit- varför man hela tiden skall dra folk till landsarkiven regissör Ingmar Bergman på en norrländsk gren. när man oftast bara kan slå upp svaret på den aktuella Kanske någon av läsarna kan komplettera med vad frågan hos SVAR, Arkiv Digital eller Genline på som framkom i programmet om henne? Internet. Från Släktforskningens Dag i Visby I Almedalsbiblioteket passerade besökarna i lagom takt hela dagen förbi GGF:s folk, liksom Arkivcentrum Gotland. Gunilla Swebilius från GGF satt med sin dator och handledde intresserade, och Jan Östergren satt vid sin för Arkivcentrum Gotland.