Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz – vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper och man har varit beroende av varandra för att klara sin vardag och för att överleva. Tillsammans har gruppen kunnat dela på nödvändiga arbetsuppgifter som att samla mat och bränsle, passa barn, ta hand om de gamla, bygga hus och mycket mera. Så har det alltid varit tills nu, idag på 2000-talet är nästan vart tredje hushåll i storstäderna ensamhushåll som innebär att det bor och lever en människa i en lägenhet eller i ett hus. Under 1900-talet var det vanligast att ett hushåll bestod av mamma, pappa och i genomsnitt två barn. Längre tillbaka i tiden var det storfamiljen som var vanligast. I storfamiljen ingick förutom kärnfamiljen (mamma pappa – barn) oftast far och morföräldrar. Vi ska nu se hur det såg ut under olika perioder under förhistorien. Stenåldern Stenåldersmänniskorna levde i små familjegrupper om kanske 5-10 personer. Det fanns inga specifika yrken, utan alla hjälpte till efter förmåga med att skaffa mat och tillverka saker som behövdes. Vi vet inte hur män och kvinnor fördelade arbetsuppgifterna mellan sig. Då arkeologerna har hittat jaktvapen som gravgåvor i både mans- och kvinnogravar så har man tolkat detta som att alla som kunde hjälpte till med jakt och insamling av växter, medan de äldre kanske blev kvar hemma för att passa de små barnen. Kanske var det även deras uppgift att fostra och lära barnen olika saker som man behövde kunna som vuxen, vilka växter som var ätbara hur man slog en flintpilspets, hur man tog tillvara älgskinn, torkade fisk osv. Illustratör, Mattias Persson. Man tror att de små familjegrupperna var del av en större stam om kanske upp till hundratals människor. Stammen har troligen haft bestämda tider under året då alla samlades på vissa utvalda platser för olika typer av ceremonier. Vid dessa sammankomster var det säkert en del festligheter. Kanske träffades man varje år vid midsommar och så var det säkert så att man samlades vid begravningar eller liknande händelser. Vid sådana tillfällen kunde man också passa på att byta varor, ge vandra tips om olika saker, berätta historier och träffa någon som man kunde gifta sig med. Människorna som levde under äldre stenålder hade sällan ett fast hem. Istället valde man att bo på flera olika platser. När man flyttade runt ofta var det lättare om man inte ägde mer än vad man kunde bära med sig. Det fanns förmodligen inte någon bestämd ledare i gruppen utan den som var skickligast på det som behövde göras var antagligen den som de andra lyssnade på. I till exempel gravar från denna tid har man inte hittat något som tyder på att vissa individer behandlades på något speciellt sätt utan alla har behandlats ganska lika. Därför tror arkeologer att det var så det såg ut även i levande livet. Illustratör, Elias Olsson. Det är svårt att veta om människor på stenåldern hade ett mer behagfullt liv som kringströvande jägare och samlare jämfört med att leva som bofast bonde. Ofta förutsätter vi att bondelivet måste varit bättre – kanske beror detta på att vi idag lättare kan sätta oss in i och förstå livet som jordbrukare. Det fanns nog för- och nackdelar med båda levnadssätten. Kanske hade man en större frihet om man vandrade från plats till plats – man kunde ju i alla fall inte äga mer än man det man förmådde bära med sig. Livet var kanske därför rättvist och enkelt. Utifrån de människor som idag lever som jägare och samlare så vet vi att de inte behöver jobba lika många timmar för födan som till exempel en bonde behöver göra, ofta räckte det med i genomsnitt 4 timmar per dag. Då människor valde att bli mer bofasta var det lättare att samla på sig flera saker. Kanske blev det då en större skillnad mellan de som ägde mycket och de som bara ägde lite? Men helt säkra på hur människor hade det kan vi förstås inte vara. Bronsåldern Hur var det då under bronsåldern? Under bronsålder utvecklades ett stort kontaktnät med folk från hela Europa. Det var handelsmän som reste långväga för att handla med alla slags varor. Här i norr var framförallt prestigeföremål av guld, brons och bärnsten som var det man helst av allt ville ha med sig hem. Om man ägde föremål av dessa material så visade man att man var rik och lyckad. De äldsta bronsföremålen som hittats i Skandinavien har haft sitt ursprung i Syd- och Centraleuropa och kanske har de kommit hit som ett resultat av ett utbyte mellan olika ledande släkter. Ett nytt samhälle började nu växa fram, det var ett samhälle som till skillnad från tidigare gjorde skillnad mellan människor. När arkeologer undersöker gravar från denna tid så syns det tydliga tecken på att vissa individer blev mycket rika, i deras gravar finns fantastiska föremål av brons och guld. Varför denna förändring som ledde till stor social ojämlikhet skedde just då vet man inte med säkerhet men samma sak hände i hela Europa vid denna tid. Ett bronssvärd hittad i Ellösfjorden. Statens historiska museum. Vad innebar detta för människor på en vanlig gård vid denna tid? Kanske bestämde man sig för att låta någon på gården få följa med på en handelsresa söderut för att byta skinn mot bronsföremål. Det var något med bronset som var speciellt. Bronsföremålen var säkerligen mycket dyra att byta till sig, en bronsyxa kostade säkert många skinn. Ändå var yxan som yxa betraktat helt värdelös eftersom brons är en så mjuk metall. Så bronsföremål fyllde nog en annan funktion. Troligtvis var de till för att visas upp att skryta med eller så hade de en speciell magi som gav sin ägare speciella egenskaper eller makt. Kanske skuldsatte sig människor för att kunna byta till sig bronset, kanske kunde man sedan inte betala tillbaka och förlorade allt man hade och fick börja arbeta för någon annan husbonde för att kunna betala tillbaka. Detta medförde att man började handla inte bara med varor utan även med människor. Järnåldern Gårdens människor För de flesta människor under järnålder utgjorde gården världens centrum. Nästan alla hade anknytning till en gård på något sätt. Det betyder inte att alla människor var självägande bönder med sin egen bondgård. På gården fanns säkert många både män, kvinnor och barn som arbetade för mat och husrum och flera var säker var vi kallar för ofria det vill säga trälar. På en och samma gård kunde det finnas ganska många människor, inte minst eftersom man ofta bodde flera generationer tillsammans. Kanske fanns det också fosterbarn på gården. I alla fall under vikingatid verkar man ha knutit band mellan släkter genom att låta andra familjer uppfostra ens barn. Det verkar också som att en husbonde under vikingatid kunde ha barn med flera kvinnor (frillor) som han levde med. Vi vet inte om alla barnen hade lika stor rätt till arvet som de barn som fötts inom äktenskapet. För järnåldern får vi nog överge bilden av små familjeenheter. Istället får vi tänka oss mer varierade sätt för människor att leva tillsammans. Men samtidigt var släktskap av stor betydelse. Till exempel så ingicks äktenskap förmodligen betydligt oftare i syfte att befästa band mellan släkter än av kärlek mellan två människor. Husfruns makt i det övre ståndet var under järnålder starkt knuten till gården och hushållet medan männens makt anses vara mer utåtriktad mot det övriga samhället. En del forskare menar att kvinnorna främst har fungerat som spelbrickor i ett spel som gick ut på att skaffa sig bästa möjliga förbindelse. Som spelbrickor har kvinnorna kunnat giftas bort och på så vis utgjort länkar mellan till exempel olika släkter. På så sätt fungerade kvinnorna som en slags spindel i nätet och hade sannolikt en stor betydelse för de sammanlänkande släkterna. Gårdens viktigaste nyckel ledde till förråd och visthusbodar. Den bars av husfrun i en kedja på dräkten och visade hennes status. Staten historiska museum. Diskutera och arbeta vidare Fundera kring och diskutera med dina klasskamrater:         Hur levde man tillsammans under sten- brons- och järnåldern? Varför levde just dessa människor tillsamman? Vem bestämde i gruppen? Hur ser din familj ut? Vilka olika typer av familjer eller hushåll känner du till? Vad är bra och dåligt med att leva själv i jämförelse med att bo flera tillsammans? Hur vill du ha det när du bli stor? Tycker du att vi lever i jämlikt samhälle? Arbeta vidare: På ett gravfält från äldsta stenåldern i Skateholm i Skåne hittades i en grav en gammal man, ungefär 60 år. Bredvid honom, ansikte mot ansikte, låg ett barn på 4–5 år som begravts senare. På barnets bröst låg smycken gjorda av björntänder och bärnstensbitar.  Skriv en berättelse om den gamla mannen och barnet. Quiz – vad har jag lärt mig? Fyll i 1, X eller 2 under frågor eller påståenden nedan. De rätta svaren hittar du längst ned. 1. Hur många bodde man tillsammans under den äldsta stenåldern? 1 □ Fler hundra X □ 25 stycken 2 □ 10-15 stycken 2. Vilket av följande på stående stämmer för stenåldern? 1 □ När alla vuxna begav sig ut på jakt fick de som var gamla stanna kvar vid hyddan och ta hand om barnen. X □ Man var alltid på jakt och det man ägde bar man med sig. 2 □ Det var mannen som jagade medan kvinnorna stannade vid hyddan och tog hand om barnen. 3. Under stenåldern var det … 1 □ en hövding som styrde över stora områden. X □ ett jämlikt samhälle där alla hade samma värde. 2 □ de äldre och erfarna var de som bestämde. 4. Hur kan man idag se att bronsålderns samhälle var ojämlikt? 1 □ Vissa fick med sig dyrbara gåvor ner hen begravs X □ De märks på skeletten som är olika stora 2 □ Det går inte att se i det arkeologiska materialet 5. Vilka bodde tillsammans på en gård under järnåldern? 1 □ Flera generationer bodde tillsammans troligen fanns även slavar på gården. X □ En husbonde med massa slavar. 2 □ Kvinnor och män bodde åtskilda vissa gårdar ägdes av mäktiga kvinnor andra av mäktiga män. 6. Under bronsåldern började man mer än tidigare att ge sig ut på långa handelsresor. Förutom nya varor så innebar dessa kontakter… 1 □ Att man lärde sig om andra kulturer och fick nya idéer att ta med sig hem. X □ Att man blev lurad på allt man hade och kom urfattig hem. 2 □ Att man oftast fick sluta sitt liv som slav i den romerska armén. 7. Hur såg man på äktenskapet under järnåldern? 1 □ Man var stora romantiker. X □ I de övre stånden var äktenskapet främst ett sätt att knyta allianser med de släkten man ville stå sig väl med. 2 □ Äktenskapet var inte uppfunnet och alla barnen tillhörde alla i en järnåldersby. 8. Vilken position hade kvinnan under järnåldern? 1 □ Hon var jämställd med slavarna. X □ Då männen ofta var mycket borta så var det kvinnan som skötte gården, hon var ofta ingift och hade därmed visst inflytande på relationerna mellan de olika släkterna. 2 □ Hövdingarna var oftast kvinnor. 9. Vad bar en husfru alltid med sig i sin dräkt under järnåldern? 1 □ Giftiga örter X □ Ett svärd 2 □ En nyckel till visthusboden. 10. Vilken del av förhistorien verkar vara mest ojämlik om man ser till gravfynden? 1 □ Bronsåldern X □ Stenåldern 2 □ Järnåldern