HELG. Med tv 17-23 oktober Sidan 2 Sidan 6 Sidan 10 W W W W W W W W Reportage: En norsk, en finsk och en Volvo Teknik & prylar: Dyr och muskulös högtalare Resor: Magisk mat i Bergslagen DEL 3 LÖRDAG 15 OKTOBER 2011 FOTO: ANDERS HANSON Nu märks sparvugglan extra mycket Sidan 4 4 DJUR & NATUR NWT / LÖRDAG 15 OKTOBER 2011 Hundra år med ringar om I år är det hundra år sedan den första fågeln ringmärktes i Sverige. Genom miljontals fåglar med ring har vi fått veta var de olika arterna övervintrar och hur fågelfaunan mår. Vid Hammarö fågelstation ringmärktes häromdagen höstens 73:e sparvuggla. Ringmärkning av fåglar sker i stora delar av världen. Men det började i Europa och den allra första ringmärkningen var i Danmark 1899 och fortsatte sedan i England några år senare. 1911 fångades och märktes den första fågeln i Sverige. Men det dröjde några år till man märkte fåglar i större omfattning. 1946 startades Ottenby fågelstation på södra Öland som tillsammans med stationen i Falsterbo i Skåne är de största och mest kända. Nu finns 22 fågelstationer i landet från Falsterbo i söder till Haparanda Sandskär i norr plus ett antal privata ringmärkare. Sedan starten för hundra år sedan har drygt tio miljoner fåglar försetts med ring. Cirka 150 000 tusen av dessa har hittats döda eller levande i naturen. Genom dessa återfynd har fågelforskningen till exempel fått reda på viktig information om var och hur arterna flyttar, hur fort de flyger, hur gamla de kan bli och om de ökar eller minskar i antal. Ringmärkningen är i dag en mycket viktig del i övervakningen av miljön i hela världen. Fåglarna reagerar snabbt på förändringar i naturen. Längst ut på Hammarös sydspets ringmärktes de första fåglarna 1959, och Hammarö fågelstation är i dag en av landets största stationer i inlandet om ser till antalet fåglar. Här märker man mycket mesar, hackspettar och ugglor. Stjärtmesar, kungsfåglar och grönsiskor fångas vissa år i betydande antal. Några fågelarter är så kallade invasionsfåglar och förekommer med några år års intervaller extra talrikt. Denna höst är det en invasion av sparvuggla. Den lilla ugglan, som är Europas minsta uggla, fångas nu nästan varje dag i nä- Årets 73:e fångade och ringmärkta sparvuggla med siffrorna 6139767 förs in i statistiken av ringmärkare Anders Melin vid Hammarö fågelstation. Innan ten på Hammarö. Hittills har 74 fått en ring om benet. – Troligen blir det över hundra sparvugglor innan vi stänger stationen i november, säger Björn Ehrenroth som är ansvarig för ringmärkningen på Hammarö. Totalt till och med 2010 har 659 sparvugglor märkts. Antalet va- Sparvugglans ben är kort och grov och har därför en specialring. På ringen står förutom nummer, Riksmuseum Stockholm. rierar dock mycket starkt mellan åren. Förra året fångades inte en enda och 2005 noterades 165 som är årsrekord. – Sparvugglorna är en av de intressantare arterna på stationen och vi fångar nog mest ugglor i landet för närvarande, säger Ehrenroth. Ugglorna rör sig mest i Norge och Sverige och når sällan Sydsverige. I Danmark är den mycket sällsynt. Några återfynd av ugglor från Hammarö har noterats på Västkusten och ett från norra Hedmark i Norge. Sedan starten av Hammarö fågelstation för cirka femtio år Rödhaken är en av de vanligaste fåglarna vid Hammarö fågelstation. Ringen i aluminium är tillverkade i ett litet familjeföretag i Bankeryd. sedan har cirka 300 000 fåglar märkts varav ungefär en fjärdedel är kungsfåglar. Men de senaste årens kalla vintrar har tagit hårt på kungsfåglarna. – De bistra vintrarna märks tydligt. Endast cirka sex hundra per år mot toppåren på runt tre tusen. Även den övervintrande Vinterhämplingen är en ovanlig fågel i näten hedar längs norska kusten men övervintrar DJUR & NATUR 5 NWT / LÖRDAG 15 OKTOBER 2011 fåglarnas ben Fjorton fjällvråkar ringmärktes vid Ottenby fågelstation i tisdags. Den nöjda personalen visar stolt upp vråkarna innan de släpps för vidare resa mot sydost. FOTO: OTTENBY FÅGELSTATION Lämmelår är bra år för fjällvråkarna Ovanligt många fjällvråkar sträckte förbi Ottenby på Öland i tisdags. 1 100 vråkar flög mot söder. Orsaken är den ovanligt goda tillgången på lämlar i fjällvärlden. Fjällvråken häckar i Sveriges nordliga delar. Födan för de flesta rovdjur i norr är gnagare. Årets sommar blev ett riktigt bra lämmelår och det är första gången på cirka trettio år. Finns det gott om mat föder djuren flera ungar. De många fjällvråkarna som nu sträcker mot sydost har gynnats av att det har varit extra gott om fjällämlar under årets häckningssäsong. – Att 2011 har varit ett gott häckningsår för fjällvråken är uppenbart, säger Magnus Hellström i ett pressmeddelande från Ottenby fågelstation. Vid stationen fångades och ringmärktes fjorton fjällvråkar i tisdags och samtliga var årsungar. Även bland de förbisträckande vråkarna var de flesta ungar födda i år. ANDERS HANSON 054-19 97 84 [email protected] Många sörjer vita älgen Albins död Sparvugglan har ”ögon” i nacken för att förmodligen skrämma bort större rovfåglar. ringmärkningssäsongen är över kommer minst hundra sparvugglor att märkas. Årets invasion är ovanligt kraftig. lilla gärdsmygen har det kämpigt med kalla vintrar, säger Björn Ehrenroth. För en fågelstation är återfynden naturligtvis extra intressanta. I Togo i Västafrika hittades en död trädgårdssångare för många år sedan som var märkt på Hammarö. Även mycket sällsynta fåg- lar ger ringmärkarna fina upplevelser som när en svarthuvad sparv och en sammetshätta fångades och blev märkt. Hundra år av ringmärkning i Sverige kommer att uppmärksammas och firas med ett möte med föredrag, intressanta diskussioner och fältarbete vid fågelsta- Den folkkäre vita älgtjuren Albin som blivit en ikon i Norge, sköts för några dagar sedan av en dansk jägare i samband med älgjakt. Händelsen har ruskat om bland ilskna jägare i Norge, skriver norska medier. Den sexårige älgen har varit fredad under många år men fälldes alltså vid årets jakt. Det är nu nästan landssorg i trakten där den sköts och övriga Norge. NATURFRÅGAN tionen på Falsterbo i slutet av oktober. Text & foto ANDERS HANSON 054-19 97 84 [email protected] Fotnot: Om man hittar en ring ska den skickas till Riksmuseum Stockholm. FOTO: ANDERS HANSON på Hammarö. Den häckar på karga milda vintrar i Värmland. Ringmärkare Anders Melin plockar varsamt ur en talgoxe ur det mjuka slöjnätet. En högrest växt som i blomningstid skiner i en gyllene färg. Den växer allmänt över hela landet i skogar, fjällhedar, vägrenar och backar. Växten användes förr som medicin. Vad är det för växt? Skicka in svaret till: Naturfrågan, Box 28, 651 02 Karlstad, eller till: [email protected]. Senast tisdag den 1 november vill vi ha svaret. Rätt svar på förra naturfrågan var svart trumpetsvamp. 1:a pris, naturbok: Majvor Eklund, Mangskog. 2:a och 3:e pris, tygkassar: Annika Flacking, Vålberg och Rune Nilsson, Töcksfors.