Pedagogiska hjälpmedel Pedagogiska hjälpmedel

1
Pedagogiska hjälpmedel
- enkelt i vardagen
Handledare Kerstin Gatu
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
2
Sammanfattning
Mitt syfte har varit att visa på hur man kan ge människor med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar stöd och bidra till att ge personen mer kontroll över sitt eget
liv. Det genom att göra enkla hjälpmedel som strukturerar upp och tydliggör olika
vardagssituationer.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
3
Innehållsförteckning
Sid.
Sammanfattning
2
Innehållsförteckning
3
Inledning och bakgrund
4
Frågeställning och syfte
4
Metod
4
Resultat
5-12
Diskussion
13
Referenser
14
Bilagor
15
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
4
Inledning och bakgrund
Det är väldigt spännande och roligt, att genom användande av tydliggörande
pedagogik och olika pedagogiska hjälpmedel, ge människor mer kontroll och trygghet
i sitt eget liv. Det är ett arbete som ständigt pågår och man måste hela tiden
utvärdera och se om personen är hjälpt eller inte, det får aldrig bli så att ett
hjälpmedel inte används för då är det inget hjälpmedel. I mitt arbete på en
fritidsverksamhet för flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar NP är
detta ständigt i fokus. Det absolut viktigaste är att se till individen eftersom alla är
olika och det som fungerar för en person kan vara fel för en annan.
Frågeställning och syfte
Jag vill ge exempel på hjälpmedel som tydliggör vardagen för människor med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt hur man kan tänka för att komma fram
till vad som passar en individ.
Det handlar egentligen om ganska enkla saker som vad man ska komma ihåg att
packa i väskan, hur dagen ser ut osv. Men om man inte har riktigt koll på det som
många tar som självklart, är det svårt att få tid och energi över till annat eftersom det
då krävs så mycket mer i vardagssituationer.
Hur
Genom Mora Folkhögskola har jag fått gå på en rad intressanta föreläsningar som
jag har kunnat hämta mycket information ifrån, kring just tydliggörande pedagogik.
Jag har samlat denna information i detta projektarbete. Maja Ryss, som jag har haft
som handledare i mitt arbete, har jag och mina kollegor haft stor hjälp av. Det är en
del av de exemplen som vi tillsammans med henne har utformat, jag har som bilagor.
Jag har själv har redigerat exemplen olika mycket. Mobilen som hjälpmedel är något
vi arbetar med på min arbetsplats. Det är tack vare det jag har fått handledning av
Tina Wiman. Jag har försökt hålla mig uppdaterad på funktionella appar sedan jag
skaffade en smartphone eftersom det är intressant även för mig som privatperson.
Detta ämne kan bli hur stort som helst men jag har försökt hålla mig till
vardagssituationer eftersom det är så viktigt att det fungerar.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
5
Vilka insatser behövs?
Kartläggning
Det viktigaste när man ska sätta in stödinsatser åt en person är att man har kartlagt
behovet hos individen. Det kan se lite olika ut hur man gör det beroende på vilken
ålder personen har. Det kan vara en bra början att samlas i ett nätverk med personer
från skola, habilitering, föräldrar, LSS, BUP osv. beroende på vilka som finns med i
bilden runt personen. Då får man en bredare bild av hur det fungerar i olika miljöer
och vilka svårigheter och styrkor som finns, så att man lättare kan hitta lämpliga
insatser.
Det är viktigt att man får veta vad individen själv upplever som problem eftersom det
kan vara något helt annat som är roten till det jobbiga än vad personalen tror. Det är
också lättare att lyckas med en insats om personen själv är med och kommer fram till
en åtgärd.
Förtroende ger trygghet
Ett tips när man ska prata om saker som man tror att individen kan se som jobbiga,
är att det sker med en person som personen med funktionsnedsättning känner sig
trygg med och tycker om. Kanske ska det alltid vara samma person, kanske inte. En
del tycker om att placera människor i fack och då passar det inte att någon annan
ska försöka göra samma sak. För hur lika vi än försöker vara så kan vi aldrig vara
helt lika. Det gäller i alla situationer. Är det viktigaste att personen ska behöva göra
en aktivitet med många olika människor, eller att den får göra aktiviteten med den
som den vill? Man kan alltid tänka hur det vore för en själv, många har nog saker
man helst gör med vissa och andra saker med andra.
Insatser/ åtgärder
Sedan jobbar man på förslag på insatser utifrån det man har kommit fram till
tillsammans. Om personen behöver tydlighet i skolan och man ska prova ett schema
är det jättebra, men det är högst olika vad som är rätt, vissa vill veta hur hela veckan
ser ut medans andra bara klarar av en dag. En del behöver bilder och text, andra
bara text, båda är visuellt stöd eftersom det är något du ser med ögat. Åt en del
används bara ett hjälpmedel medan andra klarar av flera olika hjälpmedel i olika
situationer. Man kan ha ett schema i skolan, ett annat i mobilen osv. När det sker en
förändring som att en personal blir sjuk och en annan ska arbeta, måste det även
ändras på schemat, annars stämmer inte det och då faller hela grundtanken. Det är
hela tiden ett levande dokument, det måste följa det verkliga livet.
Ett hjälpmedel kan också vara en keps, som gör att Kalle kan sitta vid matbordet
tillsammans med familjen, eftersom han då känner sig trygg. Det kan vara en mp3spelare som stänger ute allt jobbigt ljud, en favorittröja eller ett par solglasögon.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
6
Egentligen finns det inga ramar utan det är här kunskapen om individen är så viktig,
som gör att jag kan komma på vad som behövs för att Kalle ska kunna gå och titta på
sitt favoritlag i hockey som är hans största dröm, samtidigt som det är en mardröm
med allt ljud och mycket folk. Det är viktigt att vi inte låter våra egna värderingar stå i
vägen som t.ex. kepsen måste av vid matbordet, ingen mp3-spelare i öronen när vi
ser på TV.
Förklara
Kom ihåg att alltid förklara för personen Varför. Varför jag tror att det här schemat
skulle vara bra för dig, varför vi ska borsta tänderna, varför man säger tack när man
får en present osv. Att bara sticka åt personen ett schema och säga: ”varsågod här
är ett schema!” skulle nog bara leda till att det inte används. Men om man istället
tillsammans med honom har kommit fram till att han behöver något för att hålla mer
koll på vad han ska göra på dagarna och sedan säger (när man har gjort klart ett
förslag): Kalle, förra veckan sa du till mig att du vill ha mer koll på vad du ska göra på
dagarna, jag har ett förslag och vill veta vad du tycker om det här? Då får han tycka
till själv och om han gillar det, och när du förklarat hur det fungerar, så är det större
chans att det faktiskt används. Det gäller allt, sociala berättelser, nya rutiner mm, vi
måste kunna förklara varför och vara beredda på följdfrågor. Om vi inte kan svara så
säg att du inte vet men att du ska ta reda på det. Man ska inte trassla in sig i något
som man inte vet som kanske gör att man lovar saker man inte kommer kunna
uppfylla.
Exempel: På ett nätverksmöte kring A bestäms att Hab. (personal på habiliteringen
som A har samtal med) ska fråga hur A upplever skolan eftersom alla tror att den är
jobbig för A. Det ska göras där eftersom det är i en miljö där A känner sig trygg och
Hab. har hittat ett bra sätt att samtala kring jobbiga saker. Man använder sig av
penna och papper och skriver och tecknar tillsammans med A. Hab. och A kommer
tillsammans fram till förslag på åtgärder för att det ska bli bättre för A, och Hab. lovar
att berätta om det för skolpersonalen och är tydlig med att kanske inte alla förslag går
att genomföra. Hab. kontaktar de berörda och de kommer fram till att man ska
erbjuda A ett rum att gå till vid behov för att A ska slippa springa iväg från skolan när
det blir för jobbigt. Dessutom ska läraren ha muntlig information som idag men även
skriftlig som ska delas ut vid lektionsstart för att A då har lättare att komma ihåg vad
som ska göras. Efter några veckor så utvärderar A hos Hab. hur insatserna har
fungerat, om skolan känns likadan idag eller om det har förändrats? Då får man ett
kvitto direkt på om det fungerat, eller om man får tänka om och försöka på ett annat
sätt. Personen är också själv med och bestämmer hur han vill ha sitt liv.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
7
Samverkan
För att få en helhet i tillvaron tror jag att det är bra om man försöker jobba så lika som
möjligt i skola, hemma, kortis osv. Om man har hittat t.ex. ett schemasystem som
fungerar bra på kortis så kan man försöka överföra till hemmet och skolan.
Därför är det så bra med nätverksträffar där man kan prata om hur det fungerar på
olika ställen och få hjälp av varandra. Det kanske ofta är bråk på morgonen hemma
för att A ska komma i tid till skolan. Men som ofta slutar med att en förälder måste
skjutsa ändå för att A missar bussen. Medans på kortis har man inte det problemet
för där har A en morgonrutin där allt A behöver göra finns med och det fungerar bra.
Kortis har först gjort en mall och sedan har A fått sitta med och skriva upp vad som
ska stå med. Då kan kortis hjälpa hemmet att göra en sådan rutin så att de kan testa
även där. Här är det vår uppgift som professionella att se till att hemmet får det stödet
för som förälder i ett hem där kanske mycket är kaos är det inte lätt att ha tid att sitta
ner och göra sådana saker.
I skolan behöver A veta vissa saker och på kortis andra. Hemma kanske man inte
behöver köra med schema hela dagen utan där kanske man vill få hjälp med jobbiga
situationer som morgon och kvällsrutin.
Vardagsrutiner
Många behöver stöd för att klara sina vardagsrutiner som att tvätta och laga mat. Om
man har svårigheter med att planera så är det svårt att veta hur lång tid saker tar och
i vilken ordning man ska göra saker. För en del hjälper det att pricka av när man gjort
ett steg i rutinen och då kan man t.ex. plasta in papperet, där man också har gjort
rutor för ett kryss, och sedan får individen bocka av med en whiteboardpenna som
hänger i ett snöre bredvid på väggen. Då är det lätt att ta bort kryssen tills nästa
gång. Man kan ha listor i mobilen som lätt bockas i, och sedan bockas av för att
användas igen. Här listas några situationer som är bra att tydliggöra.
Dusch/Bad
Den här rutinen kan man plasta in och sätta inne i duschen eller på annat lämpligt
ställe. Meningen är att man ska kunna se den när man utför rutinen. Se bilaga 1.
Toalett
Bra om den sitter synlig när man sitter på toaletten, då blir det naturligt att titta på
den. Se bilaga 2.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
8
Matlagning/Bakning
Det kan vara bra att kombinera bild och text, men det beror på individen. Göra
receptet enkelt och överskådligt med endast den viktigaste informationen med. Jag
har gjort två exempel med text (se bilaga 3 och 4.) samt lånat exempel från
korttidshemmet Solglimten med bilder.(se bilaga 5.)
Städning
Viktigt att ha med kan vara vart man ska städa, vad man ska göra och/eller hur
länge. Annars kanske det är samma rum som städas varje dag. Jag har gjort ett
förslag på en rutin för städning av toa och tvätt.(se bilaga 6 och 7)
Kvällsrutin
En del har svårt att avsluta saker och kan inte räkna ut hur lång tid man behöver för
att göra sig klar innan läggning. Då kan det behövas en rutin där det står när man
ska göra vissa saker. Det kan vara förödande om man inte sover tillräckligt så det är
verkligen jätteviktigt att koma i säng i tid. På fritidsverksamheten/ kortidshemmet
Pusselbiten använder vi oss bl.a. av flyttbara inplastade bilder.(se bilaga 8)
Morgonrutin
Rutiner är lika viktiga på morgonen. Det kan vara svårt att hinna med och man
prioriterar kanske att sminka sig framför att äta frukosten och då går man hungrig
fram till lunch vilket kan göra att man mår väldigt dåligt och inte fungerar på sitt bästa
sätt. Bifogar ett liknande exempel som för kväll.(se bilaga 8)
Packlista/ Kom ihåg
Ett annat tips är att ha en lista med saker man måste komma ihåg att ta med sig
innan man går hemifrån på t.ex. insidan av ytterdörren. Men då ska det vara en
motiverande lista, om individen snusar så ska även det stå med på listan, annars
kommer inte listan vara intressant. (se bilaga 9)
Schema
Man kan ha scheman för det mesta. Det är en sak som ska vara levande, alltså när
det blir förändringar ska det ändras på schemat, för att det ska ge den kontroll/
trygghet som är tanken. Därför kan det vara bra att tänka på det när man utformar ett
schema, att det ska gå lätt att ändra. Genom att t.ex. plasta in så man kan sudda
med fingret och skriva med whiteboardpenna, skriva i mobilen, använda lappar med
kardborre som lätt går att byta ut/sudda på. Om man märker att det sedan inte
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
9
används, är det inte en hjälp och då ska det tas bort och man får hitta något som
fungerar bättre. Det är hela tiden upp till oss runtomkring personen att vara
uppmärksamma på sådana saker eftersom många kan ha svårt att berätta själva.
Veckoschema
Veckoschema används för att ge en överblick över hela veckan. Det kan vara väldigt
detaljerat eller bara innehålla de största hållpunkterna som skola, simma osv. Det
kan vara bra att ha samma system i hemmet, på kortis, och i skolan. Jag visar
exempel på veckoschema från Pusselbiten.(se bilaga 10)
Dagsschema
På ett dagschema finns endast en dag beskriven. Det kan vara bra om personen blir
stressad av att veta för mycket. Hur många punkter som finns med ska alltid utgå
ifrån personens behov. Man kan kombinera ett mer övergripande veckoschema och
sen även ha ett dagsschema som beskriver mer som vem som jobbar, tider, vilken
mat som ska ätas osv. Det kan vara bra att ha samma i hemmet, på kortis och i
skolan. Om man är i skolan kanske man måste veta vilka lärare man har i olika
ämnen, hur långa lektionerna är, vad man ska göra på rasten, när man ska äta sin
frukt. (se bilaga 11)
Personalschema
Personalschema ska visa vem som jobbar och när/vilken tid på dygnet. Det beror
såklart på vart personen vistas.(se bilaga 12.)
Sociala berättelser SB
Det finns regler hur en SB ska skrivas men det går inte jag in på utan jag tar upp det
jag tycker är det viktiga. En SB. kan användas för att förklara en ny aktivitet, en
ändrad rutin, ny personal mm. Den kan se olika ut beroende på vem den riktar sig till.
Det är väldigt individuellt hur mycket text man kan ha, om man ska ha bilder och i
sådana fall vilka bilder osv. Sättet man presenterar den på är också olika om det ska
vara i datorn, på ett papper eller i mobilen. Om personen älskar Peter Forsberg kan
man använda sig av det när man gör en SB för att den ska kännas intressant.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
10
Det man alltid ska ha med är:
•
•
•
•
•
Vad ska jag göra?
Med vem?
När ska jag göra det?
Hur ska jag göra det?
Vad händer sedan?
Den ska bara innehålla det nödvändigaste, inga långa noveller. Språket ska vara
anpassat efter individen. Undvik ordet INTE, skriv istället vad man BÖR göra.
Man kan använda en SB. till att försöka korrigera ett beteende, men då är det viktigt
att man beskriver vad man ska göra istället, man måste alltid ersätta en sak med en
annan.(se bilaga 13 och 14.)
Mobilen som hjälpmedel
Handi
Handi är en handdator som fungerar som ett hjälpmedel för människor med kognitiva
svårigheter. Den har inte lika mycket information och val som en vanlig mobil och är
lättöverskådlig, man kan ställa in alarm, ha schema, talsyntes och många andra bra
funktioner. Det finns varianter med telefonfunktion och utan. Den är praktisk att ha
med sig, får plats i fickan och är mer diskret än många andra hjälpmedel. Dock ser
den lite annorlunda ut i grafiken, inte som en ”vanlig” mobil vilket gör att den passar
väldigt bra åt många men inte alla och kanske inte åt en person som vill vara precis
som alla andra. Den nya modellen är ganska lik en ”smartphone”.
Smarta telefoner
Idag finns det s.k. smart phones, smarta telefoner, som har en pekskärm och som
man kan ta hem appar på. (app. betyder applikation och betyder i princip för ett litet
program) Det finns främst två operativsystem, apples IOS eller googles Android. IOS
är för iPhone och Android för Samsung, Motorola m.fl. Vissa appar finns för båda
systemen men inte alla. IOS har flest hjälpmedelsappar i dagsläget men Android ökar
hela tiden.
Det finns appar för det mesta och kommer hela tiden nya. De flesta finns i en
gratisversion men då kan man få reklam eller en förenklad version. En betalapp kan
kosta mellan sju och flera hundra kronor, de flesta ligger runt tio- tjugo kronor. För att
kunna köpa appar måste du ha registrerat ett Google Checkout konto på Android
market eller ett iTunes Store för iPhone, där du har registrerat ditt kontokort.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
11
Om du köper en app till din iPhone, så kan även någon annan i t.ex. familjen logga in
med dina uppgifter till ditt konto, fast på sin mobil, och ta hem en till likadan app
gratis. Jag har inte kunnat hitta uppgifter om det går via Android.
Man kan ha packlistor, kom ihåg, handlingslista, väckarklocka, timstock, schema,
timers, spel, rita osv. De flesta har en mobil idag och en smartphone kan vara det
som får en person att känna sig som alla andra. Ingen reagerar när någon tar upp sin
Iphone och bockar av något eller att schemat piper eftersom bara fler och fler
använder det. Nedan listas några användbara appar för listor, ekonomi, minnesstöd,
timer och väckning. De flesta har fler valmöjligheter än de som jag skrivit och de
uppdateras hela tiden, så dessa uppgifter gäller i skrivandets stund men kanske inte
nästa vecka. Vissa kostar och andra är gratis. Jag har inte skrivit till vilket system
apparna funkar eftersom det kan ha ändrats sedan skrivandets stund. Det kan även
hända att en app tas bort från marknaden.
Astrid – Listor. Du gör en lista och bockar av när du gjort/ handlat och då försvinner
den punkten. Det går att lägga till användare så att man kan ha en gemensam
shoppinglista i familjen. Det gör man genom att lägga till e-post adressen som den
andra personen har kopplad till sin Astrid. Gratis.
Shop shop– Listor. Här kan du göra listor som du bockar av och då stryks dom så
du ser att du gjort den punkten, men ligger fortfarande kvar. Du kan trycka på den
igen och då kommer den upp som ogjord lista. Bra om man har packlistor eller rutiner
som man vill spara och använda igen. Kan ge förslag på vad man handlat tidigare.
Går att synka via ett Dropbox- konto man har tillsammans med någon annan för att
dela listor. Gratis.
Handla - Bild och textstöd för att komma ihåg vad som ska handlas och hur mycket
pengar som behövs. Appen sorterar varorna i handlingslistan i den ordning de brukar
bockas av vilket gör att de kommer i samma ordning som i affären då man handlat
några gånger. Gratis.
Mina utgifter – Håll koll på ekonomi och budget. Du fyller i inkomst, utgifter och kan
se dag, vecka, mån hur du har spenderat dina pengar och hur mycket som finns
kvar. Du kan lägga in återkommande transaktioner. 15kr.
Kontant koll – Skriv in hur mycket det kostar och appen hjälper dig med vilka mynt
eller sedlar som det passar att betala med. 7kr.
Dragon Dictation – Spelar in det du säger och skriver ner det. Du kan sedan spara
det, skicka som sms eller e-post. Fungerar inte klockrent och man måste prata
väldigt tydligt. Värt att prova. Gratis.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
12
Hey Tell – Håll in en ”knapp” och säga det du vill istället för att skriva ett sms.
Skickas till mottagaren som svarar lika enkelt. Gratis.
Record my call – Spelar in samtal. Bra om man vill kunna lyssna igen vad man sa,
då bör man dock upplysa den man pratar med att man spelar in. Gratis.
HomeRoutines – För den som behöver hjälp med att strukturera upp de flesta
sysslorna i hemmet, t.ex. vad man ska städa idag, hur länge osv. 38kr.
Weekcalender – Kalender som är lätt att använda och är överskådlig. Påminnelser
före aktiviteter, färgkodning, kan synkas med en webbkalender som t.ex.
googlekalendern. Du väljer om du vill se dag, vecka eller månad. 15kr.
Alarm Clock Extreme – Alarmklocka som stegrar och du ska lösa ett mattetal för att
stänga av. Bra för den som snoozar för många gånger eller stänger av alarmet i
sömnen. Har olika funktioner och du kan självklart välja att inte lösa mattetal. Gratis.
Time timer – Timer som visas i form av en klocka med en tårtbit som blir mindre och
mindre tills tiden är slut. 38kr.
Visuo timer – En stapel som räknar ner tiden för en aktivitet. Gratis.
Google kalender
Denna webbkalender kan man synka med kalendern som finns i den egna mobilen
eller ladda ner en annan kalender t.ex. Weekcalender om man vill ha färgkodning på
aktiviteterna, samt logga in på en dator och se kalendern. Du kan göra ändringar på
datorn och sen uppdateras den automatiskt i din mobil. Man kan ha larm om man vill,
som pop-up fönster, sms eller på e-post.
Det är väldigt lätt att lägga till eller ta bort en aktivitet. Det som är bra är att man kan
koppla flera användare på samma kalender om man vill, och att vem som helst bara
man kan inloggningen kan gå in på en dator och göra ändringar. Det kan vara bra om
man inte vill göra kalendern själv, då kan någon annan enkelt fixa den även om man
befinner sig på olika platser, oavsett tid på dygnet.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
13
Diskussion
Jag har bara blivit mer övertygad om att tydliggörande pedagogik har en avgörande
roll för en individs liv och framtid, huruvida man erbjuds stöd till att få kontroll över sitt
eget liv eller ej. Samt att vi som arbetar runt dessa människor måste ha det
tankesättet för jämnan, det är ett sätt att vara. Vi måste hela tiden ha på de
”glasögonen” i planering och genomförande i vår yrkesroll, hur vi kan anpassa mer,
för att det ska bli så bra som möjligt för personen vi arbetar för.
Därför är kunskapen om individen så otroligt viktig, så att man kan sätta in rätt stöd.
Men samtidigt ska man inte ge upp om det man testat inte har fungerat, eftersom vi
alla är olika och kräver individuellt anpassade stödinsatser. Vi måste alltid utvärdera
vårt arbete för att veta att vi är på rätt spår. Om vi inte lyckas denna gång så tar vi
lärdom av det för att komma ett steg närmare ett bättre resultat. Alla kan vi göra fel,
och då måste vi kunna säga att vi har gjort fel men att vi vill försöka göra det bättre.
Många inom NP känner sig missförstådda och orättvist behandlade och genom att
vara ärlig och säga att –Jag gjorde fel och jag är ledsen för det, kan vi rädda många
situationer ifrån att ”spåra ur”. Det vet jag av egen erfarenhet. Ett förlåt gör skillnad!
Det finns ingen färdig mall att gå efter och det är därför det alltid finns nya utmaningar
i arbetet med människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
14
Referenser
Balldin Nåkkve
Föreläsning 111213 Mora
Ellerman Mikael
Föreläsning 111124 Mora
Gunilla Gerland
Föreläsning 110503 Mora
Nilsson Inger
Tydlighet och tydliggörande pedagogik föreläsning 110404
Stockholm
Ryss Maja
Specialpedagog och handledare
Wiman Tina
Teknikjournalist
Östergren Anders
Enigma Education Fortsättningskurs Tydliggörande
pedagogik vid AS 110922 Borlänge
Pusselbiten
Korttidshem/fritidsverksamhet Mora Kommun
Solglimten
Korttidshem Mora Kommun
Sjölund Anna Vardagsstöd Falkenberg Pedagogiskt Perspektiv AB 2008
http://www.handitek.se/detta_ar_handi/&catName=handi 120220
http://sv.wikipedia.org/wiki/Till%C3%A4mpningsprogram120220
http://www.handitek.se/versioner_och_apparater/&catName=handi 120220
http://forum.macworld.se/topic/119396-dela-paa-koepta-appar/ 120503
http://www.hi.se/sv-se/Hjalpmedelstorget/Kognition/-/Kognition/Tips-ochideer/Mobiltelefon-som-kognitivt-stod/Exempel-pa-appar-som-kognitivt-stod/ 120220
http://www.tinaw.se/ 120505
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
15
Bilaga 1
Dusch/Tvätta sig
Tvätta sig. En rutinbeskrivning från Solglimten för en daglig
rengöring. Inplastad och sitter bredvid handfatet för att bli
överskådlig.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
Duscha. Också från Solglimten som visar stegen i en
duschrutin och som sitter inne i duschen.
16
Bilaga 2
Toalettrutiner
Exempel 1.
Toalett
Papper
Exempel 2.
När jag är färdig på
toaletten tvättar jag
händerna med tvål och
vatten. Sen torkar jag
händerna på handduken
och då är jag klar.
Tvätta händerna med tvål och vatten.
Torka händerna.
Det första exemplet är för den som behöver bilder för att förstärka
innehållet och som man fäster på en remsa på ett bra ställe t.ex. framför
toaletten så man ser den när man sitter ner.
Det andra riktar sig mer till den som kanske behöver bli påmind om
rutinen men inte vill ha ett ”schema”. Båda är ganska enkla men tydliga i
sitt budskap.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
17
Chokladsockerkaka
Bilaga 3
Ta fram:
Vatten (kallt fr. kranen) Smör
Färdigt kaffe
Ägg
Socker
Vaniljsocker
Kakao
Vetemjöl
Bakpulver
Ströbröd
Bakmått
En mellanbunke
Elvisp
En liten bunke
Sockerkaksform
Slev
1. Sätt ugnen på 175 grader. Smöra och bröa sockerkaksformen.
2. Blanda 1,5 dl vatten och 3 msk kaffe i en kastrull, lägg ner 100gram
smör och värm tills smöret har smält. Låt det svalna 3min.
3. Vispa 2 ägg och 3dl socker i mellanbunken tills det blir vitt.
4. Ha i 3 msk kakao och 1 msk vaniljsocker i äggsmeten. Vispa.
5. Blanda 2 tsk bakpulver och 3 dl mjöl i den lilla bunken. Vispa ner
mjölet i mellanbunken.
6. Häll ner smörblandningen i mellanbunken och vispa tills alla
klumpar är borta.
7. Häll ner smeten i sockerkaksformen och grädda i 175 graden på
första steget i ugnen i ca 50 minuter. Känn med en sticka. Är
stickan kladdig låt kakan vara kvar 2 minuter till, annars ta ut den
direkt.
8. Låt den vila 3 minuter.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
18
9. Vänd hela formen upp och ner på ett underlägg och låt vila 5
minuter.
10. Ställ in all disk i diskmaskinen, ställ tillbaka ingredienserna och
torka av bänken.
11. Färdig!
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
19
Tacos 2 portioner
Bilaga 4
Ta fram:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
[
[
[
[
[
[
[
[
[
[
1 paket köttfärs
Kryddpåse
Majs
Gurka
Tomat
Sallad
Gräddfil
Tacosås
Riven ost
Bröd
Stekpanna
Olja
Stekspade
Kniv
Skärbräda
3 små skålar
6 små skedar
1. Ha i en matsked olja i stekpannan och sätt plattan på 5.
2. Lägg i köttfärsen och dela den med spaden och stek tills den blivit brun.
Sänk plattan till 4.
3. Ha i en halv dl vatten och en matsked ur kryddpåsen och rör om. När
vattnet kokat bort ställ pannan på ett underlägg på bordet.
4. Hacka gurka, tomat och sallad. Ha i dom i skålarna.
5. Ställ fram majsen, gräddfilen, såsen och osten på bordet.
6. Lägg tillbaka det du inte använde i kylen.
7. Värm brödet 20 sek i mikron på röda strecket.
8. Maten är klar!
9. När du ätit klart gör i ordning en matlåda.
10. Plocka undan disken, torka av spisen och bänken.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
20
Bilaga 5
Recept med bilder, lånad
från Solglimten
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
21
Städa toan
Bilaga 6
Lyft på sitsen och spruta medel nere i toan och på kanten
och undersidan av sitsen.
Tag toaborsten och skrubba rent.
Torka på kanten och sitsen med en tvättlapp. Kasta
tvättlappen i papperskorgen.
Fäll ner sitsen och spruta medel på den och torka med en
ny tvättlapp.
Gör samma sak på locket och hela toaletten.
Plocka bort alla saker från handfatet.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
22
Spruta medel över hela handfatet.
Skrubba hela handfatet. Skölj med vatten. Ställ tillbaka
sakerna.
Spraya spegelskåpet med fönsterputs och torka med en
tvättlapp.
Byt påse i papperskorgen.
Byt handdukar.
Fyll halva hinken med vatten och en kork såpa och torka
golvet.
Ställ tillbaka alla städgrejer och det är klart!
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
23
Tvätta
Bilaga 7
Jag lägger in tvätten från en av korgarna i maskinen och
stänger luckan.
Jag har i en skopa tvättmedel i fack nummer 1.
Vrider knappen till 40 eller 60. (Titta på korgen du
tog tvätten ifrån)
Tryck på start.
När tvätten är klar hänger jag upp den på
torkställningen direkt.
Den behöver hänga där 1 dag.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
24
Kvällsrutiner
Bilaga 8
Inplastade tomma lappar för att enkelt kunna ändra innehåll.
Två remsor används för att flytta en lapp när den är klar för att
enkelt kunna se när man är färdig.
Morgonrutiner
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
Samma som kvällsrutiner.
25
Bilaga 9
Kom ihåg!
• Snusdosan
• Mobilen
• laddare
• Nyckel
• Busskort
• Skolböcker
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
26
Bilaga 10
Veckoschema
Här är ett schema med endast de stora hållpunkterna med som skola och bestämda
aktiviteter. Det är inplastat för att kunna lägga till tillfälliga punkter/ ändringar.
Lånad från fritidsverksamheter Pusselbiten Mora.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
27
Bilaga 11
Dagsschema
Två varianter på dagsschema. En med de stora hållpunkterna och en med lite fler. Det går
att variera på många olika vis beroende på vad som passar individen och vad han/hon har
behov av att veta. Man kan plasta in ett papper och sätta fast kardborre i en remsa, sen
plasta in små tomma lappar, sätta kardborre även på dem, och skriva med en tusch som går
att ta bort. Det ska vara lätt att ändra. Det kan sitta på en vägg där det blir naturligt att
personen passerar ofta, finnas i mobil/Handi, eller kanske i en portabel mapp eller vanlig
kalender.
MÅNDAG
MÅNDAG
8.15 Skola
15.10 Buss till stan
15.30 Fika med Anna
16.15 Gymmet
17.15 Buss hem
Kom ihåg att göra:
Svenska läxa
Packa fotbollsväskan
6.30 Vakna
Frukost
Toalett
7.30 Packa väskan
7.50 Buss
8.15 Matte
9.15 Rast-Frukt
9.30 Svenska
11.00 Lunch
12.00 Bild
13.15 Rast-Promenad
13.45 Musik
15.30 Buss
16.00 Hemma
17.00 Middag
19.00 Anna besök
21.00 Anna hem
21.15 Toalett
22.00 God natt
Kom ihåg
Matlåda
Gympakläder
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
28
Personalschema
Bilaga 12
Olika exempel på personalschema från Solglimten. Där har man olika eftersom några vill ha bilder
och andra bara text.
Schema med bilder och lite text. Olika för dag, eftermiddag och natt.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
En annan variant med bara text.
29
Simma på badhuset
Bilaga 13
Therese hämtar mig hemma kl.08.50 på måndag.
Jag och Therese åker till Mora Simhall. Inne i Mora simhall finns personalen från badhuset,
men inga andra kommer att bada där när jag och Therese badar.
Jag klär av mig kläderna och sätter på mig badkläderna.
Jag går och duschar av mig.
Jag går in med Therese till badbassängen.
Jag har min badlåda med knappar som jag ställer på kanten, och går ner i vattnet.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
30
När alla knapparna är borta går jag upp från bassängen.
Jag går och duschar.
Jag går och byter om och sminkar mig.
Jag och Therese åker till skolan.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503
31
Bilaga 14
Alla människor borstar tänderna. Justin Bieber borstar
sina tänder 2 gången om dagen.
Då är tänderna rena och starka och känns bra.
Om jag struntar i att borsta då blir tänderna svaga och går
sönder och jag får ont, då måste jag gå till tandläkaren och
laga dom.
Jag vill ha starka tänder därför borstar jag när jag har ätit
frukost och när jag ätit kvällsmacka.
Therese Jonsson
Autism B Mora Folkhögskola
120503