Pedagogiska hjälpmedel Pedagogiska hjälpmedel
1 Pedagogiska hjälpmedel - enkelt i vardagen Handledare Kerstin Gatu Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 2 Sammanfattning Mitt syfte har varit att visa på hur man kan ge människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar stöd och bidra till att ge personen mer kontroll över sitt eget liv. Det genom att göra enkla hjälpmedel som strukturerar upp och tydliggör olika vardagssituationer. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 3 Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Inledning och bakgrund 4 Frågeställning och syfte 4 Metod 4 Resultat 5-12 Diskussion 13 Referenser 14 Bilagor 15 Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 4 Inledning och bakgrund Det är väldigt spännande och roligt, att genom användande av tydliggörande pedagogik och olika pedagogiska hjälpmedel, ge människor mer kontroll och trygghet i sitt eget liv. Det är ett arbete som ständigt pågår och man måste hela tiden utvärdera och se om personen är hjälpt eller inte, det får aldrig bli så att ett hjälpmedel inte används för då är det inget hjälpmedel. I mitt arbete på en fritidsverksamhet för flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar NP är detta ständigt i fokus. Det absolut viktigaste är att se till individen eftersom alla är olika och det som fungerar för en person kan vara fel för en annan. Frågeställning och syfte Jag vill ge exempel på hjälpmedel som tydliggör vardagen för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt hur man kan tänka för att komma fram till vad som passar en individ. Det handlar egentligen om ganska enkla saker som vad man ska komma ihåg att packa i väskan, hur dagen ser ut osv. Men om man inte har riktigt koll på det som många tar som självklart, är det svårt att få tid och energi över till annat eftersom det då krävs så mycket mer i vardagssituationer. Hur Genom Mora Folkhögskola har jag fått gå på en rad intressanta föreläsningar som jag har kunnat hämta mycket information ifrån, kring just tydliggörande pedagogik. Jag har samlat denna information i detta projektarbete. Maja Ryss, som jag har haft som handledare i mitt arbete, har jag och mina kollegor haft stor hjälp av. Det är en del av de exemplen som vi tillsammans med henne har utformat, jag har som bilagor. Jag har själv har redigerat exemplen olika mycket. Mobilen som hjälpmedel är något vi arbetar med på min arbetsplats. Det är tack vare det jag har fått handledning av Tina Wiman. Jag har försökt hålla mig uppdaterad på funktionella appar sedan jag skaffade en smartphone eftersom det är intressant även för mig som privatperson. Detta ämne kan bli hur stort som helst men jag har försökt hålla mig till vardagssituationer eftersom det är så viktigt att det fungerar. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 5 Vilka insatser behövs? Kartläggning Det viktigaste när man ska sätta in stödinsatser åt en person är att man har kartlagt behovet hos individen. Det kan se lite olika ut hur man gör det beroende på vilken ålder personen har. Det kan vara en bra början att samlas i ett nätverk med personer från skola, habilitering, föräldrar, LSS, BUP osv. beroende på vilka som finns med i bilden runt personen. Då får man en bredare bild av hur det fungerar i olika miljöer och vilka svårigheter och styrkor som finns, så att man lättare kan hitta lämpliga insatser. Det är viktigt att man får veta vad individen själv upplever som problem eftersom det kan vara något helt annat som är roten till det jobbiga än vad personalen tror. Det är också lättare att lyckas med en insats om personen själv är med och kommer fram till en åtgärd. Förtroende ger trygghet Ett tips när man ska prata om saker som man tror att individen kan se som jobbiga, är att det sker med en person som personen med funktionsnedsättning känner sig trygg med och tycker om. Kanske ska det alltid vara samma person, kanske inte. En del tycker om att placera människor i fack och då passar det inte att någon annan ska försöka göra samma sak. För hur lika vi än försöker vara så kan vi aldrig vara helt lika. Det gäller i alla situationer. Är det viktigaste att personen ska behöva göra en aktivitet med många olika människor, eller att den får göra aktiviteten med den som den vill? Man kan alltid tänka hur det vore för en själv, många har nog saker man helst gör med vissa och andra saker med andra. Insatser/ åtgärder Sedan jobbar man på förslag på insatser utifrån det man har kommit fram till tillsammans. Om personen behöver tydlighet i skolan och man ska prova ett schema är det jättebra, men det är högst olika vad som är rätt, vissa vill veta hur hela veckan ser ut medans andra bara klarar av en dag. En del behöver bilder och text, andra bara text, båda är visuellt stöd eftersom det är något du ser med ögat. Åt en del används bara ett hjälpmedel medan andra klarar av flera olika hjälpmedel i olika situationer. Man kan ha ett schema i skolan, ett annat i mobilen osv. När det sker en förändring som att en personal blir sjuk och en annan ska arbeta, måste det även ändras på schemat, annars stämmer inte det och då faller hela grundtanken. Det är hela tiden ett levande dokument, det måste följa det verkliga livet. Ett hjälpmedel kan också vara en keps, som gör att Kalle kan sitta vid matbordet tillsammans med familjen, eftersom han då känner sig trygg. Det kan vara en mp3spelare som stänger ute allt jobbigt ljud, en favorittröja eller ett par solglasögon. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 6 Egentligen finns det inga ramar utan det är här kunskapen om individen är så viktig, som gör att jag kan komma på vad som behövs för att Kalle ska kunna gå och titta på sitt favoritlag i hockey som är hans största dröm, samtidigt som det är en mardröm med allt ljud och mycket folk. Det är viktigt att vi inte låter våra egna värderingar stå i vägen som t.ex. kepsen måste av vid matbordet, ingen mp3-spelare i öronen när vi ser på TV. Förklara Kom ihåg att alltid förklara för personen Varför. Varför jag tror att det här schemat skulle vara bra för dig, varför vi ska borsta tänderna, varför man säger tack när man får en present osv. Att bara sticka åt personen ett schema och säga: ”varsågod här är ett schema!” skulle nog bara leda till att det inte används. Men om man istället tillsammans med honom har kommit fram till att han behöver något för att hålla mer koll på vad han ska göra på dagarna och sedan säger (när man har gjort klart ett förslag): Kalle, förra veckan sa du till mig att du vill ha mer koll på vad du ska göra på dagarna, jag har ett förslag och vill veta vad du tycker om det här? Då får han tycka till själv och om han gillar det, och när du förklarat hur det fungerar, så är det större chans att det faktiskt används. Det gäller allt, sociala berättelser, nya rutiner mm, vi måste kunna förklara varför och vara beredda på följdfrågor. Om vi inte kan svara så säg att du inte vet men att du ska ta reda på det. Man ska inte trassla in sig i något som man inte vet som kanske gör att man lovar saker man inte kommer kunna uppfylla. Exempel: På ett nätverksmöte kring A bestäms att Hab. (personal på habiliteringen som A har samtal med) ska fråga hur A upplever skolan eftersom alla tror att den är jobbig för A. Det ska göras där eftersom det är i en miljö där A känner sig trygg och Hab. har hittat ett bra sätt att samtala kring jobbiga saker. Man använder sig av penna och papper och skriver och tecknar tillsammans med A. Hab. och A kommer tillsammans fram till förslag på åtgärder för att det ska bli bättre för A, och Hab. lovar att berätta om det för skolpersonalen och är tydlig med att kanske inte alla förslag går att genomföra. Hab. kontaktar de berörda och de kommer fram till att man ska erbjuda A ett rum att gå till vid behov för att A ska slippa springa iväg från skolan när det blir för jobbigt. Dessutom ska läraren ha muntlig information som idag men även skriftlig som ska delas ut vid lektionsstart för att A då har lättare att komma ihåg vad som ska göras. Efter några veckor så utvärderar A hos Hab. hur insatserna har fungerat, om skolan känns likadan idag eller om det har förändrats? Då får man ett kvitto direkt på om det fungerat, eller om man får tänka om och försöka på ett annat sätt. Personen är också själv med och bestämmer hur han vill ha sitt liv. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 7 Samverkan För att få en helhet i tillvaron tror jag att det är bra om man försöker jobba så lika som möjligt i skola, hemma, kortis osv. Om man har hittat t.ex. ett schemasystem som fungerar bra på kortis så kan man försöka överföra till hemmet och skolan. Därför är det så bra med nätverksträffar där man kan prata om hur det fungerar på olika ställen och få hjälp av varandra. Det kanske ofta är bråk på morgonen hemma för att A ska komma i tid till skolan. Men som ofta slutar med att en förälder måste skjutsa ändå för att A missar bussen. Medans på kortis har man inte det problemet för där har A en morgonrutin där allt A behöver göra finns med och det fungerar bra. Kortis har först gjort en mall och sedan har A fått sitta med och skriva upp vad som ska stå med. Då kan kortis hjälpa hemmet att göra en sådan rutin så att de kan testa även där. Här är det vår uppgift som professionella att se till att hemmet får det stödet för som förälder i ett hem där kanske mycket är kaos är det inte lätt att ha tid att sitta ner och göra sådana saker. I skolan behöver A veta vissa saker och på kortis andra. Hemma kanske man inte behöver köra med schema hela dagen utan där kanske man vill få hjälp med jobbiga situationer som morgon och kvällsrutin. Vardagsrutiner Många behöver stöd för att klara sina vardagsrutiner som att tvätta och laga mat. Om man har svårigheter med att planera så är det svårt att veta hur lång tid saker tar och i vilken ordning man ska göra saker. För en del hjälper det att pricka av när man gjort ett steg i rutinen och då kan man t.ex. plasta in papperet, där man också har gjort rutor för ett kryss, och sedan får individen bocka av med en whiteboardpenna som hänger i ett snöre bredvid på väggen. Då är det lätt att ta bort kryssen tills nästa gång. Man kan ha listor i mobilen som lätt bockas i, och sedan bockas av för att användas igen. Här listas några situationer som är bra att tydliggöra. Dusch/Bad Den här rutinen kan man plasta in och sätta inne i duschen eller på annat lämpligt ställe. Meningen är att man ska kunna se den när man utför rutinen. Se bilaga 1. Toalett Bra om den sitter synlig när man sitter på toaletten, då blir det naturligt att titta på den. Se bilaga 2. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 8 Matlagning/Bakning Det kan vara bra att kombinera bild och text, men det beror på individen. Göra receptet enkelt och överskådligt med endast den viktigaste informationen med. Jag har gjort två exempel med text (se bilaga 3 och 4.) samt lånat exempel från korttidshemmet Solglimten med bilder.(se bilaga 5.) Städning Viktigt att ha med kan vara vart man ska städa, vad man ska göra och/eller hur länge. Annars kanske det är samma rum som städas varje dag. Jag har gjort ett förslag på en rutin för städning av toa och tvätt.(se bilaga 6 och 7) Kvällsrutin En del har svårt att avsluta saker och kan inte räkna ut hur lång tid man behöver för att göra sig klar innan läggning. Då kan det behövas en rutin där det står när man ska göra vissa saker. Det kan vara förödande om man inte sover tillräckligt så det är verkligen jätteviktigt att koma i säng i tid. På fritidsverksamheten/ kortidshemmet Pusselbiten använder vi oss bl.a. av flyttbara inplastade bilder.(se bilaga 8) Morgonrutin Rutiner är lika viktiga på morgonen. Det kan vara svårt att hinna med och man prioriterar kanske att sminka sig framför att äta frukosten och då går man hungrig fram till lunch vilket kan göra att man mår väldigt dåligt och inte fungerar på sitt bästa sätt. Bifogar ett liknande exempel som för kväll.(se bilaga 8) Packlista/ Kom ihåg Ett annat tips är att ha en lista med saker man måste komma ihåg att ta med sig innan man går hemifrån på t.ex. insidan av ytterdörren. Men då ska det vara en motiverande lista, om individen snusar så ska även det stå med på listan, annars kommer inte listan vara intressant. (se bilaga 9) Schema Man kan ha scheman för det mesta. Det är en sak som ska vara levande, alltså när det blir förändringar ska det ändras på schemat, för att det ska ge den kontroll/ trygghet som är tanken. Därför kan det vara bra att tänka på det när man utformar ett schema, att det ska gå lätt att ändra. Genom att t.ex. plasta in så man kan sudda med fingret och skriva med whiteboardpenna, skriva i mobilen, använda lappar med kardborre som lätt går att byta ut/sudda på. Om man märker att det sedan inte Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 9 används, är det inte en hjälp och då ska det tas bort och man får hitta något som fungerar bättre. Det är hela tiden upp till oss runtomkring personen att vara uppmärksamma på sådana saker eftersom många kan ha svårt att berätta själva. Veckoschema Veckoschema används för att ge en överblick över hela veckan. Det kan vara väldigt detaljerat eller bara innehålla de största hållpunkterna som skola, simma osv. Det kan vara bra att ha samma system i hemmet, på kortis, och i skolan. Jag visar exempel på veckoschema från Pusselbiten.(se bilaga 10) Dagsschema På ett dagschema finns endast en dag beskriven. Det kan vara bra om personen blir stressad av att veta för mycket. Hur många punkter som finns med ska alltid utgå ifrån personens behov. Man kan kombinera ett mer övergripande veckoschema och sen även ha ett dagsschema som beskriver mer som vem som jobbar, tider, vilken mat som ska ätas osv. Det kan vara bra att ha samma i hemmet, på kortis och i skolan. Om man är i skolan kanske man måste veta vilka lärare man har i olika ämnen, hur långa lektionerna är, vad man ska göra på rasten, när man ska äta sin frukt. (se bilaga 11) Personalschema Personalschema ska visa vem som jobbar och när/vilken tid på dygnet. Det beror såklart på vart personen vistas.(se bilaga 12.) Sociala berättelser SB Det finns regler hur en SB ska skrivas men det går inte jag in på utan jag tar upp det jag tycker är det viktiga. En SB. kan användas för att förklara en ny aktivitet, en ändrad rutin, ny personal mm. Den kan se olika ut beroende på vem den riktar sig till. Det är väldigt individuellt hur mycket text man kan ha, om man ska ha bilder och i sådana fall vilka bilder osv. Sättet man presenterar den på är också olika om det ska vara i datorn, på ett papper eller i mobilen. Om personen älskar Peter Forsberg kan man använda sig av det när man gör en SB för att den ska kännas intressant. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 10 Det man alltid ska ha med är: • • • • • Vad ska jag göra? Med vem? När ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Vad händer sedan? Den ska bara innehålla det nödvändigaste, inga långa noveller. Språket ska vara anpassat efter individen. Undvik ordet INTE, skriv istället vad man BÖR göra. Man kan använda en SB. till att försöka korrigera ett beteende, men då är det viktigt att man beskriver vad man ska göra istället, man måste alltid ersätta en sak med en annan.(se bilaga 13 och 14.) Mobilen som hjälpmedel Handi Handi är en handdator som fungerar som ett hjälpmedel för människor med kognitiva svårigheter. Den har inte lika mycket information och val som en vanlig mobil och är lättöverskådlig, man kan ställa in alarm, ha schema, talsyntes och många andra bra funktioner. Det finns varianter med telefonfunktion och utan. Den är praktisk att ha med sig, får plats i fickan och är mer diskret än många andra hjälpmedel. Dock ser den lite annorlunda ut i grafiken, inte som en ”vanlig” mobil vilket gör att den passar väldigt bra åt många men inte alla och kanske inte åt en person som vill vara precis som alla andra. Den nya modellen är ganska lik en ”smartphone”. Smarta telefoner Idag finns det s.k. smart phones, smarta telefoner, som har en pekskärm och som man kan ta hem appar på. (app. betyder applikation och betyder i princip för ett litet program) Det finns främst två operativsystem, apples IOS eller googles Android. IOS är för iPhone och Android för Samsung, Motorola m.fl. Vissa appar finns för båda systemen men inte alla. IOS har flest hjälpmedelsappar i dagsläget men Android ökar hela tiden. Det finns appar för det mesta och kommer hela tiden nya. De flesta finns i en gratisversion men då kan man få reklam eller en förenklad version. En betalapp kan kosta mellan sju och flera hundra kronor, de flesta ligger runt tio- tjugo kronor. För att kunna köpa appar måste du ha registrerat ett Google Checkout konto på Android market eller ett iTunes Store för iPhone, där du har registrerat ditt kontokort. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 11 Om du köper en app till din iPhone, så kan även någon annan i t.ex. familjen logga in med dina uppgifter till ditt konto, fast på sin mobil, och ta hem en till likadan app gratis. Jag har inte kunnat hitta uppgifter om det går via Android. Man kan ha packlistor, kom ihåg, handlingslista, väckarklocka, timstock, schema, timers, spel, rita osv. De flesta har en mobil idag och en smartphone kan vara det som får en person att känna sig som alla andra. Ingen reagerar när någon tar upp sin Iphone och bockar av något eller att schemat piper eftersom bara fler och fler använder det. Nedan listas några användbara appar för listor, ekonomi, minnesstöd, timer och väckning. De flesta har fler valmöjligheter än de som jag skrivit och de uppdateras hela tiden, så dessa uppgifter gäller i skrivandets stund men kanske inte nästa vecka. Vissa kostar och andra är gratis. Jag har inte skrivit till vilket system apparna funkar eftersom det kan ha ändrats sedan skrivandets stund. Det kan även hända att en app tas bort från marknaden. Astrid – Listor. Du gör en lista och bockar av när du gjort/ handlat och då försvinner den punkten. Det går att lägga till användare så att man kan ha en gemensam shoppinglista i familjen. Det gör man genom att lägga till e-post adressen som den andra personen har kopplad till sin Astrid. Gratis. Shop shop– Listor. Här kan du göra listor som du bockar av och då stryks dom så du ser att du gjort den punkten, men ligger fortfarande kvar. Du kan trycka på den igen och då kommer den upp som ogjord lista. Bra om man har packlistor eller rutiner som man vill spara och använda igen. Kan ge förslag på vad man handlat tidigare. Går att synka via ett Dropbox- konto man har tillsammans med någon annan för att dela listor. Gratis. Handla - Bild och textstöd för att komma ihåg vad som ska handlas och hur mycket pengar som behövs. Appen sorterar varorna i handlingslistan i den ordning de brukar bockas av vilket gör att de kommer i samma ordning som i affären då man handlat några gånger. Gratis. Mina utgifter – Håll koll på ekonomi och budget. Du fyller i inkomst, utgifter och kan se dag, vecka, mån hur du har spenderat dina pengar och hur mycket som finns kvar. Du kan lägga in återkommande transaktioner. 15kr. Kontant koll – Skriv in hur mycket det kostar och appen hjälper dig med vilka mynt eller sedlar som det passar att betala med. 7kr. Dragon Dictation – Spelar in det du säger och skriver ner det. Du kan sedan spara det, skicka som sms eller e-post. Fungerar inte klockrent och man måste prata väldigt tydligt. Värt att prova. Gratis. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 12 Hey Tell – Håll in en ”knapp” och säga det du vill istället för att skriva ett sms. Skickas till mottagaren som svarar lika enkelt. Gratis. Record my call – Spelar in samtal. Bra om man vill kunna lyssna igen vad man sa, då bör man dock upplysa den man pratar med att man spelar in. Gratis. HomeRoutines – För den som behöver hjälp med att strukturera upp de flesta sysslorna i hemmet, t.ex. vad man ska städa idag, hur länge osv. 38kr. Weekcalender – Kalender som är lätt att använda och är överskådlig. Påminnelser före aktiviteter, färgkodning, kan synkas med en webbkalender som t.ex. googlekalendern. Du väljer om du vill se dag, vecka eller månad. 15kr. Alarm Clock Extreme – Alarmklocka som stegrar och du ska lösa ett mattetal för att stänga av. Bra för den som snoozar för många gånger eller stänger av alarmet i sömnen. Har olika funktioner och du kan självklart välja att inte lösa mattetal. Gratis. Time timer – Timer som visas i form av en klocka med en tårtbit som blir mindre och mindre tills tiden är slut. 38kr. Visuo timer – En stapel som räknar ner tiden för en aktivitet. Gratis. Google kalender Denna webbkalender kan man synka med kalendern som finns i den egna mobilen eller ladda ner en annan kalender t.ex. Weekcalender om man vill ha färgkodning på aktiviteterna, samt logga in på en dator och se kalendern. Du kan göra ändringar på datorn och sen uppdateras den automatiskt i din mobil. Man kan ha larm om man vill, som pop-up fönster, sms eller på e-post. Det är väldigt lätt att lägga till eller ta bort en aktivitet. Det som är bra är att man kan koppla flera användare på samma kalender om man vill, och att vem som helst bara man kan inloggningen kan gå in på en dator och göra ändringar. Det kan vara bra om man inte vill göra kalendern själv, då kan någon annan enkelt fixa den även om man befinner sig på olika platser, oavsett tid på dygnet. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 13 Diskussion Jag har bara blivit mer övertygad om att tydliggörande pedagogik har en avgörande roll för en individs liv och framtid, huruvida man erbjuds stöd till att få kontroll över sitt eget liv eller ej. Samt att vi som arbetar runt dessa människor måste ha det tankesättet för jämnan, det är ett sätt att vara. Vi måste hela tiden ha på de ”glasögonen” i planering och genomförande i vår yrkesroll, hur vi kan anpassa mer, för att det ska bli så bra som möjligt för personen vi arbetar för. Därför är kunskapen om individen så otroligt viktig, så att man kan sätta in rätt stöd. Men samtidigt ska man inte ge upp om det man testat inte har fungerat, eftersom vi alla är olika och kräver individuellt anpassade stödinsatser. Vi måste alltid utvärdera vårt arbete för att veta att vi är på rätt spår. Om vi inte lyckas denna gång så tar vi lärdom av det för att komma ett steg närmare ett bättre resultat. Alla kan vi göra fel, och då måste vi kunna säga att vi har gjort fel men att vi vill försöka göra det bättre. Många inom NP känner sig missförstådda och orättvist behandlade och genom att vara ärlig och säga att –Jag gjorde fel och jag är ledsen för det, kan vi rädda många situationer ifrån att ”spåra ur”. Det vet jag av egen erfarenhet. Ett förlåt gör skillnad! Det finns ingen färdig mall att gå efter och det är därför det alltid finns nya utmaningar i arbetet med människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 14 Referenser Balldin Nåkkve Föreläsning 111213 Mora Ellerman Mikael Föreläsning 111124 Mora Gunilla Gerland Föreläsning 110503 Mora Nilsson Inger Tydlighet och tydliggörande pedagogik föreläsning 110404 Stockholm Ryss Maja Specialpedagog och handledare Wiman Tina Teknikjournalist Östergren Anders Enigma Education Fortsättningskurs Tydliggörande pedagogik vid AS 110922 Borlänge Pusselbiten Korttidshem/fritidsverksamhet Mora Kommun Solglimten Korttidshem Mora Kommun Sjölund Anna Vardagsstöd Falkenberg Pedagogiskt Perspektiv AB 2008 http://www.handitek.se/detta_ar_handi/&catName=handi 120220 http://sv.wikipedia.org/wiki/Till%C3%A4mpningsprogram120220 http://www.handitek.se/versioner_och_apparater/&catName=handi 120220 http://forum.macworld.se/topic/119396-dela-paa-koepta-appar/ 120503 http://www.hi.se/sv-se/Hjalpmedelstorget/Kognition/-/Kognition/Tips-ochideer/Mobiltelefon-som-kognitivt-stod/Exempel-pa-appar-som-kognitivt-stod/ 120220 http://www.tinaw.se/ 120505 Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 15 Bilaga 1 Dusch/Tvätta sig Tvätta sig. En rutinbeskrivning från Solglimten för en daglig rengöring. Inplastad och sitter bredvid handfatet för att bli överskådlig. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 Duscha. Också från Solglimten som visar stegen i en duschrutin och som sitter inne i duschen. 16 Bilaga 2 Toalettrutiner Exempel 1. Toalett Papper Exempel 2. När jag är färdig på toaletten tvättar jag händerna med tvål och vatten. Sen torkar jag händerna på handduken och då är jag klar. Tvätta händerna med tvål och vatten. Torka händerna. Det första exemplet är för den som behöver bilder för att förstärka innehållet och som man fäster på en remsa på ett bra ställe t.ex. framför toaletten så man ser den när man sitter ner. Det andra riktar sig mer till den som kanske behöver bli påmind om rutinen men inte vill ha ett ”schema”. Båda är ganska enkla men tydliga i sitt budskap. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 17 Chokladsockerkaka Bilaga 3 Ta fram: Vatten (kallt fr. kranen) Smör Färdigt kaffe Ägg Socker Vaniljsocker Kakao Vetemjöl Bakpulver Ströbröd Bakmått En mellanbunke Elvisp En liten bunke Sockerkaksform Slev 1. Sätt ugnen på 175 grader. Smöra och bröa sockerkaksformen. 2. Blanda 1,5 dl vatten och 3 msk kaffe i en kastrull, lägg ner 100gram smör och värm tills smöret har smält. Låt det svalna 3min. 3. Vispa 2 ägg och 3dl socker i mellanbunken tills det blir vitt. 4. Ha i 3 msk kakao och 1 msk vaniljsocker i äggsmeten. Vispa. 5. Blanda 2 tsk bakpulver och 3 dl mjöl i den lilla bunken. Vispa ner mjölet i mellanbunken. 6. Häll ner smörblandningen i mellanbunken och vispa tills alla klumpar är borta. 7. Häll ner smeten i sockerkaksformen och grädda i 175 graden på första steget i ugnen i ca 50 minuter. Känn med en sticka. Är stickan kladdig låt kakan vara kvar 2 minuter till, annars ta ut den direkt. 8. Låt den vila 3 minuter. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 18 9. Vänd hela formen upp och ner på ett underlägg och låt vila 5 minuter. 10. Ställ in all disk i diskmaskinen, ställ tillbaka ingredienserna och torka av bänken. 11. Färdig! Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 19 Tacos 2 portioner Bilaga 4 Ta fram: • • • • • • • • • • • • • • • • • [ [ [ [ [ [ [ [ [ [ 1 paket köttfärs Kryddpåse Majs Gurka Tomat Sallad Gräddfil Tacosås Riven ost Bröd Stekpanna Olja Stekspade Kniv Skärbräda 3 små skålar 6 små skedar 1. Ha i en matsked olja i stekpannan och sätt plattan på 5. 2. Lägg i köttfärsen och dela den med spaden och stek tills den blivit brun. Sänk plattan till 4. 3. Ha i en halv dl vatten och en matsked ur kryddpåsen och rör om. När vattnet kokat bort ställ pannan på ett underlägg på bordet. 4. Hacka gurka, tomat och sallad. Ha i dom i skålarna. 5. Ställ fram majsen, gräddfilen, såsen och osten på bordet. 6. Lägg tillbaka det du inte använde i kylen. 7. Värm brödet 20 sek i mikron på röda strecket. 8. Maten är klar! 9. När du ätit klart gör i ordning en matlåda. 10. Plocka undan disken, torka av spisen och bänken. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 20 Bilaga 5 Recept med bilder, lånad från Solglimten Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 21 Städa toan Bilaga 6 Lyft på sitsen och spruta medel nere i toan och på kanten och undersidan av sitsen. Tag toaborsten och skrubba rent. Torka på kanten och sitsen med en tvättlapp. Kasta tvättlappen i papperskorgen. Fäll ner sitsen och spruta medel på den och torka med en ny tvättlapp. Gör samma sak på locket och hela toaletten. Plocka bort alla saker från handfatet. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 22 Spruta medel över hela handfatet. Skrubba hela handfatet. Skölj med vatten. Ställ tillbaka sakerna. Spraya spegelskåpet med fönsterputs och torka med en tvättlapp. Byt påse i papperskorgen. Byt handdukar. Fyll halva hinken med vatten och en kork såpa och torka golvet. Ställ tillbaka alla städgrejer och det är klart! Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 23 Tvätta Bilaga 7 Jag lägger in tvätten från en av korgarna i maskinen och stänger luckan. Jag har i en skopa tvättmedel i fack nummer 1. Vrider knappen till 40 eller 60. (Titta på korgen du tog tvätten ifrån) Tryck på start. När tvätten är klar hänger jag upp den på torkställningen direkt. Den behöver hänga där 1 dag. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 24 Kvällsrutiner Bilaga 8 Inplastade tomma lappar för att enkelt kunna ändra innehåll. Två remsor används för att flytta en lapp när den är klar för att enkelt kunna se när man är färdig. Morgonrutiner Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 Samma som kvällsrutiner. 25 Bilaga 9 Kom ihåg! • Snusdosan • Mobilen • laddare • Nyckel • Busskort • Skolböcker Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 26 Bilaga 10 Veckoschema Här är ett schema med endast de stora hållpunkterna med som skola och bestämda aktiviteter. Det är inplastat för att kunna lägga till tillfälliga punkter/ ändringar. Lånad från fritidsverksamheter Pusselbiten Mora. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 27 Bilaga 11 Dagsschema Två varianter på dagsschema. En med de stora hållpunkterna och en med lite fler. Det går att variera på många olika vis beroende på vad som passar individen och vad han/hon har behov av att veta. Man kan plasta in ett papper och sätta fast kardborre i en remsa, sen plasta in små tomma lappar, sätta kardborre även på dem, och skriva med en tusch som går att ta bort. Det ska vara lätt att ändra. Det kan sitta på en vägg där det blir naturligt att personen passerar ofta, finnas i mobil/Handi, eller kanske i en portabel mapp eller vanlig kalender. MÅNDAG MÅNDAG 8.15 Skola 15.10 Buss till stan 15.30 Fika med Anna 16.15 Gymmet 17.15 Buss hem Kom ihåg att göra: Svenska läxa Packa fotbollsväskan 6.30 Vakna Frukost Toalett 7.30 Packa väskan 7.50 Buss 8.15 Matte 9.15 Rast-Frukt 9.30 Svenska 11.00 Lunch 12.00 Bild 13.15 Rast-Promenad 13.45 Musik 15.30 Buss 16.00 Hemma 17.00 Middag 19.00 Anna besök 21.00 Anna hem 21.15 Toalett 22.00 God natt Kom ihåg Matlåda Gympakläder Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 28 Personalschema Bilaga 12 Olika exempel på personalschema från Solglimten. Där har man olika eftersom några vill ha bilder och andra bara text. Schema med bilder och lite text. Olika för dag, eftermiddag och natt. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 En annan variant med bara text. 29 Simma på badhuset Bilaga 13 Therese hämtar mig hemma kl.08.50 på måndag. Jag och Therese åker till Mora Simhall. Inne i Mora simhall finns personalen från badhuset, men inga andra kommer att bada där när jag och Therese badar. Jag klär av mig kläderna och sätter på mig badkläderna. Jag går och duschar av mig. Jag går in med Therese till badbassängen. Jag har min badlåda med knappar som jag ställer på kanten, och går ner i vattnet. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 30 När alla knapparna är borta går jag upp från bassängen. Jag går och duschar. Jag går och byter om och sminkar mig. Jag och Therese åker till skolan. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503 31 Bilaga 14 Alla människor borstar tänderna. Justin Bieber borstar sina tänder 2 gången om dagen. Då är tänderna rena och starka och känns bra. Om jag struntar i att borsta då blir tänderna svaga och går sönder och jag får ont, då måste jag gå till tandläkaren och laga dom. Jag vill ha starka tänder därför borstar jag när jag har ätit frukost och när jag ätit kvällsmacka. Therese Jonsson Autism B Mora Folkhögskola 120503
© Copyright 2024