PERSONALENS KUNSKAP VÄGEN TILL FRAMGÅNG Sveriges

Tema:
Kompetens- och
utbildningsfrågor
S K O GS I NDUS T R I NS R ÅD F ÖR IN D U ST R IE LL U T V E C K LIN G I SA MV E R K A N
Nr 1 2015 | Nyheter från Sirius finns också på www.industrisirius.se
Branschens
utbildningsbehov
samordnas
Sveriges befolkning
koncentreras alltmer
PERSONALENS KUNSKAP
VÄGEN TILL FRAMGÅNG
1
S KOGS IN DUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
KRÖNIKA:
S KOGS IN DUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Ökad kompetens lönar sig
Egna kompetensen
betyder allt i dag �������������������� 3
Lagets kompetens lägger grunden för en effektiv produktion. I laget behövs både kvinnor
och män, nyanställda och erfarna, allt i en medveten blandning. Det är mångfalden som gör att
samma fråga kan betraktas med nya perspektiv. Den samlade kompetensen ökar. Detta skapar
bättre förutsättningar att jobba med ständiga förbättringar – i syfte att öka produktiviteten och
skapa tryggare jobb.
För att utveckla lagets kompetens finns två huvudvägar- rekrytering av nya medarbetare och
kompetensutveckling av befintlig personal.
Rekrytering av nya medarbetare med bra, relevant utbildning är ett självklart sätt att fylla
på med ny kompetens. Eftersom antalet rekryteringstillfällen i en mogen bransch är få, är det
viktigt att varje tillfälle utnyttjas väl. Det blir enklare om:
– Företaget har en genomtänkt rekryteringspolicy.
– Det finns många med rätt kompetens på arbetsmarknaden.
– Företaget har en stark attraktionskraft.
Som framgick på Kompetensforum så har Sverige en stark urbaniseringsgrad. Ungdomar, i
synnerhet unga kvinnor, lämnar mindre orter för att skaffa sig utbildning och jobb i stora städer.
Många blir kvar där och blir då svåråtkomliga för våra företag - rekryteringsbasen krymper. För
att kompensera en begränsad rekryteringsbas måste vi jobba aktivt med att stärka branschens
attraktionskraft.
Kompetensutveckling av befintlig personal är den andra självklara metoden för att öka
kompetensen. Systematisk kompetenskartläggning, individuella utvecklingssamtal och riktade
insatser för att täppa till kompetensgap är beprövade åtgärder i sammanhanget. Massa- och
pappersindustrin är relativt bra på detta. Men det hindrar inte att vi kan bli ännu bättre.
Ett område där flera företag efterlyser en gemensam nystart handlar om branschens befattningsutbildningar. Därför har Sirius tagit initiativ till ett nytt ”Utbildningscentrum” – ett nätbaserat kommunikationsnav för samordning av utbildningsbehov. Här ska ett bruk med ett visst
utbildningsbehov kunna upptäcka andra bruk med liknande behov. Flera fabriker kan samordna
sina intressen och tillsammans hitta en utbildningsleverantör som kan matcha behoven.
Förhoppningen är att detta möjliggör att fler utbildningar genomförs. Detta ökar kompetensnivån hos de medarbetare som deltar. Och när en utbildning väl är genomförd tillämpas standardiserade utvärderingsrutiner. Det blir enklare att se vad som var bra och vad som behöver
förbättras. På så sätt blir verktyget kvalitetsdrivande.
Deltagarna på Kompetensforum var eniga: Utveckla
Sirius Utbildningscentrum så snart som möjligt och
säkerställ att det kommer till användning i praktiken.
Mårten Ericsson
Ordförande Sirius
2
Sirius Kompetensforum som samlade drygt 100
deltagare från hela landet.
Samordnande befattningsutbildningar utreds�������������4-5
Ojämn fördelning
av utbildad arbetskraft ���������� 6
De yngre kvinnorna flyttar
till storstäderna ���������������������� 7
Se upp med det
luriga svavelvätet!�������������������� 8
Pappers ordförande Matts Jutterström och vVD för BillerudKorsnäs Christer Simrén är eniga om vikten av ständigt förbättrad kompetens på de svenska massaoch pappersbruken för att stå emot den allt tuffare globala konkurrensen.
Christer Simrén, BillerudKorsnäs, om sin bild av framtidens operatörer:
Vår egen kompetens gör skillnaden
på en allt tuffare global marknad
Det är medarbetarnas kompetens som gör svensk skogsindustri konkurrenskraftig. Christer
Simrén, vice VD och operativ direktör BillerudKorsnäs, var tydlig när han berättade om sin bild
av framtidens operatörer:
– Den globala marknaden blir tuffare och tuffare. Då måste vi styra maskiner och verksamhet
så effektivt som möjligt. Och det är bara genom teamarbete och multikompetens bland medarbetarna, en bred kompetens, som vi kan bygga verksamheten.
Christer Simrén har studerat konkurrenter
i vår produktion. Och begripliga mål ska
över hela vår värld, sett hur pappersbruk,
styra tanken och arbetet så att vi vågar göra
inte minst i asiatiska länder, investerar i nya
annorlunda, vågar tänka nytt, säger Chrisoch högeffektiva pappersmaskiner.
ter Simrén.
– Men vi är inte rädda för konkurrensen
Kan vi rekrytera de bästa?
eller utvecklingen, slår han fast. Vi kan utIdag finns det kunnandet på många håll.
veckla alltfler applikationer, bygga in fler
Men hur ser framtiden ut – kan den
lösningar i produkterna, göra dem
samlade skogsindustrin rekrytera
starkare, miljövänligare – få bort
de bästa till branschen? Kan
plasthavet ni alla sett flyta omMedarbetarna
branschen utveckla personakring därute. Det handlar
är de starkaste
len att ständigt bli bättre?
om nya material, nya lös­fibrerna i vår
Sveriges befolkning konningar för att skruva upp
­produktion
centreras alltmer till Stockverksamheten.
holm, Göteborg och Malmö.
Men det krävs bred och
De som blir kvar utanför stordjup kompetens, betonar han.
städerna blir allt äldre – andelen
Och ett platt tänkesätt som involyrkesverksamma koncentreras till storstäverar alla.
derna.
– Medarbetarna är de starkaste fibrerna
I övriga landet väntas däremot folkmängden minska. Glesbygden har också
andra tydliga trender: lägre skolresultat, en
lägre utbildningsnivå nationellt sett, samt
en förhållandevis stor andel utflyttning av
välutbildade – framför allt kvinnor - från
regionen.
Viktigt se möjligheterna
Frågorna lyftes under Sirius Kompetensforum. Matts Jutterström, ordförande för
Pappers, poängterar det livslånga lärandet,
att utveckla den befintliga personalen. Men
också att se möjligheten att ta till vara inflyttningen av flyktingar, ofta med bra teknisk utbildning, till glesbygden som en stor
potential.
– Men vi har en stor utmaning framför
oss, säger Matts Jutterström.
3
Befattningsutbildningar som är specifika för massa- och pappersindustrin ska samordnas av
den egna branschen.
Idén lanserades under Sirius Kompetensforum och fick klartecken för en fortsatt utveckling.
Dags att samordna branschens
befattningsutbildningar nu?
Jan Björklund, HR-specialist på Stora Enso
Fors, är med i gruppen som tar fram underlag för de branschgemensamma utbildningarna:
– Vi är duktiga på ”måste-utbildningar”
internt på de enskilda bruken, men är sämre
på att ordna befattningsutbildningar. Om vi
har haft en sådan kurs internt på bruket kan
det dröja många år innan vi får en tillräckligt
stor grupp för att köra en ny kurs. Är man då
anställd i skarven kan det bli flera års väntan
för den nyanställde.
hela landet. Det ­handlar om en portal på
Sirius hemsida där varje enskilt bruk kan registrera sitt behov av specifika utbildningar
på en offentlig anslagstavla med en deadline
när man vill ha utbildningen genomförd.
Behoven ska sedan samordnas, utbildningsleverantörer får lämna offerter och utbildningarna genomförs och utvärderas. Allt
ska ske synligt och publiceras på nätet.
Ska vara enkelt att administrera
Gemensam portal
Torbjörn Höglund, kompetensutvecklare
inom SCA Graphic, Sundsvall, presenterade tankarna inför Sirius Kompetensforum
som samlade drygt hundra deltagare från
Torbjörn Höglund, kompetensutvecklare inom
SCA Graphic, Sundsvall presenterade tankarna om
branschsamordnande befattningsutbildningar.
”Vi är duktiga på ”måste-utbildningar” internt
på de enskilda bruken men är sämre på att
­ordna befattningsutbildningar .”
Vad tar du med dig hem
efter Kompetensforum?
Minus Jonsson, ansvarig för
skolkontakter StoraEnso
­Skoghalls Bruk.
Konferensen har infriat alla förväntningar med bra föreläsningar.
Vi måste uppenbart jobba
ännu mer aktivt för att
rekrytera de unga, att
befolkningsstatistiken ser så illa ut visste
jag inte.
Jag tror på idén om
ett Utbildningscentrum, utbildningarna
är ofta så nischade och
gemen-
4
samma satsningar är ett sätt att få
saker att hända. Men det krävs en
samordnare på varje bruk för att
det inte ska flyta ut.
Anders
­Thorén,
produktionsansvarig PM 12
Holmen Paper
Hallsta pappersbruk
Det är verkligen bra att mötas
så här, träffa kollegor från andra
bruk och ventilera frågor. Man är
så uppfylld av vardagen annars.
– Det ska vara administrativt enkelt och
kan till exempel handla om utbildning för
torkare, maskinförare, operatörer i sodapanna och så vidare, säger Torbjörn Höglund.
– Bruk med likartade processer kan samordna utbildningen, och något bruk kanske
har en egen kursgård för att hålla nere kostnaderna.
Tanken bygger på förutsättningen att det
ute på bruken finns engagerade medarbetare som håller igång systemet.
Statistiken som visade åldersstrukturen var mest förvånande
– vi står inför stora utmaningar
väldigt snart. Och Utbildningscenrtrum tror jag på - samordnade utbildningar för bruk med
gemensamma förutsättningar. Vi
har helt andra problem än tissueeller kartongtillverkare. Här kan
vi hitta bruk som behöver samma
utbildningar som vi.
Charlotta
Engman,
fabriks­­­direktör
Billerud Korsnäs Karlsborgs
Bruk
Det har varit jätteintressant att ta
del av hur befolkningsstrukturen
ser ut och hur de unga tänker idag.
Det finns en stor demografisk
utmaning och det vi hört bekräftar
den bild jag har fått tidigare. Vi har
börjat en generationsväxling och
jag ser stora möjligheter för oss att
attrahera 1980- och 1990-talister.
Vi har blivit bättra på att kommunicera.
Att jobba tillsammans i ett
gemensamt Utbildningscentrum
ser jag som en stor möjlighet.
Marie Olsén,
ordförande
­Pappers BillerusKorsnäs
­Skärblacka
bruk
Det har varit jätteintressant och
Ett nätbaserat kommunikationsnav för samordning av utbildningsbehov kan bli verklighet om
branschen väljer att satsa tillsammans.
Idén diskuterades i grupper under Kompetensforum och efteråt fanns bara positiva
reaktioner. Det innebär att arbetet med Sirius utbildningscentrum nu fortsätter.
– En bra idé som branschen behöver,
sammanfattade Marie Olsén, ordförande
för Papppers BillerudKorsnäs, Skärblacka.
jag fått kunskaper som jag inte
hade - jag kände inte till att det var
så stor skillnad mellan storstadsregionerna och övriga landet när
det gäller den förvärvsarbetande
befolkningen framöver.
Ett utbildningscentrum som kan
utveckla vår egna är riktigt bra.
Vi kan inte bara bygga på att ta
in spetskompetens från hög­
skolorna, vi ska blanda med våra
operatörer och låta dem utvecklas.
Thomas
­Westerlund,
underhållschef
SCA Munksund
Det har varit bra
och intressanta föreläsningar med
bra statistik om hur befolkningen
ser ut på ett regionalt plan.
Det är dessutom bra om
branschen kan ta kontroll över
utbildningsfrågorna igen med
hjälp av ett gemensamt utbildningscentrum.
Jan Persson,
Sveriges
Ingenjörer
Arctic Paper
Grycksbo
Det här ett bra
sätt att mötas med intressanta
föreläsningar. Jag trodde inte förändringarna och omflyttningarna
inom landet vi står inför skulle
vara så dramatiska som vi nu fick
se. Ett Utbildningscentrum kan
En klok tanke att
samla utbildningsbehovet, tycker Maria
Sundvall, HR-partner
SCA Graphic, Sundsvall. Det kan bli ett
bra komplement till
de utbildningar vi har
internt.
säkert vara bra, men berör nog
operatörer mer än oss ingenjörer.
Kenneth
Johansson,
ordförande
Pappers Holmen/Braviken
Det har varit en
intressant dag,
inte minst är det spännande att
höra hur ungdomar tänker och att
se hur åldersstrukturen skiljer sig
så mycket över landet.
Tankarna på ett Utbildningscentrum är bra, det borde varit
genomfört för länge sedan.
Vi tänker ibland lite smalt i vardagen - nu vidgar vi perspektiven
och det är bra. Vi ska åka hem och
analysera vår egen region och
se hur åldersfördelningen ser ut
idag och framöver. Det ska bli
intressant.
Vi har absolut ett behov av ett
utbildningscentrum för att samordna oss i branschen och bli
starkare och
på så sätt
kunna styra
utbildningarna.
Gunilla Ekstam, HR chef Södra
Cell Mönsterås
5
S KOGS INDUS TRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
”Nästan alla län utanför storstadslänen
håller på att förgubbas och förgummas”
S KOGS INDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Sveriges befolkning koncentreras alltmer till Stockholm,
Göteborg och Malmö.
I glesbygdskommunerna
väntas däremot folkmängden
minska – och det är ofta unga
med bra utbildning i arbetsför
ålder som försvinner. Kvar blir
de äldre – regionala befolkningskurvor visar tydliga trender – storstäderna befolkas av
unga människor.
– Det är först när vi granskar de olika regionerna var för sig som vi upptäcker oroande
tendenser; så gott som samtliga län utanför
storstadslänen håller på att förgubbas och
förgummas, säger Jan Sundqvist, statistiker
som arbetar med prognosfrågor på Arbetsförmedlingen.
Mycket av dagens forskning när det gäller
tillväxt bygger på uppfattningen att Sveri-
6
ges befolkningsfördelning
ser ut som den gjorde för
hundra år sedan.
– Det är mycket riskabelt, eftersom teorierna
stämmer endast i de tre
Jan Sundqvist
storstadsområdena, säger presenterar
Jan Sundqvist. Där finns oroväckande
den klassiska kurvan som siffror.
ser ut som en julgran, där de unga dominerar.
När han bryter ner siffrorna på regioner
ser det helt annorlunda ut – de arbetsföra
blir snabbt färre, de äldre dominerar. Obalansen är stor.
– Stora delar av Sverige imploderar, säger
Jan Sundqvist.
Minskar dramatiskt
– Om man betraktar Sverige som helhet ur
ett demografiskt perspektiv ser det inte så
illa ut. Men det är lika förrädiskt som om
man frågar en man som står med ena foten i
kokande vatten och den andra i is. Statistiskt
sett är medeltalet ganska normalt.
I några av våra viktigaste industrilän
kommer befolkningen i arbetsför ålder att
minska dramatiskt under de kommande tio
till femton åren. En stor utmaning ligger redan i att ersätta befintlig personal.
– Det kommer att bli svårt, säger Jan
Sundqvist.
– Bara i ett län som Dalarna behövs tusen
nya ingenjörer varje femårsperiod så långt vi
ser framåt. Inom skogsindustrin i landet försvinner 7 500 personer inom fem år, ni behöver anställa 6 000 nya medarbetare bara för
att ersätta pensionsavgångarna, konstaterade Jan Sundqvist med stöd från sin statistik.
Samtidigt noterar han att skolorna inte
alltid är lyhörda för behovet:
– I Dalarna utbildas i år 200 stylister. Tvåhundra…
Nya generationer – nya värderingar
Ungdomar som är födda på 1980-talet och
1990-talet är inte som tidigare generationer.
Thomas Fürth, framtidsanalytiker på Kairos
Future, visade deltagarna på Kompetens­
Käthy Holstensson från Billerud Korsnäs Skärblacka Bruk diskuterar ungas attityd och förväntningar med Thomas Fürth forskningsledare från Kairos Future.
forum en bild av framtidens arbetskraft
som mer traditionella än tidigare generationer; det är Volvo, villa och vovve som gäller:
– Värderingarna har svängt, de har trött-
nat på plastfamiljer och vill ha stabilitet och
meningsfulla och handfasta jobb. Inte lika
mycket erkänsla som självkänsla och det
där med resor och utlandsupplevelser har
de redan fått nog av. De är lojala, vill vara
vuxna och gå på ”Allsång på Skansen”. De
ser sig som vuxna när de är 26 år och gammal – det är man efter 52 år …
Kvinnorna försvinner till storstäderna
Var tredje högskoleutbildad som går sin
utbildning i Norrland försvinner från
landsändan efter utbildningen. Framför
allt är det kvinnorna som försvinner –
och då till de tre storstadsregionerna.
– Detta trots att Umeå växer, säger Anders
Olofsson, professor i pedagogik vid Mittuniversitetet och vetenskaplig ledare för
ett forskningsprojekt som bland annat ska
utreda varför så många lämnar Mittregionen som är den region som tappar mest.
Han är också involverad i en annan
51%
36%
Andel kvinnor (51 procent) respektive
män (36 procent) födda i Sverige 1989 som
börjat en högskoleutbildning. (Källa: UKÄ)
forskning där man följer alla inom området som är födda 1973-1982 och som läst
på universitet för att se vart de tar vägen
efter sina studier.
Går till storstadsregionerna
– Vi har ingen statistik klar ännu, men
strömmarna går väldigt tydligt till
storstads­regionerna; Uppsala/Stockholm,
Lund/Malmö och Göteborg, säger han.
Han ser en sund trend att ungdomar
flyttar och att de också utbildar sig. Men
problemet är att de inte kommer tillbaka
i trettioårsåldern på samma sätt som förr.
Mittregionen har konstaterat tre allvarliga trender; låga skolresultat, en lägre
utbildningsnivå nationellt sett, samt en
förhållandevis stor andel utflyttning av
välutbildade från regionen.
”Vi måste kunna behålla fler”
– Universitet och högskolor har idag en
större nationell intagning som innebär att
det kommer fler studenter från andra håll
i landet och som flyttar efter examen. Det
är naturligt. Men vi måste kunna behålla
fler välutbildade i regionen, säger professor Anders Olofsson.
Arbetskraftsbrist
­tydligast i Dalarna
I Dalarnas län, där generationsskiftet
inträffar först, kommer 40 procent av
dagens sysselsatta ha gått i pension
om tio år. Antalet personer i arbetsför
ålder beräknas då vara 15 000 personer färre än i dag samtidigtsom de
äldre ökar kraftigt.
Arbetskraftsbrist riskerar att slå hårt
mot såväl kommuner som företag.
Redan i dag är arbetslösheten i Dalarna den fjärde lägsta i landet samtidigt
som hälften av företagen planerar
att växa. I Dalarna har arbetsförmedlingen problem med att rekrytera till
jobb. Stora pensionsavgångar gör
behovet av ny personal stort.
7
Sverige
porto
betalt
B
Se upp med
det luriga
svavelvätet!
Kampanjen Smart & Säkert är Sirius satsning
för säkrare arbetsplatser inom massa- och
pappersindustrin. Syftet med Sirius tema­blad
är att väcka intresse och samverkan kring
arbetsmiljöfrågorna på bruken.
Det nionde temabladet tar upp en lurig fara – svavelväte. Lukt­
sinnet bedövas snabbt av gasen så att lukten inte längre varnar.
Detta gör att man kan utsättas för höga halter utan att märka det.
Svavelväte kan ge både akuta och kroniska hälsobesvär. Om
du känner lukten av ruttna ägg – backa tillbaka samma väg du
kom. Om arbete måste utföras i området, följ era instruktioner för
arbetet och använd personlig skyddsutrustning.
Sirius tema kring svavelväte består att ett temablad och en mer
detaljerad checklista. Materialet finns på www.industrisirius.se
Där finns även de övriga temabladen.
Här hittar du Sirius nya hemsida
Via adressen www.industrisirius.se hittar du Sirius hemsida.
Här finns kampanjen Smart&Säkert, Skifthandboken, tidningen Sirius med mera.
Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins
råd för Industriell Utveckling i samverkan.
Ansvarig utgivare: Mårten Ericsson
Sirius på nätet: www.industrisirius.se
8
Text: Där ingen annan anges, Sven Magnusson
Foto: Där ingen annan anges, Mårten Ericsson och
Sven Magnusson
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SA MV E RK A N
Vill du ha ett personligt utskick av Sirius via mejl?
Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.industrisirius.se
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SA MV E RK A N