Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet
Tema: Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet S K O G S I N D U S T R I N S R Å D F ÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN Nr 3 2012 | Nyheter från Sirius finns också på www.skogsindustrierna.org/sirius Den 24 oktober är det Skyddsombudets Dag. För hundra år sedan infördes en bestämmelse i dåvarande arbetarskyddslagen om att arbetstagarna hade rätt att utse ombud. Detta utvecklades sedan till dagens skyddsombud/arbetsmiljöombud – en beteckning som började användas 1938. – Vi har en nollvision som vi alltid ska sträva mot, säger Yngve Berglind, huvudskyddsombud på Korsnäs Gävle. Med fokus på säkerhet Få din egen SIRIUS via epost - beställ på nätet Du håller just nu tidningen Sirius i din hand. Du kan få den gratis i digital form. Beställ på: www.skogsindustrierna.org/sirius SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN Det har blivit bättre - men än finns mycket kvar att göra Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Massa- och pappersindustrin SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN 2003 2004 9 2005 2006 Målvärde 2007 8 Sverige och höjdpunkten är som du kanske vet den 24 oktober då det är skyddsombudets dag, vilket uppmärksammas på arbetsmiljömässan ”Gilla Jobbet” i Älvsjö. På 100 år har det hänt en hel del på arbetsmiljöområdet, arbetsolycksfallen har minskat och arbetsmiljön har förbättrats rejält på de flesta områden. Antalet olycksfall med frånvaro per 100 anställda ligger till exempel på en tredjedel av vad det gjorde för 40 år sedan. Den modell vi har valt i Sverige, där skyddsombuden spelar en viktig roll, har inte minst inom industrin gett rejäl effekt på olycksfallsriskerna. Är vi då färdiga, klara att slå oss till ro med arbetsmiljöarbetet? Nej, än finns det mycket att göra, det visar inte minst sommarens händelser i bland annat Iggesund, Vallvik, Skärblacka och Mölnlycke. Den fysiska arbetsmiljön behöver fortsätta att förbättras för att minska riskerna och dessutom påverkas vi av de omorganisationer och nedskärningar som drabbar branschen, vilket påverkar såväl arbetare som tjänstemän när det gäller psykosocial arbetsmiljö och stress. Då blir det än viktigare att ge tid för skyddsombuden och arbetsmiljöarbetet. Vi behöver alla bli bättre på att göra arbetsmiljöarbetet till en del i helheten, inte något som enbart några ägnar sig åt, när det finns tid. Arbetsmiljön och riskerna behöver diskuteras mer direkt på arbetsplatsen, vad har vi för risker som vi utsätts för och/eller utsätter oss för? • När gick ni, arbetslaget, igenom och diskuterade en genomförd skyddsrond senast? • Ser ni över och resonerar om risker vid driftsstörningar, t ex spetsdragning? • När tog du senast upp en arbetsmiljöfråga med skyddsombudet? Många gånger tror jag att vi innerst inne vet om eller åtminstone anar risker i arbetet, men att inget görs förrän något händer. Vi har en oerhörd resurs i skyddsombud som har utbildning i arbetsmiljöfrågor, den resursen och kunskapen ska användas ännu bättre de kommande 100 åren. Tänk efter före – stötta ditt skyddsombud och arbetsmiljöarbetet! Lasse Wåhlstedt Ombudsman Pappers 2009 2010 Lasse Wåhlstedt 2012 FIRAR VI SKYDDSOMBUDENS 100 första år i 2008 2011 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga Arbetare Tjänstemän Kvinnor Målvärdet för den totala sjukfrånvaron ska ligga under 3,5 procent. Massa- och pappersindustrin har satt ett hållbarhetsmål för sjukfrånvaron i branschen som innebär att den totala sjukfrånvaron, i procent av ordinarie arbetstiden, ska ligga under 3,5 procent år 2015. Detta mål uppnåddes 2009. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt åtgärder för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. Man kan konstatera att sjukfrånvaron gått ner och att orsaken är dels att socialförsäkringsreglerna ändrats genom införande av rehabiliteringskedjan, dels att företagen arbetat stra- tegiskt med rehabiliteringsfrågorna. Sjukfrånvaron för kvinnor har minskat kraftigt, vilket beror på att långtidssjukfrånvaron för kvinnor i branschen har gått ner. En låg sjukfrånvaro fordrar ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete och anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder, det är inget konstant nivå. För andra kvartalet år 2012 ökar den totala sjukfrånvaron något. Åkommor som förkylningar, hjärtinfarkter, cancrar mm i en normal population, ger ungefär en sjukfrånvaro på minst 2%. En total sjukfrånvaro på under detta indikerar en sjuknärvaro. Skyddsombud för bättre arbetsmiljö Enligt Arbetsmiljölagen ska skyddsombud utses på arbetsplatser med minst fem anställda. Skyddsombud ska verka för bra arbetsmiljö och att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Man har rätt att ta del av handlingar som rör arbetsmiljön, att få utbildning, att få delta vid planering av nya och ändrade lokaler med mera. Om arbetet innebär omedelbar allvarlig fara och inte kan ändras genom att vända sig till arbetsgivaren har skyddsombudet rätt att stoppa arbetet. Stoppet gäller tills Arbetsmiljöverket tagit ställning. SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN Med utbildning kommer engagemanget Personalledare Peter Hansson och skyddsombudet Ove Lönnqvist, båda på Iggesunds Bruk, diskuterar arbetsmiljökursen, BAM. Skyddsombuden har en viktig roll att fylla på alla arbetsplatser. Men utan engagemang från chefer, personalledare och operatörer blir det svårt att förankra det förebyggande arbetet. Kursen ”Bättre arbetsmiljö” BAM - ger ett helhetsperspektiv på arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete för alla som behöver ha kunskap om hur arbetsmiljöfrågor ska hanteras. – Vi måste hela tiden jobba vidare med arbetsmiljön. Ännu viktigare i dag efter vår tragiska olycka i sommar, säger Ove Lönnqvist som är arbetsställets huvudskyddsombud på Iggesunds Bruk. Ove har under många år haft delansvar för utbildningen, utvecklat och förändrat under åren. – Vi har lagt upp utbildningen på fyra dagar, uppdelat på två omgångar med en vecka mellan omgångarna. Därefter skall man också gå det som vi kallar ”det goda arbetet”, som är på 24 timmar och den genomförs av en extern utbildare och är mer inriktad på psykosociala frågor. Bland rubrikerna under BAM-utbildningen finns: ”Hälsorisker, Första Hjälpen, Beredskapsplanen, Heta arbeten, Arbetsmiljölagen, Systematiskt arbetsmiljöarbete, Jämställdhet, Bildskärmsarbete, Stress, Skyddsronder, Riskanalyser och Skyddsutrustning. Lokalt anpassat – Nästan allt är lokalt anpassat med föreläsare från vår egen organisation, berättar Ove. Fabrikschefen brukar inleda kursen, personalchefen och Pappers ord- förande håller i utbildningen om samverksansavtalet osv. Fabriksövergripande nätverk Peter Hansson, personalledare inom produktion Cellulosa ser en förbättrad samverken mellan de olika leden; operatör, ledare, fack etc som en av de viktigaste effekterna av kursen. Vi fick mötas med olika erfarenheter och förutsättning och jobba tillsammans med grupparbeten och fingerade skyddsronder. Eftersom upplägget på kursen gör att deltagarna kommer från olika avdelningar på fabriken och med olika befattningar, får alla ett fabriksövergripande nätverk. – Samtidigt fick jag lära mig och få insikt i regler och rutiner som vi har och som bl a berör skyddsronder och systematiskt arbetsmiljöarbete. SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN Det systematiska arbetssättet har förändrat det vardagliga skyddsarbetet, säger Thomas Brännström. Samtidigt har fler förstått det egna ansvaret, att skyddsarbetet inte ligger hos skyddsingenjören. Med systematiska riskanalyser blev arbetsmiljö inte någon sidovagn längre Thomas Brännström såg en tydlig skiljelinje för ungefär femton år sedan när det gäller synen på arbetsmiljö på hans egen arbetsplats. – Och det gäller nog för de flesta liknande arbetsplatser, säger han och berättar hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kom in under andra halvan av 1990-talet. – Då blev arbetsmiljön ingen sidovagn som sköttes av skyddsingenjörer och skyddsombud längre. Det blev en del av linjearbetet. Alla började inse sitt eget ansvar och vi började med systematiska riskanalyser. Thomas Brännström har många års erfarenhet av arbetsmiljöarbetet inom Stora Enso Skutskär. Han är ursprungligen anställd inom verkstad/underhåll på hydraulverkstaden, men blev tidigt skyddsombud och snart också arbetsställets huvudskyddsombud i Skutskär. – Det systematiska arbetet som bygger på en organisation och ett tydligt ansvar för chefen har förändrat det vardagliga skyddsarbetet, menar han. När det tänket kom gick det inte längre att delegera bort ansvaret, engagemanget ökade och säkerhetsarbetet fick högre prioritet. Skulle gå snabbt Massa- och pappersindustrin är en farlig miljö med tunga produkter, risk för klämskador, hantering av kemikalier och värme bland mycket annat. – Från underhållssidan hade vi tidigare kravet på oss att alla reparationer skulle gå fort, produktionen gick generellt alltid före säkerheten. Synen förändrades Men för runt femton år sedan vände det även här. Synen på skyddsombuden förändrades ungefär samtidigt. – Många såg oss som en slags poliser förut, säger Thomas Brännström. Vi skulle vara ute och kolla skyddsutrustningen och skyddsingenjörerna förväntades mäta buller och liknande. Idag är rollerna mera komplexa. Det är betydligt större fokus på organisation av arbetet, arbetssätt och liknande för att förbygga problem, såväl psykiska som psykosociala, säger han. Samtidigt är alla införstådda med vikten av att riskanalysera det egna arbetet. – Det har blivit färre incidenter när alla förstår det egna ansvaret, att skyddsarbetet inte ligger hos skyddsingenjören, säger Thomas Brännström. SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN ”Med maktspråk kan vi komma en bit på vägen men det är samverkan som löser problemen” SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN Samverkan skapar trygghet, engagemang och delaktighet Jarmo Laiho, skyddsombud verkstan, Thomas Björklund, underhålls hef massa bruk och Yngve Berglind diskuterar framför den nya tvättpressen. För Yngve Berglind, skyddsombud på Korsnäs Gävle är samverkan ett honnörsord. Samtidigt är han inte rädd för att ta till maktspråk - förra vintern stoppade han med omedelbar verkan arbetet att ta lab.prover ute på en isbelagd pir utan räcken. – Men jag gjorde ingen anmälan till Arbetsmiljöverket. – Företaget lyssnade och vi kom överrens. Jag försökte vara tydlig och jag fick snabb respons. Det var målet för mig, säger Yngve Berglind. Rätt klimat Med rätt klimat kan samverkan innebära så mycket, tror han och räknar upp: engagemang, trygghet, trivsel, arbets- glädje, dialog/samtal, skratt, delaktighet, utveckling osv. Yngve är en av landets mer rutinerade skyddsombud. Sedan maj 1980 har han jobbat med skyddsarbetet, först som skyddsombud i Centralverkstaden. Nu är Yngve SHSO – Samordnande huvudskyddsombud – och också arbetsställets skyddsombud, som utses av de samlade facken inom Korsnäs Gävle. En länk Rollen som arbetsställets huvudskyddsombud är att vara en länk mellan arbetsgivaren – facket – arbetskamraterna vilket ibland kan vara ganska knepigt. – Man kan hamna ibland i kläm. Samverkan är ibland inte helt solklart, säger han. Han har sett vikten av tydliga riktlinjer från ledningen: – Jag har pratat om vikten av tillbudsrapportering i 25 år. Men först när vår nye fabriksdirektör kom och betonade samma sak blev det fart. Nu var budskapet klart: Var inte rädd för att säga att du gjort bort dig. Frikopplas Under det årliga driftstoppet i höstas beslöts att ett skyddsombud på varje avdelning skulle frikopplas från arbetet på sitt skift och gå ronder på dagtid under de fjorton dagar stoppet varade, – Just det införandet av ronderande skyddsombud under höst- och vårstopp med en på förhand godkänd checklista på arbetsuppgifter, tror jag mycket på, säger Yngve. SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN ”Operatörerna och skyddsombuden deltar i projekt, planering och får ett större ansvar att hjälpa till i arbetsmiljöarbetet” Vi tar alla ett större ansvar idag Lasse Johansson på SCA Munksund ser fördelarna med att vara med tidigt i processen, att jobba förebyggande. mer medan små projekt kan innebära stora bekymmer, sammanfattar han. Under nästa år ska pappersmaskinen på SCA Munksund byggas om för en hastighet på 1.100 meter/minut för tunna ytvikter från dagens 750 meter/minut. – Det innebär att vi får en möjlighet att gå igenom hela maskinen, se över gammal utrustning, gamla ställverk och göra en ordentlig riskanalys på alla moment, säger Lasse Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.. Lasse är arbetsställets huvudskyddsombud på SCA Munksund sedan något år. I grunden är han processutbildad och har gått skift i stort sett hela tiden under sina trettio år på Munksund. – Men sedan januari i år jobbar jag heltid med arbetsmiljön, säger han. Han tar uppgraderingen av pappersmaskinen som ett exempel på hur skyddsarbetet fungerar idag. – Vi är med i projekten tidigt, gör våra egna riskanalyser och kan påverka. Operatörens synpunkter Han tar fler exempel: – När vi ska byta filtar och vira i maskinen innebär det ett farligt klättrande. Vi har varit med i diskussioner direkt med leverantören som får höra våra operatö- rers synpunkter. Målet är att kunna göra det mest från golvet, och om det inte går, från tydligt utmärkta platser med gångbanor och räcken. Samtidigt finns operatörens eget ansvar, inte minst för att vara med och ge synpunkter på förändringar och göra tillbudsrapporter. Han har sett under åren hur stora projekt med automatik förankras på ett korrekt sätt. Däremot blir det ibland missar vid mindre förändringar: En liten pump kanske ska flyttas en meter och ingen funderar över konsekvenserna för operatören som ska jobba med den. – Stora projekt ger ofta små bekym- Till mjukare frågor Som arbetsställets skyddsombud har hans uppgifter förändrats, från att kontrollera trappor och belysning till de mjukare frågorna, som han själv uttrycker det. – Jag är ute och pratar med folk så mycket jag hinner, diskuterar skiftgång, rykten om skiftbyten, folk berättar att de sover dåligt osv. Vill engagera skyddsombuden Han tror på att engagera skyddsombuden, idag finns totalt 30 skyddsombud på bruket. Han vill gärna se fler kvinnor representerade i den gruppen, idag finns fyra varav en enda inom produktion. De övriga tre finns bland Ledarna och Unionen. – Skyddsombuden kan fungera som en kontaktlänk mot medarbetarna, informera på arbetsplatsträffar och ta upp frågor som vi kan jobba vidare med. En kanal in i skiftlagen. Men då krävs en känsla av delaktighet. SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN ”Den psykosociala arbetsmiljön oroar mig mest” Morgan Jakobsson är arbetsställets huvudskyddsombud på Billerud Gruvön. När Morgan Jakobsson, arbetsställets skyddsombud på Billerud Gruvön ser framåt är det den psykosociala miljön som oroar honom mest. – Alltmer stress och allt färre anställda skapar en grogrund för problem. Vi riskerar aggressioner, inte minst inom skiftlagen, säger Morgan, med 30 år bakom sig på bruket, mesta tiden som operatör på blekeriets barrlinje. Han arbetar på Billerud Gruvön där den största produkten är fluting (det veckade skiktet i wellpapp). Även liner, alltså det som utgör ytskiktet i kartonger, är en stor produkt liksom säck- och förpackningspapper. Stort fokus på skydd Morgan har varit skyddsombud sedan 1990-talet, blev arbetsställets skyddsombud för snart tre år sedan. – Vi har en fabrikschef med stort fokus på skydd idag. Som skyddsombud har du stor möjlighet att vara med och påverka. Själv har han varit en aktiv part i diskussionerna när ett antal stora projekt rullat igång inom bruket i Grums: ett energiprojekt med en renoverad fastbränslepanna, ny turbin och elmottagning, ett nytt mixeri och en ny gaspanna. Allt har genomförts med endast mindre incidenter, som mindre skärsår, blåmärken och skräp i ögon. Öppen dialog Som arbetsställets skyddsombud företräder han samtliga anställda och får en grundlig insyn i hela företaget. Hans ambition är att alltid ha en öppen dialog, ta sig tid att gå runt och tala medfolk få tidiga signaler om problem. – I mitt jobb är det också väldigt viktigt att alltid ha med sig ett sunt förnuft, paragraferna ska finnas i botten som ett stöd, men vi kommer långt genom att resonera klokt med varandra och alltid bygga våra beslut på fakta och sanningar. –Att alltid ha på fötterna i alla diskussioner, bygga på trovärdighet och respekt, förtydligar Morgan. När det gäller framtiden är hans oro alltså störst för den psykosociala sidan, men det finns också rent konkreta problem som han anser måste prioriteras på den egna arbetsplatsen: – Rent generellt behöver alla pappersindustrier se över skyddet runt rullmaskinerna. Det är en komplicerad process där vi måste bli bättre. – Men vi har också lutolyckorna som kan förebyggas om vi blir bättre på säker avställning med bryt och lås. – Vi måste ha bra rutiner så vi undviker missförstånd. Sverige porto betalt B Box 55525, 102 04 Stockholm De vanligaste skadeorsakerna för arbetsmiljöhändelser som rapporterats in i PIA-systemet år 2011. (Källa: AFA Försäkring) 200 100 Enligt Arbtsmiljöverket rapporteras varje år i Sverige cirka 700 olyckor med stegar i arbetslivet. I medeltal medför varje olycka 50 sjukdagar. Inom massa- och pappersindustrin är fall från höjd inte lika vanlig som fallolckor på samma nivå (snubbla, halka) men konsekvenserna är ofta allvarligare. Fall från höjd utgår cirka fem procent av alla olyckor som rapporterats in i PIAsystemet för åren 2010 och 2011. Olyckor Övrigt Kontakt med vasst föremål Utsatt för kyla, hetta eler strålning Påkörd, klämd av fordon eller tuck Fall från höjd Fastnat eller klämts mellan föremål Brand (även explosion) Kontakt med skadligt ämne (även inandning) Fall i samma nivå Snubbla, halka De vanligaste skadeorsakerna Träffats av flygande eller fallande föremål Antal olycksfall som medfört sjukfrånvaro räknas som allvarligare. För samma tidsperiod utgör fallolyckor från höjd sex respektive tio procent av dessa allvarligare olyckor. Fall från höjd har tyvärr också resulterat i dödsolyckor i branschen. Riskbedöm alltid först Innan du börjar ett arbete på höjd ska det riskbedömas. På vilken höjd ska arbetet utföras på? Hur ska arbetet kunna utföras på ett säkert sätt? Rätt person för arbetet? Vilka rutiner gäller på bruket? Är det mer än två meters höjd ska man vidta åtgärder som skyddar mot fall. Samma gäller vid mindre nivåskillnader, t ex om det finns vätska eller maskindelar under som man kan falla ner i. Har ytor som man ska gå på betryggande bärighet? Finns skyddsräcken? Vilken arbetsutrustning behövs? Bärbar stege kan var okej vid byte av en glödlampa Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson Sirius på nätet: www.skogsindustrierna.org/sirius Text: Där inget annan anges Sven Magnusson Foto: Där inget annat anges Mårten Ericsson och Sven Magnusson men stege är generellt inte det bästa alternativet för arbete på höjd. Istället kan det vara lämpligt med en mobil arbetsplattform (skylift, saxlift, bomlift mm), hantverkarställning eller liknande. Tänk på att lyftanordningar och lyftredskap får bara användas av personer med dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper. Dessutom krävs ett skriftligt tillstånd från arbetsgivaren. Om man inte kan säkra upp tillräckligt ska fallskyddsutrustning (säkerhetssele) användas. Se till att ni övat ordentligt! Läs mer på Sirius hemsida eller på Arbetsmiljöverkets hemsida. (det finns länkar till aktuella sidor på Sirius hemsida). SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVE C K L I N G I S A M V E R K A N Vill du ha ett personligt utskick av Sirius via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.skogsindustrierna.org/sirius SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVE C K L I N G I S A M V E R K A N
© Copyright 2024