Utvärdering - Öppenvård För Kvinnor
Utvärdering av öppenvårdsverksamheten Olivia i Västerås Författarnas förord Detta är en rapport från en utvärdering av en öppenvårdsverksamhet för missbrukande kvinnor – Olivia i Västerås. Annorlunda Konsult har haft uppdraget att göra en utvärdering av verksamheten under hösten 2011. Huvudansvariga för utvärderingen har varit Birgitta Hänström Söderlund och Anna Jakobsson Lund. I materialinsamlingen har också Anita Wiklander deltagit. I utvärderingen har före detta klienter vid Olivia öppenhjärtigt delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Ett varmt tack för att ni deltagit! Sundsvall den 15 december 2011 2 Innehållsförteckning FÖRFATTARNAS FÖRORD .............................................................................................................................. 2 INLEDNING ......................................................................................................................................................... 4 UTVÄRDERINGENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT .......................................................................................................... 4 Materialinsamling ......................................................................................................................................... 4 RESULTAT ........................................................................................................................................................... 6 AKTÖRER ............................................................................................................................................................ 6 Terapeuter ..................................................................................................................................................... 6 Klienter .......................................................................................................................................................... 7 INSATSER ............................................................................................................................................................ 9 Öppenvård i grupp ........................................................................................................................................ 9 Att slussas in och ut ..................................................................................................................................... 10 Olika typer av samtal................................................................................................................................... 11 Fysiska aktiviteter ........................................................................................................................................ 12 Miljöterapi ................................................................................................................................................... 13 Förhållningssätt .......................................................................................................................................... 13 Förhållningssättet ur terapeuternas synvinkel ............................................................................................ 15 EFFEKTER ......................................................................................................................................................... 16 Ytaspekter .................................................................................................................................................... 16 Djupaspekter................................................................................................................................................ 17 Sammantagna effekter ................................................................................................................................. 19 SLUTSATSER ..................................................................................................................................................... 21 Att göra val och ta eget ansvar .................................................................................................................... 21 Att bli sedd och stärka självkänsla .............................................................................................................. 21 Social träning .............................................................................................................................................. 21 Hantera sysslolöshet .................................................................................................................................... 22 Arbetssätt – tillit, ansvar och val ................................................................................................................. 22 LITTERATUR .................................................................................................................................................... 23 BILAGA ............................................................................................................................................................... 24 3 Inledning Olivia i Västerås är en öppenvårdsverksamhet för kvinnor med missbruksproblematik. Verksamheten har plats för 14 kvinnor som kommer dagligen till Olivia. Verksamheten är den enda strukturerade öppenvårdsverksamheten i området. Öppenvårdsverksamheten har funnits i Västerås sedan 1996, och drevs från början av Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende, RFHL, som ett projekt tillsammans med Västerås kommun. Från år 2000 drev RFHL verksamheten själva under namnet Kvasten. Namnet ändrades senare till Olivia. 2007 tog nuvarande ägare över verksamheten. Olivia AB har beslutat att genomföra en extern utvärdering av sin verksamhet som ett led i företagets utveckling. Syftet med utvärderingen är att beskriva den verksamhet som bedrivs vid Olivia, och värdera vilka effekter verksamheten har för klienterna. Verksamheten beskrivs ur klienternas perspektiv, dels via intervjuer med tidigare klienter, dels av terapeuterna vid Olivia. Utvärderingens tillvägagångssätt Utvärderingsföretaget Annorlunda Konsult har haft i uppdrag att utvärdera verksamheten vid Olivia. Utvärderaren har träffat medarbetarna vid två tillfällen. I denna utvärdering har genomförts dels en granskning av servicekvalitén i Olivias verksamhet, dels en bedömning av livskvalitén genom att analysera effekterna hos klienter. Fokus i utvärderingen har legat på hur klienter upplever verksamheten och vilken betydelse den haft för dem. Frågeställningar i utvärderingen har varit: Vad är innehållet i verksamheten? Vilket resultat ger verksamheten? Vad innebär verksamheten för klienterna? I utvärderingen har delar av en begreppsmodell använts för analysen. Modellen har utvecklats av Björn Blom och Stefan Morén. De kallar modellen KAIMeR, vilket är en akronym av begreppen Kontexter, Aktörer, Insatser, Mekanismer, Resultat. I denna studie har några begrepp valts ut ur KAIMeR. De begrepp som valts ut är Aktörer, Insatser och Resultat i form av effekter. Detta medför att exempelvis klienternas livsvärld inte har undersökts, annat än i de fall där klienten har beskrivit denna. I begreppet Aktör ingår Terapeuter och Klienter som underbegrepp. Frågemanualen till intervjuerna i denna utvärdering konstruerades med inspiration från den manual som använts vid en undersökning som beskrivs av upphovsmännen till KAIMeR. Materialinsamling Metoden i utvärderingen har varit i huvudsak kvalitativ. Djupintervjuer har genomförts med nio före detta klienter vid Olivia. Intervjupersonerna valdes ut och kontaktades av personalen vid Olivia. Vid urvalet söktes variation i vistelsetid, planerat/icke planerat avslut samt om klienten var nöjd eller inte. Eftersom klienter med icke planerat avslut har varit svåra att nå samt ett bortfall består informanterna av en person med icke planerat avslut medan övriga åtta har ett planerat avslut. 4 Intervjuerna genomfördes under två dagar i oktober 2011 vid Olivia, av två utvärderare. Intervjuerna tog mellan en och en och en halv timme. Intervjuerna var halvstrukturerade med ett antal frågor med öppna svarsmöjligheter. Fem av intervjuerna spelades in och skrevs sedan ut ordagrant. Vid de övriga intervjuerna togs anteckningar som sedan sammanfattades. Materialet som analyserats har bestått av 53 sidor intervjuutskrifter samt anteckningar från möten med personalen vid Olivia. Uppgifter gällande antal klienter, ålder, vistelsetid med mera har tillhandalhållits av personalen vid Olivia. Denna statistik har bearbetats i utvärderingen. 5 Resultat I detta avsnitt presenteras resultaten från utvärderingen. Presentationen struktureras utifrån de grundbegrepp som använts i analysen; aktörer, insatser och effekter. Aktörer De aktörer som har studerats i denna utvärdering är klienter och terapeuter. Andra intressanta aktörer kan vara socialsekreterare, anhöriga och de personer som ingår i det sociala nätverket kring varje klient. Terapeuter Beskrivningen av terapeuterna som aktörer belyser vilka egenskaper terapeuterna har samt vad de gör i arbetssituationen. Beskrivningen utgår från intervjuerna med informanterna. Informanternas upplevelse av terapeuterna Personalen på Olivia beskrivs av informanterna som ”helt fantastiska”. De upplevs som både professionella och personliga på samma gång. De beskrivs också som lugna och harmoniska. Terapeuterna upplevs som ett stort stöd. ”Bara nån som sa att du kan det här, det hjälpte mig. Nån som var där på min sida och sa att det här fixar du”. Informanterna beskriver också en upplevelse av att terapeuterna hela tiden har en tro på att klienten ska klara av att ändra sin livssituation och att detta varit ett stort stöd. Hela tiden har terapeuterna upprepat ”Du kan, du bestämmer hur du vill vara”. Informanterna berättar att i och med detta stöd kommer efter ett tag en insikt om att det är möjligt att ändra sitt sätt att leva, att det finns ett val att göra själv och att insikten om denna möjlighet att göra val har varit avgörande. Terapeuterna beskrivs som förebilder, som någon man vill vara själv. En person som tar tag i saker och löser problem, istället för att vara negativ. Genom terapeuternas personligheter erbjuds ett alternativ där klienten kan göra ett aktivt val och välja ett mer positivt beteende. Terapeuterna beskrivs som mycket tydliga och konsekventa med vad som gäller. Den som missbrukar får inte komma till Olivia, utan får gå hem och är välkommen tillbaka nykter. Alla berättar att de fått en tilltro till terapeuterna, men att det i vissa fall tog en tid. Det terapeuterna säger upplevs som trovärdigt, och därmed blir det värt att prova på det som föreslås. I detta ingår att informanterna beskriver att de har blivit sedda som den de är av terapeuterna, och att det har varit väldigt viktigt. Terapeuternas bakgrund Agneta Semb har arbetat sedan 1985 med missbrukare i öppen- och slutenvård och sedan 2004 vid Olivia. Vid Olivia är hon behandlingsansvarig och är den som leder terapigruppen och temagruppen. Agnetas grundutbildning är socionom/ leg psykoterapeut med psykodynamisk inriktning. Annika Allared har funnits vid Olivia i 10 år och är föreståndare för verksamheten, och har ansvar för administrativa uppgifter. Annika har beteendevetenskaplig utbildning och psykoterapiutbildning steg 1, med kognitiv och psykodynamisk inriktning. Marita Jansson har funnits vid Olivia sedan 2006. Hon är ansvarig för verksamheten i köket och för behandlingen med öronakupunktur. Hennes grundutbildning är fritidspedagog med 6 vidareutbildning i miljöterapi och hon har erfarenhet av dynamiskt och psykoterapeutiskt förhållningssätt. Går nu steg 1- utbildning med kognitiv inriktning. Hela personalgruppen har regelbunden handledning med en leg psykoterapeut. De har också gått många utbildningar, under flera år. Terapeuterna beskriver att de kompletterar varandra på ett bra sätt. Alla terapeuter är med i alla bitar vid Olivia och alla tre är kontaktpersoner till några klienter var. Klienter De före detta klienter som ingår i denna studie hade alla en besvärlig situation innan de kom till Olivia. Alla hade haft ett missbruk av något slag, alkohol, medicin eller andra droger. Vid starten av behandlingen vid Olivia hade några genomgått annan behandling. Flera hade problem med ekonomin och några hade inte heller ett fungerande boende. Den kortaste behandlingstiden vid Olivia var tre och en halv månad och den längsta två år och sju månader. Sedan starten av Olivia AB 2007 har 64 klienter genomgått och avslutat behandling. Av dessa finns 60 med i det material som presenteras nedan.1 Av dessa 60 har sex personer genomgått behandling vid Olivia vid två tillfällen. Dessa personer räknas som två fall = behandlingsperioder, varför det totala antal fall som presenteras i resultaten nedan blir 66 stycken. Tre personer är återinskrivna nu men dessa räknas inte med som nya fall, eftersom det inte går att säga något om hur det ser ut när de skrivs ut. Medelålder för klienterna år 36 år, med en spridning i ålder från 20 till 57 år. Statistiken visar att 29 klienter är under 30 år. Tabell 1 Antal år i missbruk Antal år i missbruk 1–5 6 - 10 11 - 20 Över 20 Uppgift saknas Summa Antal personer 16 22 15 9 4 66 Tabellen visar att de flesta klienter som varit vid Olivia har ett långt missbruk bakom sig. Längden på missbruk har en spridning från ett till 37 år, med ett genomsnitt på 13 år. Tabell 2 Behandlingstid vid Olivia Tid vid Olivia 3 mån 4 - 6 mån 7 mån – 1 år Mer än 1 år Summa Antal personer 17 16 12 21 66 Behandlingstiden vid Olivia varierar avsevärt. Tabellen visar att 17 klienter har avslutat sin behandling före tre månaders vistelse vid Olivia. 21 personer har stannat mer än ett år. 1 Fyra personer var inskrivna i endast några veckor och dessa tas inte med i beskrivningen. 7 Av det totala antalet behandlingsperioder var 26 stycken planerade avslut. Med planerade avslut menas att klienten fullföljt behandlingen och genomfört en utslussning. Det är intressant att jämföra klienter med planerade avslut, som alltså har fullföljt behandlingen, med de som inte har det. De klienter som har planerade avslut har oftast varit i behandling vid Olivia i ett år eller mer. 20 18 16 14 12 Planerat avslut 10 Icke planerat avslut 8 6 4 2 0 Upp till 3 mån 4- 6 mån 7- 12 mån Mer än 12 mån Diagram 1 Längd på behandling - Planerat avslut. Antal personer Diagrammet visar att av de klienter som hade en behandlingstid på upp till tre månader var det endast en som hade ett planerat avslut, medan 16 av dessa hade ett icke planerat avslut. Av de klienter som hade en behandlingsperiod på mer än tolv månader hade 18 ett planerat avslut och tre hade ett icke planerat avslut. Av diagrammet går det också att utläsa att av de som stannat längre än sju månader är det endast nio som har ett icke planerat avslut. Tabell 3 Planerat avslut – Drogfri. Procent Hela gruppen Planerat avslut Icke planerat avslut Drogfri vid avslut Ja Nej 45 55 92 8 15 85 Av statistiken framgår att av alla 66 fall som avslutats var 45 procent (30 personer) drogfria vid behandlingsperiodens slut. Av de med planerade avslut var 92 procent drogfria vid avslut. Av de med icke planerat avslut var endast 15 procent drogfria vid avslut. Denna tendens håller i sig sex månader efter avslut. Då är 42 procent av hela gruppen fortfarande drogfria. 73 procent (19 av 26) av de med planerat avslut är fortfarande drogfria sex månader efter behandlingen vid Olivia. 8 Tabell 4 Sysselsättning efter Olivia – planerat avslut Sysselsättning Arbete, studier, arbetsträning Föräldraledig, aktivitetsersättning Behandlingshem Sjukersättning/ pensionär Inget Summa Antal 18 4 Planerat avslut 16 4 Icke planerat avslut 2 0 3 7 34 66 0 5 1 26 3 2 33 40 Tabellen visar att efter behandlingsperioden vid Olivia fortsatte 18 personer med studier eller arbete. Fyra personer var föräldralediga eller fick aktivitetsersättning. Sammantaget betyder det att 22 personer går vidare till någon form av sysselsättning. Av dessa har 20 ett planerat avslut, medan endast två har ett icke planerat avslut. Sju personer hade sjukersättning vid behandlingens start och hade det fortsatt vid avslut. 34 personer har ingen sysselsättning vid den avslutade behandlingsperioden. Av dessa 34 personer har 33 ett icke planerat avslut. Insatser I detta avsnitt ges en beskrivning av verksamheten. För att få en fyllig bild har både terapeuter och klienter ombetts berätta om de olika delarna. Klienterna har dessutom uppmanats berätta vad de tyckte om de olika delarna i verksamheten, vilket redogörs för i nedanstående avsnitt. Detta innebär en granskning av servicekvalitén i Olivias verksamhet. Olivia är en öppenvårdsverksamhet för kvinnor med missbruksproblematik. Ofta, men inte alltid, har klienterna varit på någon typ av missbruksbehandling vid ett behandlingshem före vistelsen vid Olivia. Antal kvinnor som är inskrivna är mellan 12 och 14 stycken. Olivia samarbetar med flera olika instanser. Den främsta samverkansparten är socialkontoret i Västerås, som placerar och betalar behandlingen. Socialsekreteraren är med vid start av behandlingen och på uppföljningsträffar. Öppenvård i grupp Många av deltagarna uttrycker att det varit positivt att Olivia är just en öppenvårdsverksamhet. Klienterna kommer kl 8.30 och dagen avslutas kl 15. För de som har familj har det varit viktigt rent praktiskt och socialt att kunna leva som vanligt hemmavid. Några uttrycker att betydelsen av att ta sig till Olivia varje morgon har varit en del i utvecklingen av att ta mer ansvar. Att komma i tid, att veta att det är viktigt att jag kommer. Flera säger att det är viktigt att träna att klara det egna boendet samtidigt med vistelsen vid Olivia, eftersom det också är en svår del, det får inte bli en för stor kontrast sedan. Det blir en bra träning att klara vardagen samtidigt som det finns ett stöd från Olivia. En person beskriver det som att det är viktigt att klara natten och vara stark i det. Att försöka komma iväg trots att man mådde dåligt var också en viktig träning. 9 Intervjuerna visar också att alla anser att det är viktigt att det bara är kvinnor i verksamheten. Det finns flera olika anledningar till detta. Flera uttrycker att de tidigare haft problem med relationer med tjejer, och att det har varit bra att få utveckla sig själv i relationer med kvinnor via gruppen hos Olivia. De har tidigare upplevt att missbrukande kvinnor inte alls umgås med varandra. Den som tidigare känt en rädsla kan idag prata med okända kvinnor, och känner att självkänslan mot kvinnor blivit bättre. Någon tror att hon skulle ha blivit kär i någon om det funnits killar vid Olivia, och att hon då skulle ha lagt för mycket kraft på detta istället för på sig själv. En annan beskriver att det har varit väldigt jobbigt att det bara har varit tjejer i gruppen. Eftersom många kommer från en miljö med enbart killar upplever de att det är svårt att ”hänga med tjejer”. Miljön på Olivia upplevs av informanterna som harmonisk, med fin färgsättning och tända ljus. Det är mysigt med fika på fredagar, det blir lite som det ser ut i det verkliga livet. Någon beskriver att hon blev lugn när hon klev in i rummen på Olivia. Alla uppger att det var viktigt att vara i en grupp. Det har varit både jobbigt och bra att vara i en grupp, men alla ser det som viktig social träning. Att lära sig att vara delaktig i verksamheten var viktigt, det var en del av processen. Att både bli lyssnad på och att lyssna på andra ses nu i efterhand som viktigt. Gruppen kunde stundtals vara orolig och konflikter förekom. Detta kan upplevas obehagligt och någon drog sig då undan istället för att gå in i konflikten. Att alla är i olika stadier av sin behandling är också krävande. När någon kommer ny kan det för någon kännas som att det drar ner en själv, medan en annan kan bidra med att visa att det går att komma ur. Det kan upplevas jobbigt att se någon som påminner om hur det var för en själv för något år sedan. Att se att någon kommit längre upplevs av några som en bekräftelse på att verksamheten fungerar och att det är värt att vara kvar. Att få träffa andra och se att det finns fler som ha problem har också minskat känslan av skam. En person uttrycker hur skönt det var att kunna börja berätta om att hon har problem. Sen att man har träffat andra. Man tänker att man är ensam, det här får inte komma fram, gud vilken skam. Med det känns skönt att få berätta om det här. Jag vet på stan när jag har berättat att jag är på Olivia nu, det har känts skönt att berätta. För såna här problem kan hända vem som helst. Det är så lätt. Det är så jätteskönt att berätta istället för att dölja och ljuga om det. Att slussas in och ut Innan en klient skrivs in vid Olivia erbjuds en prövotid på två veckor med syfte att kvinnan ska få känna sig för och sedan besluta sig för att stanna eller inte. Under de två veckorna ställs inga krav i köket och inga enskilda samtal ingår. Någon berättar att hon vid prövotiden var ganska skeptisk men att två redan inskrivna kvinnor övertalade henne att stanna, vilket hade stor betydelse för hennes beslut att delta. Efter prövotiden hålls ett möte med socialsekreteraren och behandlingsplanering och målsättning görs tillsammans med denne. Utslussning. Under den sista delen av behandlingen vid Olivia sker en utslussning som kan se olika ut. För någon kan utslussningen vara en kort period, medan någon annan haft en mycket lång och succesiv utslussning med från start någon timme per dag på arbetsplatsen och resten av dagen på Olivia. Någon kan gå kvar i samtal en ganska lång tid efter vistelsen vid Olivia. Gemensamt för alla informanter är att de har sett utslussningen som en mycket viktig del av behandlingen. Många har varit på ett behandlingshem före Olivia, och har då fått Olivia som efterbehandling. Tiden vid ett ”vanligt” behandlingshem är ganska kort, och medger ingen successiv utslussning eftersom behandlingen ofta sker på annan ort. 10 Olika typer av samtal Enskilda samtal ges vid ett tillfälle per vecka. Varje klient har samma terapeut under hela behandlingsperioden, och har de enskilda samtalen med denna. Samtalen beskrivs av samtliga informanter som mycket positiva och betydelsefulla för deras utveckling. Flera beskriver att de fått viktiga insikter och verktyg via de enskilda samtalen. Dessa verktyg används av flera av informanterna i nya skeden i livet där nya problem dykt upp, till exempel arbetslöshet. En av informanterna berättar hur hon övervinner sin ångest med hjälp av de strategier hon tränade in under tiden vid Olivia. Gå på promenad, äta en macka och gå på promenad. Bara såna enkla grejer. Förut hade jag bara gått in i den här ångesten, krupit in i den, gottat mig i den. Men jag vill inte det, jag vill bryta det nu. Istället för att gå en vecka och må skit så gör jag nåt aktivt för att bryta det. På frågan om några delar var viktigare än de andra svarar de flesta att det är helheten som är viktig, medan några svarar att det är samtalen med terapeuten som varit viktigast. Samtalen har av någon upplevts som en vägledning i det liv som kommer efter livet med droger. Då har det varit viktigt att få enskilda samtal om detta nya som har upplevts som skrämmande och ensamt. Det har upplevts som att få ett stöd i att se hur livet är just nu och att ta tag i det. Någon tycker att det skulle vara bra med fler samtal än ett i veckan, och att detta ska erbjudas utan att behöva fråga om det. För henne som missbrukare var det svårt att fråga efter det, eftersom hennes attityd var att hon inte skulle be om något. De enskilda samtalen har möjliggjort en bearbetning av individuella problem som inte kunnat bearbetas i grupp. Det har kunnat handla om sorgebearbetning eller trauma av något slag. Att i samtal få hjälp att bearbeta på djupet vad det är som kan ligga bakom en nedstämdhet har betytt mycket. Att också kunna berätta för någon annan om en avgörande upplevelse har haft en stor betydelse. Temagrupp hålls två gånger varje vecka. Innehållet kan vara i form av en föreläsning eller ett fritt samtal. I grupp tas ett tema upp, som kan vara information om olika droger och missbruk eller om hälsa och fysisk aktivitet. Att kunna känna igen sig i andras berättelser och känna att andra hade upplevt och känt på samma sätt som en själv upplevs som värdefullt. Någon beskriver att det var jobbigt att lyssna på saker andra varit med om. Det har upplevts som mycket känsligt men ändå bra att ta till sig. Morgonmöte och avslutningsmöte hålls som samling varje morgon och eftermiddag. Det har upplevts som bra att varje morgon få berätta hur det är idag och också att varje eftermiddag sammanfatta dagen. Den som på morgonen kanske uttryckt att det inte känts som en bra dag har på eftermiddagen kunnat säga att det ändå blev en bra dag, och fått hjälp att se alla saker hon gjort under dagen. Någon beskriver att det fungerar som affirmationer, att säga högt själv att det här har varit en bra dag och jag har gjort alla de här sakerna. Detta har bidragit till en tro på att det kanske kan fungera att leva på detta sätt och har bidragit till en vilja att testa igen. Terapigrupp. Några av klienterna deltar i denna terapigrupp efter en bedömning om metoden anses hjälpa klienten. En av terapeuterna leder gruppen som träffas en gång i veckan. För att kunna delta krävs drogfrihet sedan en tid tillbaka. Det ska också finnas en önskan att vara med och en vilja att dela med sig. Samtalen i terapigruppen är djupare än de andra gruppsamtalen, och behandlar grundläggande anledningar till missbruket. Ett fåtal av informanterna har deltagit i terapigruppen. Dessa upplever det som mycket givande och spännande. Det har varit 11 bra att få sitta och lyssna och få bekräftat att det finns andra som har samma problem. Från att ha trott att man var ensammast i världen har deltagandet i gruppen gett en insikt att det kanske är fler som inte kan hantera sin ångest och att det går att göra något åt det. Att kunna bidra genom att ge någon annan insikter upplevdes också positivt. Fysiska aktiviteter I veckoprogrammet finns flera inslag av fysiska aktiviteter. Terapeuterna menar att eftersom flera av klienterna är nedgångna fysiskt när de börjar behandlingen vid Olivia är det viktigt att även träna kroppen. Det är också belagt att fysisk träning frigör endorfiner vilka har effekten att människan mår bättre även psykiskt. Terapeuterna menar att det finns ett omvårdande inslag även i den fysiska träningen, det är viktigt att börja ta hand om den egna kroppen. I de olika träningsformerna krävs ett eget arbete, klienten måste vara aktiv. Denna aktiva insats bidrar till att stärka självförtroendet. Friskis & Svettis. En gång i veckan erbjuds klienterna träning vid Friskis & Svettis träningslokal. Flera beskriver att de varit omotiverade i början och att det känts skrämmande att gå till en träningslokal. Efter Olivia har ändå många fortsatt med F&S. Det har upplevts bra att få igång pulsen lite, vilket har bidragit till en känsla av att må bra. Flera uttrycker att det är viktigt att ta hand om kroppen på ett positivt sätt, och har nu lärt in en vana att på något sätt träna fysiskt. Promenader i omgivningarna och i skogen görs regelbundet. I början av vistelsen är det många som inte vill följa med, men som ändå gör det eftersom det är obligatoriskt. Efter en tid har flera då fått uppleva att det är positivt att komma ut och röra på sig, och flera uppger att de har fortsatt med promenader efter vistelsen vid Olivia. Massage. En massör kommer till Olivia två gånger per vecka. Massagen ökar cirkulationen och ger muskelavslappning. Olika former av massage ges och den anpassas efter varje kvinna. Ibland ges till exempel enbart fotmassage. Syftet med massagen är att på något sätt ge trygg fysisk kontakt, men också att behandla smärta, stelhet, spänningar samt ge avslappning. Flera av de intervjuade uppger att de i början har känt en rädsla för beröring, men har sedan vågat prova att få massage. Även om det varit jobbigt har massagen efter en tid upplevts som njutbar för många, och klienten har alltid satt gränser för vilken del av kroppen som ska masseras. Några av informanterna har inte alls uppskattat massage. Yoga erbjuds en gång i veckan och är obligatorisk på så sätt att alla ska finnas i rummet, men rörelserna behöver inte utföras av den som inte vill. Yogan har upplevts som positivt av några, medan det inte har passat andra. Alla tycker att det har varit bra att få prova på, och några har tyckt att det har varit en jättebra form av träning. Någon uppger att hon fick kraft av yogan. Någon har upplevt att andningen som hör till yogan har varit alltför jobbigt för henne. Öronakupunktur med avslappning. Behandlingsmetoden kallas Nada och kan ges med nålar eller kulor, och ges en till två gånger per vecka. Effekten är avslappnande och utrensande men den kan också ha effekten att stilla suget efter droger. Den kan också ge smärtlindring. I och med den beröring det innebär att pyssla med öronen får akupunkturen också en omvårdande betydelse. För några har denna behandlingsform varit ett mycket bra alternativ. Några beskriver det som att det blev flöden i kroppen som upplevdes mycket bra, en annan som ”helt underbart”. Nå- 12 gon uppger att hon kunde släppa blockeringar med hjälp av öronakupunkturen. Hon mådde bättre av det, det var avslappnande och lugnande. Avslappningen efteråt upplevdes också bra att träna upp. Miljöterapi Avsikterna med att klienterna deltar i det praktiska arbetet med kök och städning är flera. Dels finns hos många klienter ett behov att rent praktiskt lära sig hur ett hushåll ska skötas. Terapeuternas syn på arbetet i köket är att det också blir ett sätt att visa upp sig, att visa att det här kan jag. På ett annat plan kan ansvaret för matlagningen vara en träning i samarbete vilket är tydligt uttalat av terapeuterna. När det gäller valet av den mat som lagas är avsikten att lära in en sund kosthållning, med inte för mycket fett och socker. Det är till exempel uttalat att fika bara serveras på fredagar och vid speciella högtider. Det finns en risk att missbruket av droger byts ut till ett missbruk av fett och socker, vilket kan leda till övervikt. Detta kan då leda till återfall i missbruk eftersom klinten vill bli smal igen. Av den anledningen tydliggörs vad som är vanlig kost, så att det blir lättare att hålla vikten. Att delta i köket är en viktig aktivitet vid Olivia. En i personalen har ansvar för köket tillsammans med två klienter som har veckovis ansvar. De allra flesta upplever att det har gett dem väldigt mycket att ha ett ansvar att planera och laga mat. För flera av de yngre har det inte funnits någon kunskap alls om hur man planerar och lagar mat i ett hushåll. Dessa kan nu beskriva en utveckling från en rädsla att inte alls klara av det till att nu känna en förmåga att både kunna planera för och laga till mat. Flera uttrycker att det nu är roligt att kunna laga mat och bjuda på. Informanterna kan i efterhand se att det var bra med träning i samarbete, även om det då upplevdes som jobbigt. Många har upplevt det som roligt att se att det gick bra. Några har haft problem med ätstörningar och för dem har det varit bra att träna att hantera mat på ett naturligt sätt. Utåtriktad aktivitet. Ungefär en gång i månaden reser personal och klienter iväg på någon form av resa. Det kan vara att åka slalom, rida, åka på spa eller en Stockholmsresa. Man går också på bio och åker på utflykter. Flera uppger att de känt oro inför att åka iväg, men att de sedan upplevt resan som en fin upplevelse som gett gemenskap och nya erfarenheter. Praktisk hjälp. Under vistelsen vid Olivia ges även praktisk hjälp. Det kan handla om till exempel uppmuntran att hitta och söka utbildning. I samverkan med socialkontoret kan boende ordnas på ett inackorderingshem. En informant berättar hur de arbetat med att hitta praktiska sätt att få pengarna att räcka hela månaden. Exempelvis kunde hon få en viss summa i ett kuvert varje vecka. En annan uppskattar att det varit bra att kostnaden för träningen har ingått eftersom det inte funnits pengar till det. Förhållningssätt Bemötandet Samtliga informanter beskriver att de blivit bemötta med respekt, och att de alltid känt sig välkomna till Olivia. Alla har haft de enskilda samtalen med en viss terapeut, men alla i personalen har alltid känts tillgängliga och stöttande. Bemötandet har upplevts som att det har funnits vuxna personer som har tagit emot dem med all deras problematik. Det har funnits en 13 konsekvens och en gränssättning som har skapat trygghet. Bemötandet har upplevts som att det alltid har funnits en chans till, det har aldrig varit en dömande attityd från personalen. Sysslolöshet Alla timmar under dagen är inte fyllda med aktiviteter. Detta upplevs olika under olika faser i behandlingen. De flesta informanter tar upp att det är bra att träna på att ha tråkigt ibland, eftersom livet ser ut så. Det var inget som uppskattades under själva vistelsen vid Olivia, då kunde det upplevas som att det fanns väldigt mycket ”dötid” och flera blev rastlösa. Men efter en tid har detta blivit viktigt, och en tid för reflektion. Att inse att livet inte bara är eufori, eller sökande efter det. Att det finns nåt mellanting, jag har levt antingen eller. Antingen är det svart eller vitt. Att träna på att ha tråkigt och bara göra det som kanske inte känns så meningsfullt, som att stå och diska eller städa. Det tror jag ändå är bra träning. Att det inte är så mycket aktivitet, från morgon till kväll. En poäng med att lära sig att stå ut med att ha tråkigt uppges vara att det var under sådana stunder man tidigare hittade anledningar att missbruka eftersom man då känner efter. En strategi har därmed lärts in som både handlar om att kunna sitta ner och göra ingenting, men också om att se till att ha en sysselsättning. Flera uppger att de nu tänker att om det inte går att hitta ett arbete är det bättre att utbilda sig istället för att gå sysslolös. Rutiners betydelse Rutiner är en stor del av Olivias verksamhet. Nyttan av att ha rutiner nöts in under tiden på Olivia. Ett exempel är att även de som inte vill gå på promenad får lov att vara utomhus under den tid promenaden varar. Någon berättar att hon idag använder strukturen som fanns på Olivia för att hålla rutiner även när hon inte har ett arbete, och gör upp planer för varje dag. Rutinerna som är det dagliga livet på Olivia blir till en helhet vilket blir en viktig hjälp att strukturera upp tillvaron. Det var viktigt att vara där varje dag, att få rutinen att komma upp på morgonen, och att sedan följa dagens aktiviteter. Någon beskriver att rutiner blir särskilt viktiga när man mår dåligt. Det var viktigt att komma i tid, vid sen ankomst uppmärksammades det och kommenterades. Detta var inte något som var självklart i början, utan insikten om det kom allt eftersom. Förut hade ordet normal en jättedålig klang. Rutiner och allt det där kändes som ett hån. Det där som vuxna säger, du har hela livet framför dig. Mår man så dåligt så att man inte vill leva, då blir det lite av ett hån. (…) det som jag nästan förkastade, sånt här med rutiner och fungerande vardag och mat och sömn och fysisk aktivitet som jag tyckte var bara bullshit innan. Här har jag fått bevisat att det funkar. Det är det som jag upprätthåller idag som gör att min vardag funkar. Tidens betydelse Terapeuterna betonar att tiden klienten är vid Olivia är viktig. Det handlar inte bara om att bli drogfri, utan om att lära sig att leva ett drogfritt liv. Det behövs också tid att läka och sedan tid att slussas ut. De flesta klienter stannar i ca 1½ år, med ett genomsnitt på 10 månader. Processen är olika lång för olika klienter men de som lyckas är ofta kvar i ca 1½ år. 14 En informant berättar om hur viktigt det är med tid för att kunna gå igenom den process det innebär att bli och fortsätta vara drogfri. Först måste man komma till insikt om att man verkligen vill det här, och därefter lära känna sig själv och se vad som måste förändras. Så gäller det att komma till insikt om att det bara är jag själv som kan göra förändringen. Efter denna insikt krävs det flera månader att gå och fundera på detta, för att sedan kunna genomföra förändringen steg för steg. Och i denna långsamma förändringsprocess krävs det stöd. Förhållningssättet ur terapeuternas synvinkel När terapeuterna berättar om sitt arbetssätt handlar det mycket om att tydliggöra för klienterna att det finns olika valmöjligheter i livet. Målet med behandlingen, förutom drogfrihet, uttrycks som att klienterna ska vara rustade för livet och kunna handskas med olika situationer som uppkommer i livet. Många klienter som kommer till Olivia tror inte att de kan ändra något i sina liv, de ser inte att det finns ett val. De kan till exempel vara födda i en familj där det förekommit missbruk, och har då trott att det måste vara så för dem själva också. Då finns det heller ingen mening med att försöka bli drogfri, eftersom det ändå inte går. Med den pedagogik – behandling som används vid Olivia uppmuntras klienten att uttrycka och uttala vad de tänker när de utsätts för en valsituation. Den valsituationen kan vara en liten sak i vardagen som används för att träna medvetenheten om valmöjligheter. Klienten ges ett problem och olika modeller att lösa problemet. Terapeuterna frågar sedan varför klienten valde att tänka så, för att uppmuntra att uttrycka i ord vad de tänker. Terapeuterna beskriver också att många klienter inte har lärt sig att tänka i termer av konsekvenser. En del av behandlingen går därför ut på att träna in detta, till exempel om man suttit uppe framför datorn hela natten kommer det att ge konsekvenser dagen efter så att man kanske inte orkar stiga upp. Även hur den egna kroppen tas om hand belyses i termer av konsekvenser. Vad du äter idag påverkar hur du mår imorgon. Behandlingssättet beskrivs som en kultur, där alla terapeuter är lika viktiga. De har samma grund som är att stötta kvinnor. Terapeuterna vid Olivia tror alltid att alla klienter kan motiveras till att bli fria från sitt missbruk. Men de är också medvetna om hur viktigt det är att möta klienten på det trappsteg hon befinner sig, och att se realistiskt på vad som faktiskt kan förbättras för varje klient, och vad som inte kan det. Synsättet innebär att räkna med att människor klarar av saker och att successivt lämna tillbaka mer och mer ansvar till klienten. Allt som händer under dagen vid Olivia är en del i behandlingen och allt sker som på en öppen scen där alla tar del. Många klienter agerar ut allt och då får terapeuten tillfälle att föra tillbaka det i sitt sammanhang. Just att arbeta i ett sammanhang är en viktig beståndsdel i behandlingen vid Olivia eftersom de arbetar i en vardag som sedan ska bli klientens egen vardag. I det vardagliga finns många möjligheter att påvisa att någon gjort något bra och då ser klienten själv att det fungerar. Med hjälp av alla situationer som uppstår kan terapeuterna lägga pussel och ta upp händelser i samtal så att klienten kan få en bättre bild av sig själv. I förhållningssättet ingår också att alltid följa det som har planerats, även om det finns klienter som inte vill delta i någon aktivitet. Det handlar om att till exempel alltid envist fortsätta att åka till Friskis & Svettis på tisdagar, och att alltid försöka få alla att vara med. Detta innebär att alltid hålla en fast struktur. 15 Terapeuterna beskriver att de genom att de har lång erfarenhet och många olika utbildningar kan de välja att använda delar av olika metoder till en fungerande helhet. De är mycket personliga i sitt arbete, och menar att relation går före metod. Arbetet utgår från varje klient och i och med detta anpassas krav och belöningar efter var och ens förmåga. Jag är stolt över att stötta kvinnor att få bättre livskvalitet. Att våga vara nära och samtidigt våga konfrontera. Människor har fått ett drägligare liv. Vi, Olivia, följer med dem framåt i livet. Effekter I intervjuerna med klienterna ställdes bland annat frågorna ”Vad tycker du är annorlunda nu mot när du började på Olivia?” och ”På vilket sätt har Olivia hjälpt dig att förändra din situation?” Avsikten var att kunna få information både om yt- och djupaspekter som haft betydelse. Som exempel på vad som skulle ha kunnat förändras genom vistelsen vid Olivia gavs: Drogfrihet/ minskat droganvändande Ekonomi Tar mer ansvar, mer mot ett mål Boende, mer stabil, klarar planera mat, städ Sysselsättning, Arbete/studier Hälsa – mår bättre fysiskt Relationer (inkl barn) Fritidsintressen Kan se möjligheter Ytaspekter Med ytaspekter menas de aspekter som är lätta att förutse efter en behandling och kan vara exempelvis att klienten slutat missbruka, fått en fungerande ekonomi eller ett ordnat boende. Drogfrihet, boende, ekonomi De allra flesta av informanterna har fortsatt att vara drogfria efter vistelsen vid Olivia. Två informanter uppger att de fortfarande dricker alkohol men att de dricker mer sällan och av andra anledningar än tidigare. Några har slutat med ett omfattande missbruk av mediciner. En har slutat med självskadebeteende. Två personer som vid starten inte hade eget boende har nu egen lägenhet. Flera uppger att de bättre klarar att sköta sin vardag när det gäller till exempel att handla och laga mat. Två personer har ordnat ekonomin på så sätt att de inte längre har skulder eller någon prick hos kronofogden. Hälsa Alla berättar att de tar hand om sig själva på ett bättre sätt nu än tidigare. Den rutin som tränades in under tiden vid Olivia har nu i efterhand gett den effekten att alla säger sig ha bra matvanor och att de försöker hålla fast vid fysisk aktivitet på något sätt. En person som tidigare haft sömnproblem berättar att hon via promenader har fått bättre sömn, och fortsätter regelbundet med det. En informant som hade vänt på dygnet har nu vänt det rätt och fått vardagen att fungera. En annan har fortsatt att springa eftersom hon nu vet att hon mår bättre av 16 att göra det. Några har fortsatt att gå på gym medan en annan har hittat tillbaka till ett annat sportintresse. Relationer Flera informanter berättar att det fått bättre relationer till bland annat familjen och andra närstående. Några har helt bytt umgänge för att kunna hålla sig drogfria. En person berättar att hon lärt sig att passa tider, vilket varit ett stort problem för henne tidigare. Djupaspekter I intervjuerna ställdes frågor som hade för avsikt att undersöka om deltagandet i Olivias verksamhet ledde till effekter på ett djupare plan och vilka dessa i så fall var. De djupa aspekterna kan delas upp i generella och specifika aspekter. Generella djupaspekter De generella djupaspekterna handlar om nya sätt att tänka om sig själv och sina möjligheter. Det kan handla om en förändrad självbild, emotionell mognad eller ökad social kompetens. Självkänsla Alla informanter beskriver att de genom vistelsen vid Olivia har fått en annan bild av sig själv och en förbättrad självkänsla. Flera beskriver att de nu har en helt annan syn på sig själva. En person beskriver det som att nu ser hon att hon är värd något mycket bättre än hur det var tidigare. En annan inser nu att hon duger som hon är. På frågan vad som är annorlunda nu mot före Olivia svarar en informant: Det har byggt upp hela min självkänsla, hela min känsla av jaget. Av vad jag vill, vad jag kan vilja. Jag är inte styrd av nånting, jag är inte styrd av nåt substitut eller nån man eller…det är jag. Jag har kontroll över mig, över mitt liv. Ansvar Nästan alla beskriver att de idag tar ansvar för sig själva och sitt liv, något de inte alls gjort förut. Någon beskriver hur hon som missbrukare hatade att ta ansvar och att det gällde att ta så lite ansvar som möjligt, men som är något hon idag har lärt sig. Social utveckling och mognad Alla beskriver att det har varit nyttigt att träna att vara i en grupp och några beskriver särskilt hur de har utvecklats socialt av behandlingen. En av dem beskriver hur hon från att förut ha varit väldigt blyg nu vågar ta för sig mer och vågar säga vad hon tycker. En annan menar att alla samtal i grupp har hjälpt henne att utvecklas och mogna. För det måste man ju också öva jättemycket på. För allting som man gör som en normal människa gör, prata, prata i grupp eller med sina barn, eller ett vettigt samtal med sina föräldrar. Allt sånt måste man lära sig. Det har man missat om man har börjat i ungdomen med droger. Då utvecklas man ju fortfarande. Om man börjar när man är 15, man får inte den sista biten, man ska lära känna vem är jag, man missar det. Då måste man ju lära sig det sen. Just att kunna ha samtal och kunna lyssna och ta hänsyn. En informant beskriver att hon har ändrat sitt förhållningssätt vid konflikter. Före behandlingen tog hon illa vid sig och blev lessen när något hände som gjorde henne upprörd. Detta bidrog till att hon tog till alkoholen när hon blev sårad. Idag tar hon inte åt sig när någon säger 17 något, utan kan hantera detta. Hon har också fått en insikt om att hon tidigare inte har tänkt på sig själv, utan bara brytt sig om andra. Detta har lett till att hon mått dåligt både fysiskt och psykiskt. Nu beskriver hon att hon tar hand om sig själv och vilar när hon behöver det. Specifika djupaspekter De djupa specifika aspekterna är individuella. Dessa är svåra att observera och omöjliga att förutse. Det kan handla om att bli fri från en viss typ av ångest eller att omvärdera betydelsen av nära relationer. Nedan beskrivs några av de djupa aspekterna som är specifika för varje individ. Klient nr 1 berättar att hon nu har mindre panikångest, att hon kan hantera och ta sig igenom ångesten om den kommer. Hon blir inte längre rädd om det kommer utan kan lita på sig själv i och med att hon nu förstår sig själv bättre. Med tiden har hon insett att hon gjort detta jobb själv och det har stärkt henne. Hon har fått en insikt att livet inte är svart eller vitt, eufori eller depression utan har hittat ett mellanting som hon kan leva i. Det här är det som har funkat. Det känns som att jag har gjort den här resan på egen hand, men inte ensam. Att jag har en fungerande vardag, mitt liv funkar, jag känner mig inte sjuk. Jag har ett bra liv. Att jag kanske skulle kunna ge någon ett sorts hopp, att ha gått från ett hopplöst fall till att leva ett normalt liv. Klient nr 2 har helt omvärderat livet. Jag har fått en annan syn på livet. Det finns en positiv sak med att leva. Förut tyckte jag att det var meningslöst att leva. Klient nr 3 har lärt sig att allting inte kretsar kring henne. Hon har lärt sig att visa hänsyn, inte bara komma in och ta för mycket plats. Att vara tyst när nån annan pratar och inte avbryta. Hon har fått en insikt att hon i sitt tidigare liv haft en inställning som gjort att hon inte fått så mycket respekt. När hon blev lyssnad på vid Olivia byttes inställningen och hon fick respekt så att hon själv kunde visa respekt. Allt detta hade hon struntat i tidigare, hon hade inte velat lyssna. Hon tycker att hon ändrat allt för att kunna bli och hålla sig drogfri. Självförtroendet satt i drogerna, liksom hennes personlighet. Hon har fått bryta med allt och alla och helt ändrat sina värderingar. Klient nr 4 har inte panikattacker längre. Hon har också fått mycket bättre relationer. Hon har fått insikt i att hon själv väljer vad hon vill fokusera på. Detta har gett henne ett nytt synsätt på livet. Klient nr 5 hade väldigt svårt att säga nej när hon blev ombedd att hjälpa andra med olika saker. Detta ledde till en stress och att hon blev väldigt trött. I samtalen har detta bearbetats och nu har hon blivit stärkt så att hon nu kan säga nej utan att må dåligt av det. Hon har också fått en bättre relation till sin man eftersom de kan prata på ett bättre sätt med varandra. Hon kan visa att hon är ledsen och stänger inte längre in sig och håller tillbaka känslorna. Klient nr 6 uppger att hon har fått en insikt om att hon måste anpassa sina egna krav på sig själv. Hon har varit alltför prestationsinriktad och har inte mått bra av det. Hon har fått en 18 ökad medvetenhet om ansvarsfördelning och vet nu att hon inte måste ta ansvar för allt i familjen. Det är verktyg som hon använder idag tre år efter vistelsen vid Olivia Klient nr 7 har fått insikt om att hon kan släppa in andra för att kunna ta emot hjälp. Hon har tränat på att få bort rädslor och är inte lika rädd att göra fel. Hon har lärt sig att vara ”jag” och att inte trycka tillbaka sina känslor. Klient nr 8 använder inte en lika hård fasad längre. Hon har fått en insikt om hur viktigt det är att ta hand om sig själv. Hon har fattat ett beslut att hon behöver ändra livsstil, och jobbar med det. Klient nr 9 uppger att hon känner sig helt förändrad efter vistelsen vid Olivia. Hon tror att hon hade varit i missbruk nu om hon inte hade haft tiden vid Olivia, som ligger tre år tillbaka i tiden. Sammantagna effekter I intervjuerna har det blivit tydligt att den största betydelsen av att delta i Olivias verksamhet finns på ett djupare plan. Studien visar att alla informanter har haft stort stöd i livet av att ha varit en tid vid Olivia. Nästan alla betonar att det är helheten på Olivia som gör att det fungerar. Att vara delaktig i en grupp, att prova på många saker, att få enskilda samtal och att hela tiden nöta in rutiner i vardagen. Vi gjorde ju saker ihop. Vi lagade mat här. Det var samhörighet, man hade nån att prata med, man kände att man var välkommen när man kom. Just det där. Jag tror att när man går i det där, man går in i det. Man blir visad, prova på det här, prova att leva det här livet. Istället för att leva kvar. De visar att det här kan man göra, vi gjorde utflykter, vi gick ut i skogen. Gick ut och gick. Lite svensson livet. Att laga mat. Familjärt. Och så samtal, och prata. Begreppet att ha ett val är utmärkande för det arbetssätt som präglar Olivia. Samtliga informanter tar upp att påvisandet och insikten av att de har ett val har varit avgörande för deras utveckling. Tidigt i vår kontakt, vet jag att det var avgörande att hon la fram det så att jag hade ett val. Till hur jag skulle förhålla mig till livet. Hon var den första nånsin som frågade om jag ville vara sjuk. Det är den fråga som startade min resa. I intervjuerna ställdes en fråga om framtiden, Vad tänker du att du gör om två år. Alla informanter kan beskriva en framtid och har mål uppsatta. Många har börjat studera för att kunna få ett arbete inom ett visst område. Informanterna ger yttryck för att det finns en framtidstro och att det finns många möjligheter. Flera uppger att de har Olivia att tacka för att de finns i livet idag. Någon beskriver det som att hon nog hade gått under annars, men har idag livsvilja och förmåga att ta tag i en ny svår situation. 19 Om jag tänker tillbaka ser jag min början här. När jag tänker på mitt liv så börjar det här. För när jag tänker på mitt liv då tänker inte jag på missbruket, då tänker jag på härifrån och framåt. Som när jag fick mitt barn, när jag kör bil efter att jag hade fått honom tänkte jag att nu kör jag bil för första gången. Det är där nånstans jag börjar leva, det var här allt började. Härifrån och framåt. En informant beskriver sitt val och upplevelse av verksamheten vid Olivia så här: Det började med att jag valde att leva. När jag valde att leva så ingick det i ett avtal med mig själv att jag gör som de säger. Jag testar att göra som de säger, hur fel jag än tycker att det är. Jag ville leva ett värdigt liv. Det finns ingen öppenvård eller behandling som är så bra att den kan få en människa som inte vill att sluta. Det handlar bara om mig. Sen kan de göra formen och vägen som är hård och kall, de kan hjälpa till att göra den bekvämare, mjukare, lättare. Mer förståelig. Det är det de är så bra på här. Det är mjukt och varmt och kärleksfullt. Behagligt istället för en hård smäll i backen. 20 Slutsatser Utvärderingen visar att den verksamhet som bedrivs vid Olivia har varit verkningsfull för de klienter som intervjuats i studien. De har alla gjort nya val i livet vilket har gett dem en högre livskvalitet, enligt deras egen utsago. Statistiken visar också en hög andel drogfrihet bland de som haft ett planerat avslut, både direkt och efter 6 månader. De som haft ett planerat avslut går också i betydligt högre utsträckning till arbete eller studier. Därmed visar utvärderingen att Olivia har lyckats med behandlingen i dessa fall. Det arbetssätt som används vid Olivia bygger på ett samspel mellan terapeuter och klienter. Terapeuternas insatser via metoder och förhållningssätt leder till att klienten gör egna insatser i form av val och ansträngningar så att ett nytt förhållningssätt till livet växer fram. Flera saker har visat sig betydelsefulla i behandlingen och dessa sammanfattas nedan. Att göra val och ta eget ansvar Behandlingsmetoden vid Olivia går ut på att deltagarna är aktiva själva, de genomför sin egen behandling. Klienten är hela tiden närvarande i sin egen behandling, terapeutens roll är att stötta och tala om att det är du själv som kan göra dig frisk. I och med att klienten inser att det finns ett val, att de inte själva är ett offer utan att det finns ett alternativ, kommer så småningom en medvetenhet som gör att det finns en anledning för klienten att arbeta med sin egen utveckling. Ansvaret för sig själv tycks successivt läggas tillbaka på klienten. Att inse att det finns ett val innebär att ta ansvar och det går inte längre att gömma sig bakom ett missbruk. Steg för steg inser de intervjuade klienterna att det finns andra alternativ, att det finns andra sätt att förhålla sig till livet än det de hittills prövat. I och med att klienten tar mera ansvar, inte tar droger, kommer i tid och så vidare ökar tilliten och klienten ges mer ansvar i köket till exempel. Det blir också möjligt att få ta ut lediga dagar. Att bli sedd och stärka självkänsla Terapeuterna vid Olivia verkar ha en förmåga att se varje individ som just en individ. Att bli sedd som den man är i stället för en ”missbrukare” eller som en diagnos har varit avgörande för många. I detta ingår att terapeuterna har en fingertoppskänsla, där rätt stöd kan ges varje dag till varje individ. Det personliga förhållningssätt som används vid Olivia, där olikhet tilllåts, är avgörande för att klienten ska kunna stärka sin självkänsla. Att acceptera sig själv och bli accepterad är en viktig del i utvecklingen och arbetssättet vid Olivia möjliggör detta. Social träning Studien visar att social träning är oerhört viktigt för alla. Träningen sker i köket, vid städningen, när man deltar i Friskis& Svettis aktiviteter. Den sker hela tiden i gruppen och även när det inte är aktiviteter schemalagda. Att flera av de olika delarna i verksamheten är obligatoriska verkar ha en stor betydelse. Att tvingas prova en ny aktivitet har varit en knuff i rätt riktning för många. Det har ingått i konceptet och då blir det en social träning i många av verksamhetens delar. Många betonar också vikten av att finnas i en grupp. Flera informanter har inte funnits i ett stödjande sammanhang tidigare, och får via Olivia denna erfarenhet. 21 Hantera sysslolöshet Att lära sig hantera sysslolöshet är en viktig del av verksamheten. Det handlar om att lära sig hantera att inte ha en extrem känsla åt något håll, inte vara varken väldigt ledsen och inte heller väldigt glad. Detta mellanläge kan upplevas som ett ingenting för en missbrukare, då det inte finns en intensiv känsla. Det är då det blir extra lätt att ta till missbruket. Att lära sig ett nytt förhållningssätt och inse att allt inte är svart eller vitt är en viktig del i utvecklingen. Arbetssätt – tillit, ansvar och val Metoden som används vid Olivia kan beskrivas som socialt arbete med terapeutiska insatser. Behandlingen har psykoterapeutisk grund med kognitiva inslag där motivation är en viktig beståndsdel. I vardagens sociala träning finns en dynamik mellan terapeuter och klienter som genererar en utvecklingsprocess. En förutsättning för detta arbetssätt är att relationer sätts före metod och att alla tillåts vara olika, såväl terapeuter som klienter. En annan förutsättning är att terapeuterna besitter en mångfald av metoder som de kan använda i kombination. Nyckeln i den sammantagna metod som används vid Olivia verkar vara att terapeuterna visar att det finns alternativ som klienten själv kan ta ställning till. Under en längre tid bearbetas klienten med dessa alternativ, både praktiskt via det vardagsliv som levs vid Olivia och mentalt via de samtal som verksamheten innehåller. Steg för steg får klienten lära sig att göra val och inse att de olika valen innebär konsekvenser för hur livet gestaltar sig. Terapeuterna förmedlar också en bekräftelse av individen som gör att självkänslan stärks och att klienten börjar uppfatta sig som en person med rätt till ett bättre liv. Avgörande för att dessa processer har kunnat äga rum tycks vara att klienten känner tillit till terapeuterna. Terapeuterna vid Olivia har ett personligt förhållningssätt i sin roll som terapeut där de bygger relationer med klienterna. Denna relation verkar ha en avgörande betydelse. Granskningen av servicekvalitén av verksamheten vid Olivia har visat att den håller en hög nivå. Alla informanter har framfört att de aktiviteter som genomförs vid Olivia har varit bra för dem och att den helhet som aktiviteterna tillsammans utgör har varit avgörande för dem. Ingen av informanterna vill egentligen att verksamheten ska vara på något annat sätt. Den som exempelvis inte har uppskattat massage har sett att andra gör det, och att det är bra att det finns för de som har behov av detta. De klienter som har intervjuats i denna studie har gjort ett val och har alla hittat ett nytt sätt att leva, där de tar hand om sig själva på ett bättre sätt och klarar att hantera de nya krav som livet innehåller. Detta påvisar en god effekt av behandlingen även när det gäller klienternas livssituation, när det gäller denna studies informanter. 22 Litteratur Blom, Björn & Morén, Stefan, Insatser och resultat i socialt arbete, 2007 Blom, Morén och Nygren (red), Utvärdering i socialt arbete. Utgångspunkter, modeller och användning, 2011 Kvale Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, 1997 23 Bilaga OLIVIA Intervjumanual Bakgrund Kan du berätta om din tid på Olivia? Hur länge var du där? När avslutade du? Hur fick du kontakt med Olivia? Vad ville du ha hjälp med i första hand? Kunde du tala om vad du ville ha hjälp med? Resultat Vad tycker du är annorlunda nu mot när du började på Olivia? På vilket sätt har Olivia hjälpt dig att förändra din situation? På något av följande sätt? Drogfrihet/ minskat Ekonomi Tar mer ansvar, mer mot ett mål Boende, mer stabil, klarar planera mat, städ Sysselsättning, Arbete/studier Hälsa – mår bättre fysiskt Relationer (inkl barn) Fritidsintressen Kan se möjligheter Om inte fått någon hjälp = ej planerat avslut: Vad skulle du ha velat ha mer hjälp med? Har du förändrats på något sätt efter att ha varit på Olivia? Tänker du annorlunda på dina problem nu? Kan du berätta om något som du tycker att du har lärt dig om dig själv under tiden på Olivia? Vad är det viktigaste som din tid på Olivia gett dig? Direkta frågor om innehållet Beskriv vad du tyckte om innehållet på Olivia. Var det något särskilt som var bra med innehållet? Dåligt? Enskilda samtalen? Temagrupp? (om stress, spel, relationer, missbruksprevention) Massagen? Stavgång, friskis & svettis? Att delta i köket? Yoga? Psykoterapigrupp? (bara några deltar) Öronakupunktur? Rekreation (olika, skidresa, fiskeresa, ridning beroende på intresse) 24 Var några delar viktigare än de andra? Hur var din kontakt med Agneta, Annika, Marita? Vad var bra/dåligt i kontakten? Hur var de mot dig? Var bemötandet lika hela tiden eller förändrades det allt eftersom? Hur? Var det bra/ dåligt att det förändrades? Hur viktigt var det att det var en grupp som var på Olivia? På vilket sätt kan du beskriva hur du utvecklades under tiden på Olivia? Kan du säga något om hur du upplevde rutinerna på Olivia? Avslutningsfrågor Om du tänker på var du är idag, har Olivia haft någon del i det? Vad tänker du att du gör om två år? Finns det något man skulle ha gjort på ett annat sätt på Olivia? Om det inte kommit fram: Ålder, längd för missbruk (ungefär), fått någon annan behandling? Vilken betydelse tänker du att Olivia har haft för dig? Annat? 25
© Copyright 2024