1. No category

Servicepunkt på Seskarö
Projektplan
Bakgrundsbeskrivning
Nuläge
Hela samhällets service har förändrats och klart försämrats för människor
som bor på landsbygden. Vi tror att servicen ska kunna förbättras
väsentligt om vi tar krafttag i samarbete över sektorsgränser, ändrar en
del av strukturen och jobbar med helhetslösningar för lokalsamhället. Ett
unikt pilotprojekt på Seskarö, som kan stå modell frö andra orter i
kommun, är särskilt intressant att prova.
Seskarö har ca 500 fast boende invånare på en väl begränsad yta. Med
angränsande byar såsom Västra Nikkala och Säivis representerar man ca
6,5 % av Haparanda kommun.
Genom att Seskarö med sin tradition som industriort har man i många
stycken fått utvecklas utan större inblandning från centralorten
Haparanda. Detta har varit på både gott och ont. Genom att samhället
utvecklats som en typisk liten industriort har man skapat egna sociala
nätverk ofta i samverkan med sågverket. Ett närliggande exempel är då
Seskaröborna i samverkan med Seskarö-Sågen byggde en egen gräsplan.
Det har dock fått till följd att Seskarö har prioriterats lägre då det gäller
samhällsservice i jämförelse med övriga byar i Haparanda kommun.
Med tiden så har i stort sett all samhällsservice försvunnit från Seskarö.
Det som fortfarande finns kvar är 1-6 skolan med ett 60-talet barna i
åldrarna 1-12 år.
Problemlösning
Området har i stort samma problem som övriga landsbygder i Sverige.
När den offentliga servicen står inför nedmontering då urholkas den egna
framtidstron, som i sig är en avgörande faktor i ett byggande av ett
hållbart lokalsamhälle. För att bryta den negativa trenden måste
grundservicen återskapas genom att bygga vidare på och hitta fler lokala
helhetslösningar.
1
Möjligheter och erfarenheter.
Haparanda kommun driver för närvarande inga projekt ute på landet som
främjar olika lösningar på att skapa hållbar utveckling på landsbygden.
Dock har man genom medverkan i Hela Sverige ska leva projektet
”Hållbara lokal servicelösningar” visat en ambition att finna nya lösningar
på servicepunkter på landsorten. Genom att skapa en servicepunkt på
Seskarö kommer man också att ha möjligheter att kunna studera andra
motsvarande servicepunkter i landet. Detta till gagn för Haparanda
kommuns fortsatta utveckling.
En väl utvecklad och utbyggd servicepunkt förväntas påverka det lokala
näringslivet positivt och när kommunen samverkar med starka lokala
initiativ öppnas nya dörrar för besöksnäringen, gröna verksamheter etc.
I en lokal undersökning på Seskarö riktat till företag, fast boende och
sommarstugeägare där man inventerat befintlig service, undersökt
behoven. Undersökningen pekar på vikten av att skapa en servicepunkt
på Seskarö innehållande olika servicefunktioner och tillgodose behovet av
mötesplatser för boende på Seskarö (bilaga 1). Detta för att skapa
grunden till ett fortsatt utvecklingsarbete med lokal service i Haparanda
kommun.
Påverkan på näringslivet
Oavsett om man är anställd eller är en näringsidkare måste en
grundservice finna för bosättning/verksamhet på landsbygden. En utökad
och lättillgänglig service ger positiva signaler till potentiella näringar, som
med fördel kan etableras på landsbygden.
Kopplingar till nationella program
Projektets koppling till regionala Program för lokal och regionalt
tillväxtarbete 2011-2015, hos Tillväxtverket för samordning av service
inom offentlig och privatsektor stödjer lokala initiativ och lokalt
näringsliv.
Projektets koppling till Lokala lösningar hos Tillväxtverket fyller väl
kriterier i avseende offentlig och kommersiellt stöd till landsbygdens
invånare samt inriktningen mot lokala entreprenörer. Långsiktigt kan
servicepunkten utvecklas till ett utvecklingscentrum för lokalsamhället.
Syfte
Varför ska detta göras?
2
Projektet skapar förutsättningar för en helhetslösning där
likvärdig service för våra invånare på landsbygden bildar grunden
så att de kan bo kvar och verka där.
Kommunens planer att skapa ett servicecenter i stadshuset ger
en naturlig koppling till den lokala servicepunkten
Vad ska projektet förändra?
En servicepunkt ger ortsbefolkningen personlig hjälp med ex
kontakt med kommun och myndighet. När en god samhällsservice
och kraftfulla Data/IT-överföring för internetuppkoppling an
erbjudas får bl a näringsidkare ännu en valmöjlighet i sitt val av
boendeform och etablering.
Kommunalt entreprenöriellt förhållningssätt kommer att ge nya
former för beslutsfattande och samverkan i nya servicelösningar.
Detta ger en likvärdig möjlighet för lokalsamhället att växa.
Kommunen ska teckna långsiktigt avtal med lokal entreprenör
/organisation gällande driften av servicepunkten.
Projektets mål
Kort effektmål
 Prktiskt bygga upp en servicepunkt med ett kommunalt
grundservicepaket, starta verksamheten och prova det i skarpt
läge.
 Ett planeringsmässigt, organisatoriskt och beslutsmässigt
samarbete angående servicepunktens framtida drift och
utvecklingsarbete mellan kommun och lokala samhället tas fram.
 För genomförande skapas en planerings- och beslutsmässig grupp
bestående av kommun- och bygdeföreträdare.
 Teckna ett långsiktigt avtal med respektive ek
förening/entreprenör gällande driften av servicepunkten.
 Ta fram en modell som ska omsätta och ligga till grund för andra
orter i kommunen och ev i övriga landet.
 Rekrytera och utbilda lotsar/generalister för att kunna serva
allmänheten.
Långt effektmål
 Skapa en servicepunkt som överlever i ett entreprenöriellt
perspektiv.
 Området blir mer attraktivt för näringsidkare, lokalbefolkningen
och besökare med den nya offentliga grundservicen. Detta
kommer att vara positivt för hela kommunen.
3
 Inflyttningen ökar, tillväxt i företagen och nya
företagsetableringar sker
 Ett blivande kommundelsorgan, med behörighet och en egen
budget för närservice, ökar medborgar demokratin i
lokalsamhället och nya tillväxtområden med mångfald och
flexibilitet ges möjlighet att växa.
 Servicepunkten skapar samarbetsformer genom långsiktiga avtal
med andra myndigheter och kommersiella aktörer
Målgrupp
Invånare, företagare och organisationer på Seskarö med angränsande
byar samt kommunens förvaltningar och politiska organisationer
Projektorganisation
Projektägare är Haparanda kommun med en kommunal
projektsamordnare där politiker, chefstjänstemän och lokala
representanter utses som styrgrupp.
En lokal projektledare (50%) rekryteras. Vidare rekryteras lots/generalist
tillsammans med lokal entreprenör.
En referensgrupp med partners och finansiärer utses.
Styrgrupp:
Ordf. Näringslivsförvaltningen,
Ks-ledamot/er, chef näringslivsförvaltning ,
näringslivsutvecklare,3 st repr. för lokala
grupper inkl lokal projektledare
Referensgrupp:
Haparanda bygderåd, Hela Sverige ska
leva/Norrbotten, Landstinget, Posten,
Arbetsförmedling i Haparanda, Bank, PRO,
lokala företagare, politiker från olika
nämnder.
Projektgrupp:
Projektledare, lokala projektledare, lots
4
Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning
Steg 1
jan 2012 – juni 20121 (6 mån)
 Projektledningen sammankallar styrgruppen för första gången
med såväl lokal som kommunal företrädare.
 Inleder kontakterna med samarbetspartner.
 Projektet planeras praktiskt och operativt.
 Lokaler för servicepunkten planeras och iordningsställs
 Förslag arbetas fram omkring öppettider, bemanning,
utbildningsbehov,. Nödvändig IT IT –tekning, utrustning och
möjlig plattformundersöks och planeras.
 Inleder arbetet med ett kommunalt grundservicepaket och
inleder kontakterna med berörda förvaltningar. (enkäten ligger
som grund för arbetet)
 Lokal informations- och referensträff genomförs .
 Studieresa till andra orter med intressanta servicelösningar
 Planering och framtagning av utvecklings- och
utbildningsprogram
 Rekrytering av lots/generalist påbörjas
Steg 2
juli 2012 – dec 2012 (6 mån)
 IT-utrustning installeras och provkörs
 Plattform för offentlig service utvecklas tillsammans med
kommunens IT-avdelning.
 Servicepunktens första fas startar och provas i delvis skarpt läge.
 Grundservicepaketet vidareutvecklas.
 Utbildning och förevisning för allmänheten genomförs.
 Kontakter tas gällande samarbete med intresserade aktörer
Steg 3
jan 2013 – dec 2014 (12 mån)





Vidareutveckling av innehåll och praktisk verksamhet.
Utveckla och ta fram samarbetsavtal med olika partners
Utbilda lots/generalist
Genomföra utbildningar för allmänheten
Forma avtal mellan kommunen och lokala entreprenörer /
organisationer
 Servicepunkten kvalitetssäkras startas upp och körs i skarpt läge.
 Sprida modellen , resultatet och slutrapportera projektet
 SLURSEMINARIUM OCH DISKUSSION OM PERMANENTNING
5
Resultatspridning
 Resultatet ska föreläggas kommunalfullmäktige för beslut
 Samtliga finansiärer och partners får skriftlig slutrapport och
inbjudes till slut seminarium.
 Hela Sverige ska leva delges slutresultatet för spridning i hela
landet.
 Modellen ska presenteras för landsbygden i hela kommunen.
 Om möjligt även sprida information i andra kommuner i hela
Sverige.
Unikt för projektet
 Projektet skapar ett nytt sätt att ge service till landsbygdens
invånar3
 Särskild nyanställd person kommer att projektleda projektet.
 En komunala servicepunkt med lokalt upphandlad driftform är en
ny verksam,het för Haparanda kommun.
Koppling till andra projekt
 Studiebesök till intressanta orter som deltagit i HSSL: projekt
Lokala hållbara servicelösningar på landsbygden ska genomföras.
 Andra projekt som arbetar med service på landsbygden sak
särskilt studeras och kontaktas för utvecklingsutbyte.
Uppföljning
Regelbundna uppföljningar/rapporteringar sker till styrgruppen varje
kvartal samt till referensgruppen en gång per halvår.
Avslutningskonferens sker för alla inblandade i januari/februari 2014
6
Kostnadsbudget
Lönekostnad
Projektledare (50%)
Lönebikostnader
288 000
144 000
Administration
100 000
Övriga kostnader
Externa tjänster (lots, generalist) (100%) 720 000
Iordningställande av lokal för servicepunkt
Utrustning
Utbildning generalisten
Resor projektledare
Information / marknadsföring, träffar
Studieresor
Lokalhyra
Förbrukningsmaterial
Summa kostnader
50 000
25 000
20 000
75 000
15 000
40 000
120 000
40 000
1 637 000
Finansieringsbudget
Haparanda Kommun
437 000
Tillväxtverket
600 000
Länsstyrelsen
600 000
Summa finansiering
1 637 000
7
Konsekvenser för miljö, jämställdhet och
integration
Resande med bil minskar då invånarna gör färre resor till centralorten för
att ha kontakt med myndigheter, banker etc. Det innebär att man bl a får
ett minskat koldioxidutsläpp.
Ambition är at delar av verksamheter som idag handhas av centralorten
kan skötas lokalt. Detta medför också en besparing på miljön.
Projektet är könsneutralt då både kvinnor och män har lika
förutsättningar att medverka.
Servicepunkten och servicecentralen ska ha möjlighet till tolk där så
behövs.
Effekter på lång sikt
När servicepunkten är uppbyggd och verkar i sitt sammanhang med
privat, ideell och offentlig sektor i samverkan ges möjlighet för likvärdig
tillväxt på landsbygden.
Om servicepunkten får verka fullt ut kommer mer av verksamheter som
idag sköts centralt från centralorten att skötas av servicepunkten och av
dem anlitade underentreprenörer.
Verksamheten efter projekttiden
Syftet är att kommunen ska skriva avtal med lokal
entreprenörer/organisationer som driver servicepunkten enligt
kommunen och lokalsamhället intentioner dock med kommunalt
huvudmannaskap. Särskilt utsedd lokal grupp med befogenhet ska
ansvara för den lokala servicepunktens verksamget och utveckling.
Förhoppningsvis ska andra aktörer/intressenter och verksamheter
inrymmas i servicepunkten vilket gör att man långsiktigt kan säkerställa
driften.
8
Resultat efter projekttiden
En servicepunkt ska startas och driftsättas på Seskarö. I första skedet ska
en offentlig service byggas upp och skötas av en lokal entreprenör med
en lots som servar invånarna. Servicepunkten ska bilda modell för
utvecklad samhällsservice på landsbygden.
Efter projekttiden skriver Haparanda kommun avtal med en lokal
entreprenör/företagare som då driver verksamheten vidare. En lokal
sammansatt grupp ansvarar för den lokala servicepunktens verksamhet
och utveckling.
Övriga resultat
Servicepunktens organisation, innehåll och upplägg ska ge bra
exempel/modell för kompletterande alternativa lokala lösningar för
samhällsservicekan startas och drivas på landsorten. Detta till gagn för
lokalsamhället och kommunen i stort.
Seskarö den 12 september 2001
Sten-Inge Videhult
Ordf. Seskarö Bensin och utveckling ekonomisk förening.
9