1. No category

Trygga larm i Växjö kommun
Från analogt till digitalt – stadsnät, GSM,
roaming och ScaIP
2015-01-20
Växjö Kommun – 85 000 invånare
Rottne
Lammhult
Braås
Växjö
Gemla
Ingelstad
Vederslöv
Organisation – ca 1540 trygghetslarm ordinärt boende
• 18 Hemvårdsgrupper - enheter
• 2 LOV- grupper
Hemvårdsgrupp
Hemvårdsgrupp
• 3-5 Larmansvariga per grupp
•
Installerar/Avinstallerar
(Programmerar)
Nyckelgömma
Funktionskontrollerar
•
•
Larmsamordnarna
2,5 tjänst
• Larmsamordnare
•
•
•
•
•
•
Registrerar / avreg hos Larmmottagare (Tunstall)
Registerar tjänst hos stads-/byanät (Wexnet)
Programmerar larm, på distans
Service / Lagerhållning
Problembackup
HSL-larm mm
Privat
Hemvårdsgrupp (LOV)
Hemvårdsgrupp
Organisation
• Trygghetslarm :
CareIPmobile
Neo
• Larmmottagning : Tunstall Trygghetscentralen i Örebro
• Kommunikation
• Hemvårdsgrupper: 20 stycken varav 2 LOV (Privata utförare)
• Central larmenhet: Fn 2,5 tjänst
Hur började vår digitala resa?
• Ca 2008 fick vi problem att sätta traditionella trygghetslarm:
• Hus byggdes utan traditionell telefoni
• Brukarna använde enbart mobiltelefon eller VoIP-telefoni i större
utsträckning
• Telia började avveckla kopparnätet
• Det kommunägda stadsnätet Wexnet visade intresse att hitta en
lösning för trygghetslarmen
• Vår dåvarande larmleverantör Neat Electronics testade o utvecklade
sitt internetkopplade digitala trygghetslarm hos oss
• Stabilt o bra sätt att koppla trygghetslarmen
• Fungerar även om brukaren inte har beställt eget internet
• Larmsamordnare aktiverar själv tjänsten i stadsnätet, ca 3 min
• Finns fn ca 20.000 hushåll med stads-/ byanät i kommunen
Upphandling 2011
• Ny larmleverantör
• 350 digitala larm på en gång av totalt 1400
• Kan kopplas både i internetkabel och/eller GSM/GPRS
• Leasingavtal larm + kommunikation (SIMkort installerat) 95:-/mån
• Minska åskrisk – men för dålig mobiltäckning
• Vi fokuserade på att sätta larmen i stadsnät med GSM som backup
Nuläge totalt
•
•
Totalt ca 1540 trygghetslarm
Av dessa är just nu (jan-2015) ca
– 950 st digitala (62%)
– 590 analoga över telefoni (38%)
Trygghetslarm Växjö
kommun
Digitala
Analoga
Digitala larm – Internet + GSM samt enbart GSM
•
De digitala larmen fördelas sålunda:
Digitala larm Ca 950 st
ETH Wexnet AB 51%
ETH Annan nätägare 6%
Enbart GSM/Analogt 20%
Enbart GSM/Digitalt 23%
Kommunikationsvarianter
•
Analogt över PSTN ( Neat Neo)
•
Analogt över GSM ( Caretech CareIPmobile)
•
Digitalt över GSM/GPRS (ScaIP, CareIPmobile)
•
Digitalt/Analogt över ETH (kabel) (CareIPmobile)
•
Digitalt över ETH (kabel) (ScaIP, CareIPmobile)
Vilken larmtyp ska vi sätta?
Ja
Ok dra
Nätverkskabel?
Ja
Switch?
Finns
stadsnät?
BRIKKS
Nej
Finns annat
fast Internet?
ADSL/4G/BRF
Ja
Nej
Nej
Notera IPadress
GSM>15?
Nej
Nej
Ja
CareIP
över
internet
GSM>15?
CareIP
över
internet+
Roaming
Ja
CareIP
GSMScaip
Nej
CareIP
GSMScaip
Roaming
CareIP
GSMScaip
Roaming
Extra
antenn
Digitala larm - fördelar
Digitala larm kan ringa antingen över mobilnätet (GSM/GPRS)
eller
Internet (Ethernet / 4G)
eller
bådadera (Internet i första hand, GSM/GPRS som backup)
•
•
•
•
•
•
•
Bättre övervakning, på minutnivå (Grön/gul/röd) – automatisk notifikation till
exempelvis mobiltelefon eller larmmottagare om ett larm signalerar problem
Distansprogrammering
Redundanta (alternativa) kommunikationsvägar vid kombinerat GSM och
internetlarm eller roaming
Mindre åskkänsliga
Behövs inte någon (analog) telefoni hos omsorgstagaren
Behöver inte neka någon larm
Ökad trygghet
Digitala larm - nackdelar
• Högre kostnader – men ökad säkerhet
• Krävs en ökad kompetens av installatör för
internetkoppling
• Baspersonal saknar utbildning
• Rädsla
Digitala larm - nackdelar
”Internetlarm”
•
Kan vara komplicerat att installera – kräver ibland viss
kompetens
– Hitta internetkopplingen, ”patcha”, sätta switch, välja
router….
– Ibland behövs dra/fästa fiber-/nätverkskabel lite längre då
det inte alltid är så att strömuttag o fiberuttag sitter i
närheten av varandra
– Betongväggar….
”GSM-larm”
•
•
•
Svårt att hitta bra mobiltäckning ibland – använd sk ”Roaming” –
installera om möjligt alltid i ett fönster. Se till att antennen är bra!
Något sämre möjlighet till distansprogrammering/uppgradering
Varierande ljudkvalitet – bättre med Scaip – om täckning är bra!
Internetlarm i stadsnät - fördelar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Om stads-/byanät är bra utbyggt : goda möjligheter till trygga larm. Stor del av
allmännyttan i Växjö är kopplade och där bor det idag många äldre.
Enkelt för larmhandläggarna att lägga upp tjänst via webbsida
Brukaren behöver inte beställa något
Stabil larmtrafik, ev med GSM-redundans
Även om brukaren har eget beställt internet, så läggs trygghetslarmtjänsten
”bredvid” – Vid rätt kopplat larm (via switch) fungerar larmtrafiken ändå om
internetleverantören får problem eller brukaren säger upp abonnemanget/
internettjänsten
God service av stadsnätsupporten vid problem
Lättare att programmera och styra på distans
Lättare att lägga upp andra tjänster; E-hälsa, E-omsorgstjänster (Nattillsyn..)
TRYGGHET
Internetlarm i stadsnät - nackdelar
•
Kan vara svårare installation jämfört med PSTN eller GSM
•
Kan vara svårare felsökning
Varianter av internettillgång via kabel
•
•
•
•
Stadsnät/byanät med egen tjänst för trygghetslarm (”Växjömodellen”)
Bostadsrättsföreningar där Internet ingår i hyran
Tjänsten ingår i avtal med larmleverantör
Kunden har eget abonnemang
Andra alternativ
•
•
Kommunen köper abonnemang
Kommunen skaffar avtal med stora leverantörer
Varianter av uppkoppling kabel
•
•
Stadsnät
Annan nätägare, oftast i BostadsRättsFöreningar
•
ADSL – via telejacket
•
ComHem/Tele2 (”3 hål i väggen”, antennuttag)
•
4G
Ej aktuella varianter
•
•
•
3G, mobilt internet, ej aktuellt för fiberkoppling (”Dong”)
Trådlöst Wi-Fi lokalt, fn ej aktuellt
Uppringt internet (gamla modem)
Varianter av uppkoppling mobilt – ”GSM-larm”
•
•
•
Kunden står för abonnemang (dyrt, osäkert, komplicerat)
Kommunen köper abonnemang (bättre)
Abonnemang ingår i leasing av trygghetslarm (smidigast, billigast)
Att tänka på
•
•
•
•
Speciella abonnemang anpassade för trygghetslarm,
Telematik, M2M
Roaming
RAKEL
Täckningskollen - sopbilsmätning
Övervakning Digitala larm
• Testlarm, Heartbeat, ping…..
•
Bestäm vilken nivå ni ska ligga på, många möjligheter finns
1. Hur lång tid får det gå från det att ett larm får problem till att personal
får reda på det?
2. Hur ska det meddelas? Mejl i Smartphone, SMS, fax, via central …
3. Hur lång tid får det gå från att personal får reda på ev. problem tills det
blir åtgärdat? Natt, helg…
Överväg möjligheten att sätta ett GSM-larm om traditionell telefoni är
utslagen som alternativ till extra tillsyn. AKUTlarm.
Övervakning Digitala larm
”Pinga” larm – för att veta om fibervägen är ok
Framgångsfaktorer
• ScaIP, digitalt HELA vägen!
• Kommunen/leverantören ansvarar för
kommunikationen, INTE brukaren!
• Roaming-SIM ingår i larmapparaten
• Möjlighet att kolla GSM-styrka på distans
• Bra uppbyggt stads-, och byanät, samarbete
• Larmorganisationens struktur
• Tänk : hängslen OCH livrem!
• Rätt person på rätt plats
• Strategi, nu och framtid
Ständig utveckling – vidare framåt
[email protected]