1. No category

SOLLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen
SOLLENTUNA KOMMUN
2011 -12- 0 5
2011-11
DnrnO<lMQ<$.0fc^
Björn Karlsson
Ordförande i vård- och omsorgsnämnden
Svar på interpellation från Sverigedemokraterna till ordföranden i vårdoch omsorgsnämnden angående trygghetslarm för äldre i Sollentuna
kommun
Interpellanten ställer två frågor i sin interpellation:
1. Förekommer det att brukare tackar nej till Trygghetslarm därför att man inte anser
sig ha råd med detta?
2. Den sammanlagda kostnaden för de 834 äldre brukarna på årsbasis är 1 801 430
kronor. Innebär detta full behovstäckning för kostnaden av trygghetslarm eller har
kommunen dessutom kostnader förutom vad brukarna betalar?
Svar:
1. Förekommer det att brukare tackar nej till Trygghetslarm därför att man inte anser sig
ha råd med detta?
Jag är tacksam för att det ställs en fråga avseende den enskildes kostnad för trygghetslarm.
Det ger ett tillfälle att förtydliga att pensionärer med låg inkomst att inte ska behöva avstå
från Trygghetslarm.
Enligt biståndshandläggarnas uppfattning förekommer inte detta mer än någon enstaka
gång. Har man behov av stöd i olika former bedöms inte avgiften som skrämmande. När
taxesystemet för hemtjänst nyligen ändrades, till exempel, var det fyra personer som
avsade sig hemtjänsten (av ca 880 personer). Dessa fyra meddelade emellertid att de
klarade sig själva och inte hade behov av insatsen.
A v alla personer med biståndsbedömt larm är det många som betalar reducerad avgift och
knappt 10 % ingen avgift alls.
Är Trygghetslarm dyrt för den enskilde i Sollentuna? Utbrutet ur sitt sammanhang kan 185
kr/månad verka mycket. År 2010 tog 116 av Sveriges kommuner lika stor eller större
avgift. En kommun i Sverige tog ingen avgift och en kommun ingen avgift för personer 75
år eller äldre. Det finns kommuner som utöver kostnaden per månad debiterar den enskilde
för utrustningen och/eller installation och/eller för "utryckning".
Man kan emellertid inte bryta ut kostnaden för enstaka insats utan att se på helheten för
den äldre. Denna helhet består inte enbart av inkomst och avgift för larmet.
Kommunalskatt, maxtaxa inom äldreomsorgen, boendekostnad och eventuellt
bostadstillägg spelar större roll än kostnaden för själva larmet.
1
2011-11
Det kan vara värt att fördjupa sig lite i hur detta beräknas. En maxtaxa om 1712 kr/mån
(2011) för vård- och omsorg gäller alla ålderspensionärer. Ingen betalar således mer än
detta för vård- och omsorg oavsett behov. Larm ingår i maxtaxan. När avgifter för
biståndsbedömda insatser räknas ut klarläggs först vilket avgiftsutrymme den sökande har.
En ensamstående person över 65 år skall alltid ha ett förbehållsbelopp som innefattar
bostadskostnaden plus ett minimibelopp om 4 832 kr/mån. Från den enskildes intäkter (i
intäkterna ingår bostadstillägget) avräknas detta förbehållsbelopp och först om det uppstår
ett ekonomiskt utrymme utöver minimibeloppet böljar man betala avgifter.
Några exempel för att belysa olika situationer.
•
En ensamstående ålderspensionär med en pension om 100 000 kronor per år med
lägenhet i Tureberg om två r o k (58 kvm) med månadshyra 7 380 kr betalar ingen
avgift för larm eller hemtjänst.
•
Boende i Edsberg i snarlik lägenhet (57 kvm) med hyra om 4 572 kr har
avgiftsutrymme om ca 1 900 kr och betalar således larmkostnaden om 185 kr/mån
och eventuellt andra insatser upp till maxtaxan 1 712 kr.
Av 834 ålderspensionärer med larm har 130 detta som enda insats. De flesta, ca 84 %, har
dessutom andra biståndsbedömda insatser utförda av hemtjänsten. Tar man hänsyn även till
deras skatt och taxa för hemtjänst är det inte i många kommuner den enskilde med få
hemtjänstinsatser har mer disponibelt kvar sedan skatt och avgifter betalats.
Viktigt för den enskilde är också hur många timmars hemtjänst man kan betala för innan
maxtaxan uppnåtts. Sedan larmavgiften betalats har man i Sollentuna utrymme att betala
för ca 19 timmars hemtjänst innan man når maxtaxan. I kommunen med 0-taxa för larm
räcker det till ca 8 timmar. I länet finns endast tre andra kommuner där det räcker till något
fler timmar (20, 21 och 22).
Sollentunas låga kommunalskatt och låga hemtjänsttaxa har därför stor ekonomisk
betydelse för en pensionär med inkomst och boendekostnad som innebär att det finns
avgiftsutrymme (upp till maxtaxan 1712 kr/mån). Man får mycket hjälp till rimlig kostnad.
(2)
2011-11-24
2. Den sammanlagda kostnaden för de 834 äldre brukarna på årsbasis är 1 801 430
kronor. Innebär detta full behovstäckning för kostnaden av trygghetslarm eller har
kommunen dessutom kostnader förutom vad brukarna betalar?
Om man applicerar resultatet av Trygghetslarm från 2010 fördelar sig kostnader mm för
834 personer enligt följande.
• Kostnader för utrustning, larmmottagning och administration
ca 2 100 000 kr
• Kostnader för installation
ca 650 000 kr
• Summa kostnader
ca 2 750 000 kr
•
•
Intäkter, avgifter från "brukarna"
Summa nettokostnad
•
Nettosubvention per brukare och månad
ca - 1 900 000 kr
ca
900 000 kr
ca 90 kr
Under 2012 ersätts befintligt system för larm i Sollentuna. För den äldre blir det en
avsevärt bättre trygghetslösning. Till exempel kommer kommunikationen automatiskt att
kontrolleras flera gånger/dygn (idag ca en gång/kvartal). Röklarm blir standard där
operatören omedelbart kontaktar brukaren samt vid behov larmar vidare till utförare eller
räddningstjänsten. Kommunikation sker över mobilnätet och det blir ett odelat ansvar för
hela larmkedjan. Brukaren behöver därför inte ha ett fast teleabonnemang.
(3)