Slope - ett omstritt system Slope-systemet infördes för ca 10 år sedan i Sverige. Grunden var ett försök att göra handicapsystemen i olika länder lika, så att en spelares handicap är kan jämföras med andra spelares oavsett vilken klubb i vilket land han kommer ifrån. För att uppnå detta måste även banorna värderas på ett likartat sätt. Slopesystemet syftar till just detta. En annan fördel med Slope-systemet är att man kan välja vilken tee som helst. Så kan en exv. en junior på frammarsch välja att spela från vit (blå) tee för att förbättra sitt spel och en äldre kortslående herre välja röd tee för att han har svårt att nå ut på fairway från gul tee. Många kanske har glömt att vi även före Slope-systemets intåg hade olika banvärderingssystem (SSS-system). Emellertid hade varje land sitt system och de var mycket olika. De var också mycket grova och ändrades titt som tätt. Så i mitten av 1980-talet presenterades Slope-systemet. Det var uppfunnet av en amerikan och väckte snabbt intresse pga noggrannheten i systemet. Ganska snart blev det antaget av nästan hela världen som banvärderingssystem. Även om det inte i alla länder går så fort, så märker vi allt oftare vid utlandsresor att banorna är slopade. I Sverige var vi tidigt ute och alla banor är sedan länge slopade här. I Blekinge är vi inne på 3:e rundan efter starten 1994. Varför heter det slope? Slope betyder lutning och används här som en matematisk term. När arbetet är slutfört läggs alla värden in i ett dataprogram som genererar olika värden. Dels får vi fram ett “scratch”-värde, dels ett “bogey”-värde. Om man i ett diagram förbinder dessa värden med en linje, så får man en lutning på denna linje; detta är slopen. Grovt uttryckt - ju svårare bana desto större lutning på linjen. Slope-arbetet i Blekinge utförs av en liten grupp, som alla är gamla Almö-spelare, nämligen Edo Arvidsson, som är ansvarig inom BGF, Mari-Ann Spjuth, Peder Sparre och undertecknad. I år har vi slopat om Carlskrona och Nicklastorp. Carlskrona stod på tur och Nicklastorp har gjort en del förändringar på sin bana. Efter 3:e sloperundan skall det dröja 10 år till nästa slope-omgång, såvida inte banförändringar kräver det tidigare. Kritik mot slopesystemet har hörts sedan det infördes. Den viktigaste invändningen är nog att systemet är oerhört omfattande och kostsamt samt kräver så mycket arbete för att uppnå så litet. Kritikerna menar att hur fint systemet än är uppnår man ingen rättvisa. En annan kritik är att man har en exakt handicap som är skild från sin spelhandicap. Inte ens på sin hemmabana spelar man med sin “riktiga” handicap, utan måste titta i en tabell för att se hur många slag man får. Den vanligaste invändningen är nog ändå att man upplever att slopen skiljer sig på ett oriktigt sätt mellan hemmaklubben och framför allt de närmaste grannklubbarna. En del har sagt till mig att de tycker att Almö varit för högt slopat och att spelare från exv. Nicklastorp får för många slag på Almö och därmed lättare kunnat vinna tävlingar och omvänt att Almöspelare haft svårt att gå på sin handicap i Nicklastorp. Det kan ligga litet i detta och efter om-slopeningen av Almö nyligen får vi till nästa säsong något lägre värden. Dock måste jag påpeka att vi talar här om endast något eller några slag och den viktigaste anledningen till att man vinner tävlingar är faktiskt att man spelar bra golf. Jag medger gärna att jag själv inte alltid varit odelat positiv till systemet och att dessa invändningar har fog för sig. Dock får jag säga att detta är det särklassigt bästa banvärderingssystem som funnits. Kostnaderna och allt vårt nedlagda arbete är då inte förgäves, dessutom blir de i framtiden minimala. I nästa del av artikelserien skall jag beskriva systemet i detalj och berätta hur vi gör våra värderingar. /Carl Jephson/ P.S. Har ni synpunkter på Slopesystemet eller artikeln, hör av er!