NVDB Specifikation av innehåll – Företeelsetyper
Detta dokument har fr.o.m 2013-06-30 upphört att gälla. Dokumentet har ersatts av Dataproduktspecifikationer, länk till dem finns på NVDB.se NVDB Specifikation av innehåll – Företeelsetyper Version 5.7 Dokumenttitel: NVDB Specifikation av innehåll - Företeelsetyper Skapat av: Trafikverket, enhet Väg- och järnvägsdata Dokumenttyp: Specifikation Publikationsnummer: 2012:145 ISBN: 978-91-7467-348-7 Version: 5.7 Publiceringsdatum: 2012-06-30 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: NVDB-ansvariga på Trafikverkets regioner Uppdragsansvarig: Mats-Ove Mattsson Tryck: Distributör: Trafikverket, enhet Väg- och järnvägsdata, [email protected] Kompletteringar: tillkännages på NVDB:s webbsida www.nvdb.se Ändringsförteckning Version Version 1 Version 2 Version 3 Datum 1997‐03‐27 1998‐02‐03 1999‐12‐01 Version 4 2000‐12‐13 Version 4.1.0 2004‐04‐06 Version 4.1.1 2004‐09‐09 Version 5.0 2006‐07‐12 Version 5.1 2007‐06‐30 Version 5.2 2008‐01‐31 Version 5.3 2008‐06‐30 Version 5.4 2009‐06‐30 Version 5.5 2010‐06‐30 Version 5.6 2011‐06‐30 Version 5.7 2012‐06‐30 Orsak ändring mot tidigare version Första version av dokumentet. Precisering av innehåll. Ytterligare precisering samt anpassning av dokumentet för målgruppen leverantörer Förtydligande av innehåll samt uppdelning av det tidigare dokumentet i fyra nya dokument Förtydligande av innehåll samt förändringar avseende trafikregelföreteelsetyper Redaktionella rättningar. Nytt avsnitt: 5.5. Förtydliganden angående företeelsetypen cirkulationsplats Nya avsnitt: Gatunamn och Bro och tunnel. Förändringar av avsnitten Planskild korsning, Väghållare, Vägnamn (nu Övrigt vägnamn), Funktionell vägklass samt några av trafikregel‐ företeelsetyperna. Generell översyn av kvalitetskrav samt avsnitt 9. Redaktionella förändringar och förtydliganden Kompletterad med företeelsen vägtrafiknät . Redaktionella rättningar. Ansvarig Mari‐Louise Lundgren Mari‐Louise Lundgren Björn Finnhammar Funktionell Vägklass: Ordentligt omarbetad klassningstabell samt vissa förtydliganden. Justering av kvalitetskrav för Väghållare, Hastighetsgräns och Vägtrafiknät. Företeelsen Planskild korsning avslutad. Attributet Bro och tunnel ‐ längd avslutat. Flera justeringar avseende Färjeled. Vägbom ersätts med Väghinder. Gårdsgata ersätts av Gångfartsområde. Några redaktionella ändringar. Förtydliganden av funktionell vägklass, Vägnummer, Väghinder, Bärighet, Vägtrafiknät. Några redaktionella förändringar. Förtydligande av Företeelsetillkomst, Referenslinje‐tillkomst samt Vägnummer. Länkroll och riktning blir obligatorisk för Gatunamn. Differentiering av kvalitetskrav för driftbidrag. Nya företeelsetyper är Farthinder, GCM‐passage, Korsning och Körriktning. Redaktionella ändringar. Avslutat Referenslinjens representation. Förtydligande avseende registrering av Gatunamn, korsning och Övrigt vägnamn. Två ärenden för funktionell vägklass; Rättning avseende gångfartsområde, Avslut av sk. timmerled. Förtydligande om Från‐datum. Komplettering för Bro och tunnel. Ny företeelsetyper för trafikregler på enskilt vägnät, Ändrade kvalitetskrav för hastighetsgräns. Förtydligande om punkt/nodutbredningar Förtydligande avseende Korsning, namnsättning på vägar som inte är statliga, och Bro och tunnel, Överfart. Förtydligande avseende Vägbredd, insamlingsregler för 2+1‐väg. Driftbidrag avslutas 2012‐06‐30. Ny företeelsetyp Driftbidrag kommunalt och Antal körfält. Förtydligande angående Förbud mot trafik, attributet Gäller ej. Utökning Företeelsetillkomst, metod utbredning. Mindre justering av Funktionell vägklass. Mats‐Ove Mattsson Björn Finnhammar Björn Finnhammar Björn Finnhammar Louise Norlin Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 3 Innehåll 1 INLEDNING ...................................................................................................................................... 6 2 FÖRETEELSETYPER I NVDB ................................................................................................................ 7 3 VÄGNÄTSANKNYTNING AV FÖRETEELSER ....................................................................................... 10 4 OLIKA TYPER AV UTBREDNINGAR ................................................................................................... 10 5 REGLER FÖR UTBREDNINGAR ......................................................................................................... 12 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 RIKTNING FÖR UTBREDNINGEN .............................................................................................................. 12 SIDOLÄGE FÖR UTBREDNING .................................................................................................................. 13 SAMTIDIGA UTBREDNINGAR FÖR FÖRETEELSER AV SAMMA TYP ..................................................................... 13 ENBART EN UTBREDNINGSTYP PER FÖRETEELSE .......................................................................................... 13 FÄRJELED........................................................................................................................................... 14 GENERALISERING ................................................................................................................................ 14 VÄRDVÄG/GÄSTVÄG ........................................................................................................................... 15 LÄNKROLL .......................................................................................................................................... 16 6 FÖRETEELSETILLKOMST .................................................................................................................. 20 7 FRÅN‐DATUM OCH TILL‐DATUM ..................................................................................................... 21 8 REGLER FÖR ATTRIBUTVÄRDEN ...................................................................................................... 23 8.1 8.2 8.3 9 OBLIGATORISKA ATTRIBUT .................................................................................................................... 23 OLIKA SORTERS ATTRIBUT ..................................................................................................................... 23 VÄRDET OKÄNT ................................................................................................................................... 23 HUR KRAV PÅ DATA ANGES ............................................................................................................ 25 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 INDELNING AV VÄGNÄTET EFTER KVALITETSKRAV ....................................................................................... 25 KVALITETSKRAVENS BESTÄNDIGHET ......................................................................................................... 26 KVALITETSPARAMETRAR ....................................................................................................................... 26 AVVIKELSEKVOTER ............................................................................................................................... 28 REDOVISNING AV KRAV OCH KRAVUPPFYLLELSE ......................................................................................... 29 TOLKNING AV KRAV OCH KRAVUPPFYLLELSE .............................................................................................. 29 10 ADMINISTRATIVA FÖRETEELSETYPER ............................................................................................. 30 10.1 10.2 10.3 10.4 12.2 DRIFTBIDRAG KOMMUNALT ................................................................................................................... 30 GATUNAMN ....................................................................................................................................... 32 VÄGHÅLLARE ...................................................................................................................................... 35 VÄGNUMMER .................................................................................................................................... 38 ÖVRIGT VÄGNAMN .............................................................................................................................. 41 13 TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER ..................................................................................................... 44 13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6 13.7 13.8 BEGRÄNSAD BRUTTOVIKT ...................................................................................................................... 44 BEGRÄNSAD FORDONSBREDD ................................................................................................................ 46 BEGRÄNSAD FORDONSLÄNGD ................................................................................................................ 47 BEGRÄNSAT AXEL ‐ BOGGITRYCK ............................................................................................................. 49 BÄRIGHET .......................................................................................................................................... 51 CIRKULATIONSPLATS ............................................................................................................................ 53 FÖRBJUDEN FÄRDRIKTNING ................................................................................................................... 55 FÖRBJUDEN SVÄNG ............................................................................................................................. 58 NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 4 av 148 13.9 FÖRBUD MOT TRAFIK ........................................................................................................................... 61 13.10 FÖRBUD MOT TRAFIK – ENSKILD VÄG .................................................................................................. 66 13.11 GÅGATA ....................................................................................................................................... 68 13.12 GÅNGFARTSOMRÅDE ....................................................................................................................... 69 13.13 HASTIGHETSGRÄNS ......................................................................................................................... 70 13.14 HÖGSTA FORDONSBREDD – ENSKILD VÄG ............................................................................................ 72 13.15 HÖGSTA FORDONSLÄNGD – ENSKILD VÄG ............................................................................................ 73 13.16 HÖGSTA BRUTTOVIKT – ENSKILD VÄG .................................................................................................. 74 13.17 HÖGSTA AXEL‐BOGGITRYCK – ENSKILD VÄG .......................................................................................... 75 13.18 INSKRÄNKNINGAR FÖR TRANSPORT AV FARLIGT GODS ............................................................................. 76 13.19 MILJÖZON ..................................................................................................................................... 78 13.20 MOTORTRAFIKLED .......................................................................................................................... 79 13.21 MOTORVÄG .................................................................................................................................. 80 13.22 TÄTTBEBYGGT OMRÅDE ................................................................................................................... 81 13.23 VÄRDEMÄNGDER FÖR OCH BESKRIVNING AV VISSA ATTRIBUT TILLHÖRANDE TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER ...... 82 14 VÄGTEKNISKA FÖRETEELSETYPER ................................................................................................... 87 14.1 14.2 14.3 15.2 15.3 15.4 15.5 15.6 15.7 15.8 ANTAL KÖRFÄLT .................................................................................................................................. 87 BRO OCH TUNNEL ................................................................................................................................ 91 FARTHINDER ...................................................................................................................................... 95 FÄRJELED......................................................................................................................................... 100 GCM‐PASSAGE ................................................................................................................................ 102 HÖJDHINDER UPP TILL 4,5 METER ........................................................................................................ 105 KORSNING ....................................................................................................................................... 108 SLITLAGER ....................................................................................................................................... 115 VÄGBREDD ...................................................................................................................................... 116 VÄGHINDER ..................................................................................................................................... 118 16 SÄRSKILDA FÖRETEELSETYPER FÖR TRANSPORTER PÅ SKOGSBILVÄGNÄTET ................................. 119 16.1 16.2 16.3 16.4 FRAMKOMLIGHET FÖR VISSA FORDONSKOMBINATIONER ........................................................................... 119 SVÄNGMÖJLIGHET ............................................................................................................................. 121 TILLGÄNGLIGHET ............................................................................................................................... 123 VÄNDMÖJLIGHET .............................................................................................................................. 125 17 ÖVRIGA TRAFIKFÖRETEELSETYPER ............................................................................................... 127 17.1 17.2 FUNKTIONELL VÄGKLASS ..................................................................................................................... 127 REKOMMENDERAD VÄG FÖR FARLIGT GODS ............................................................................................ 133 18 FÖRETEELSETYPER FÖR TILLKOMST .............................................................................................. 134 18.1 18.2 FÖRETEELSETILLKOMST ....................................................................................................................... 135 REFERENSLINJETILLKOMST ................................................................................................................... 141 19 KVALITETSKRAVKLASS .................................................................................................................. 145 19.1 KVALITETSKRAVKLASS ......................................................................................................................... 145 20 VÄGTRAFIKNÄT ............................................................................................................................ 146 20.1 VÄGTRAFIKNÄT ................................................................................................................................. 146 NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 5 av 148 1 INLEDNING Detta dokument är ett av sju dokument i serien NVDB – Specifikation av innehåll. NVDB ‐ Specifikation av innehåll – översikt NVDB ‐ Specifikation av innehåll – vägnät NVDB ‐ Specifikation av innehåll – företeelsetyper NVDB ‐ Specifikation av innehåll – cykelnät NVDB ‐ Specifikation av innehåll – företeelser på cykelvägnätet NVDB ‐ Exempelsamling generaliseringsregler NVDB ‐ Regelverk för stabilt vägnät Dokumenten i serien publiceras på NVDB:s webbsidor: www.nvdb.se . Där kan alltid de gällande versionerna återfinnas. I dokumentet presenteras inledningsvis hur företeelser knyts till vägnätet samt några generella aspekter på företeelser. Därefter presenteras alla företeelsetyperna i NVDB med definitioner, insamlingsregler och krav. Målgrupp för dokumentet är dataleverantörer av NVDB‐data. Observera att dokumentet inte speglar databasens aktuella innehåll. Detta beskrivs i andra dokument. För den som vill ha en komplett teknisk beskrivning av alla företeelsetyper hänvisas till NVDB ‐ datakatalog där bl.a. alla giltiga värden och datatyper presenteras. För den som vill ha ytterligare information om vägnätsanknytning hänvisas till dokumentet ”NVDB – översiktlig informationsmodell”. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 6 av 148 2 FÖRETEELSETYPER I NVDB Följande företeelsetyper ingår i NVDB. De definieras och beskrivs i detalj med början på sidan 30. Administrativa företeelsetyper Driftbidrag kommunalt Väg eller del av väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från en kommun. Officiellt adressbildande namn på gatan Gatunamn Väghållare Vägnummer Övrigt vägnamn Den som är ansvarig för väghållningen Vägnummer för allmänna vägar som ingår i riks‐ och länsvägnätet Ej adressbildande identifikation av vägen Trafikregelföreteelsetyper Begränsad bruttovikt Trafikregel om begränsad bruttovikt meddelad genom föreskrift eller annat beslut Begränsad fordonsbredd Trafikregel om begränsad fordonsbredd meddelad genom föreskrift eller annat beslut Begränsad fordonslängd Trafikregel om begränsad fordonslängd meddelad genom föreskrift eller annat beslut Begränsat axel/boggitryck Trafikregel om trafik med visst axeltryck och/eller boggitryck och/eller trippelaxeltryck meddelad genom föreskrift eller annat beslut Bärighet Cirkulationsplats Förbjuden färdriktning Upplåten bärighetsklass på statliga och kommunala vägar och gator Förbjuden sväng Förbud mot trafik Förbud mot trafik – enskild väg Uppgift om förbjuden sväng genom korsning Gågata Gångfartsområde Hastighetsgräns Trafikregel om gågata Trafikregel om cirkulationsplats meddelad genom föreskrift Uppgift om förbjuden färdriktning på vägsträcka meddelad genom föreskrift eller som resultat av fysisk vägutformning Trafikregel om förbud mot trafik Skyltad trafikregel på enskild väg om förbud mot trafik som inte meddelats genom föreskrift Trafikregel om gångfartsområde Trafikregel om med vilken högsta hastighet fordon får föras enligt beslut Högsta fordonsbredd – enskild väg Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonsbredd som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift Högsta fordonslängd – enskild väg Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonslängd som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift Högsta bruttovikt – enskild väg Skyltad trafikregel på enskild väg om trafik med viss bruttovikt som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift Högsta axel‐boggitryck – enskild väg Skyltad trafikregel på enskild väg om trafik med visst axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift Inskränkningar för transport av farligt gods Miljözon Motortrafikled Motorväg Tättbebyggt område Trafikregel om inskränkningar för transport av farligt gods Trafikregel om miljözon Trafikregel om motortrafikled Trafikregel om motorväg Trafikregel om tättbebyggt område meddelad genom föreskrift NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 7 av 148 Vägtekniska företeelsetyper Antal körfält Bro och tunnel Anger antalet körfält på vägnätet Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord. Farthinder Avser en permanent fysisk åtgärd som påverkar biltrafikens hastighetsval i punkt eller på sträcka inom vägar som tillhör funktionell vägklass 1 – 5 Färjeled Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild GCM‐passage Avser en ordnad passage för gående och/eller cykel/moped tvärs vägar som har funktionell vägklass 1‐5 Höjdhinder upp till 4,5 meter Korsning Höjdhinder i form av konstbyggnad eller annan konstruktion som medför begränsning av fri höjd upp till 4,5 meter Slitlager Vägens slitlager Vägbredd Vägbanans medelbredd för angiven sträcka. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, d.v.s. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten Väghinder Förekomst av permanent fysiskt hinder med syfte att hindra obehörig fordonspassage Avser en plats där två eller fler vägar ansluter till varandra eller där statlig väg startar eller slutar. Vägarna skall vara statliga eller kommunala. En korsnings samtliga noder hålls ihop till en företeelse oavsett väghållaransvar på anslutande vägar. Särskilda företeelsetyper för transporter på skogsbilvägnätet Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen Framkomlighet för vissa i Sverige fordonskombinationer De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga Svängmöjlighet i en korsning till följd av dess utformning Tillgänglighet Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året Vändmöjlighet Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon Övriga trafikföreteelsetyper Funktionell vägklass En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter Anger om en väg är rekommenderad av länsstyrelsen för transport av farligt gods Rekommenderad väg för farligt gods Tillkomstföreteelsetyper Företeelsetillkomst En beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen Referenslinjetillkomst NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 8 av 148 Kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Indelning av vägnätet för att möjliggöra differentierade kvalitetskrav på olika delar av vägnätet Vägtrafiknät Vägtrafiknät Beskriver huvudsakligt användningssätt som nätkomponent är ämnad för NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 9 av 148 3 VÄGNÄTSANKNYTNING AV FÖRETEELSER Vägens egenskaper samt de trafikregler m.m. som gäller för vägen beskrivs i NVDB med företeelser. Företeelsen i sig är uppbyggd av två delar: dels en beskrivning av företeelsen, dels angivande av dess läge på vägnätet. Beskrivningen görs med ett eller flera attribut. Lägesangivelsen görs genom att företeelsen ges en utbredning. I detta dokument definieras NVDB:s företeelsetyper med sina attribut och tillåtna attributvärden. Dessutom beskrivs det regelverk där det framgår hur attributvärden och utbredningar skall anges. I följande avsnitt beskrivs olika typer av utbredningar och hur dessa knyts till vägnätet. En beskrivning av vägnätsmodellen finns i dokumentet ”NVDB – Specifikation av innehåll – Vägnät”. 4 OLIKA TYPER AV UTBREDNINGAR En företeelses läge anges genom dess utbredning. Det finns i NVDB fem olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning. För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till dokumentet ”NVDB ‐ Informationsmodell” Typ av utbredning Sträckutbredning Nodutbredning Punktutbredning Svängutbredning Vägutbredning Vägutbredning med värd Förklaring Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en länk, se exempel i Figur 1 Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används enbart för företeelsetypen Vändmöjlighet) se exempel i Figur 2 Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en länk (används enbart för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Väghinder samt Vändmöjlighet) se exempel i Figur 3 Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel i Figur 4 Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll kan anges, Denna utbredningstyp används inte i nuvarande version av NVDB Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 10 av 148 Sträckutbredning Nod A Nod B Företeelse: Slitlager Attribut: Slitlagertyp Attr.värde: Belagd Figur 1 För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B. Nodutbredning Företeelse: Vändmöjlighet Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2 Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan Nod A Nod B Figur 2. För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan. Punktutbredning Företeelse: Väghinder Punkt 10 meter från nod A mot nod B Nod B Nod A Figur 3 För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används företeelsetypen Väghinder. Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B. Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 11 av 148 Svängutbredning Företeelse: Svängmöjlighet Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1 Utbredning: Från länk 1 till länk 2 via nod A Länk 2 Nod A Länk 1 Figur 4 För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet. För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från‐länk och till‐länk samt noden där dessa länkar möts. 5 5.1 5.1.1 REGLER FÖR UTBREDNINGAR Riktning för utbredningen Sträck‐ och vägutbredningar En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex. företeelsetypen Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att företeelsens utbredning får en riktning ‐ den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta fall den förbjudna färdriktningen. En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning. Detta gäller t.ex. hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker detta inte på exakt samma vägavsnitt som motsvarande uppväxling görs i den andra färdriktningen. Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given riktning. Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (med, mot eller med och mot). NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 12 av 148 70 km/tim 50 km/tim 50 km/tim 90 km/tim 70 km/tim Rikting mot 50 km/tim Riktning: med och mot 50 km/tim Riktning med 90 km/tim Riktning: med och mot Referenslänkens riktning Figur 5 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning. 5.1.2 Svängutbredningar Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 4 kan en utbredning gälla för svängen länk1‐nodA‐länk2 och en annan utbredning för svängen länk2‐nodA‐länk1. 5.2 Sidoläge för utbredning Utbredningar kan vara sidouppdelade. Dvs. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som kan anges är Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Företeelsetyperna Gågata och Gångfartsområde har utbredningar med sidoläge eftersom dessa föreskrifter kan gälla viss sida av en vägsträcka. 5.3 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan förekomma flera gånger på samma vägavsnitt. En väg kan ha flera namn. Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad gäller samtidigheten per riktning. För nod‐ och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar har identiska lägen. 5.4 Enbart en utbredningstyp per företeelse Vissa företeelsetyper (t.ex. Vändmöjlighet) kan ha antingen en punktutbredning eller en nodutbredning. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 13 av 148 5.5 Färjeled Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färjeleder. Dessa är Väghållare, Färjeled Vägtrafiknät, Begränsad bruttovikt och Funktionell vägklass. Vidare kan vid behov företeelsetypen Höjdhinder upp till 4,5 meter registreras samt Vägnummer och Driftbidrag. Se vidare i NVDB ‐ Specifikation av innehåll ‐ vägnät. 5.6 Generalisering Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (dvs. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt avbildat) finns det fall där företeelser inte alltid kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala trafikföreskrifter för en korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB. Ett annat exempel är trafikregler som berör vändslingor med diameter mindre än 20 m. Dessa har generaliserats till enbart en nod. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 14 av 148 5.7 Värdväg/Gästväg I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg och eventuell gästväg registreras. För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor kopplas därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av vägarna, vanligen den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en vägsträcka som kopplats till värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall vara värdväg respektive gästväg. 5.7.1 Definition Obligatoriskt attribut: Definition: Värdväg/Gästväg Inbördes ordning för vägnummer eller gatunamn när flera nummer/namn förekommer på samma vägsträcka Värdemängd: värdväg ‐ vägnummer/gatunamn som har beslutats vara värd gästväg ‐ vägnummer/gatunamn som ej är värdväg 5.7.2 Insamlingsregler Angivande av värden Värdväg/Gästväg registreras i det fall olika vägnummer eller gatunamn följer samma fysiska väg. För en viss fysisk vägsträckning med vägnummer/gatunamn finns alltid en värdväg. Om flera vägnummer/gatunamn finns på samma vägsträcka är ett av dessa värdväg. Övriga är gästväg. Rv55 Rv55 A Rv75 B Rv55 Rv75 Rv75 Figur 6 Riksväg 55 är på sträckan A till B värdväg åt riksväg 75. Likaså är riksväg 75 gästväg åt riksväg 55 på samma sträcka. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 15 av 148 5.8 Länkroll I samband med att företeelsetypen Vägnummer och Gatunamn registreras skall länkroll anges. En väg med ett visst vägnummer kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka. Anledningen till detta är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna längden på en väg med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Vidare måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd. 5.8.1 Definition Obligatoriskt attribut: Definition: Länkroll En länks roll på en viss väg där vägen har ett och samma Vägnummer eller Gatunamn Värdemängd normal – länk där båda färdriktningarna finns på samma körbana och där vägen inte är av typen gren syskon fram – länk som är del av en väg där trafik i respektive färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går i vägens riktning syskon bak – länk som är del av en väg där trafik i respektive färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går mot vägens riktning gren ‐ En väg vars syfte är att leda trafik mellan huvudvägarna i en trafikplats, korsning eller cirkulationsplats, och som inte ingår i den genomgående vägens länkföljd. Kan även vara en kortare parallell vägsträcka vid sidan om huvudvägen som redovisas med separat länk, t.ex. rastplats eller busshållplats. 5.8.2 Insamlingsregler Syskonlänk fram, syskonlänk bak Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda referenslinjer. Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa gator i tätorter. Körbanorna separeras genom att länkens länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir syskonlänkar till varandra. För varje länk som blir ”syskonlänk fram” finns det en eller flera länkar som är ”syskonlänk bak”. A B Väg 70 Figur 7 På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet att de är syskonlänkar till varandra. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 16 av 148 Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer eller Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan i sig kan ha dubbelriktad trafik. Se länk B i Figur 9 Gren Förbindelsevägar1har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas den för ”gren”. Väg 66 Gren Genomgående Väg 55 Väg 55 Väg 66 Figur 8 Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt Trafikverkets regelverk för vägnumrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två huvudvägar erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret. Skilda körbanor men bara en länk När länkroll anges för en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik skall länkroll vara normal. 1 Förbindelsevägar är vägar vars primära syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar i en trafikplats eller korsning NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 17 av 148 5.8.3 Exempel 1. Korsande huvudvägar i trafikplats 55 Enköping L A E D C B E20 F G E20 Stockholm (55) Norrköping I E20 Örebro 55 H J K Figur 9 Figuren visar trafikplatsen S:t Eskils Källa i Strängnäs där Riksväg 55 möter Europaväg 20. De ingående länkarnas länkroller är följande: Länkarna F och C är syskonlänkar i framriktningen B, K och J är syskonlänkar i bakriktningen för Rv. 55 Länkarna G, I och J är syskonlänkar i framriktningen och F, E och D är syskonlänkar i bakriktningen för E 20 Länkarna A och H är grenar. De har vägnummer 20 men ingår inte i den genomgående vägens länkföljd Länken L är normal länk då den har trafik i båda färdriktningarna på samma vägbana och inte är en gren 2. Gren i trevägskorsning C B E A F D Figur 10 Länken AB är att betrakta som en gren till länken AC eftersom AC har dubbelriktad trafik. Länken DF är däremot ingen gren eftersom DE har enkelriktad trafik NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 18 av 148 3. Gren vid rastplats S T B A C R U D Figur 11 Figuren visar ett avsnitt av en motorväg med rastplatser. Alla vägsträckor i figuren utgör delar av en väg med samma vägnummer. Länkarna A B och C D som utgör rastplatser är grenar. Sträckan R S är syskonlänk bak och sträckan T U är syskonlänk fram. RV normal 4. Länkroller för Gatunamn RV = Röda vägen GV = Gröna vägen GV Syskon Fram RV syskon bak GV Syskon bak GV gren RV syskon fram GV gren GV Syskon Fram RV normal GV Syskon bak Figur 12 Figuren visar länkroller för företeelserna Röda vägen och Gröna vägen där dessa korsar varandra i en cirkulationsplats. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 19 av 148 6 FÖRETEELSETILLKOMST För alla företeelser skall tillkomsthistorik registreras, dvs. hur företeelsens data har fångats, samt ev. preparerats m.m. Detta görs genom att alla företeelser kopplas till en tillkomstföreteelse. En och samma tillkomstföreteelse kan vara kopplad till flera olika företeelser. Dvs. flera företeelser kan ha samma tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess utbredning. Se vidare avsnitt 18.1. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 20 av 148 7 FRÅN‐DATUM OCH TILL‐DATUM För alla företeelsetyper anges från‐ och till‐datum. Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. Dvs. när företeelsen börjar gälla respektive slutar gälla. Eller om man så vill – när den föds och dör. Alla företeelser har alltid ett från‐datum. När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. Dvs. det finns inget bestämt datum då den upphör att gälla. Till‐datum är i dessa fall alltid 9999‐12‐31, ett datum som alltså skall betraktas som ”tills vidare”. 7.1.1 Från‐datum Definition Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Exempel Från‐datum Det datum då företeelsen börjar gälla. <datum> 1998‐03‐15 Insamlingsregler Vilket datum som skall anges som Från‐datum är beroende av företeelsetyp samt huruvida datumet är känt eller ej. I det följande redogörs för reglerna omkring detta. Datumet är känt och är inte äldre än Från‐datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör I normalfallet skall Från‐datum för företeelsen alltid vara det datum då den börjar gälla. Detta datum definieras för respektive företeelsetyp. Datumet är känt men det är äldre än Från‐datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör Från‐datum för företeelser får inte vara äldre än födelsedatum på det vägnät som företeelsen tillhör. Det skulle i så fall innebära att för datum före vägnätets födsel skulle det finnas företeelser som inte är knutna till något vägnät. För att undvika detta har alla företeelser i uppbyggnadsskedet fått 2001‐04‐01 eller ett senare datum som födelsedatum. Detta gäller dock inte vissa företeelser på det statliga vägnätet som hämtas från f.d. Vägverkets vägdatabank (VDB). Företeelser från och med 1980‐01‐01 finns för detta vägnät. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 21 av 148 Datumet är inte känt Om ett exakt datum inte är känt kan man ange datumet 1 januari för det år som registreringen gjordes. Känner man till ett tidsintervall som företeelsens Från‐datum borde ligga inom, kan istället datumet 1 januari för ett lämpligt år inom detta tidsintervall anges. Ett datum måste alltid anges. Företeelsens Från‐datum får dock aldrig vara äldre än Från‐datum för det vägnät den tillhör. 7.1.2 Till‐datum Definition Attribut: Definition: Till‐datum Det datum då företeelsen slutar gälla. Värdemängd: Exempel <datum> 1998‐03‐15 Insamlingsregler Det datum som anges skall vara den första dag då företeelsen inte längre är giltig. De företeelsetyper som ingår i NVDB är alla sådana att de bör upphöra att gälla när den väg de är knutna till tas ur trafik. Av den anledningen är det tillåtet att företeelser är giltiga även om det vägnät de är knutna till har upphört att gälla (har avslutats). Övrigt I NVDB sparas vägnätets historik. Alla länkar, noder och företeelser med attribut och utbredningar sparas alltså även om de har tagits bort, ersatts av nya eller på annat sätt slutat att gälla. Därför måste man registrera när ett objekt slutat att gälla. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 22 av 148 8 8.1 REGLER FÖR ATTRIBUTVÄRDEN Obligatoriska Attribut För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut. Detta innebär att det är obligatoriskt att ange ett värde för detta attribut. Obligatoriska attribut finns för att det inte skall vara möjligt att registrera en företeelse med enbart dess utbredning. Även en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle t.ex. inte vara av intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva namnet. Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn. Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse att känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen: Väghållarnamn, Organisationsnummer och Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte obligatoriska. För vissa företeelsetyper kan det t.o.m. vara av intresse att känna till enbart utbredningen. För företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen även om denna inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet För företeelsetyper vars data härleds är inga attribut obligatoriska eftersom data aldrig kommer att registreras manuellt. 8.2 Olika sorters attribut Grundformen för ett attribut är att det har en värdemängd och ur denna skall ett enda värde väljas vid registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut: Sammansatt attribut – Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man valt att gruppera underattributen tillsammans och skapa ett sammansatt attribut. Ett exempel är Attributet Tidsintervall (se sid 85 ) Samtidigt attribut – Ett samtidigt attribut har en värdemängd ur vilket flera värden kan väljas. Dvs. det som registreras är en uppräkning av noll, ett eller flera värden. Ett exempel på ett samtidigt attribut är Fordon/Trafikant (se sid 83). Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt 8.3 Värdet okänt För attribut som inte är obligatoriska finns ofta värdet okänt med i värdemängden. Med samma resonemang som i stycket ovan är det inte tillfyllest att ange värdet okänt för ett obligatoriskt attribut. Därför ges inte denna möjlighet. För andra attribut är det dock viktigt att kunna ange värdet okänt. Anledningen är att det är skillnad på att registrera värdet okänt eller att låta bli att NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 23 av 148 registrera något alls. I de fall okänt är registrerat vet användaren av data att någon har tagit ställning till värdet för attributet. Detta till skillnad mot om inget värde alls är registrerat. Då vet användaren inte om någon har tagit ställning eller ej. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 24 av 148 9 HUR KRAV PÅ DATA ANGES För alla företeelsetyper anges vilka krav som ställs på data. Kraven gäller dels för leverans av data till NVDB, dels för databasen som helhet. Kraven varierar för olika delar av vägnätet (rangordning i kvalitetskravklasser). Nedan beskrivs detta jämte metodik för att ange krav. En mer komplett beskrivning av NVDB:s kvalitetsmodell finns i dokumentet NVDB – Specifikation av innehåll – Översikt. 9.1 Indelning av vägnätet efter kvalitetskrav Det är inte rimligt att ställa samma krav på data om en motorväg som på data om en sällan använd skogsbilväg. För att man skall kunna sätta differentierade krav på olika delar av vägnätet har detta delats in i fyra kvalitetskravklasser(Q‐klass). De beskrivs med hjälp av företeelsetypen Kvalitetskravklass (se avsnitt 19.1). Kvalitetskravsklass är i sig definierad utifrån företeelsetypen Funktionell vägklass enligt tabell 1 nedan. Då Funktionell vägklass anger hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter kommer de viktigaste vägarna ha höga kvalitetskrav och de minst viktiga vägarna ha låga kvalitetskrav. Tabell 1 Definition av kvalitetskravklasser (Q‐klass). Q‐klass Definition 1 2 3 4 Funktionell vägklass 0 ‐ 3 Funktionell vägklass 4 ‐ 5 Funktionell vägklass 6 ‐ 8 Funktionell vägklass 9 Kommunal väg Q-klass 3 Lokalgata Q-klass 3 Ensk.väg i villaområde Q-klass 3 Kommunal väg Q- klass 2 Riksväg Q-klass 1 Riksväg Q-klass 1 Enskild väg Q-klass 3 Enskild mindre väg Q-klass 4 Figur 13 Vägnätet delas in i olika klasser med avseende på de kvalitetskrav som ställs. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 25 av 148 9.2 Kvalitetskravens beständighet Kvalitetskraven kommer att ses över eftersom det ännu inte finns fullständig kunskap om användarnas behov och krav. Kravnivåerna kan därför komma att justeras efter hand som användandet av NVDB ökar. Kraven kan även komma att förändras efter hand om nu kända behov förändras hos användare av NVDB‐data. 9.3 Kvalitetsparametrar För att på ett strukturerat sätt kunna sätta krav, följa upp, beräkna och redovisa kvalité på data i NVDB, används s.k. kvalitetsparametrar2. Kvalitetsparametrarna ingår som en del av NVDB:s kvalitetsmodell som redovisas i sin helhet i dokumentet ”NVDB – Specifikation av innehåll ‐ Översikt”. I tabellen nedan beskrivs de parametrar som används för vägnätsdata. I denna version av ”NVDB – Specifikation av innehåll” har kraven för utbredningars lägesangivelser inte specificerats, dvs. parametrarna Tematisk noggrannhet utbredning och Extern noggrannhet punktangivelser. Detta arbete återstår att göra. Tabell 2 Beskrivning av kvalitetsparametrar som används i NVDB för kravsättning samt för att följa upp, beräkna och redovisa kvalité. Kvalitets parameter Beskrivning Aktualitet Aktualitet beskrivs och mäts med ledtid som definieras enligt följande: 1. Tidsåtgång från förändringstidpunkt3 till ajourföringstidpunkt4 vid kontinuerlig ajourhållning. 2. Tidsåtgång från sluttidpunkt för datafångst till ajourföringstidpunkt vid periodisk ajourhållning. Kravet formuleras som den längsta acceptabla ledtiden Fullständighet företeelser ‐ brist och övertalighet Andelen företeelser som saknas i datamängden i förhållande till vad som anges i databasens specifikation. Eller andelen företeelser som är övertaliga (dvs. som inte borde ha funnits) i datamängden. Fullständighet attribut ‐ brist Andelen attributvärden per viss attributtyp som saknas i datamängden i förhållande till vad som anges i databasens specifikation. Kravet formuleras som den största andel företeelser som tillåts saknas eller vara övertaliga Kravet formuleras som den största andel attributvärden som tillåts saknas 2 Se Stanli STG Teknisk ramverk för geografisk information 3 Förändringstidpunkt är detsamma som Från‐datum, se avsnitt 7.1.1 4 Den tidpunkt då data som beskriver förändringar i verkligheten av en företeelse är tillgängliga i NVDB. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 26 av 148 Kvalitets parameter Beskrivning Logisk konsistens domän5 Överensstämmelse mellan de värden som angivits för ett visst attribut och de värden som tillåts enligt databasens specifikation. Kravet formuleras som största andelen fel som accepteras Tematisk noggrannhet attributvärden6 Graden av felaktigt observerade, inmätta eller uppdaterade attributvärden i en datamängd i förhållande till vad som anges i databasens specifikation. Gäller både företeelsetypens attribut samt attribut till utbredningar såsom sidoläge, riktning, länkroll och värdväg/gästväg Kravet formuleras som största andelen fel som accepteras Tematisk noggrannhet utbredning Andelen felaktigt observerade, inmätta eller angivna utbredningar i datamängden i förhållande till vad som anges i databasens specifikation. Anges för företeelsetyper med heltäckande utbredning, dvs. som registreras på så sätt att stora delar av vägnätet alltid är ”täckt” av företeelsernas utbredningar. Exempel på sådana företeelsetyper är Vägbredd och Hastighetsgräns. Exempel på det motsatta är Gågata som enbart registreras för en mycket begränsad del av vägnätet Kravet formuleras som största andelen fel som accepteras Noggrannhet för lägesangivelser i plan av punkter i förhållande till punkter av överordnad klass7. Extern noggrannhet punkt‐ angivelser Anges för företeelsetyper som har icke heltäckande utbredningar (se ovan) eller heltäckande utbredning med koordinatsatta start/slutpunkter – Extern noggrannhet punktangivelser Kravet formuleras med ett konfidensintervall vid den valda fastlagda konfidensnivån 95 %. Det betyder att för varje enskilt lägesmätetal i NVDB skall med 95 % sannolikhet det konventionellt sanna mätetalet finnas inom konfidensintervallet. För samtliga parametrar utom ”Extern noggrannhet punktangivelser” gäller att den andel fel som accepteras mäts antingen i meter eller i antal instanser av företeelsers utbredningar. Hur den mäts är beroende på typ av utbredning; För företeelsetyper med sträck‐, väg‐ eller vägutbredning med värd, mäts andelen i meter. För företeelsetyper med punkt‐, nod‐ och svängutbredning mäts andelen instanser av företeelsers utbredningar 5 Logisk konsistens för domän hanteras av databashanteraren i NVDB‐systemet. Det skall alltså inte vara möjligt att registrera ett värde som inte tillhör värdemängden (domänen) för ett givet attribut. 6 För samtliga företeelser är kraven på tematisk noggrannhet relativt höga även för kvalitetskravklasserna 3 och 4. Detta skall tolkas så att om ett värde väl har angivits för ett attribut så skall det angivna värdet vara rätt. Kraven på att överhuvudtaget ange ett värde (dvs. kraven på full‐ständighet) behöver dock inte vara lika höga. 7 Med ”punkter av överordnad klass” avses t.ex. Lantmäteriets stomnät. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 27 av 148 9.4 Avvikelsekvoter I NVDB ställs kvalitetskrav på data utifrån kvalitetsparametrarna. Kraven anger för det första den acceptabla felomfattningen och för det andra hur stor andel avvikelser som får finnas i datamängden. För att följa upp, beräkna och redovisa hur stor denna andel avvikelser är används avvikelsekvoter. Avvikelsekvoten visar för hur stor del av en definierad datamängd som kravet inte är uppfyllt. Den beräknas enligt följande: Avvikelsekvot = Mängden data som inte uppfyller k Totala mängden data Mängden data kan mätas antingen i meter eller i antal instanser av företeelsers utbredningar enligt ovan. För t.ex. parametern Fullständighet, brist för en företeelsetyp med sträckutbredning beräknas avvikelsekvoten som antalet meter vägsträcka där utbredningar saknas i databasen genom totala antalet meter vägsträcka där det enligt kraven skall finnas utbredningar. För en företeelsetyp med punktutbredning (t.ex. Väghinder) beräknas avvikelsekvoten som antalet saknade utbredningar av vägghinderföreteelser genom totala antalet väghinder. För tematisk noggrannhet för attributvärden ger avvikelsekvoten svar på frågan: Hur stor andel av attributen i datamängden har avvikande värden? Genom att kontrollera ett statistiskt urval av datamängden kan avvikelsekvoten beräknas. Den kan anges dels i antal avvikande attributvärden, dels i antal meter utbredning med avvikande attributvärden För företeelsedata i NVDB används avvikelsekvoter för att redovisa graden av kravuppfyllelse för följande parametrar: Aktualitet Fullständighet Logisk konsistens Tematisk noggrannhet Intern lägesnoggrannhet – avstånd Extern lägesnoggrannhet Kvalitetsparametrarna tematisk noggrannhet och logisk konsistens behandlar s.k. diskreta variabler, dvs. de beskriver ett antingen/eller läge där t.ex. ett attributvärde är antingen rätt eller fel. För dessa kvalitetsparametrar är det relativt enkelt att konstatera och beräkna avvikelsekvoten när uppföljningen har gjorts. Förklaringen till detta är att ett konstaterat fel oftast är liktydigt med en avvikelse. Kvalitetsparametrarna lägesnoggrannhet och aktualitet behandlar dock s.k. kontinuerliga variabler. För dessa variabler kan man inte sätta upp ett enda sant värde som måste vara uppfyllt. Istället anger man en tolerans, dvs. man sätter upp gränser för hur mycket det angivna värdet får skilja sig från det värde som betraktas som sant (den acceptabla felomfattningen). För lägesnoggrannhet anges kravet i form av ett konfidensintervall. För aktualitet anges kravet som en gräns för hur lång ledtiden maximalt får vara. Avvikelsekvoten för dessa kvalitetsparametrar visar NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 28 av 148 den procentuella andelen data som i datamängden ligger utanför de uppsatta gränsvärdena (toleranserna). 9.5 Redovisning av krav och kravuppfyllelse Kvalitetskraven redovisas per företeelsetyp och kvalitetsparameter. För kvantitativa värden8 görs det i med ett konfidensintervall och maximalt tillåten avvikelsekvot. För kvalitativa värden9 redovisas kraven som maximalt tillåten avvikelsekvot. För parametern ”Fullständighet attribut – brist” anges ibland Obligatorisk. Med det menas att det alltid måste finnas ett attributvärde registrerat. Kraven gäller alltid för en viss minimimängd data. T.ex. ett visst antal kilometer väg. Denna mängd måste uppnå en viss kritisk nivå för att redovisning av kravuppfyllelse skall vara meningsfull. Denna mängd fastställs i nuläget vid uppföljningstillfället. Angående konfidensnivån för konfidensintervallen i NVDB är målet att det skall vara 95 %. Förändringar kan dock komma att ske för en eller flera av kvalitetsparametrarna. Vid redovisning av kravuppfyllelse skall till varje värde för en kvalitetsparameter uppgifter om metakvalitet ges. Med metakvalitet menas information om när, av vem och på vilket sätt samt hur noggrant kvalitetsparametrarna har mätts. 9.6 Tolkning av krav och kravuppfyllelse För den som skall tolka redovisade krav och kravuppfyllelse bör det påpekas att avvikelsekvoter för olika kvalitetsparametrar måste ses som en helhet. T.ex. kan situationen förekomma där avvikelsekvoten för brist i fullständighet är 5 % samtidigt som avvikelsekvoten för tematisk noggrannhet är 5 %. Dessa två avvikelsekvoter ger sammanlagt att enbart drygt 90 % av data är användbart. Dvs. 5 % saknas och av resterande 95 % är 5 % felaktiga. 8 Kvantitativa värden – värden som kan uppskattas genom mätning, t.ex. lägesangivelser, längder, höjder etc. 9 Kvalitativa värden – värden som klassificeras utifrån sina egenskaper, t.ex. slitlagertyp, fordonstyp etc. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 29 av 148 10 ADMINISTRATIVA FÖRETEELSETYPER 10.1 Driftbidrag kommunalt 10.1.1 Definition Företeelsetyp Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Driftbidrag kommunalt Väg eller del av väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från en kommun. Bidragsgivare Namn på bidragsgivaren Värdemängd: Exempel: Attribut: Definition: <namn på kommun> Skara kommun Bidragsidentitet Bidragsgivarens identitet på bidragsärendet Värdemängd: <Valfri text> okänt Från‐datum Det datum då beslut om bidraget fattades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 1 90 90 90 Fullständighet företeelse* 2% 2% 2% Bidragsgivare Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% Fullständighet attribut Övriga attribut Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst 2% 2% 2% Övriga attribut 2% 2% 2% * Det är frivilligt för en kommun att leverera data om driftbidrag till NVDB men då leverans är påbörjad gäller kvalitetskraven enligt tabellen med undantag för korta vägavsnitt som leder upp till enstaka fastighet som är frivilligt att leverera. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 30 av 148 Insamlingsregler Ett bidragsärende bör alltid hållas samman som en företeelse med en eller flera utbredningar. Drift och underhåll utförs av kommunen Om en kommun bedriver kostnadsfritt underhåll eller drift på en enskild väg skall det betraktas som ett driftbidrag och registreras i NVDB. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 31 av 148 10.2 Gatunamn 10.2.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt Attribut: Definition: Värdemängd: Exempel Från‐datum Utbredning: Gatunamn Officiellt adressbildande namn på gatan Namn Ett namn som har satts genom kommunalt beslut av den funktion inom en kommun som hanterar namnsättning av gator och vägar (t.ex. namnberedningen). Namnet är normalt skyltat. <namn> Åsgatan Storbergsvägen Det datum då beslut om gatunamn/vägnamn träder i kraft eller har trätt i kraft Typ Riktning Samtidighet Vägutbredning med värd Ja Ja 10.2.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter Aktualitet (antal dagar) Fullständighet företeelse Fullständighet attribut 1 2 3 4 5 90 365 2% 2% 10% Namn Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Länkroll för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Värdväg/Gästväg för utbredning Riktning för utbredning Tematisk noggrannhet Namn 2% 2% 5% 10% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Länkroll för utbredning 2% 2% 5% 10% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 5% 10% Värdväg/Gästväg för utbredning Riktning för utbredning NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 32 av 148 10.2.3 Insamlingsregler En företeelse med flera utbredningar Ett gatunamn registreras alltid som en enda företeelse med en eller flera utbredningar. Riktning Gatans riktning bör anges i gatans adressriktning. Riktning anges alltid som förhållandet mellan Gatunamnets riktning och referenslänkens riktning; ”Med” eller ”Mot”. Gator med flera namn, användning av Värdväg och Gästväg Det kan finnas flera officiella Gatunamn på samma vägsträcka. Så är fallet i t.ex. cirkulationsplatser. Därför är samtidiga företeelser tillåtna. Värdväg/Gästväg används vid registrering av Gatunamn som ett attribut till företeelsers utbredningar. En av vägarna beslutas vara värdväg, vanligen blir den som kommer först i alfabetisk ordning värd men man kan även låta den ”större” gatan vara värd. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Se vidare under avsnittet Värdväg/Gästväg på sidan 15. Gator utan namn Det är inte alla gator som har ett namn. Om inget gatunamn är känt registreras ingen företeelse. Ange namn på alla delar En gata med ett visst gatunamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. Länkroll Länkroll skall registreras i samband med registrering av företeelsetypen Gatunamn som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara: normal länk syskonlänk i vägens framriktning syskonlänk i vägens bakriktning gren. Syskonlänkar förekommer ofta på esplanader och i kanalisationer med refuger. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Se även under avsnittet Länkroll på sidan 16. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 33 av 148 Utbredningens start och slut I de fall ett gatunamn startar eller slutar i en korsning bör utbredningen för företeelsen starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Det är inte lämpligt att låta gatunamnet starta i vägkanten där den ena gatan ansluter till den andra. Detta betraktelsesätt finns ibland inom tätorter där man inte vill ha två namn på den yta som utgör själv vägkorsningen. Se figuren nedan. Lillgatan B A Storgatan Figur 14 Utbredning för Lillgatan bör starta i noden (vid punkten A) och inte vid punkten B även om man i vissa sammanhang skulle kunna betrakta punkten B som startpunkt för Lillgatan. Korsningar med fler länkar än två I korsningar mellan gator där den ena eller bägge gatorna representeras av två länkar är det valfritt hur man vill registrera namnet på de korta mellanliggande länkarna. Man kan välja att registrera enbart det ena namnet eller att registrera bägge namnen. Övrigt Företeelsetypen Gatunamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det finns flera gator i NVDB med namnet Storgatan. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov de bör därför inte lagras i NVDB. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 34 av 148 10.3 Väghållare 10.3.1 Definition Företeelsetyp Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Väghållare Den som är ansvarig för väghållningen Väghållartyp Typen av väghållare Värdemängd: statlig kommunal Attribut: Definition: enskild Väghållarnamn Väghållarens namn Värdemängd: Exempel: <Valfri text> okänt Lerums kommun Trafikverket Breddalens vägsamfällighet Attribut: Definition: Organisationsnummer Väghållarens organisationsnummer när väghållaren är en juridisk person 10 Värdemängd: Exempel: organisationsnummer okänt 969632‐5118 Attribut: Definition: Förvaltningsform Förvaltningsform för väg som har enskild väghållning. Värdemängd: föreningsförvaltning ‐ Omfattar vägar som förvaltas av vägföreningar, vägsamfälligheter eller samfällighetsföreningar delägarförvaltning ‐ Omfattar vägar som är gemensamhetsanläggningar och som inte har föreningsförvaltning överenskommelseväg ‐ Omfattar vägar tillkomna genom frivillig överenskommelse enskilt ägande – Omfattar vägar med i första hand en ägare. Kan vara en väg över enbart den egna fastigheten eller en väg byggd över den egna och angränsande fastigheter. okänt ‐ Förvaltningsformen är okänd Från‐datum Det datum då beslut om väghållare träder ikraft Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 10 Enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 35 av 148 10.3.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Väghållare Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 20% Oblig Oblig. Oblig. Oblig. 2% 5% 20% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Väghållartyp Väghållarnamn Företeelsetillkomst Övriga attribut Tematisk noggrannhet Väghållartyp Väghållarnamn 2% 2% 10% 20% Organisationsnummer 2% 2% 10% 20% 10% 10% 20% 2% 2% 2% 2% Förvaltningsform Företeelsetillkomst 10.3.3 Insamlingsregler Begreppet väghållare har i detta sammanhang inte samma innebörd som i exempelvis väglagen. Väghållare i detta sammanhang är den som skall hålla vägen och svara för väghållningen vilket inte behöver vara densamma som den som praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en väg. Staten eller kommun är väghållare för allmän väg. En kommun dock endast inom visst område och efter särskilt beslut av regeringen. Kommunen är också väghållare för gator med kommunalt huvudmannaskap inom detaljplanlagt område. Övriga vägar är enskilda vägar där enskild person, ett företag, en förening, en samfällighet eller liknande kan vara väghållare. Att staten eller kommunen praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en enskild väg innebär dock inte att staten eller kommunen blir väghållare för vägen. Om det är oklart vem som är väghållare anges den som av hävd är ansvarig för väghållningen som väghållare För enskilda vägnätet kan Väghållare likställas med vägägare, vilken är den som byggt och bekostat vägen. Vägägaren kan via servitut eller nyttjanderätt ge möjlighet till andra att nyttja vägen men den som på det sättet erhållit rätt att nyttja vägen är inte likställd med vägägaren och skall inte betraktas som väghållare. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 36 av 148 Väghållarens namn För attributet Väghållarnamn är det värde som skall anges dels beroende av Väghållartyp och dels av Förvaltningsform. I följande tabell framgår vilket namn som skall anges i olika fall: Om Väghållartyp är Statlig Kommunal Enskild Och Förvaltningsform är ‐ ‐ Föreningsförvaltning Enskild Enskild Enskild Delägarförvaltning Överenskommelseväg Enskilt ägande Enskild Okänt Anges följande namn som Väghållarnamn Trafikverket Namn på den kommun som är väghållare Namn på den vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening som är väghållare Inget namn anges Inget namn anges Namn på juridisk person som är väghållare (Inga namn på fysiska personer anges) Inget namn anges Förvaltningsform För attributet Förvaltningsform anges värde endast om väghållaren är enskild. Nedan ges ytterligare förtydligande av värdemängden: Föreningsförvaltning: Omfattar vägar vilka varit föremål för vägförrättning enligt enskilda väglagen eller anläggningslagen och som i dag förvaltas av en vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening. Till detta attributvärde förs även sådana vägar vars föreningar för närvarande är ¨sovande¨ och ej aktiva, men där föreningen fortfarande är formellt ansvarig för väghållningen. Delägarförvaltning: Omfattar vägar som varit föremål för vägförrättning enligt enskilda väglagen eller anläggningslagen och som inte har föreningsförvaltning. Överenskommelseväg: Omfattar vägar tillkomna genom känd frivillig överenskommelse. Överenskommelsen kan vara framtagen under medverkan av skogsvårdsstyrelsen men även andra överenskommelser, där flera fastighetsägare är inblandade, godtas. Vägar i den här gruppen kännetecknas av att det är flera fastighetsägare som tillsammans äger vägen. Enbart det faktum att en fastighetsägare får servitutsrätt att nyttja en väg innebär inte att vägen skall klassas som överenskommelseväg. Enskilt ägande: Omfattar vägar med i första hand en ägare. Kan vara en väg över den egna fastigheten eller en väg byggd över den egna och angränsande fastigheter. Till gruppen enskilt ägda vägar förs även vägar där andra fastigheter kan ha servitutsrätt utan att vara vägens ägare och väghållare. Även vägar med fler än en ägare kan föras till denna grupp när överenskommelse saknas mellan delägarna. Okänt: Förvaltningsformen är okänd. Bör användas restriktivt. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 37 av 148 10.4 Vägnummer 10.4.1 Definition Vägnummer 11 Företeelse : Vägnummer för allmänna vägar som ingår i riks‐ och länsvägnätet 12 Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Huvudnummer Vägens nummer enligt den länsvisa sammanställningen över 11 allmänna vägar eller enligt särskilt beslut hos Länsstyrelsen Värdemängd: 1 ‐ 5000 Obligatoriskt attribut: Definition: Undernummer Vägens undernummer enligt den länsvisa sammanställningen över allmänna vägar Värdemängd: 0 ‐ 99 Obligatoriskt attribut: Definition: Länstillhörighet Det län vilket vägen administrativt tillhör Värdemängd: 2 ‐ 25 Obligatoriskt attribut: Definition: Europaväg Anger om vägen är europaväg Värdemängd: ja nej Från‐datum Det datum då beslut om vägnummer träder ikraft Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Vägutbredning med värd Ja Ja 12.1.1 Insamlingsregler Vägnummer allmänt I NVDB finns vägnummer på alla statliga och vissa kommunala och enskilda vägar, främst sådana som binder ihop det statliga vägnätet. De är numrerade i tre nummerserier: Vägnummer 1‐99 (europavägar och riksvägar). 11 Utges en gång per år av respektive Länsstyrelse NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 38 av 148 Vägnummer 100‐499 (primära länsvägar). Vägnummer 500‐5000(sekundära och tertiära länsvägar). En europaväg/riksväg eller primär länsväg har samma vägnummer oavsett hur många län den berör. För övriga länsvägar (500‐5000) har varje län en egen nummerserie och därför finns ofta samma vägnummer i flera län. Värdväg/Gästväg Värdväg/Gästväg används vid registrering av företeelsetypen Vägnummer som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Om det finns flera vägnummer på en och samma sträcka är grundregeln att det lägsta vägnumret är värd. Om något av vägnumren är europaväg eller riksväg skall dock detta vägnummer vara värd oavsett om det är det lägsta vägnumret. Om det finns flera europavägar på samma sträcka skall det lägsta numret vara värd. Se vidare under avsnittet Värdväg/Gästväg på sidan15 Riktning Regeln för att skapa denna riktning är att en väg startar i söder/väster och slutar i öster/norr. Vägnummer på gren Grenar förekommer i trafikplatser, cirkulationsplatser och i vissa andra komplicerade vägkorsningar. De är på‐ och avfarter som förbinder olika vägar med varandra s k förbindelsevägar, men ingår inte i någon vägs länkföljd. De skall ha samma vägnummer som vägen med det lägsta vägnumret som ingår i korsningen. Länkroll Länkroll skall registreras i samband med registrering av företeelsetypen Vägnummer som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara: normal länk syskonlänk i vägens framriktning syskonlänk i vägens bakriktning gren. Se vidare under avsnitten Länkroll på sidan 16 Sammanhängande utbredning för varje vägnummer inom ett län Företeelsen Vägnummer beskrivs med en företeelse per vägnummer och län och som en ordnad lista med utbredningar på referenslänkar från vägens början i länet till vägens slut i länet. Det får inte finnas glapp i utbredningsföljden utan vägnumret skall endera vara värd eller gäst så att vägnumret kan följas som en kontinuerlig företeelse i hela länet. Det får endast finnas en giltig företeelse per vägnummer och län. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 39 av 148 I de fall där vägnumret i ett län går över till ett annat län och återkommer igen till första länet skall företeelsen för det första länet ändå ha en obruten utbredningsföljd genom att detta vägnummer sätts som gäst på de utbredningar som går igenom det andra länet. Därmed blir det en företeelse med en obruten utbredningsföljd för vägnummer och län trots att det är ett avbrott genom länsbytet. Vägar som ingår i rastplatser Vägar som ingår i rastplatser med Väghållartyp = "Statlig" ska ha ett vägnummer och Länkrollen ska sättas till "Gren" 12.1.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 2 3 4 5 90 365 Oblig. Oblig. Oblig. Alla attribut Oblig. Oblig. Oblig. Länkroll för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Alla attribut 0,5% 0,5% 0,5% Länkroll för utbredning 0,5% 0,5% 0,5% Värdväg/Gästväg för utbredning 0,5% 0,5% 0,5% Riktning för utbredning 0,5% 0,5% 0,5% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Värdväg/Gästväg för utbredning Riktning för utbredning Tematisk noggrannhet 12.1.3 Exempel Riksväg 60 i Örebro län: Vägnummer: Undernummer: Länstillhörighet: Europaväg: 60 <saknas> 18 Nej NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 40 av 148 12.2 Övrigt vägnamn 12.2.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Övrigt vägnamn Ej adressbildande identifikation av vägen Namn Skyltade och icke skyltade namn som används som identitetsbegrepp för statliga, kommunala, skogliga och enskilda vägar. Värdemängd: Exempel: <namn> Inlandsvägen Södra länken Stickväg 4 MB‐329 Obligatoriskt attribut: Definition: Namnsättande organisation Typ av organisation som definierat vägnamnet Värdemängd: statlig ‐ Namn på led, rutt, stråk, länk eller längre vägsträckning som definierats av Trafikverket. Exempelvis Inlandsvägen eller södra länken. Namnet är ofta satt utifrån ett turistiskt syfte. kommunal ‐ Namn satt av kommun som är känt bland allmänheten eller inom något speciellt sammanhang, men inte är officiellt beslutat adressbildande namn. skoglig ‐ Namn på skogsbilvägar satta av skogliga aktörer. enskild ‐ Namn på enskilda vägar, som inte är skogsbilvägar, satta av enskilda markägare, väghållare, etc. övrig ‐ Namn på vägar satta av övriga organisationer. Från‐datum Det datum då beslut om vägnamn träder ikraft eller har trätt i kraft eller det datum från vilket ett vägnamn anses ha börjat gälla. Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Ja NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 41 av 148 12.2.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 5% 10% 20% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Alla attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 5% 5% 10% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 42 av 148 12.2.3 Insamlingsregler Typ av värden för attributet namn Attributet Namn kan anta värden som är en valfri kombination av alfanumerisk beteckning. Det kan alltså antingen vara ett textuellt värde eller t.ex. en sifferkombination. Riktning Riktning anges inte för Övrigt vägnamn. Vägar med flera namn Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka därför är samtidiga företeelser tillåtna. Vägar utan namn Många vägar har inget namn. Om inget vägnamn är känt registreras ingen företeelse. Ange namn på alla delar En väg med ett visst vägnamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. Utbredningens start och slut I de fall ett vägnamn startar eller slutar i en korsning bör företeelsens utbredning starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Se Figur 14 Övrigt Företeelsetypen Övrigt vägnamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det kan finnas flera vägar i NVDB med samma namn. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov de bör därför inte lagras i NVDB. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 43 av 148 13 TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER Till grund för de trafikregelföreteelser som registreras skall det finnas ett beslut. Oftast är detta dokumenterat som en lokal trafikföreskrift. Därifrån hämtas lägesangivelse (utbredning) och attributvärden. Inga trafikregelföreteelser skall baseras på data insamlat i fält t.ex. skyltar. För företeelsetypen Förbjuden färdriktning kan dock i vissa fall vägens fysiska utformning utgöra grunden för en företeelse. Trafikregler som gäller kortare tid än 6 månader behöver inte registreras. 13.1 Begränsad bruttovikt 13.1.1 Definition Företeelse: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Begränsad bruttovikt Trafikregel om begränsad bruttovikt meddelad genom föreskrift eller annat beslut Högsta tillåtna bruttovikt Anger högsta tillåtna bruttovikt Värdemängd: 0,1 – 60,0 ton Sammansatt samtidigt attribut Definition Tidsintervall Obligatoriskt attribut: Definition: Avser även fordonståg Anger om ett fordonstågs sammanlagda bruttovikt avses eller om enbart bruttovikt per fordon avses Anger giltighetstid (se vidare sid. 85) Värdemängd: ja ‐ avser bruttovikt för fordonstågets sammanlagda bruttovikt nej ‐ avser bruttovikt för varje separat fordon (eller därtill kopplat fordon) Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Ja Ja NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 44 av 148 13.1.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 2% 2% 20% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Tidsintervall Övriga attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 45 av 148 13.2 Begränsad fordonsbredd 13.2.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Begränsad fordonsbredd Trafikregel om begränsad fordonsbredd meddelad genom föreskrift eller annat beslut Högsta tillåtna fordonsbredd Högsta tillåtna bredd på fordon eller fordonståg enligt trafikregeln Värdemängd: 0,1 – 5,0 meter Sammansatt samtidigt attribut Definition Tidsintervall Samtidigt attribut: Definition: Anger giltighetstid (se vidare sid. 85) Gäller inte fordon/trafikant Anger för vilka fordons‐ eller trafikanttyper begränsningen inte gäller Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 83 Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Ja 13.2.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 2% 2% 20% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Kvalitetskravklass 2 3 4 Högsta tillåtna fordonsbredd Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% Övriga attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 46 av 148 13.3 Begränsad fordonslängd 13.3.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Begränsad fordonslängd Trafikregel om begränsad fordonslängd meddelad genom föreskrift eller annat beslut Högsta tillåtna fordonslängd Högsta tillåtna längd på fordon eller fordonståg enligt föreskriften Värdemängd: 0,1 – 25,25 meter Sammansatt samtidigt attribut Definition Samtidigt attribut: Definition: Tidsintervall Anger giltighetstid (se vidare sid. 85) Gäller inte fordon/trafikant Anger för vilka fordons‐ eller trafikanttyper den inte gäller Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 83 Obligatoriskt attribut: Definition: Gäller genomfart Anger att trafikregeln enbart gäller genomfart Värdemängd: sant falskt Attribut: Definition: Beskrivning Beskriver genomfartssträcka (‐sträckor) om förbudet gäller genomfart Värdemängd: Exempel: <beskrivning> Gäller genomfart från A‐gatan till B‐gatan Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Ja NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 47 av 148 13.3.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 2% 2% 20% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Kvalitetskravklass 2 3 4 Högsta tillåtna fordonslängd Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Övriga attribut 2% 2% 2% Tematisk noggrannhet 2% 2% 2% 2% Alla attribut NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 48 av 148 13.4 Begränsat axel ‐ boggitryck 13.4.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt Sammansatt samtidigt attribut: Definition: Obligatoriskt attribut Definition Värdemängd: Obligatoriskt attribut Definition Värdemängd: Sammansatt samtidigt attribut Definition Från‐datum Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Begränsat axel ‐ boggitryck Trafikregel om trafik med visst axeltryck och/eller boggitryck och/eller trippelaxeltryck meddelad genom föreskrift eller annat beslut Axel boggitrycks begränsning Anger en begränsning av axeltryck, boggitryck eller trippelaxeltryck Typ av tryck Den typ av tryck som trafikregeln avser axeltryck boggitryck trippelaxeltryck Högsta tillåtna tryck Högsta tillåtna tryck enligt trafikregeln 0,1 – 24,0 ton Tidsintervall Anger giltighetstid (se vidare sid. 85) Det datum då företeelsen skapades Sträckutbredning Nej Nej 13.4.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 2% 2% 20% 2% 2% 2% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Tidsintervall Övriga attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut Kvalitetskravklass 2 3 4 NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 49 av 148 13.4.3 Exempel Ortköping kommuns lokala trafikföreskrifter om begränsat axel‐ och boggitryck på Evaldsvägen Föreskrift nr 3015‐2001‐0013. På Evaldsvägen i Ortköping får motordrivet fordon inte färdas om fordonets axeltryck överstiger 6 ton och boggitryck överstiger 10 ton. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 1982 då Ortköpings föreskrift nr 3015‐79‐13 skall upphöra att gälla I tabellen framgår vilka attributvärden som föreskriften ger upphov till. Attribut Axel boggitrycks begränsning Typ av tryck Högsta tillåtna tryck Tidsintervall Axel boggitrycks begränsning Typ av tryck Högsta tillåtna tryck Tidsintervall Värde axeltryck 6,0 boggitryck 10,0 NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 50 av 148 13.5 Bärighet 13.5.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Bärighet Upplåten bärighetsklass på statliga och kommunala vägar och gator Bärighetsklass Bärighetsklass enl. 4 kap 11 § trafikförordningen BK 1 BK 2 BK 3 Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 13.5.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 2% 2% 20% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Bärighetsklass Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 51 av 148 13.5.3 Insamlingsregler Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda tillhör bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Bärighetsklass Innebörden av de tre värdena för attributet bärighetsklass framgår av trafikförordningen (1998:1276) 4 kap 12§, 13§, 14§ samt bilaga 1, 2 och 3 till trafikförordningen. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 52 av 148 13.6 Cirkulationsplats 13.6.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Cirkulationsplats Trafikregel om cirkulationsplats meddelad genom föreskrift Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Ja Nej 13.6.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 2% 2% 20% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Företeelsetillkomst Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst 13.6.3 Insamlingsregler Utbredning Utbredningen för företeelser av typen Cirkulationsplats anges på två olika sätt beroende på hur vägnätet har generaliserats. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 53 av 148 1. Cirkulationsplatsen avbildas med en cirkel Utbredningar registreras på alla länkar som utgör själva cirkulationsplatsen se figur nedan Utbredning Figur 15 Läget för utbredningar när cirkulationsplats som avbildats med en cirkel 2. Cirkulationsplatsen avbildas med en nod Utbredningar registreras på alla till noden anslutna länkar. Utbredningarna skall starta i noden och sträcka sig 5 meter från noden, se figur nedan. 5 meter Utbredning Figur 16 Läget för utbredningar när cirkulationsplatsen avbildats med en nod Angivande av riktning Sträckutbredningens riktning anger den färdriktning som är tillåten att köra. Om cirkulationsplatsen avbildats med en nod enligt ovan, och ingen annan trafikregel reglerar färdriktningen, anges dock värdet ’med och mot’ som riktning. Utöver ovanstående skall alltid företeelser av typen Förbjuden färdriktning registreras i cirkulationsplatser. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 54 av 148 13.7 Förbjuden färdriktning 13.7.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Sammansatt samtidigt attribut Definition Från‐datum Förbjuden färdriktning Uppgift om förbjuden färdriktning på vägsträcka meddelad genom föreskrift eller som resultat av fysisk vägutformning Tidsintervall Anger en giltighetstid om förbudet bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 85) Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Ja Ja 13.7.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 180 0,5% 0,5% 5% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut 2% 2% 2% Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Riktning för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% 0,5% 0,5% 2% 2% Tidsintervall Tematisk noggrannhet Alla attribut Riktning för utbredning 13.7.3 Insamlingsregler Angivande av riktning Sträckutbredningens riktning anger den förbjudna färdriktningen. Utbredningen skall starta där den förbjudna eller påbjudna färdriktningen startar och sluta där den förbjudna eller påbjudna färdriktningen upphör. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 55 av 148 Vägar med indirekt påbjuden färdriktning För vägar med indirekt påbjuden färdriktning (ej direkt reglerad med föreskrift) skall Förbjuden färdriktning registreras för den förbjudna färdriktningen. Exempel på sådana vägar är motorvägar och andra vägar med skilda körbanor, på‐ och avfarter m.fl. Påbjuden eller förbjuden färdriktning enligt lokal trafikföreskrift För vägar där det enligt lokala trafikföreskrifter råder påbjuden eller förbjuden färdriktning skall Förbjuden färdriktning alltid registreras i den riktning som det enligt föreskriften blir förbjudet att färdas i. Detta gäller även föreskrifter om cirkulationsplats. Väg med skilda körbanor representerad av enbart en länk Om en väg med skilda körbanor för motriktad trafik representeras av enbart en länk och det för den länken finns en föreskrift som reglerar färdriktningen för dessa körbanor, skall ändå ingen företeelse registreras. Det kan i vissa lägen vara en fördel att låta sådana vägar representeras av två länkar. Färdriktning styrd av fysisk utformning Om det enbart är vägens fysiska utformning som styr färdriktningen, skall Förbjuden färdriktning registreras för den färdväg som inte är tänkt att användas. Detta gäller vid t.ex. kanaliseringar i korsningar. 13.7.4 Exempel 1. Ortköping kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att köra i viss riktning på Kulbäcksgatan. Föreskrift nr: 3015‐2001‐0079 På Kulbäcksgatan mellan Gustavsgatan och Turvägen får fordon inte föras i västlig riktning B A Gustavsgatan Turvägen Kulbäcksgatan Figur 17 Fordon får inte föras från A till B. Företeelsens utbredning får därför riktningen A till B eftersom den skall ange den riktning som är förbjuden. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 56 av 148 2. Förbjuden färdriktning i cirkulationsplats Figur 18 I figuren framgår hur förbjuden färdriktning registreras i cirkulationsplatser. 3. Väg med indirekt påbjuden färdriktning Figur 19 Registrering av Förbjuden färdriktning för en motorväg med av‐ och påfarter. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 57 av 148 13.8 Förbjuden sväng 13.8.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Sammansatt samtidigt attribut Definition Samtidigt attribut Definition: Värdemängd: Samtidigt attribut: Definition: Värdemängd: Från‐datum Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Förbjuden sväng Uppgift om förbjuden sväng genom korsning Tidsintervall Anger en giltighetstid om förbudet bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 85) Gäller fordon Anger typ av fordon som förbudet gäller om det bara gäller viss(a) typ(er) av fordon Värdemängden finns angiven på sidan 82 Gäller inte fordon/trafikant Anger för vilka fordons‐ eller trafikanttyper den inte gäller Värdemängden finns angiven på sidan 83 Det datum då företeelsen skapades Svängutbredning Ja Ja 13.8.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 0,5% 0,5% 5% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Kvalitetskravklass 2 3 4 Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Övriga attribut 2% 2% 2% Riktning för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Alla attribut 2% 2% 2% 2% Riktning för utbredning 2% 2% 2% 2% Företeelsetillkomst Tematisk noggrannhet NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 58 av 148 13.8.3 Insamlingsregler Angivande av riktning Svängutbredningens riktning anger den förbjudna färdriktningen (se avsnittet Olika typer av utbredningar s. 10). Observera att regleringen kan gälla färd rakt fram i en korsning. Likaså kan den gälla samma länk in och ut ur en korsning (förbjuden U‐sväng). I båda dessa fall registreras en svängutbredning. Förbjuden sväng till följd av enkelriktning registreras ej För vägsträckor med påbjuden eller förbjuden färdriktning skall företeelser av typen Förbjuden färdriktning registreras. De förbjudna svängar som blir resultatet av ett sådant påbud eller förbud skall inte registreras. Exempel är motorvägar och andra vägar med skilda körbanor, cirkulationsplatser, på‐ och avfarter samt alla vägsträckor där det enligt lokala trafikföreskrifter råder påbjuden eller förbjuden färdriktning. 13.8.4 Exempel 1. Ortköping kommuns lokala trafikföreskrifter om påbjuden färdriktning i korsningen mellan Lillgatan och Storgatan. På Lillgatan i korsningen med Storgatan får fordon i nordlig färdriktning endast föras åt höger. Lillgatan Storgatan Figur 20 För inkommande trafik i korsning från söder är det påbjuden körriktning åt höger. En företeelse av typen Förbjuden sväng registreras. Den skall ha två svängutbredningar; åt vänster och rakt fram. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 59 av 148 2. Ortköping kommuns lokala trafikföreskrifter om förbjuden vänstersväng från Götgatan in på Långgatan. På Götgatan i korsningen med Långgatan får fordon i nordlig färdriktning inte svänga åt vänster. Götgatan Långgatan Figur 21 För trafik på Götgatan i nordlig färdriktning är det förbjudet att svänga vänster in på Långgatan. En företeelse av typen Förbjuden sväng registreras. Den skall ha en svängutbredning enligt figuren. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 60 av 148 13.9 Förbud mot trafik 13.9.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Samtidigt attribut Definition: Förbud mot trafik Trafikregel om förbud mot trafik Gäller fordon Anger typ av fordon som förbudet gäller om det bara gäller viss(a) typ(er) av fordon Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 82 Attribut Definition: Totalvikt Anger totalvikt på fordon över vilken förbudet gäller om det bara gäller fordon med viss totalvikt Värdemängd: 0,1 – 60,0 ton Sammansatt samtidigt attribut Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Tidsintervall Anger en giltighetstid om förbudet bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 85) Gäller genomfart Anger att förbudet enbart gäller genomfart Värdemängd: sant falskt Attribut: Definition: Beskrivning Beskriver genomfartssträcka (‐sträckor) om förbudet gäller genomfart Värdemängd: Exempel: <beskrivning> Gäller genomfart från A‐gatan till B‐gatan Sammansatt samtidigt attribut: Definition: Samtidigt attribut Definition: Gäller ej Anger särskilda regler om fordonstyp, trafikanttyp eller verksamhet för vilka förbudet ej gäller Fordon/trafikant Anger för vilka fordons‐ eller trafikanttyper trafikregeln inte gäller Värdemängd Samtidigt attribut Definition: Värdemängd fordon enligt beskrivning – fordon/trafikant beskrivs med attributet beskrivning fordon med särskilt tillstånd Övriga värden finns angivna på sidan 83 Verksamhet Anger typ av verksamhet för vilken förbudet ej gäller anläggningsarbeten boende inom område färdtjänst på‐ eller avlastning av gods på‐ eller avstigning NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 61 av 148 transport underhållsarbeten varuleveranser verksamhet enligt beskrivning Attribut: Definition: Beskrivning Kompletterande beskrivning av fordonstyp, trafikanttyp eller verksamhet Värdemängd: Exempel: Sammansatt samtidigt attribut Definition: Från‐datum <beskrivning> Gäller ej varutransporter till B‐huset Tidsintervall Anger en giltighetstid om förbudet bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 85) Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Ja Ja 13.9.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 0,5% 0,5% 5% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Företeelsetillkomst Övriga attribut Kvalitetskravklass 2 3 4 2% 2% 2% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Alla attribut 2% 2% 2% 2% Riktning för utbredning 2% 2% 2% 2% Riktning för utbredning Tematisk noggrannhet 13.9.3 Insamlingsregler Förbjuden genomfart Om förbudet enbart avser genomfart beskrivs detta genom att värdet för attributet Gäller genomfart sätts till sant samt att destinationen till vilken genomfarten är förbjuden anges under attributet Beskrivning. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 62 av 148 13.9.4 Exempel 1. Exempel på innehåll i föreskrift om förbud mot genomfartstrafik På Södra gatan mellan Östra gatan och Stora gatan i Ortköping får inte motordrivet fordon färdas i östlig riktning. Förbudet gäller inte moped. Förbudet gäller genomfart mellan Östra gatan och Stora gatan. Beslutet träder i kraft den 97‐12‐09. Stora gatan Östra gatan Södra gatan A B Figur 22 Företeelsens utbredning får en riktning från A till B. Vilket motsvarar den färdriktning för vilken genomfart är förbjuden. Utbredningens riktning blir med eller mot beroende på referenslänkens riktning Följande värden anges för attributen: Attribut Gäller fordon Totalvikt Tidsintervall Gäller genomfart Beskrivning Gäller ej Fordon/trafikant Verksamhet Beskrivning Tidsintervall Värde motordrivna fordon Sant gäller genomfart mellan Östra gatan och Stora gatan Moped NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 63 av 148 2. Exempel på föreskrift om förbud mot fordonstrafik På Halvgatan mellan Strandgränd och Berggränd i Ortköping får inte fordon föras Utbredningens riktning blir med och mot Följande värden anges för attributen: Attribut Gäller fordon Totalvikt Tidsintervall Gäller genomfart Beskrivning Gäller ej Fordon/trafikant Verksamhet Beskrivning Tidsintervall Värde Fordon Falskt 3. Exempel på föreskrift där flera värden för attributet fordonstyp anges På väg 66 mellan trafikplatsen A och trafikplatsen B i J‐Län får inte cykel och moped samt traktor och motorredskap föras. Utbredningens riktning blir med och mot Följande värden anges för attributen: Attribut Gäller fordon Totalvikt Tidsintervall Gäller genomfart Beskrivning Gäller ej Fordon/trafikant Verksamhet Värde cykel, moped, traktor, motorredskap Falskt Beskrivning Tidsintervall NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 64 av 148 Korsgatan 4. Genomfart förbjuden från Korsgatan till Storgatan för trafik med motordrivet fordon Utbredning Storgatan Figur 23 Utbredningen för företeelsen registreras på alla de länkar där restriktionen gäller. Utbredningens riktning blir med och mot Följande värden anges för attributen: Attribut Gäller fordon Totalvikt Tidsintervall Gäller genomfart Beskrivning Gäller ej Fordon/trafikant Verksamhet Beskrivning Tidsintervall Värde motordrivna fordon Sant gäller genomfart från Korsgatan till Storgatan Moped NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 65 av 148 13.10 Förbud mot trafik – enskild väg 13.10.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Förbud mot trafik – enskild väg Skyltad trafikregel på enskild väg om förbud mot trafik som inte meddelats genom föreskrift. Gäller fordon Anger typ av fordon som förbudet gäller om det bara gäller viss(a) typ(er) av fordon Samtidigt attribut Definition: Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 82 Obligatoriskt attribut: Definition: Gäller genomfart Anger att förbudet enbart gäller genomfart Värdemängd: Sant Falskt Attribut: Definition: Beskrivning Beskriver genomfartssträcka (‐sträckor) om förbudet gäller genomfart Värdemängd: Exempel: <beskrivning> Gäller genomfart från A‐gatan till B‐gatan Sammansatt attribut: Definition: Gäller ej Anger särskilda regler om fordonstyp, trafikanttyp eller verksamhet för vilka förbudet ej gäller Fordon/trafikant Anger för vilka fordons‐ eller trafikanttyper trafikregeln inte gäller Samtidigt attribut Definition: Värdemängd fordon enligt beskrivning – fordon/trafikant beskrivs med attributet beskrivning fordon med särskilt tillstånd Samtidigt attribut Definition: Övriga värden finns angivna på sidan 83 Verksamhet Anger typ av verksamhet för vilken förbudet ej gäller Värdemängd anläggningsarbeten boende inom område färdtjänst på‐ eller avlastning av gods på‐ eller avstigning transport underhållsarbeten varuleveranser verksamhet enligt beskrivning NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 66 av 148 Attribut: Definition: Beskrivning Kompletterande beskrivning av fordonstyp, trafikanttyp eller verksamhet Värdemängd: Exempel: Från‐datum <beskrivning> Gäller ej varutransporter till B‐huset Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Ja Nej 13.10.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass. Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 180 Fullständighet företeelse 20% Fullständighet attribut Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Övriga attribut 2% Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% Riktning för utbredning 2% 2% Riktning för utbredning 13.10.3 Insamlingsregler Förbjuden genomfart Om förbudet enbart avser genomfart beskrivs detta genom att värdet för attributet Gäller genomfart sätts till sant samt att destinationen till vilken genomfarten är förbjuden anges under attributet Beskrivning. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 67 av 148 13.11 Gågata 13.11.1 Definition Företeelsetyp Definition: Från‐datum Gågata Trafikregel om gågata Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sidoläge Sträckutbredning Nej Nej Ja 13.11.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 2% 2% 20% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Företeelsetillkomst Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst Kvalitetskravklass 2 3 4 Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 68 av 148 13.12 Gångfartsområde 13.12.1 Definition Företeelsetyp Definition: Från‐datum Gångfartsområde Trafikregel om gångfartsområde Det datum då företeelsen skapades Utbredning Typ Riktning Samtidighet Sidoläge Sträckutbredning Nej Nej Ja 13.12.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 2% 2% 20% Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Företeelsetillkomst Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst Kvalitetskravklass 2 3 4 13.12.3 Insamlingsregler Tills vidare ingår även den äldre föreskriften Gårdsgata här. Enligt övergångsbestämmelser kommer denna att leva kvar t.o.m. 2012‐05‐31 NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 69 av 148 13.13 Hastighetsgräns 13.13.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Hastighetsgräns Trafikregel om med vilken högsta hastighet fordon får föras enligt beslut Obligatoriskt attribut: Definition: Högsta tillåtna hastighet Högsta tillåtna färdhastighet Värdemängd: Sammansatt samtidigt attribut: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Attribut Definition: Värdemängd: gångfart 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Avvikande hastighet Anger en hastighetsbegränsning som gäller under särskilda villkor Högsta tillåtna hastighet Högsta tillåtna färdhastighet gångfart 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 varierande Gäller inte/endast fordon Anger om trafikregeln inte gäller de under attributet Fordon uppräknade typerna eller om den endast gäller dessa typer inte ‐ trafikregeln gäller inte de under attributet Fordon uppräknade typerna endast ‐ trafikregeln gäller endast de under attributet Fordon uppräknade typerna Samtidigt attribut Definition Värdemängd Attribut: Definition: Fordon Anger den fordonstyp som trafikregeln avser om den bara avser fordon av viss typ Värdemängden finns angiven på sidan 82 Totalvikt Anger den totalvikt på fordon över vilken trafikregeln gäller om den bara gäller fordon med viss totalvikt NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 70 av 148 Värdemängd: 0,1 – 59,9 ton Sammansatt samtidigt attribut Definition Tidsintervall Anger en giltighetstid om trafikregeln bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 85) Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Ja Nej 13.13.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 365 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Högsta tillåtna hastighet 4 Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Riktning för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Alla attribut 2% 2% 2% 2% Riktning för utbredning 2% 2% 2% 2% 1 Avvikande hastighet Högsta tillåtna hastighet Övriga attribut Tematisk noggrannhet 1 Kravet obligatorisk gäller enbart där det i trafikregeln finns angivet en avvikande hastighet. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 71 av 148 13.14 Högsta fordonsbredd – enskild väg 13.14.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Högsta fordonsbredd – enskild väg Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonsbredd som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Högsta tillåtna fordonsbredd Högsta tillåtna bredd på fordon eller fordonståg enligt trafikregeln Värdemängd: 0,1 – 5,0 meter Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 13.14.2 Insamlingsregler 13.14.3 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 360 Fullständighet företeelse 20% Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut Oblig. Oblig. 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 72 av 148 13.15 Högsta fordonslängd – enskild väg 13.15.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Högsta fordonslängd – enskild väg Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonslängd som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Högsta tillåtna fordonslängd Obligatoriskt attribut: Definition: Högsta tillåtna längd på fordon eller fordonståg enligt föreskriften Värdemängd: 0,1 – 25,25 meter Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 13.15.2 Insamlingsregler 13.15.3 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 360 Fullständighet företeelse 20% Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut Oblig. Oblig. 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 73 av 148 13.16 Högsta bruttovikt – enskild väg 13.16.1 Definition Företeelse: Definition: Högsta bruttovikt – enskild väg Skyltad trafikregel på enskild väg om trafik med viss bruttovikt som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Högsta tillåtna bruttovikt Anger högsta tillåtna bruttovikt Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: 0,1 – 60,0 ton Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 13.16.2 Insamlingsregler 13.16.3 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 360 Fullständighet företeelse 20% Fullständighet attribut Oblig. Oblig. 2% 2% Alla attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 74 av 148 13.17 Högsta axel‐boggitryck – enskild väg 13.17.1 Definition Företeelse: Definition: Högsta axel‐boggitryck – enskild väg Skyltad trafikregel på enskild väg om trafik med visst axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Högsta tillåtna axeltryck Obligatoriskt attribut Definition Värdemängd: Obligatoriskt attribut Definition Värdemängd: Obligatoriskt attribut Definition Värdemängd: Anger en begränsning av axeltryck 0,1 – 24,0 ton Högsta tillåtna boggitryck Anger en begränsning av boggitryck 0,1 – 24,0 ton Högsta tillåtna trippelaxeltryck Anger en begränsning av trippelaxeltryck 0,1 – 24,0 ton Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 13.17.2 Insamlingsregler Om inte alla attributen för högsta tillåtna tryck har en begränsning sätts de andra till max‐värdet. 13.17.3 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 Aktualitet (antal dagar) Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut 3 4 360 20% Oblig. Oblig. 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 75 av 148 13.18 Inskränkningar för transport av farligt gods 13.18.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Inskränkningar för transport av farligt gods Trafikregel om inskränkningar för transport av farligt gods Får inte föras/stannas/parkeras Anger om trafikregeln gäller att föra ett fordon, att stanna ett fordon eller att parkera ett fordon Värdemängd: Samtidigt attribut: Definition: föras stannas parkeras stannas eller parkeras Gäller inte fordon anger för vilka typer av fordon inskränkningen inte gäller Värdemängd: Sammansatt samtidigt attribut: Definition: Samtidigt attribut: Definition: Värdemängden finns angiven på sidan 82 Gäller inte fordon som används för anger för vilka typer av fordon och verksamheter som inskränkningen inte gäller Gäller inte fordon/trafikant anger för vilka fordons‐ eller trafikanttyper inskränkningen inte gäller Värdemängd: Samtidigt attribut: Definition: Värdemängden finns angiven på sidan 83 Verksamhet Anger typ av verksamhet för vilken föreskriften gäller/inte gäller? anläggningsarbeten Värdemängd Attribut: Definition: Värdemängd: Obligatoriskt attribut: Definition: byggnadsarbeten fordon i linjetrafik liknande arbeten reparationsarbeten servicearbeten taxi underhållsarbeten varuleveranser Plats för verksamhet Anger plats för angiven verksamhet < plats > Gäller genomfart Anger att trafikregeln enbart gäller genomfart Värdemängd: sant falskt NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 76 av 148 Attribut: Definition: Beskrivning Beskriver genomfartssträcka (‐sträckor) om förbudet gäller genomfart Värdemängd: Exempel: <beskrivning> Gäller genomfart från A‐gatan till B‐gatan Sammansatt samtidigt attribut Definition Tidsintervall Anger en giltighetstid om trafikregeln bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 85) Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Ja Nej 13.18.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 5 5 2% 2% 20% Får inte föras/stannas/parkeras Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Övriga attribut Riktning för utbredning Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% 2% Riktning för utbredning 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 77 av 148 13.19 Miljözon 13.19.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Miljözon Trafikregel om miljözon Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 13.19.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 2% 2% 2% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Företeelsetillkomst Tematisk noggrannhet Riktning för utbredning Kvalitetskravklass 2 3 4 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 78 av 148 13.20 Motortrafikled 13.20.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Motortrafikled Trafikregel om motortrafikled Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 13.20.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 2% 2% Oblig. Oblig. 2% 2% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Företeelsetillkomst Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 79 av 148 13.21 Motorväg 13.21.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Motorväg Trafikregel om motorväg Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 13.21.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 2% 2% Oblig. Oblig. 2% 2% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Företeelsetillkomst Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 80 av 148 13.22 Tättbebyggt område 13.22.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Tättbebyggt område Trafikregel om tättbebyggt område meddelad genom föreskrift Från‐datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 13.22.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Företeelsetillkomst Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst Kvalitetskravklass 2 3 4 5 90 365 365 2% 2% 2% 2% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 81 av 148 13.23 13.23.1 Värdemängder för och beskrivning av vissa attribut tillhörande trafikregelföreteelsetyper Attributen Gäller fordon, Gäller inte fordon och Gäller inte/endast fordon Attributet ”Gäller fordon” används i företeelsetyperna Förbjuden sväng (s. 58) och Förbud mot trafik (s. 61) Attributet ”Gäller inte fordon” används i företeelsetypen Inskränkningar för transport av farligt gods (s. 76) Attributet ”Gäller inte/endast fordon” används i företeelsetypen Hastighetsgräns (s. 70) Värdemängd bil buss cykel fordon fordon i linjetrafik fordon som används av rörelsehindrade med särskilt tillstånd hästfordon lastbil lätt lastbil lätt terrängvagn moped moped klass I moped klass II motorcykel motordrivet fordon med påkopplad släpvagn annat än påhängsvagn eller enaxlig släpvagn motordrivna fordon motorredskap motorredskap klass I motorredskap klass II personbil terrängmotorfordon terrängmotorfordon och terrängsläp terrängskoter terrängvagn traktor tung lastbil tung terrängvagn utryckningsfordon okänt NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 82 av 148 13.23.2 Attributen Gäller inte fordon/trafikant och Fordon/trafikant Attributet ”Gäller inte fordon/trafikant” används i företeelsetyperna; Begränsad fordonsbredd fordonsbredd (s. 46), Begränsad fordonslängd fordonslängd (s. 47), Förbjuden sväng(s. 58) och Inskränkningar för transport av farligt gods (s. 76) Attributet ”Fordon/trafikant” används i företeelsetypen Förbud mot trafik (s. 61) Värdemängd ambulans anläggningens fordon arbetsfordon beskickningsfordon beställd taxi besökare bil bilägare med arrendekontrakt bokbuss buss cykel efterfordon fordon fordon enligt beskrivning fordon eller fordonståg vars längd, lasten inräknad, överstiger 10 meter fordon i linjetrafik fordon i linjetrafik vid på‐ och avstigning fordon med särskilt tillstånd fordon som används av rörelsehindrade med särskilt tillstånd fordon som används för distribution av post fyrhjulig moped färdtjänstfordon godstransporter hästfordon kommunens servicefordon lastbil lastbil vid på‐ och avlastning 2‐axlig lastbil lätt lastbil lätt motorcykel lätt terrängvagn moped moped klass I moped klass II motorcykel motordrivna fordon motorfordon motorredskap motorredskap klass I NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 83 av 148 motorredskap klass II personbil på‐ eller avlastning av gods på‐ eller avstigning påhängsvagn renhållningsbil skolskjuts släpkärra släpvagn taxi terrängmotorfordon terrängmotorfordon och terrängsläp terrängskoter terrängsläp terrängvagn trafik traktor transporter trehjulig moped truck tung lastbil tung motorcykel tung terrängvagn utryckningsfordon okänt NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 84 av 148 13.23.3 Attributet Tidsintervall Attributet Tidsintervall används i företeelsetyperna: Begränsad bruttovikt (s. 44), Begränsad fordonsbredd (s. 46), Begränsad fordonslängd (s. 47), Begränsat axel – boggitryck (s. 49), Förbjuden färdriktning (s. 55), Förbjuden sväng (s. 58), Förbud mot trafik (s. 61), Hastighetsgräns (s. 70) och Inskränkningar för transport av farligt gods (s. 76) Sammansatt samtidigt attribut: Definition: Tidsintervall Anger giltighetstid Attribut Definition: Startdatum Datum som anger periodens start Värdemängd: Attribut Definition: Slutdatum Datum som anger periodens slut <datum> Värdemängd: <datum> Attribut Definition: Dagslag Typ av dag Värdemängd: sön‐ och helgdag 12 vardag vardag före sön‐ och helgdag vardag utom dag före sön‐ och helgdag Attribut Definition: Startdag Veckodag som anger periodens start Värdemängd: måndag ‐ söndag Attribut Definition: Slutdag Veckodag som anger periodens slut Värdemängd: måndag ‐ söndag Sammansatt samtidigt attribut: Definition: Klockslag Tidsperiod avgränsad med två tidpunkter Obligatoriskt attribut Definition: Obligatoriskt attribut Definition: Starttid Tidpunkt Timme Timma inom ett dygn Värdemängd: 0 ‐ 24 Attribut Definition: Minut Minut inom timma Värdemängd: 0 ‐ 59 12 Med vardag avses dagarna måndag – lördag som inte är helgdag. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 85 av 148 Obligatoriskt Attribut Definition: Obligatoriskt attribut Definition: Sluttid Tidpunkt Timme Timma inom ett dygn Värdemängd: Attribut Definition: Minut Minut inom timma Värdemängd: 0 ‐ 24 0 ‐ 59 NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 86 av 148 14 VÄGTEKNISKA FÖRETEELSETYPER 14.1 Antal körfält 14.1.1 Definition Företeelsetyp: Antal körfält Antal körfält Kortnamn Anger antalet körfält på vägsträckan. Definition: Obligatoriskt attribut: Körfältsantal Definition: Antalet körfält. Värdemängd: 1‐9 Det datum då företeelsen skapades Från‐datum Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej 14.1.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 5 365 0,5% 0,5% 0,5% Oblig. Oblig. Oblig. 3% 3% 3% 2% 2% 2% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Körfältsantal Företeelsetillkomst NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 87 av 148 14.1.3 Insamlingsregler Produkten omfattar följande vägsträckor på det svenska vägnätets bilnät: Alla statliga vägar Alla kommunala och enskilda vägar med funktionell vägklass 4 eller lägre Tematisk klassificering av attributet ”Antal körfält” Generalisering i korsningar Eftersom syftet med produkten inte är att ge en detaljerad bild av antal körfält i korsningar och olika typer av kanaliseringar skall följande generalisering göras. Förekomsten av höger‐ eller vänstersvängfält skall inte ge upphov till förändring i antal körfält. Figur 24 Norrifrån inkommande anslutning i korsningen har ett separat svängfält för vänstersväng. Detta ger dock inte upphov till förändring i antal körfält. De två övriga körfälten kan dock bägge användas för färd rakt fram och skall därför räknas. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 88 av 148 Figur 25 Den korta förbindelselänken som bildas i korsningen skall ha samma antal körfält som den länk vilken den förlänger Cirkulationsplatser Figur 26 Länkar i cirkulationsplats som har en bredd > 5,5 meter anses ha två körfält NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 89 av 148 Körfältets start och slut När ett körfält tillkommer på en vägsträcka mellan två korsningar anses dess startpunkt vara den punkten där det tillkommande körfältet nått halva sin bredd. Detta ger en möjlighet att utifrån antal körfält kunna skatta vägbanans yta. På motsvarande sätt anses slutpunkten för ett körfält vara den punkt där körfältet minskat till halva sin bredd. Figur 27 På 2 + 1 vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har sin halva bredd NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 90 av 148 14.2 Bro och tunnel 14.2.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängden: Attribut: Definition: Värdemängd: Attribut: Definition: Värdemängd: Bro och tunnel Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord. Konstruktion Typ av konstruktion överfart underfart tunnel överfart och underfart Identitet Identitetsnummer för objektet tilldelat av väghållaren <Valfri text> okänt Längd Konstruktionslängden för objekt av typen överfart eller tunnel mätt i meter med en decimal <antal meter> Attribut: Definition: Namn Namn på objektet Värdemängd: <namn> Från‐datum Det datum bron eller tunneln togs i trafik Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 91 av 148 14.2.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten ledtid och avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 Aktualitet (antal dagar) 15 180 365 Fullständighet företeelse (Gäller underfart och tunnel) Fullständighet attribut 2% 5% 10% 4 Konstruktion Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 10% 10% 10% ± 0,5m 2% ± 0,5m 5% ± 1 m 10% ± 1 m 10% Konstruktion 2% 2% 2% 2% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Övriga attribut Tematisk noggrannhet Längd 14.2.3 Insamlingsregler Konstruktion Tunnel Överfart Underfart Underfart och överfart En tunnel är en för trafik anordnad passage som vanligtvis omges av berg, jord eller vatten och som mynnar i dagen. Objekten kan vara antingen en enkel tunnel eller ett system av sammanhängande tunnlar. Varje enskild tunnel registreras som en företeelse med en eller flera utbredningar. En överfart beskriver en passage för trafik via en konstruktion av typen bro. Underfarter registreras vid planskilda korsningar eller vägportar. En underfart beskriver passagen under en konstruktion. Underfarter finns nästan enbart under broar. Om underfarten går under flera broar skall det vara mindre än 10 meter mellan dem för att underfarten skall registreras med en enskild utbredning (se Figur 28). I annat fall blir det två eller flera utbredningar. I ett fåtal trafikplatser kan samma vägsträcka vara både en överfart och en underfart. Konstruktioner av typen vägtrumma registreras ej. Som vägtrumma räknas konstruktion med teoretisk spännvidd mindre eller lika med än 2,0 m i största spannet. Längd Det är bara för konstruktioner av typen ”överfart”, ”tunnel” samt ”överfart och underfart” som längden anges. För typen ”överfart och underfart” är det överfartens längd som anges. Konstruktionens längd mäts vanligen i väglinjen. Beroende på konstruktionstyp mäts längden olika, se nedan. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 92 av 148 Konstruktionslängd för bro Kör/brobaneplattans längd mäts i väglinjen inklusive tjockleken av frontmuren, ändskärmen elelr liknande. Om längden varierar över bredden anges konstruktionens medellängd parallellt med väglinjen Konstruktionslängden för en rörbro är lika med fri spännvidd i väglinjen. Om bron består av två rörbroar bredvid varandra räknas mellanstödet med i konstruktionslängden, jämför stenvalvbro nedan. Vanligen registreras en dubbel rörbro som en konstruktion om rören ligger upp till 10 meter ifrån varandra. Om avståndet överstiger 10 meter registreras de som två separata konstruktioner. Konstruktionslängden för en stenvalvbro är lika med den/de fria öppningarna inklusive eventuella mellanstöd + 2 * 0,5 meter, se figuren till höger. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 93 av 148 Läget för utbredningen skall vara enligt figurerna nedan: Underfarter < 10 meter Tunnel Överfart (se även figuren ovan där utbredningen skall motsvara konstruk‐ tionens längd) Överfart och underfart Figur 28 Utbredningens läge för underfart, tunnel och överfart NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 94 av 148 14.3 Farthinder 14.3.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt Attribut: Definition: Värdemängd: Obligatoriskt Attribut: Definition: Värdemängd: Farthinder Avser en permanent fysisk åtgärd som påverkar biltrafikens hastighetsval i punkt eller på sträcka inom vägar som tillhör funktionell vägklass 1 – 5. Typ Typ av farthinder 1 ‐ avsmalning till ett körfält 2 ‐ gupp (cirkulärt gupp eller gupp med ramp utan gcm‐passage) 3 ‐ sidoförskjutning – avsmalning 4 ‐ sidoförskjutning – refug 5 ‐ väghåla 6 ‐ vägkudde 7 ‐ förhöjd genomgående gcm‐passage 8 ‐ förhöjd korsning 9 ‐ övrigt farthinder Läge Farthindrets läge tvärs med vägbanan 1 ‐ enkelsidig 2 ‐ dubbelsidig Från‐datum 3 ‐ genomgående (tvärs över hela vägbanan) Det datum då farthindret togs i drift Utbredning: Typ Riktning Punkt eller nod Nej Nej Samtidighet 14.3.2 Kvalitetskrav Denna företeelse är frivillig att leverera men vid leverans gäller nedanstående mått avseende det vägnät som leverantören avtalat NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 95 av 148 Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass 15 Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 2% 5% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 5% 5% 15.1.1 Insamlingsregler Enbart på vägar med funktionell vägklass 1‐5 Farthinder registreras enbart på vägar som har funktionell vägklass 1‐5. Enbart permanenta farthinder registreras Enbart permanenta farthinder skall registreras. Farthinder som t.ex. enbart ställs ut under snöfri tid på året skall inte registreras. Samma farthinder på väg med skilda körbanor Om ett farthinder sträcker sig över två eller flera skilda körbanor genom t.ex. en mittremsa, registreras dessa som en företeelse med två eller flera utbredningar. Figur 29 En företeelse med två utbredningar registreras när farthindret sträcker sig över två skilda körbanor. Långsträckt farthinder Ett långsträckt farthinder registreras med en enda utbredning. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 96 av 148 Figur 30 Ett långsträckt farthinder registreras med en utbredning i mitten. Flera farthinder på en sträcka Om flera farthinder förekommer på en sträcka (t.ex. en miljöprioriterad genomfart) registreras vart och ett av farthindren som egna företeelser. Figur 31 Varje farthinder registreras som en egen företeelse med en utbredning. Farthinder i samband med korsning och GCM‐passage Farthinder i vissa typer av korsningar (t.ex. en förhöjd korsning) kan komma att registreras parallellt med registrering av en företeelse av typen Korsning. Detsamma kan gälla om ett farthinder förekommer i samband med en GCM‐passage. Då kan det förekomma att en företeelse av typen farthinder registreras parallellt med att en företeelse av typen C‐Trafiksäkerhetshöjande åtgärder registreras. 15.1.2 Exempel Avsmalning till ett körfält Figur 32 Enkelsidig Figur 33 Enkelsidig NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 97 av 148 Figur 34 Dubbelsidig Figur 35 Dubbelsidig, skilda körbanor körbanor Figur 36 Dubbelsidig, skilda Sidoförskjutning ‐ avsmalning Figur 37 Enkelsidig Figur 39 Dubbelsidig Sidoförskjutning ‐ refug NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 98 av 148 Figur 38 Enkelsidig Figur 40 Enkelsidig Figur 41 Dubbelsidig NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 99 av 148 15.2 Färjeled 15.2.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Färjeled Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild Färjeledsnamn Eventuellt namn på färjeleden <Valfri text> okänt Från‐datum Det datum då färjeleden togs i trafik Utbredning Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Ja 15.2.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter Kvalitetskravklass 2 3 4 5 90 180 2% 2% 2% 1 Aktualitet (antal dagar) Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Färjeledsnamn Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% 15.2.3 Insamlingsregler Företeelsens utbredning skall täcka hela den sträcka som utgör färjeleden. Se även avsnitt 5.5 om färjeleder Färjeledsnamn För färjeleder trafikerade av Trafikverkets färjerederi skall namnet vara detsamma som färjeledens namn t.ex. Hönöleden, Ivöleden, Vaxholmsleden. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 100 av 148 För övriga färjeleder bör namnet så långt som möjligt spegla ledens förbindelsepunkter (start och slut) T.ex. Stockholm‐Helsingfors, Varberg‐Grenå, Kärringön‐Hällevikstrands brygga, Stockholm‐ Vaxholm Flera linjer som trafikerar samma led Om flera linjer trafikerar samma färjeled registreras ändå bara en företeelse med ett namn. T.ex. Stockholm/Helsingfors Linje som upphör Om en färjelinje upphör att trafikera en viss led och ingen annan färja trafikerar samma led avslutas den leden (Referenslänken avslutas) NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 101 av 148 15.3 GCM‐passage 15.3.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt Attribut: Definition: Värdemängd: Obligatoriskt Attribut: Definition: Värdemängd: Från‐datum Utbredning: Typ Riktning Samtidighet GCM‐Passage Avser en ordnad passage för gående och/eller cykel/moped. Passagetyp Typ av passage 1 ‐ planskild passage överfart 2 ‐ planskild passage underfart 3 ‐ övergångsställe och/eller cykelöverfart i plan 4 ‐ signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelöverfart i plan 5 ‐ annan ordnad passage i plan Trafikanttyp Typ av trafikant som passagen är ämnad för. 1 – gång 2 – cykel och moped 3 – gång, cykel och moped Det datum då GCM‐passagen öppnades för trafikanterna. Punkt eller nod Nej Nej 15.3.2 Kvalitetskrav Denna företeelse är frivillig att leverera men vid leverans gäller nedanstående kvalitetskrav avseende det vägnät som leverantören avtalat. Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 2% 5% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 102 av 148 15.3.3 Insamlingsregler Enbart på vägar med funktionell vägklass 1‐5 GCM‐passage registreras enbart på vägar som har funktionell vägklass 1‐5. Registrering av utbredningar Nedan exemplifieras hur GCM‐passage registreras i några olika fall. Figur 42 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM‐passagen. Figur 43 Vid mittremsa eller refug i vägmitt skall företeelsens utbredning registreras med två punkter där referenslinjerna korsar GCM‐passagen. Figur 44 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM‐passagen. I detta fall är det en GCM‐ passage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart. GCM‐passage i samband med cykelvägnät GCM‐passager registreras enbart på bilnätet. Registreringen ska alltså ske även i de fall passagen är representerad med cykelnätslänkar ingående i cykelnätet. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 103 av 148 Det bör nämnas att passagen som sådan även kan beskrivas genom att på cykelvägnätet registrera en företeelse av typen C‐Cykel_vägtyp där värdet för Cykelvägtyp är cykelöverfart eller övergångsställe. Likaså kan en signalreglerad passage komma att beskrivas genom att på cykelvägnätet registrera en företeelse av typen C‐Trafiksäkerhetshöjande åtgärder. GCM‐passage i samband Farthinder En GCM‐passage kan komma att registreras i samma punkt som företeelsen Farthinder. Detta gäller i de fall farthindret är en del av, eller ligger i omedelbar anslutning till, GCM‐passagen. Ansvar för insamling av data Ansvarig för inrapporteringen är väghållaren för den länk i bilnätet som GCM‐passagen korsar. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 104 av 148 15.4 Höjdhinder upp till 4,5 meter 15.4.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Attribut: Definition: Värdemängd: Attribut: Definition: Värdemängd: Exempel: Höjdhinder upp till 4,5 meter Höjdhinder i form av konstbyggnad eller annan konstruktion som medför begränsning av fri höjd upp till 4,5 meter Höjdhindertyp Hindrets typ vägport bro tunnel övrigt hinder Fri höjd Fri höjd under hindret 2,0 – 4,4 meter Höjdhinderidentitet Identifikationsbegrepp för hindret tilldelat av väghållaren. <Valfri text> okänt 20.203 (för vägport i län 20) Från‐datum Det datum då den fria höjden har skyltats Utbredning: Typ Samtidighet Punktutbredning Nej 15.4.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter Kvalitetskravklass 2 3 4 5 90 365 2% 2% 10% 1 Aktualitet (antal dagar) Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Höjdhindertyp Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 10% 10% 10% Övriga attribut Tematisk noggrannhet Fri Höjd 2% 5% 10% 30% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Övriga attribut 2% 5% 10% 30% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 105 av 148 15.4.3 Insamlingsregler Skilda körbanor men bara en länk Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik gäller att värdet för attributet Fri höjd skall vara det lägsta av de två värdena för respektive körbana. Höjdhinderidentitet För höjdhinder på det statliga vägnätet används konstbyggnadsnumret från Trafikverkets brodatabas som identifikationsbegrepp. 15.4.4 Exempel En järnvägsbro löper över vägbanan med en fri höjd på 4,2 meter. Bron registreras som ett hinder med en punktutbredning. Följande värden anges för attributen: Attribut Värde Höjdhindertyp Fri höjd Höjdhinderidentitet Vägport 4,2 Okänt Läget för utbredningen skall vara enligt figurerna nedan: NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 106 av 148 Vägport eller annat hinder. Utbredningen knyts till den undre länken Tunnel med enkel körbana och dubbelriktad trafik Tunnel med enkel körbana och enkelriktad trafik Körriktning Tunnel med dubbla körbanor och enkelriktad trafik Figur 45 För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar registreras en utbredning i änden av tunneln enligt figuren. (På statligt vägnät är utbredningens läge vid vägportar i den punkt där vägporten ”börjar” (kanten) i vägens riktning) NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 107 av 148 15.5 Korsning 15.5.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt Attribut: Definition: Värdemängd: Obligatoriskt Attribut: Definition: Värdemängd: Övrigt Attribut: Definition: Värdemängd: Övrigt Attribut: Definition: Värdemängd: Övrigt Attribut: Definition: Korsning Avser en plats där två eller fler vägar ansluter till varandra eller där statlig väg startar eller slutar. Vägarna skall vara statliga eller kommunala. En korsnings samtliga noder hålls ihop till en företeelse oavsett väghållareansvar på anslutande vägar. Generaliseringstyp En beskrivning av hur korsningen är generaliserad enligt gällande generaliseringsregler. (se NVDB ‐ Specifikation av innehåll – vägnät). 1 ‐ enkel korsning (en nod) 2 ‐ trafikplats (flera noder) 3 ‐ cirkulationsplats (en eller flera noder) 5 ‐ kanaliserad korsning (flera noder) 6 ‐ övergångsnod (en nod där en körbana övergår till två körbanor eller tvärs om.) Signalreglering Anger om det finns signalreglering för biltrafik i korsningen 1 ‐ ja 2 ‐ nej 3 ‐ okänt Namn Avser namnet för trafikplatsen, cirkulationsplatsen eller korsningen. För allmänna vägar gäller källan ”Sammanställningen för allmänna vägar”. (f.d. Kungörelsenamn). För trafikplats skall namnet alltid föregås av förkortningen Tpl och för cirkulationsplats av förkortningen Cpl. I den mån namnet innehåller Norr, Väst, Syd eller Öst skall dessa förkortas N, V, S eller Ö. T.ex. Tpl Kalmar N, Cpl Eskilstuna S. <namn> Trafikplatsnummer Avser trafikplatsnumrering enl. VVFS 2005:42 Vägverkets föreskrifter, med förteckning på trafikplatsnummer. <nummer> Xkoordinat Absolutläge‐plankoordinat i x‐led angiven i Sweref 99 TM– som tillsammans med attributet ykoordinat generaliserar en korsning till en mittpunkt för korsningen som kan användas för generalisering till en vägnivå av vägnätet. Skall sättas på korsningar som generaliseras med flera noder. Skall bara anges för generaliseringstyperna Trafikplats (2), Cirkulationsplats (3) och Kanaliserad NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 108 av 148 korsning (5). Fångas schematiskt genom att sätta en punkt i en teoretisk korsningspunkt mellan de anslutande vägarna. Värdemängd: 6100000 – 7700000 Övrigt Attribut: Definition: Ykoordinat Absolutläge‐plankoordinat i y‐led angiven i Sweref 99 TM – som tillsammans med attributet xkoordinat generaliserar en korsning till en mittpunkt för korsningen som kan användas för generalisering till en vägnivå av vägnätet. Skall sättas på korsningar som generaliseras med flera noder. Skall bara anges för generaliseringstyperna Trafikplats (2), Cirkulationsplats (3) och Kanaliserad korsning (5). Fångas schematiskt genom att sätta en punkt i en teoretisk korsningspunkt mellan de anslutande vägarna. Värdemängd: 1200000 – 1900000 Från‐datum Det datum då korsningen togs i drift . Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Nod Nej Nej Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 365 365 0% 5% 5% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Generaliseringstyp Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Signalreglering Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 10% 10% 10% 2% 2% 2% 2% Övriga attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 109 av 148 15.5.2 Insamlingsregler Registrering av företeelsens utbredningar Det är viktigt att avbildande av en korsning alltid hålls ihop i en företeelse med utbredningar enligt exemplen nedan. Vid förändring skall alltid företeelsen förändras till ny tidsversion. 1. Korsningen mellan vägar som generaliserats till en nod Figur 46 En företeelse med en utbredning registreras på noden. Detta gäller generaliseringstyperna 1, och 6. 2. Korsningen är av typen Cirkulationsplats generaliserad till flera noder Figur 47 En företeelse registreras med utbredningar på alla noder som utgör själva cirkulationsplatsen oavsett väghållare på anslutande väg Figur 48 Utbredningar registreras även på noder som hör till eventuella grenar vid omgivande refuger om avståndet mellan den nod som inleder kanaliseringen och den nod som avbildar cirkulationen understiger 50 m NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 110 av 148 Figur 49 Om längden överstiger 50 m skall den nod som inleder kanaliseringen bilda en egen företeelse enligt registreringsregel 1 ovan. Generaliseringstyp för denna företeelse är 6 ‐ övergångsnod. Den noden tillhör inte cirkulationen 3. Korsningen av typen Trafikplats Figur 50 Företeelsen registreras på alla noder som utgör trafikplatsen (oavsett väghållare på anslutande väg). Alla noder som skapar förbindelse för de ingående/utgående vägarna i trafikplatsen tas med. Ange mittpunkt för korsningen Mittpunkten sätts alltid med attributen xkoordinat och ykoordinat. För trafikplats sätts alltid punkten där de två vägarna korsar varandra planskilt (mitt på konstbyggnaden). För cirkulationsplats som generaliserats med flera noder sätts punkten i mitten av cirkulationen. För korsningar enligt Figur 47 ovan skall x och y‐koordinat alltså anges. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 111 av 148 Ansvar för insamling av data För korsningar där en statlig väg ingår är det Trafikverket som har informationsansvaret. För övriga korsningar är det kommunen som har informationsansvaret Registrering av data på statligt vägnät För statlig väg gäller att alla cirkulationsplatser och trafikplatser skall registreras liksom korsningar där minst tre ben är statliga. För övriga plankorsningar med statlig väg gäller att dessa registreras där minst ett av de icke‐statliga benen är kommunalt med funktionell vägklass 3‐5. Registrering av data på kommunalt vägnät Data om korsningar mellan kommunala vägar samt mellan kommunala och statliga vägar registreras enbart in där minst en väg har funktionell vägklass 3‐5 och övriga vägar har funktionell vägklass 1‐6. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 112 av 148 Beslutsdiagram för registrering För att avgöra om korsning skall registreras kan följande beslutsdiagram användas: 1-6 Noder där statliga vägar startar eller slutar För alla noder där en statlig väg startar eller slutar skall det registreras en företeelse av typen korsning. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 113 av 148 Regler för korsningars namn För de statliga vägarna gäller att korsningsnamn skall registreras för alla korsningar som finns med i de länsvisa dokumenten "Sammanställning för allmänna vägar". Det är tillåtet att registrera korsningsnamn även på andra korsningar såsom t.ex. korsningar som leder till rastplatser. För korsningar som leder till en rastplats skrivs prefixet Rastplats. För korsningar på det statliga vägnätet anges prefixet TPL före namnet om korsningen är av generaliseringstypen trafikplats och CPL om det är en cirkulationsplats. Detta gäller även om cirkulationen är en del av en trafikplats. Om inget namn finns – sätt <namn> till de två viktigaste inkommande gatunamnen/vägnumren, t ex Kungsgatan/Storgatan, Röda vägen/Rv 70. För driftvändplatser och kontrollplatser registreras inga korsningsnamn. Signalreglering För det obligatoriska attributet Signalreglering skall värdet ”3‐ okänt” enbart användas i undantagsfall. Vid leverans skall Signalreglering ha värdet ja eller nej, undantaget okänt skall alltid föranleda en avvikelse som skall behandlas därefter. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 114 av 148 15.6 Slitlager 15.6.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Från‐datum Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Slitlager Vägens slitlager Slitlagertyp Vägens slitlagertyp indelad i två klasser belagd ‐ beläggningar av typen asfalt, betong, gatsten, oljegrus eller Y1G grus – slitlager av grus, även grusvägar utan slitlager Det datum då slitlagret togs i trafik Sträckutbredning Nej Nej 15.6.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) Kvalitetskravklass 2 3 4 5 90 365 2% 5% 10% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Slitlagertyp 2% 2% 2% 2% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 115 av 148 15.7 Vägbredd 15.7.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Vägbredd Vägbanans medelbredd för angiven sträcka. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, dvs. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten Bredd Vägbanans bredd angiven i meter med en decimal 1,0 – 40,0 Från‐datum Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Det datum då vägen togs i trafik (kan även vara efter ombyggnad eller efter förstärkningsåtgärder på vägen) Sträckutbredning Nej Nej 15.7.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 2% 10% Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Bredd Företeelsetillkomst ± 0,5m ± 0,5m ± 1 m ± 1 m 2% 5% 10% 20% 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 116 av 148 15.7.3 Insamlingsregler Skilda körbanor men bara en länk. Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik gäller att värdet för attributet Bredd skall vara det totala värdet för de bägge körbanorna. Denna situation kan uppstå i korsningar där det finns refuger. Medelvärde Bredden skall avspegla vägbreddens medelvärde för den angivna sträckan. Där det är möjligt bör breddvärdet hämtas från vägens typsektion. Övrigt I de fall en mer detaljerad inmätning är önskvärd gäller följande rekommendationer: Vägbredden är den belagda bredden inklusive vägrenar. Om kantstöd finns sträcker sig vägbredden fram till dessa S.k. ränndalar räknas inte med i vägbredden om dessa normalt inte används för trafik (som ränndalar räknas “motlut”, “måsvingar” etc.) P‐fickor och bussfickor som är kantsatta räknas normalt inte med i vägbredden. Målade p‐ fickor räknas dock in i vägbredden i vissa fall, se nedan. För 2+1 väg avses bredden från asfaltkanten till mitträckets kant. Vid övergång mellan 2 och 1 körfält sker skiftning av vägbredden när avsmalning/utökning skett till hälften. 15.7.4 Exempel 1. Behandling av P‐fickor A B Figur 51 I fallet A ingår P‐fickorna inte i vägbredden, I fallet B ingår de i vägbredden. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 117 av 148 15.8 Väghinder 15.8.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut Definition: Värdemängd: Attribut: Definition: Väghinder Förekomst av permanent fysiskt hinder med syfte att hindra obehörig fordonspassage. Hindertyp Typ av hinder pollare eftergivlig grind ej öppningsbar grind eller cykelfålla låst grind eller bom betonghinder övrigt Passerbar bredd Avser maximal bredd (i meter) för fordon som kan passera hindret Värdemängd: 0 ‐ 10 meter Från‐datum Det datum då hindret sattes upp Utbredning: Typ Samtidighet Punktutbredning Nej 15.8.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 180 365 Fullständighet företeelse 5% 30% Fullständighet attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig Hindertyp Passerbar bredd Företeelsetillkomst Tematisk noggrannhet Kvalitetskravklass 2 3 4 Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Hindertyp 2% 2% 2% 2% Passerbar bredd 2% 2% 2% 2% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 118 av 148 16 SÄRSKILDA FÖRETEELSETYPER FÖR TRANSPORTER PÅ SKOGSBILVÄGNÄTET 16.1 Framkomlighet för vissa fordonskombinationer 16.1.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Från‐datum Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Framkomlighet för vissa fordonskombinationer Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige Framkomlighetsklass Största fordonskombination som kan använda vägen 0 ‐ dragbil med trailer 1 ‐ lastbil med släp 2 ‐ lastbilar med förkortat släp 3 ‐ kortare fordon än lastbil med förkortat släp Det datum då man bedömde vilken framkomlighet som råder Sträckutbredning Nej Nej 16.1.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 365 Fullständighet företeelse 20% Fullständighet attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Framkomlighetsklass 10% 10% 10% 20% Alla attribut Tematisk noggrannhet Kraven på fullständighet skall ställas i relation till omfattningen av det vägnät på vilket det är överenskommet att företeelsen skall registreras. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 119 av 148 16.1.3 Insamlingsregler Framkomlighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet “Handledning NVDB ‐ Registrering av vägdata ‐ skogsbilvägar”, Skogforsk, Uppsala Minsta klassningsenhet Minsta klassningsenhet skall alltid vara en sträcka mellan två vändmöjligheter. Anledningen till detta är att ett virkestransportfordon måste köra hela sträckan mellan vändmöjligheterna oavsett var virket skall hämtas. En vändmöjlighet kan utgöras av dels en korsning, dels en anlagd vändmöjlighet (vändficka, vändplan etc.). NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 120 av 148 16.2 Svängmöjlighet 16.2.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Svängmöjlighet De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till följd av dess utformning Svängmöjlighetsklass Största fordonskombination som kan genomföra olika möjliga svängar i en korsning. 1 ‐ dragbil med trailer och lastbil med släp 2 ‐ lastbilar med förkortat släp Från‐datum 3 ‐ kortare fordon än lastbil med förkortat släp Det datum då man bedömde vilken svängmöjlighet som råder Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Svängutbredning Nej (för en given sväng gäller företeelsen i bägge riktningar (se nedan) Nej (inte för samma sväng) 16.2.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 365 Fullständighet företeelse 20% Fullständighet attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig Alla attribut Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Svängmöjlighetsklass 10% 10% 10% 20% Kraven på fullständighet skall ställas i relation till omfattningen av det vägnät på vilket det är överenskommet att företeelsen skall registreras. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 121 av 148 16.2.3 Insamlingsregler Företeelsetypen Svängmöjlighet registreras med en svängutbredning. De länkar mellan vilka en sväng skall göras anges tillsammans med deras gemensamma nod. Det värde som registreras gäller för sväng mellan de angivna länkarna åt bägge håll, dvs. både från den första länken till den andra och tvärtom. Skillnad mellan sväng in och ut på en väg Det är inte givet att en sväng som är möjlig att genomföra från ett håll i en korsning även är möjlig att genomföra från andra hållet (se figuren nedan). Detta kan bero på breddökningar, lutningar etc. Där det finns en sådan skillnad anges det värde som motsvarar det längsta fordonskombination som klarar svängen åt båda hållen. B A Figur 52 En sväng från A till B som går att genomföra med viss fordonskombination går inte nödvändigtvis att genomföra med samma fordonskombination från B till A beroende på t.ex. lutningar Den längsta fordonskombination som klarar svängen åt båda hållen anges. Samtidiga utbredningar En länk eller nod kan ingå i flera olika relationer för att beskriva olika svängmöjligheter. En utbredning på samma länk‐nod‐länk kombination kan dock inte finnas samtidigt. Svängmöjlighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet “Handledning NVDB ‐ Registrering av vägdata ‐ skogsbilvägar”, Skogforsk, Uppsala Färd rakt fram i fyrvägskorsning Svängmöjlighet registreras inte för färd rakt fram i en korsning. Om det inte är möjligt för en viss typ av fordonskombination att färdas rakt fram används istället företeelsetypen Framkomlighet för vissa fordonskombinationer att beskriva att den väg som går rakt fram inte är farbar med aktuell fordonskombination. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 122 av 148 16.3 Tillgänglighet 16.3.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Från‐datum Tillgänglighet Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året Tillgänglighetsklass När på året ett fordon med vikt enligt BK1 (axel/boggitryck 10/18 ton samt bruttovikt 60 13 ton) kan använda vägen A ‐ Lastbils‐ och personbilstrafik hela året B ‐ Lastbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning. Personbilstrafik hela året C ‐ Lastbilstrafik hela året utom under tjällossning och perioder med ihållande regn. Personbilstrafik hela året utom under tjällossningen D ‐ Lastbilstrafik i huvudsak vintertid. Personbilstrafik även sommartid Det datum då man bedömde vilken tillgänglighet som råder Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 16.3.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 365 Fullständighet företeelse 20% Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Oblig. Oblig. Oblig. Oblig Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Tillgänglighetsklass 10% 10% 10% 20% Kraven på fullständighet skall ställas i relation till omfattningen av det vägnät på vilket det är överenskommet att företeelsen skall registreras. 13 Klassning i tillgänglighetsklass är gjord enligt Skogsstyrelsens vägklassningssystem. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 123 av 148 16.3.3 Insamlingsregler Klassningsenhet Vid bedömning av tillgänglighet för NVDB klassas olika delar av vägen var för sig. Praxis är annars enligt Skogsstyrelsens vägklassningssystem (som företeelsetypen baseras på) att en väg mellan två vändmöjligheter klassas efter dess sämsta parti. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 124 av 148 16.4 Vändmöjlighet 16.4.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Attribut: Definition: Värdemängd: Attribut: Definition: Värdemängd: Från‐datum Vändmöjlighet Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon Vändmöjlighetsklass Största fordon/fordonskombination som har möjlighet att vända 1 ‐ dragbil med trailer och lastbil med släp 2 ‐ lastbil med förkortat släp 3 ‐ kortare fordon än lastbil med förkortat släp okänt Typ av vändmöjlighet Vändmöjlighetens fysiska utformning vändficka vändslinga vändplan okänt Det datum då man bedömde vilken vändmöjlighet som råder Utbredning: Typ Samtidighet Nod‐ eller punktutbredning Nej 16.4.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 365 Fullständighet företeelse 20% Fullständighet attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 30% 30% 30% 30% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Övriga attribut 10% 10% 10% 20% Företeelsetillkomst Övriga attribut Tematisk noggrannhet Kraven på fullständighet skall ställas i relation till omfattningen av det vägnät på vilket det är överenskommet att företeelsen skall registreras. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 125 av 148 16.4.3 Insamlingsregler Regler för utbredning Företeelsetypen Vändmöjlighet registreras med en punktutbredning. Om vändmöjligheten finns i slutet av en länk registreras den med en nodutbredning. Vändmöjlighet registreras inte i vägkorsningar. Vändmöjlighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna finns i dokumentet “Handledning NVDB ‐ Registrering av vägdata ‐ skogsbilvägar”, Skogforsk, Uppsala. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 126 av 148 17 ÖVRIGA TRAFIKFÖRETEELSETYPER 17.1 Funktionell vägklass 17.1.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Från‐datum Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Funktionell vägklass En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter Klass Vägens funktionella klass 0 ‐ De viktigaste vägarna 1 ‐ … 2 ‐ … 3 ‐ … 4 ‐ ... 5 ‐ ... 6 ‐ ... 7 ‐ ... 8 ‐ … 9 ‐ De minst viktiga vägarna Det datum då funktionell vägklass beslutades Sträckutbredning Nej Nej 17.1.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 Aktualitet (antal dagar) 5 90 180 180 Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Alla attribut 4 Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 127 av 148 17.1.3 Insamlingsregler Syfte och metodik Funktionell vägklass är endast tillämpbar för Vägtrafiknät av typen Bilnät. Syftet med Funktionell vägklass är att skapa en hierarkisk klassificering av vägar för trafikstyrning. Klassningen görs utifrån vägarnas funktion i det totala vägnätet. Klassificeringen kan användas som en viktig parameter för automatiserade vägvalsberäkningar. Ofta är sådana beräkningar även baserade på andra parametrar såsom trafikregler och fysiska restriktioner. Klassningen skall vara generell för all typ av trafik. Ingen särskild hänsyn skall tas till specifika kriterier såsom hur en viss typ av trafik eller trafikanter bör vägledas. Exempelvis skall hänsyn inte tas till enbart tung trafik, turisttrafik eller utryckningsfordon. Funktionell vägklass följer definitionen av attributet Functional road class i den sk. GDF‐ standarden, (ISO 14825:2004 Intelligent transport systems ‐‐ Geographic Data Files (GDF) ‐‐ Overall data specification, se www.iso.org) Samverkan Varje vägsträcka som klassas skall ses i sitt sammanhang, dvs. hur dess anslutande vägar är klassade. För att få en konsekvent klassning är det mycket viktigt att klassningen sker i samverkan med övriga berörda (trafikverksregion, kommun, länsstyrelse, skogsintressent m.fl.). Logisk konsistens Alla vägsträckor med en viss klass skall, med få undantag, vara anslutna till en vägsträcka med samma klass eller någon överordnad klass. Detta gäller för alla klasser utom klass 0. Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9) I det vägnät som utgörs av klasserna 0 ‐ 3 bör antalet ”återvändsvägar” minimeras. Till återvändsvägar räknas dock ej vägar som ansluter till vägar i annan nation direkt eller via färjeled. Öar av vägnät med en överordnad klassificering skall inte finnas i ett underordnat nät Fullständig täckning En länk skall vara fullständigt täckt med utbredningar av funktionell vägklass. Det får inte finnas några glapp. Länk med två olika klasser En och samma länk bör normalt inte ha två olika klasser. Undantagsvis kan dock finnas fall där det på länken finns beläget en större trafikalstrande verksamhet (sportarena, industri, affärscentrum m.m.) och där man av den orsaken vill styra trafiken i en viss riktning till och från verksamheten. I sådana fall är det befogat med två olika klasser på samma länk Färjeleder En färjeled som förbinder två länkar som har lika klass skall också ha den klassen. En färjeled som förbinder två länkar med olika klasser skall ha den lägsta klassen NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 128 av 148 Grenar, korsningar och trafikplatser Ramper och grenar klassas i en underordnad nivå till sin ”huvudväg”. Då de förbinder två vägar med samma klass får de samma klass som de sammanbundna vägarna. Väg som har undernummer klassas i en underordnad nivå till sin ”huvudväg” . (Ex. en väg med vägnummer 4.01 får klassen 1). Väg som korsar esplanad eller annan väg med syskonlänkar ska behålla sin funktionella vägklass genom korsningen. Semantisk beskrivning av klasserna Syftet med Funktionell vägklass är som tidigare har sagts, att skapa en hierarkisk klassificering av vägnätet för trafikstyrning. För att underlätta klassningen listas i tabellen nedan ett antal punkter att hålla sig till. Tabellen skall inte ses som ett absolut facit. Trafikstyrningsönskemålen är alltid överordnade. Om exempelvis en väg med lågt vägnummer förbättrats och anpassats för ett högre trafikflöde är det motiverat att sätta en bättre funktionell vägklass än den som anges i tabellen. Där vägnummer anges avses enbart väg med statligt huvudnummer inte väg med undernummer (t.ex. E4.01) eller annat vägnummer NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 129 av 148 NVDB – Specifikation av innehåll – Företeelsetyper Klass Statligt vägnät 0 1 2 3 4 Klassen bygger i sig upp ett sammanhängande nätverk på nationell nivå med de viktigaste vägarna. Alla europavägar och alla motorvägar som utgör eller ansluter till en europaväg ingår i denna klass. Klassen utgörs av de näst viktigaste vägarna på nationell nivå. Dessa vägar förbinder nästan uteslutande vägar i klass 0 med varandra. Tillsammans med vägar i klass 0 utgör de ett sammanhängande nätverk på nationell nivå Vägar med vägnummer 25, 26, 31, 33, 40, 47, 48, 50, 53, 55, 56, 64, 67 och 70 ingår oavsett väghållare. Vägar i denna klass förtätar vägnätet på nationell nivå ytterligare. De förbinder oftast vägar i överliggande klasser med varandra. Vägar med vägnummer < 100 som inte tillhör klass 0 eller klass 1 ingår oftast i denna klass. Vägar i denna klass förtätar vägnätet på regional nivå. De förbinder oftast vägar i överliggande klasser med varandra. Primära länsvägar (vägnummer 100 ‐ 499) ingår oftast i denna klass. Sekundära länsvägar ingår i denna klass. De har en relativt hög standard ofta med hastighetsgränser på 90 km/tim. Kommunalt vägnät Övriga enskilda vägar och enskilda vägar inom tättbebyggt område där kommunalt alternativ saknas Öresundsbron Länk i huvudnätet med betydande genomfarts/infartstrafik som har nationella eller regionala start‐ och målpunkter. I denna klass ingår funktionella förbindelser för arbetspendling och långväga person‐ och godstransporter. Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör klass 3. Dessutom får inget av följande villkor vara uppfyllt: Länken är en del av stomnätet för kollektivtrafik. Länken är en del av huvudnätet för cykel med cykeltrafik på körbanan. [130] 5 6 7 Länken är en del av ett gångfartsområde. Sekundära och tertiära länsvägar ingår i denna Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör klass. De har en relativt låg standard ofta med klass 3 eller 4. Dessutom måste åtminstone ett av följande villkor vara uppfyllt: hastighetsgränser på 70 km/tim. Länken är en del av stomnätet för kollektivtrafik. Länken är en del av huvudnätet för cykel med cykeltrafik på körbanan. Vägar i denna klass utgörs av de statliga Länk i lokalnätet för biltrafik som ansluter till vägarna som har lägst standard. huvudnätet och som är en uppsamlande gata med stor andel extern trafik. Dessutom kan följande villkor vara uppfyllda: Länken förmedlar trafik till/från stadens centrala/kommersiella delar. Länken förmedlar trafik till/från viktiga handels‐/industriområden. Länken är en del av kollektivtrafikens linjenät. Länken är en uppsamlande gata till/från bostadsområden. Länk i lokalnätet för biltrafik som förmedlar trafik inom ett bostadsområde och som har intilliggande fastigheter som start‐ och målpunkt. Vägar med statligt och/eller kommunalt driftsbidrag som har betydande roll i vägnätet och som ej tillhör klass 6 eller bättre. I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga huvudvägarna denna klass. Dessa vägar har en avsevärd betydelse för skogsbrukets samlade vidaretransporter. Huvudvägarna kan också ses som ett komplement till det statliga vägnätet. En väg kan anses som huvudväg om den avsevärt underlättar transporterna i förhållande till det statliga vägnätet (genvägar) eller utgör stammen i ett större vägsystem av NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 131 av 148 8 9 NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 132 av 148 skogsbilvägar. En huvudväg underhålls årligen. Länk i lokalnätet med gågator. Vägar med statligt och/eller kommunalt driftsbidrag som har en begränsad betydelse för vägnätet. Oftast betjänar de endast ett mindre antal hushåll. I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga normalvägarna denna klass. Merparten av skogsbilvägarna hamnar i klassen. Dessa vägar har i allmänhet flera s.k. nollvägar anslutna. Normalvägarna har vanligen löpande underhåll. Dessa vägar är placerade i de yttre Här ingår även vägar inom t.ex. förgreningarna av ett vägsystem eller som parkeringsytor, inhägnade industriområden och vägar inom bostads‐ och industriområden isolerade korta länkar i anslutning till övriga där biltrafik normalt inte förekommer men där vägar. Inom skogsnäringen kallas de det är fullt möjligt att köra för speciella behov. ”nollvägar” och de har vanligen inget löpande underhåll. Här ingår även vägar inom t.ex. parkeringsytor, inhägnade industriområden och vägar inom bostads‐ och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. 17.2 Rekommenderad väg för farligt gods 17.2.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Värdemängd: Rekommenderad väg för farligt gods Anger om en väg är rekommenderad av länsstyrelsen för transport av farligt gods. Rekommendation Nivån på rekommendationen rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg Från‐datum Det datum då rekommendationen beslutades Utbredning Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 17.2.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Aktualitet (antal dagar) 15 180 180 Fullständighet företeelse 2% 10% 10% Fullständighet attribut Alla attribut Tematisk noggrannhet Kvalitetskravklass 2 3 4 Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst 2% 2% 2% Rekommendation 2% 2% 2% NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 133 av 148 18 FÖRETEELSETYPER FÖR TILLKOMST Tillkomst av företeelsedata och geometridata beskrivs med företeelsetyper. I detta avsnitt redogörs för dessa. Se även dokumentet ”NVDB – Specifikation av innehåll – Översikt” där hela kvalitetsmodellen för NVDB presenteras. Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. Dvs. att märka dem så att man vid avvikelsehantering skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats. För två av företeelsetyperna; Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst beskrivs tillkomsten med ett eller flera processteg (se vidare under respektive företeelsetyp). De processteg som bör anges är de som är mest kvalitetskritiska. Alltså då man utfört något moment som är av avgörande betydelse för kvalitén på data. Generellt kan processen för att skapa data till NVDB beskrivas enligt figuren nedan. Processteget 1 ”Fånga data” är det mest kvalitetskritiska och skall alltid beskrivas. Även processtegen 3 och 4 kan vara kvalitetskritiska och kan därför behöva beskrivas. 1 2 3 4 Data till Beslut om NVDB datafångst Fånga Lagra Preparera Överföra till data data data NVDB-format Figur 53 Generell processbeskrivning för datafångst till NVDB. Processen börjar alltid med att fånga data (1). Mellanlagring (2) och preparering av data (3) sker ofta men inte alltid. Data kan ibland prepareras och mellanlagras i flera steg. I den avslutande aktiviteten (4) överförs data till NVDB‐format, dvs. vägnäts‐/företeelsedata modellerat enligt NVDB:s informationsmodell. Resultat av processen är alltid data som skall lagras i NVDB‐databasen. Tabell 3 olika typer av metoder för respektive aktivitet i processen för att skapa data till NVDB Aktivitet 1. Fånga data 2. Lagra data 3. Preparera data 4. Överföra till NVDB‐format Exempel på metoder Datafångst i fält (okulärt eller inmätning) Fotogrammetriskt Genom lokal kännedom Från dokument Från databas Lagra i databas Lagra i dokument (t.ex. beslut, relationshandling, karta) Transformering av geometriska data Korrigering av data (t.ex. efterbehandling av GPS data) Automatisk översättning av attributdata Manuell översättning av attributdata Skapa automatiskt i NVDB‐system (Slussen/Diket) utgående ifrån t.ex. shapefil eller xml‐fil Skapa manuellt i NVDB‐system (Slussen/Diket) Skapa i annat system (t.ex. system för hantering av lokala trafikföreskrifter) NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 134 av 148 18.1 Företeelsetillkomst Företeelsetillkomst är en företeelsetyp som inte har några utbredningar. Istället kopplas den alltid till en eller flera företeelser av andra typer. T.ex. kan flera företeelser av typen Övrigt vägnamn ha en företeelse av typen Företeelsetillkomst kopplade till sig. Denna företeelse beskriver då hur data om vägnamnen tillkommit. 18.1.1 Definition Obligatorisk Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt Attribut: Definition: Värdemängd: Företeelsetillkomst En beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats Ansvarig organisation företeelse Den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till företeelsen. <organisation> Obligatoriskt samtidigt sammansatt attribut: Obligatoriskt samtidigt sammansatt attribut: Processteg attribut Attributet beskrivs med sina underattribut nedan. Processteg utbredning Attributet beskrivs med sina underattribut nedan. För varje förekomst av företeelsetypen Företeelsetillkomst kan ett eller flera Processteg attribut respektive Processteg utbredning registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. Hur ett processteg beskrivs framgår nedan. Företeelsetillkomst Ansvarig Processteg attribut Processteg utbredning organisation företeelse Slutdatum Slutdatum Metod Kommentar Metod Kommentar utbredning processteg attribut processteg NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 135 av 148 Obligatoriskt samtidigt sammansatt attribut: Definition: Obligatoriskt underattribut: Definition: Värdemängd: fångstmetoder Obligatoriskt underattribut: Definition: Värdemängd: Underattribut: Definition: Värdemängd: Processteg attribut Beskrivning av ett steg i den process i vilken attributdata för en företeelse skapats och hanterats Metod attribut Den metod med vilken data hanterats i processteget databas ‐ Attributvärden har hämtats från en databas. dokument ‐ Attributvärden har hämtats ifrån ett dokument. Kan vara t.ex. ett beslut eller projekterat data eller relationshandlingar. fotogrammetri ‐ Attributvärden har fångats med hjälp av fotogrammetri. fångat i fält Attributvärden har fångats i fält. Kvantitativa data har mätts in. Kvalitativa data har fångats okulärt. lokal kännedom ‐ Attributvärden har fångats genom en erfarenhetsmässig bedömning av en person med lokalkännedom schablonvärde enligt regelverk – Attributvärden har angetts schablonmässigt genom tillämpning av verksamhetsregler. Ingen fältkontroll har genomförts. mätning i primärkarta/bygg‐/projhandling – Attributvärden har fångats genom att mäta i en primärkarta, bygg‐, projekt‐ eller relationshandling annan fångstmetod ‐ Annan fångstmetod har använts okänd fångstmetod ‐ Metoden med vilken data har fångats är okänd manuellt översatt ‐ Attributvärden har översatts från befintlig indelning till den indelning som görs i NVDB. Detta har gjorts manuellt antingen i digitalt register eller analogt register automatiskt översatt ‐ Attributvärden har översatts från befintlig indelning till den indelning som görs i NVDB. Detta har gjorts automatiskt. Ett specifikt program, makro eller annan funktionalitet har använts import till NVDB‐system ‐ Attributvärden har skapats automatiskt i ett NVDB‐ system (t.ex. Slussen eller Diket) via import av shapefil eller XML‐fil manuellt skapat i NVDB‐system ‐ Attributvärden har skapats manuellt i ett NVDB‐system (t.ex. Slussen eller Diket) genom funktioner för att bearbeta företeelser skapat i annat system – Attributvärden har skapats i annat system än NVDB‐ systemen, t.ex. system för hantering av lokala trafikföreskrifter eller system för drift och underhåll av vägar. Systemets namn anges under attributet Kommentar processteg Granskning och godkännande av befintliga företeelser ‐ en leverantör ansluter sig till NVDB genom att ta över befintliga data och fortsätta med ajourhållning från detta läge Slutdatum Det datum då hanteringen av data i processteget avslutades <datum> Kommentar processteg Kommentar till processteget <kommentar> NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 136 av 148 Processteg utbredning Obligatoriskt samtidigt sammansatt attribut: Definition: Beskrivning av ett steg i den process i vilken utbredningsdata för en företeelse skapats och hanterats Metod utbredning Obligatoriskt underattribut: Definition: Den metod med vilken data hanterats i processteget Värdemängd: databas ‐ Läget för utbredningen är hämtat från en databas dokument ‐ Läget för utbredningen är hämtat från ett dokument. Kan t.ex. vara ett beslut, projekterat data eller relationshandlingar lokal kännedom ‐ Läget för utbredningen är fångat utgående från lokal kännedom rullomkretsmätning ‐ Läget för utbredningen är inmätt med rullomkretsmätning geodesi konventionell ‐ Läget för utbredningen är inmätt med konventionell geodetisk metod (avvägning, totalstation) tröghetsnavigering ‐ Läget för utbredningen är inmätt med tröghetsnavigering (INS). tröghetsnavigering + GPS ‐ Läget för utbredningen är inmätt med tröghetsnavigering (INS) och GPS‐stöd. GPS, Nätverks‐RTK ‐ Referenslinjen är inmätt med GPS med stöd av en nätverks‐ RTK tjänst GPS, differentiell ‐ Referenslinjen är inmätt med differentiell GPS GPS, enkel handburen ‐ Referenslinjen är inmätt med en enkel handburen GPS‐ utrustning fotogrammetri ‐ Läget för utbredningen är fotogrammetriskt inmätt. digitalisering, skärm ‐ Läget för utbredningen har skärmdigitalisering. digitaliserad, analogt ‐ Läget för utbredningen har digitaliserats analogt GIS‐analys – Läget har fångats via analys av exempelvis ytor mätning i primärkarta/bygg‐/projhandling – Läget för utbredningen har fångats genom att mäta i en primärkarta, bygg‐, projekt‐ eller relationshandling schablonvärde enligt regelverk – Attributvärden har angetts schablonmässigt genom tillämpning av verksamhetsregler. Ingen fältkontroll har genomförts. Överfört automatiskt från tidigare vägnät – Läget för utbredningen har fångats genom att överföra befintliga data annan fångstmetod ‐ Annan fångstmetod har använts okänd fångstmetod ‐ Metoden med vilken data har fångats är okänd transformerat till RR92 ‐ En koordinattransformation från ett lokalt referenssystem till RR92 har genomförts transformerat lokalt till lokalt ‐ En koordinattransformation från ett lokalt referenssystem till ett annat lokalt referenssystem har genomförts import till NVDB‐system ‐ Utbredningar har skapats automatiskt i ett NVDB‐ system (t.ex. Slussen eller Diket) via import av shapefil eller XML‐fil manuellt skapat i NVDB‐system ‐ Utbredningar har skapats manuellt i ett NVDB‐ system (t.ex. Slussen eller Diket) genom funktioner för att bearbeta företeelser skapat i annat system – Utbredningar har skapats i annat system än NVDB‐ systemen, t.ex. system för hantering av lokala trafikföreskrifter eller system för drift och underhåll av vägar. Systemets namn anges under attributet Kommentar processteg Granskning och godkännande av befintliga företeelser ‐ en leverantör ansluter sig till NVDB genom att ta över befintliga data och fortsätta med ajourhållning från detta läge Fångstmetoder Obligatoriskt underattribut: Definition: Slutdatum Det datum då hanteringen av data i processteget avslutades Värdemängd: <datum> Underattribut: Definition: Kommentar processteg Kommentar till processteget Värdemängd: <kommentar> NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 137 av 148 18.1.2 Insamlingsregler Processteg utbredning och Processteg attribut För attributen Processteg utbredning och Processteg attribut kan flera upprepade registreringar göras. Efter flera sådana upprepade registreringar erhålls en kronologiskt sorterad lista (m.h.a. attributet slutdatum) som beskriver den process i vilken företeelsens attribut‐ respektive utbredningsdata har skapats och hanterats. Normalt anges bara ett enda processteg. Det som beskriver datafångsten. I enstaka fall kan det vara relevant att även beskriva ytterligare processteg Om olika metoder använts för att samla in attributvärden för företeelsetyper med flera attribut kan två registreringar av processteget göras som beskriver metoden för respektive attribut. Under attributet Kommentar processteg anges för vilket av företeelsens attribut som metoden gäller. Slutdatum Attributet Slutdatum avser när arbetet med processteget avslutades. I tabellen nedan beskrivs slutdatum för olika typer av datafångst. Metod Exempel på Slutdatum Databas Fångat i fält Dokument Lokal kännedom När man hämtade över uppgifterna från databasen. När fältinventeringen av uppgifterna för företeelserna var klar. När man hämtade över uppgifterna från dokumenten. När uppgifterna tecknades ned eller registrerades. Observera att Slutdatum inte har något att göra med från‐ eller tilldatum för själva företeelsen. 18.1.3 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Fullständighet företeelse Kvalitetskravklass 2 3 4 Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Metod attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Slutdatum Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet attribut Ansvarig organisation företeelse Processteg attribut Kommentar processteg Processteg utbredningar Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Metod utbredningar Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Slutdatum Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% Kommentar processteg Tematisk noggrannhet Alla attribut NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 138 av 148 18.1.4 Exempel I tabellen nedan redovisas ett antal exempel på datafångstmetoder som kan vara aktuella för olika typer av företeelser. Företeelsetyp Tänkbara värden för Processteg attribut Lokal kännedom Dokument Databas Dokument Databas Lokal kännedom Dokument Lokal kännedom Databas Tänkbara värden för Processteg utbredning Lokal kännedom Dokument Databas Dokument Databas Lokal kännedom Dokument Lokal kännedom Databas Rullomkretsmätning GPS (olika metoder) Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling) Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling) Databas Dokument (även en polygon som beskriver tättbebyggt område klassas som dokument) Fångat i fält Motorväg Motortrafikled Slitlager Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling) Databas Dokument. Lokal kännedom Databas Dokument. Fångat i fält Lokal kännedom Databas Databas Dokument (även en polygon som beskriver tättbebyggt område klassas som dokument) Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling) Databas Dokument Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling) Databas Dokument Rullomkretsmätning Lokal kännedom Databas Vägbredd Höjdhinder upp till 4,5 meter Fångat i fält Lokal kännedom Databas Dokument Fångat i fält. Rullomkretsmätning Lokal kännedom Databas Dokument GPS (olika metoder) Rullomkretsmätning Lokal kännedom Databas Lokal kännedom. Databas GPS (olika metoder) Dokument Väghållare Gatunamn Bärighet Hastighetsgräns NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 139 av 148 Framkomlighet Vändmöjlighet Funktionell vägklass Fångat i fält Lokal kännedom Databas Fångat i fält Lokal kännedom Databas Lokal kännedom NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 140 av 148 GPS (olika metoder) Lokal kännedom Databas GPS (olika metoder) Lokal kännedom Databas Lokal kännedom 18.2 Referenslinjetillkomst 18.2.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Referenslinjetillkomst En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen Ansvarig organisation referenslinje Den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till referenslinjen. Värdemängd: <organisation> Obligatoriskt sammansatt och samtidigt attribut: Från‐datum Utbredning: Processteg referenslinje Attributet beskrivs med sina underattribut på nästa sida. Det datum då uppgiften om referenslinjetillkomst skapades Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej För varje förekomst av företeelsetypen Referenslinjetillkomst kan ett eller flera Processteg referenslinje registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. Hur ett processteg beskrivs framgår nedan. referenslinjetillkomst Processteg referenslinje Metod referenslinje Flyghöjd Skalfaktor Medelfel Ansvarig organisation referenslinje Dimension Slutdatum Del av ursprunglig produktion Kommentar processteg NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 141 av 148 Obligatoriskt sammansatt och samtidigt attribut: Definition: Obligatoriskt underattribut: Definition: Värdemängd: Processteg Referenslinje Sammansatt attribut som beskriver ett separat steg i processen för insamling och behandling av referenslinjens geometridata Metod Referenslinje Den metod som använts för att samla in eller behandla referenslinjens geometridata i det enskilda processteget geodesi konventionell ‐ Referenslinjen är inmätt med konventionell geodetisk metod (avvägning, totalstation) tröghetsnavigering ‐ Referenslinjen är inmätt med tröghetsnavigering (INS). tröghetsnavigering + GPS ‐ Referenslinjen är inmätt med tröghetsnavigering (INS) och GPS‐stöd. GPS, Nätverks‐RTK ‐ Referenslinjen är inmätt med GPS med stöd av en nätverks‐RTK tjänst GPS, differentiell ‐ Referenslinjen är inmätt med differentiell GPS GPS, enkel handburen ‐ Referenslinjen är inmätt med en enkel handburen GPS‐ utrustning fotogrammetri, analytiskt ‐ Referenslinjen är inmätt med analytisk fotogrammetri. Digitaliseringen har skett direkt från mätvärden fotogrammetri, analog ‐ Referenslinjen är inmätt med analog fotogrammetri. Digitaliseringen har skett direkt från mätvärden digitaliserad, skärm, vektor ‐ Referenslinjen har skärmdigitaliserats med en digital karta (vektorkarta) som underlag. Underlaget innehåller linjer representerande vägkanter. digitaliserad, skärm, digital bild ‐ Referenslinjen har skärmdigitaliserats med en digital bild som underlag. Underlaget har utgjorts av digitalt ortofoto eller precisions korrigerad satellitbild digitaliserad, skärm, fotogrammetri ‐ Referenslinjen har skärmdigitaliserats med ett fotogrammetriskt framställt underlag. digitaliserad, skärm, geodesi ‐ Referenslinjen har skärmdigitaliserats med ett geodetiskt framställt underlag. digitaliserad, analogt, fotogrammetri ‐ Referenslinjen har digitaliserats analogt med fotogrammetriskt framställt underlag. digitaliserad, analogt, geodesi ‐ Referenslinjen har digitaliserats analogt med geodetiskt framställt underlag. beräknad ‐ Referenslinjen har genererats genom att med stöd av väg kanterna automatiskt beräkna dess läge. projekteringsdata ‐ Referenslinjen har sitt ursprung från projekterat data eller relationshandlingar annan fångstmetod ‐ Annan fångstmetod har använts för referenslinjen okänd fångstmetod ‐ Metoden med vilken data har fångats är okänd z‐koordinat interpolerad ‐ Värdet för z‐koordinater har beräknats genom interpolering med en höjddatabas transformerat till RR92 ‐ Koordinattransformation till RR92 har genomförts. Ursprungligt koordinatsystem anges av leverantören transformerat lokalt till lokalt ‐ En koordinattransformation från ett lokalt referenssystem till ett annat lokalt referenssystem har genomförts filkonvertering ‐ Data har konverterats från ett filformat till ett annat Granskning och godkännande av befintligt vägnät – befintligt data i databasen har granskats och godkänts NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 142 av 148 Underattribut: Definition: Flyghöjd Flyghöjden i meter för underlaget som använts vid fotogrammetriska metoder Värdemängd: Exempel: 100 – 20 000 meter 4600 Underattribut: Definition: Skalfaktor Skalfaktor för underlaget som använts vid digitalisering Värdemängd: Exempel: 100 – 1 000 000 10 000 Underattribut: Definition: Medelfel Förväntat medelfel för lägesnoggrannhet i XY‐planet för använd datainsamlingsmetod Värdemängd: 0,0 – 100,0 Obligatoriskt underattribut: Definition: Dimension Den eller de dimensioner som angiven metod avser Värdemängd: plan höjd plan och höjd Obligatoriskt underattribut: Definition: Slutdatum Det datum då hantering av data i processteget avslutades Värdemängd: <datum> Underattribut: Definition: Kommentar Processteg Kommentar till processteget Värdemängd: <kommentar> NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 143 av 148 18.2.2 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Parameter 1 Kvalitetskravklass 2 3 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 5 år Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Ansvarig organisation referenslinje Processteg referenslinje Metod referenslinje 14 Flyghöjd 4 Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. 2% 2% 2% 2% Skalfaktor 2% 2% 2% 2% Medelfel 2% 2% 2% 2% Dimension Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Slutdatum Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Kommentar processteg Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% 2% 18.2.3 Insamlingsregler Attributen flyghöjd och skalfaktor Värden för attributet Flyghöjd registreras endast då Metod Referenslinje är fotogrammetri, analog fotogrammetri, analytiskt Värden för attributet Skalfaktor registreras endast då Metod Referenslinje är ett av följande: digitaliserad, skärm, vektor digitaliserad, skärm, digital bild digitaliserad, skärm, fotogrammetri digitaliserad, skärm, geodesi digitaliserad, analogt, fotogrammetri digitaliserad, analogt, geodesi 14 Kraven på fullständighet för attributen Flyghöjd och Skalfaktor hänför sig till de företeelser där de kan anges vilket beror på insamlingsmetod (metod referenslinje) NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 144 av 148 19 KVALITETSKRAVKLASS Denna företeelsetyp lagras inte i databasen. Istället härleds den ifrån företeelsetypen Funktionell vägklass. Syftet med företeelsetypen är att få ett instrument för att kunna följa upp datakvalité på levererade data. 19.1 Kvalitetskravklass 19.1.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Definition: Kvalitetskravklass Indelning av vägnätet för att möjliggöra differentierade kvalitetskrav på olika delar av vägnätet Q‐klass Del av vägnätet som kan ges enhetliga kvalitetskrav Värdemängd: 1 ‐ funktionell vägklass 0 ‐ 3 2 ‐ funktionell vägklass 4 ‐ 5 3 ‐ funktionell vägklass 6 ‐ 8 4 ‐ funktionell vägklass 9 Från‐datum Det datum då företeelsen härleds. Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 145 av 148 20 VÄGTRAFIKNÄT 20.1 Vägtrafiknät 20.1.1 Definition Företeelsetyp: Definition: Obligatoriskt attribut: Vägtrafiknät Beskriver huvudsakligt användningssätt som nätkomponent är ämnad för Nättyp Definition: Typ av vägtrafiknät Värdemängd: Bilnät Cykelnät Från‐datum Det datum då nättypen började gälla Utbredning: Typ Riktning Samtidighet Sträckutbredning Nej Nej 20.1.2 Insamlingsregler Företeelsetypen registreras på alla referenslänkar. Detta är en av de viktigaste företeelsetyperna eftersom den används för att separera olika nättyper. För gator där det finns en trafikregel om gågata skall Nättyp ha värdet bilnät. Detta gäller t.ex. Drottninggatan i Stockholm 20.1.3 Kvalitetskrav Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Vägtrafiknät Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 365 Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Nättyp Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig Oblig. Oblig. Oblig. 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 2% 2% 2% 2% Fullständighet företeelse Fullständighet attribut Tematisk noggrannhet Nättyp Företeelsetillkomst NVDB Specifikation av innehåll ‐ Företeelsetyper, version 5.7 ‐ Sidan 146 av 148 Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90 www.trafikverket.se
© Copyright 2024