ENTROPION Veterinär Linda Tintle, Wurtsboro Veterinary Clinic, U.S.A Vad är entropion och varför drabbas SharPei? Entropion är en ögonsjukdom som kan drabba hundar och rasen Shar‐
Pei är överrepresenterad. Ögat kan vid entropion skadas allvarligt på grund av en onormal inåtrullning av ögonlocken och ögonfransarna in mot ögat. Hos människa är den fibrösa vävnaden i ögonlocket som ger stabilitet och styrka mycket mer välutvecklad än hos hundar. Du kan själv känna den under det övre ögonlocket precis bakom ögonfransarna. Ögonlocket i sig är väldigt tunt och behöver stabilitet och stöd av ögongloben. Om ögat sitter djupt och insjunket i ögonhålan är detta stöd otillräckligt (ibland obefintligt) och ögonlocken kan då rullas inåt och orsaka entropion. Orsaken till att Shar‐Pei hundar drabbas ofta är deras karaktäristiska utseende med hudveck och rynkor som enligt rasstandarden särskilt ska finnas i pannan, på manken och svansroten på den vuxna hunden. Detta utmärkande drag hos Shar‐Pei kallar vi hyaluronosis då utfyllnaden av huden (mucin) till stora delar består av hyaluronsyra. Denna stora molekyl bildar en geléliknande substans som finns nästan överallt i kroppen och har många funktioner, bland annat som utfyllnad mellan kroppens celler. Hyaluronsyra förekommer i synnerhet i hud, ögat och i leder. I fallet entropion spelar hyaluronsyra en avgörande roll på två sätt, dels försvagar den ögonlockskanten ytterligare och dels kan de tunga hundvecken i pannan tynga ner ögonlocket. Entropion kan bland annat behandlas med ”eye‐
tacking”, som är ett kirurgiskt ingrepp där ögonlocket försätts med stygn för att ”rulla ut det” från ögat. Akut entropion kan drabba alla hundar Om ögat smärtar på grund av att det skadats eller irriteras av något så drar sig ögongloben reflexmässigt tillbaka in i ögonhålan. Denna plötsliga förlust av stabilitet för ögonlocket orsakar att ögonlocket direkt rullas inåt och ger upphov till akut entropion. Detta kan uppstå hos alla hundar, även de som aldrig haft problem tidigare med ögonen. En undersökande veterinär kan bedöma om det rör sig om akut entropion med hjälp av ögondroppar som verkar smärtstillande och får ögat att återta sin normala position. Då belastas inte ögat längre av ögonlocket och orsaken till det akuta tillståndet kan utredas. Ibland krävs i dessa fall tillfällig ”eye‐tacking” (kirurgiska stygn sätts i ögonlocket för att lyfta upp det) under några veckor för att ögat ska få vila ordentligt. Allergier och infektioner kan också leda till entropion på det sätt som beskrivet ovan och kan ge bindhinneinflammation och muskelspasmer i ögat. Ju längre en hund med entropion går obehandlad, desto större är risken för kroniska ögonproblem. Den stora mängd hyaluronsyra som många Shar‐Pei hundar har i sin hud, är orsaken till att rasen drabbas oftare än andra, men paradoxalt nog kan en Shar‐Pei som aldrig haft ögonproblem också drabbas av entropion om den plötsligt förlorar hyaluronsyra. Detta kan ske vid till exempel behandling med kortison (eller naturlig utsöndring av kortison vid sjukdom och stress), som tillfälligt hämmar produktionen av hyaluronsyra i kroppen. För en Shar‐Pei innebär detta att ”utfyllnaden” och rynkorna försvinner och nosen (mulen) krymper vilket kan orsaka akut entropion. Ptosis när ögonlocket tyngs ner I rasstandarden för Shar‐Pei hundar i USA kan man läsa: ”Huvudet ska vara stort, men inte överdrivet, stolt buret och täckt med stora rynkor i pannan som går ner på sidorna och ramar in ansiktet”. Hos Shar‐
Pei orsakas ofta entropion av ptosis som är ett resultat av att hunden är oförmögen att hålla uppe ögonlocket ordentligt. Upphovet till denna oförmåga är tyngden från hudvecken på huvudet och/eller deponeringen av hyaluronsyra i ögonlocket som gör detta tyngre. Ögonfransen rullas vid ptosis inåt och irriterar den slemhinna (bindhinnan) som finns till för att skydda ögat. Enligt samma rasstandard skall ögonen vara ”mörka, små, mandelformade, djupt sittande med ett bistert uttryck”. Det man här beskriver som insjunkna eller djupt sittande ögon kan också innebära att ögonlocken förlorat det stöd de behöver från ögongloben. Både i Sverige och Storbritannien har man nu tagit bort ur rasstandarden önskan om en Shar‐Pei med djupt sittande ögon och tunga hudveck i pannan och lagt till ”Ögats eller ögonkanternas funktion får på inget sätt störas av den omgivande hudens rynkor och hårstrån. Det är absolut inte önskvärt med någon form av irritation i ögonglob, bindhinna eller ögonkanter. Ögonen skall vara fria från entropion.” (svensk översättar kommentar. ) En SharPei med tunga hudveck på huvudet som orsakar ptosis då hunden inte inte förmår hålla uppe ögonlocket och det rullas in mot, och skadar, ögat. Valpar särskilt drabbade En Shar‐pei valp har som bekant väldigt veckad hud de allra första levnadsveckorna och kommer att växa ur de mesta av rynkigheten med tiden. Det är hos valpar som flest kirurgiska ingrepp görs för att undvika ögonskador. Valpar som får stygn i ögonlocken har kvar dessa tills de trillar av, inte behövs dem längre eller måste ersättas med permanent kirurgi. Vissa hundar växer ur entropion och har inte problem som vuxna medan andra individer som inte behövde ”eye‐
tacking” som valpar istället kommer att behöva det som vuxna . Ett rinnande eller plötsligt knipande öga ska aldrig ignoreras, inte heller en hund som visar ovilja att helt öppna ögonen. En hund som går med obehandlad entropion utsätts för mycket smärta och det kan vara oerhört svårt att åtgärda om det varit obehandlat länge. I förlängningen kan det innebära att hunden blir blind på grund av skador på hornhinnan eller att ögonbulben helt kollapsar på grund av skadorna. Hunden kan också drabbas av beteendestörningar som aggressivitet och irritation eller sitter helt stilla med igenknipta ögon. En SharPei valp som får ”eyetacking”, kirurgiska stygn för att ögonlocket ska ”rullas ut” från och inte skada ögat. Riktlinjer för uppfödare. ‐ Var observant på vilka valpar som kan behöva ”eye‐tacking”. ‐ Undvik att avla på en hund som behövt ”eye‐tacking” , har överdrivet djupt sittande ögon eller överdriven rynkighet ‐ Håll ordning på hur många avkommor från varje avelsdjur som har varit i behov av ”eye‐tacking” och kommunicera detta mellan uppfödare. ‐ Undvik avla på en hund som ger avkomma som är i behov av ”eye‐
tacking” ‐ Håll kontakt med med valpköpare för att veta vilka avkommor som behövt ”eye‐tacking” ‐ Ha som mål att föda upp Shar‐Pei som inte är i behov av ”eye‐tacking” ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ Texten är översatt och bearbetat av Mia Olsson, doktorand vid Uppsala Universitet som arbetar med genetiska sjukdomar hos Shar‐Pei med hjälp av Åke Hedhammar, och Christopher Martinsen, ansvariga veterinärer för det svenska ”eye‐
tacking”‐projektet. 