Härnösands Medicinhistoriska förening och Birgitta museet 20 år 2013 I arbetet med projektet Härnösands sjukhus – en historia, många berättelser har många personer varit engagerade från såväl Birgittamuseet som Murberget, Länsmuseet Västernorrland och ABM-resurs. Det har handlat om en rad olika insatser av kompetenser från olika områden: • projektskrivning (Märta Molin, Birgitta Lundqvist, Maj-Lis Domeij) • intervjuer och ljudredigering (Inger Stenman, Ann-Sofie Ingman, Birgitta Lundqvist) • dokumentering, fotografering och registrering av sjukhusmaterial (Katarzyna Forsberg, Anna-Greta Linder, Christina Sjögren, Margot Öberg, Birgitta Lundqvist, Björn Grankvist, Johanna Hultin, Maria Öström) • produktion av jubileumsskrift (Birgitta Lundqvist, Maj-Lis Domeij, Ann-Sofie Ingman, Christina Sollén) • publicering av intervjuer, bilder och föremål på Kulturarvsportalen (Johnny Blästa, Björn Grankvist) • intervjuade personer: Ann-Marie Nordlander, Christer Berglund, Anders Kempe, Bengt Ellene, Yngve Nilsson, Maj-Lis Domeij, Birgitta Lundqvist, Britt-Marie Sundsten, Elsy Byström, Eva Näsström, Anna-Lisa Brunnström, Margot Öberg, Ulla Gulliusson och Margareta Bäckström Stort tack för ett gott samarbete! Inför 20-årsjubileet Härnösands Medicinhistoriska förening och Birgitta museet har nu funnits till i 20 år. Det vill vi fira tillsammans med er medlemmar lördagen den 16 mars 2013. Med ekonomiskt bidrag från Riksantikvarieämbetet har styrelsen med förstklassig hjälp av ett flertal medarbeteare vid länsmuseet arbetat fram denna folder. Vi hoppas den ska väcka minnen och intresse hos er läsare. Vår hemsida har kunnat utökas med ytterligare dokumentation, fotografier och ett flertal intervjuer med personal som arbetat vid Härnösands sjukhus och en del som fortfarande är i tjänst. Registrering av museiföremål har påbörjats och kommer att fortgå. I foldern framgår vilka föreläsningar som hållits vid höst- resp. vårmöten samt vilka medlemsresor som gjorts under de gångna åren. Styrelsens förhoppning är att ni alla ska gå in på vår hemsida www.kulturarvvasternorrland.se/ medicin och ta del av nyheterna. Med dessa ord hälsas ni varmt välkommen till jubileet. Styrelsen En medicinhistorisk förening bildas Drygt 20 år har förflutit sedan Härnösands Medicinhistoriska förening höll sitt första årsmöte i mars 1992. Till styrelsens ordförande valdes Ingvar Sundén. Övriga ledamöter blev Ann Marie Nordlander, Hans Melin, Inger Lendin, Svea Wikström, Margot Öberg, MajBritt Johansson, Ulla-Britt Dynesius och Birgitta Lundqvist. Till revisorer och revisorssuppleanter valdes Carina Strömberg, Eva Häggqvist, Eva Waldehagen och Doris Åslin. Den nyvalda styrelsen hade att ta itu med de rent formella uppgifterna vid en ny förenings tillblivelse. Vid sidan av detta var det viktigt att börja planera för sjukhusets 100-årsfirande 1993, och att iordningställa en medicinhistorisk utställningslokal. En jubileumskommitté, en utställningskommitté och en festkommitté utsågs att svara för planeringen inför 100-årsfirandet. Tack vare dåvarande direktionens ordförande Ingvar Sundén och Härnösands sjukhus förvaltningsledning kunde föremål ur sjukhusets historia presenteras i ett antal montrar i centralhallen och på olika avdelningar och mottagningar redan under 1990-talets första år. Inför jubileet fick de före detta jourrummen och syrummet på vinden i sjukhuset tas i anspråk för en medicinhistorisk utställning. Lokalerna fick en enkel restaurering utan att den gamla lokalindelningen förändrades. Ett omfattande arbete med urval och rengöring av alla föremål utfördes av personerna i utställningskommittén. Ambitionen var att visa upp gamla instrument och annan utrustning som fanns bevarad lite överallt i olika förråd i sjukhuset. En hel del äldre medicinsk litteratur och utbildningslitteratur, som donerats av enskilda personer som på olika sätt haft anknytning till sjukhuset och sjukvården, togs om hand. Det medicinhistoriska museet fick namnet Birgitta museet. Det består av fem rum och entréhall. Rummen är uppbyggda som vårdrum, mottagningsrum, operationssal samt ett rum med medicinska föremål i montrar och ett medicinskt bibliotek. Lokalerna stod iordningställda med alla föremål på plats vid årsskiftet 1992-93. Birgittamuseet öppnar Birgittamuseet invigdes 1993 – 100 år efter det sjukhuset byggdes på nuvarande plats. För invigningen den 28 januari 1993 svarade dåvarande landstingsordförande Kurt Jansson i närvaro av föreningens medlemmar och ett stort antal inbjudna gäster och andra intresserade personer. Museet har sedan dess tack vare frivilliga insatser av medlemmar och styrelse under många år hållits öppet under några dagar i juni, juli och augusti och efter överenskommelse andra tider under året. Numera visas museet efter överenskommelse. Enskilda besökare från hela landet, och även från utlandet har visat stort intresse för samlingarna. Varje år har också ett flertal grupper från olika skolor varit återkommande besökare. Vårdskoleelever, sjuksköterske- och läkargrupper har i samband med sina träffar besökt museet. Många lokala föreningar och även föreningar från andra orter har med intresse tagit del av samlingarna. En omfattande fotoutställning, ”Vanföreanstaltens lokaler och verksamhet” finns också att beskåda på museet. De första 10 åren Birgittamuseet och medicinhistoriska föreningen firade 10-årsjubileum den 29 mars 2003. I samband med firandet presenterades jubileumsboken, som omfattade de 10 första åren. I den finns samtliga föredrag som hållits samt ett antal yrkesberättelser av trogna medlemmar som påminner om sjukvården åren mellan 1950-1990. Några exemplar av boken finns fortfarande kvar till försäljning. Vid jubileet medverkade bland andra Ingvar Sundén, en eldsjäl för föreningens och museets tillkomst och Curt Jansson, som också var med vid invigningen av museet. För musik svarade Treo med komp/Claes-Erik Norén och elever från Kapellsbergs musikskola. Eva Näsström underhöll med roliga inlägg och hade dagen till ära skrivit en speciell visa där deltagarna kunde sjunga med. Mycket fint, trevligt, roligt, god mat och fina uppträdanden var de genomgående kommentarerna efter jubileet. Ordförande har ordet Härnösands Medicinhistoriska förening och Birgittamuseet håller den 16 mars 2013 sitt 20 årsjubileum. Den här skriften ger i några penseldrag information om det goda arbete som gjorts under de senaste 20 åren. Den visar även vägen in i framtiden med gränsöverskridande samarbete med bland annat länsmuseet och ABM-Resurs. Detta gemensamma förhållningssätt säkerställer en för framtiden bevarad och trygg dokumentation för kommande generationer. Sjuk och hälsovård utgör grundläggande fundament i allas våra liv. Dagligen förekommer i media omfamnande goda synpunkter, men även ibland berättigad kritik. I dessa tider av snabba omställningar har Härnösands Medicinhistoriska Förening och Birgittamuseet stor betydelse. Här finns ett forum för att se den närmast ofattbara utveckling som hälso- och sjukvården genomgått av såväl personell som medicinteknisk natur kombinerat med ett stort antal mediciner, och där synen på omvårdnad snarast har revolutionerats. Sedan starten har många ideella insatser gjorts via en engagerad styrelse och intresserade medlemmar. Jag vill framföra mitt stora tack till alla dessa personer och hoppas på fortsatt medverkan under kommande år. Tore Höglund, ordförande Föreningen 2013 Föreningen har idag runt 130 medlemmar. Under alla år har föreningen ordnat höst-och vårmöten med fina föredrag av föreläsare som tidigare arbetat vid sjukhuset. Även de som arbetar idag har bidragit med aktuella ämnen. Flera andra uppskattade föreläsare har också medverkat. Föredrag från de senaste tio åren finns inspelade och dokumenterade, men inte utgivna i bokform. Nya Lasarettet 1893 – Arkiven berättar är en samlad dokumentation av Inger Lendin, som arbetade vid sjukhuset som läkarsekreterare under 1950-1990 talet. I samband med julskyltningen1998 anordnade föreningen en utställning med tidigare överläkaren Bruno Fernströms tavlor och träsnidare Harald Boströms skulpturer. Utställningen blev mycket välbesökt och visades under två veckor i Sparbankens hus nere på Skeppsbron. ”Gådeåhultaren” Harald Boström född 1898 vistades som patient under många år på Gådeå sjukhus. Där kom han bland annt att ägna sig åt träsnideri och skapade en rad olika figurer. En del av dem utförde han i olika versioner. Han medverkade i en utställning i Paris 1950 och fick goda recensioner. I Expressen i samband med utställningen stod bland annat detta att läsa intill en bild av hans skulpturer: ”Träskulpturer utförda i massivt block av Harald Boström, född 1898, som sedan 1923 med några få års undantag vistats på Gådeå sjukhus, Härnösand. Han var måleriarbetare till yrket, men tog upp konstmålandet när han 1934 återinfördes på sjukhuset. Så småningom slog han sig på snideri och träskulptur med stor framgång sedan han 1942 upptäcktes av en konstintresserad läkare. Hans kärva kantighet påminner mycket om Döderhultarens” Harald Boström kallades bland annat ”Gådeåhultaren” och medverkade genom skulptören Sven Lundqvists försorg även vid en utställning på Waldemarsudde. Det var den konstintresserade läkaren J Agander som stimulerat Boström till skapande verksamhet. Överläkaren Bruno Fernström var en annan av hans tillskyndare. Hans son Ingemar Fernström har berättat om hur hans far ofta besökte Harald Boström på Gådeå sjukhus. Han fick inte möjlighet att köpa skulpturerna, sådana var reglerna. Däremot kunde han byta trägubbarna mot målarfärg, snus och tobak. Harald Boström avled 1969, men figurerna finns kvar. Idag ingår de som en del i Birgittamuseets samlingar. Medlemsresor Under åren har föreningen företagit ett flertal medlemsresor till intressanta platser och utställningar. Första resan gick till SVAR i Ramsele. Övriga resor har gått till Örnsköldsviks museum, Hedbergska museet och Gene fornby. Älftagården i Jättendal och Stenegården i Järvsö samt Norrbyskär är också mycket uppskattade besök. Besök vid det stora Medicinhistoriska museet i Klockhuset i Skadom Mus-Olles museum och Jamtli Uppsala och Medicinhistoriska museet i Umeå samt Olofsfors bruk var intressanta och lärorika upplevelser. Under de senaste åren har resor gått till Österåsens hälsohem, Klockhuset i Skadom, Ytterlännäs gamla kyrka, Textilarkivet i Sollefteå, Mus-Olles museum i Yttreån samt Jamtli i Östersund. Projekt Härnösands sjukhus Föreningen har erhållit medel från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) för att dokumentera museets olika samlingar av föremål, fotografier mm. I samarbete mellan Murberget, Länsmuseet Västernorrland, ABM Resurs och Härnösand Medicinhistoriska förening har ett projekt genomförts med syfte att dokumentera och registrera samlingarna vid museet, samt att samla in berättelser som kan ge en bild av sjukvårdens historia i Härnösand. Där är det möjligt att ta del av Fritz Kaisers och Bruno Fernströms fotoalbum som finns i föreningens ägo. Det är också möjligt att lyssna till intervjuer som har gjorts med representanter för olika yrkeskategorier som jobbat vid sjukhuset. En bildvägg från museet och även provinsialläkarens berättelser finns att tillgå på webben. Där är det också möjligt att se utställningsskärmar med foton från Vanföreanstalten och montrar med allehanda föremål. Materialet finns att tillgå på den så kallade Kulturarvsportalen med adress: http://www.kulturarvvasternorrland.se/ artiklar/medicinhistoria Gift, för övrigt frisk Tidigare full frisk man Journalgroda Journalgroda 20-års-jubileum 2013 I mars månad 2013 är det åter dags för ett jubileum där medlemmarna tillsammans med inbjudna gäster ska fira de 20 år som föreningen och museet funnits till. Styrelsen består idag av följande personer: ordförande Thore Höglund och övriga ledamöter är Margot Öberg, Maj-Lis Domeij, Erik Domeij, Eva Melander, Anna-Greta Linder, Kjell Näslund, Christina Sjögren och Birgitta Lundqvist. Styrelsen planerar för ett program, som förhoppningsvis ska uppmuntra alla och minnas de gångna 20 åren. Härnösands Medicinhistoriska förenings stadgar: §1 Härnösands Medicinhistoriska förening har som ändamål: att stimulera intresset för medicinens och närbesläktade vetenskapers historia ur både allmän och lokalhistorisk synpunkt. att verka för spridning av dessa intressen genom föredrag och skrifter. att bevara värdefull äldre utrustning för utställnings- och museiverksamhet. Föreningen skall i sin verksamhet sträva efter samarbete med Landstinget Västernorrland, hälso- och sjukvårdens verksamheter och andra enheter med intresse för föreningens syfte. §2 Var och en som är intresserad av föreningens syfte är välkommen som medlem. Årsavgiften bestäms av årsmötet. Föreningen finansieras i övrigt av bidrag, donationer och gåvor. Vänstersidig hemipares bilateralt Journalgroda Är helt övertygad om att hon bör fortsätta äta livet ut Journalgroda §3 Styrelsen består av högst 7 och lägst 5 ledamöter samt 2 suppleanter varav ordförande väljes av årsmötet. Ordförande väljes på 1 år och övriga ledamöter på 2 år. Suppleanterna kallas till styrelsesammanträdena. 2 revisorer och 1 revsorsuppleant utses att granska styrelsens förvaltning och räkenskaper, som förs per kalenderår. Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör var för sig. §4 Föreningen avhåller möten minst 2 gånger per år, varav vårmötet kallas årsmöte, vid vilket styrelseledamöter, revisorer och valberedning väljes. Årsmötet skall äga rum senast före mars månads utgång. Kallelse skall ske senast 2 veckor före årsmötet. Patienten får gin och morfin intravenöst Journalgroda I samband med frukost: patienten kräktes upp en hel rondskål Journalgroda Sjukhushistoria i korthet Härnösands sjukhus invigdes på nuvarande plats 1893. Lasarettsöverläkare var då Gustaf Ekehorn, sedermera professor vid Serafimerlasarettet och även vid Uppsala lasarett. Han bidrog i hög grad vid lasarettets tillblivelse. Ekehorn efterträddes av överläkare Fritz Kaiser 1898-1933. Därefter övertogs överläkartjänsten av Bruno Fernström mellan åren 1933-1953. Efter honom blev lasarettet uppdelat och till överläkare på medicin utsågs Thor Sällström och på kirurgen Kjell Lauritsen. Därefter kom Hans Melin till medicin och Göran Gärdes till kirurgen. De sista åren innan förändringarna vid sjukhuset tog vid var Anders Kempe och Mats Wirén överläkare för medicin- respektive kirurgklinik. Verksamheten hade under alla år utvecklats och hade ett gott rykte vilket bland annat innebar att sjukhuset var en eftertraktad plats för läkarstuderande under utbildningstiden. En intressant del av historien är det stora antalet hjärtoperationer som genomfördes i samarbete med universitetssjukhuset i Umeå och Scandinavien Heart center 1989-1993. Härnösands sjukhus hade också den första magnetröntgenkameran i länet som kunde införskaffas genom bidrag från anställda och sponsorer. Som mest fanns 90-talet patienter på medicinavdelningen och lika många på kirurgen. I slutet av årtiondet började avvecklingen av Härnösands sjukhus och därmed samtliga vårdplatser. Istället började uppbyggnaden av den så kallade Närvården där samtliga mottagningar skulle införlivas. Idag, 2013 har avvecklingen fortskridit. Vid sidan av vårdcentralen finns endast medicinsk mottagning med ortopedi och urologi i begränsad omfattning, enstaka dagar. Ögon- och röntgenundersökningar genomförs i mindre skala än tidigare. Detsamma gäller för psykiatri, barnmottagning, medicinsk rehabilitering, sjukgymnastik och arbetsterapeutbehandlingar. Blodgivarmärke instiftat i Härnösand 1938 Överläkare Bruno Fernström utformade i samarbete med guldsmed Ragnar Wahlberg, Härnösand ett blodgivarmärke att tilldela en blodgivare som hjälpt en människa i behov av blod. När en blodgivare har lämnat blod en gång får den märket i silver, efter tre gånger i guld.” Tilläggas kan att blodgivningsmetoderna, blodgruppernas indelning och hur blod från djur till människa redan gavs på 1400-talet finns att läsa om i artiklar som finns tillgängliga på Birgittamuseet. I en tidningsartikel från 1938 berättar Bruno Fernström bland annat: ”För att kompensera blodgivarens besvär och obehag vilka dock äro ganska ringa, har lansting och städer i allmänhet i sina medicinanslag en penningsumma, som blodgivaren får efter blodgivningen, om han ej är nära släkt med patienten. Det finns dock många personer, som av rent etiska skäl giva sin nästa blod utan att lösa ut penningsumman. Det är framförallt med tanke på dessa, men även med tanke på de som få betalt , och kanske väl behöva den förvärvade slanten, men även behöva uppmuntran, som hos mig, sedan flera år tillbaka mognat den tanken att starta Blodgivarmärket består av en lagerkrans, i vilken blodett blodgivarmärke, som blodgivaren får som givarens röda hand håller i mottagarens vita. Ovanför minne av, att han hjälpt en människa som varit i händerna ett kors som symboliserar sjukvården. nöd. Några roliga minnen Gustaf Åkerström, som anställdes 1947 som kontorist och sedermera som kansliskrivare och sjukhuskassör vid sjukhuset har vid intervju berättat bl.a följande: – Vid sjukhuskontoret var det vid den tiden 3 anställda samt husmor och biträdande husmor. – Gustaf skötte lönerna och bokföringen (dubbel italiensk). Gustaf tjänade 478 kr/mån när han började. Ett sjukvårdsbiträde tjänade 1948 313:60 per månad. – Ett måltidskort – frukost, lunch och middag kostade 1950-52 53 kronor/mån. Hyran för ett rum kostade 40-45 kr/mån. Vid gyn undersökning finner man vänster stortå inflammerad Journalgroda Gratis byte till rent sänglinne en gång/vecka samt fria arbetskläder ingick som förmån. – Kontoret hade öppet för besök mellan 10.00 –15.00. Före 10.00 stod ofta syster Frida Svanholm och syster Helga Östlie utanför och knackade och ropade: Öppna dörren Lundgren klockan är 10.00 – men Lundgren brukade hålla dem litet på sträckbänken. De skulle lämna in utskrivningssedlar. – En annan viktig regel var att aldrig ringa syster Rut på 4:an före klockan 11.00. Många roliga incidenter finns att förtälja från tidiga 40-50 talet. I övrigt hänvisas till originaljournal som ej kan återfinnas Journalgroda Från vänster: Sjuksköterske uniform från 1960-talet. Nutida arbetsdräkt. Högtidsdräkt s.k. ”frack”, som användes främst vid jul- och påskhelg. Ur föreläsning för sjuksköterskeelever år 1936 – Sjuksköterskan skall iaktta varsamhet vid öppnandet och stängande av dörrar. – Hon skall gå med hurtiga, tysta, lätta bestämda steg och aldrig använda knarrande skor. – Hon skall tala med låg tydlig stämma, icke viska utom i särskilda fall. – Har hon en ledig stund bör hon sitta ned hos patienten, dock ej på patientens säng. – I sjukrummet skall sköterskan vara aktsam och ej stöta mot något. – Hon skall sätta ifrån sig allt varsamt och tyst, detta är lätt om hon tar med ena handen under föremålet och känner efter avståndet medan hon sätter ned ena handen först. – Sjuksköterskan bör enligt stadgarna vaka över att det inte ligger mer än en patient i varje säng. – I förhållande till läkaren har sköterskan underordnad beroendeställning. – Hon skall vara hövlig, hänsynsfull, tillmötesgående, strängt disciplinerad, detta sistnämnda även om läkaren visar mycken vänlighet och förtroende. – Sköterskan bör, då hon tilltalas eller talar med läkaren, resa sig upp och ej förbli sittande eller intaga en självsvåldig ställning. – Även om sköterskan har mångårig erfarenhet, får hon aldrig mot läkaren öva någon kritik eller komma med invändningar, ty hon är ej vuxen att följa hans arbete och känna skälen för hans handlingssätt. – Sköterskan bör värna om det förtroende patienten hyser för läkaren och får aldrig inför patienten förvåna sig över läkarens ågöranden. – Vilken skada vore det ej om patientens förtroende till läkaren bleve undergrävt. – Sjuksköterskan skall i sitt arbete: - Alltid finnas – aldrig vilja synas aldrig vara ur vägen – aldrig i vägen. Föreläsningar vid medicinhistoriska föreningen 1992–2003 Hans Melin Minnen från sjukvården Niko Nägele Minnen från psykiatrin Ingmar Fernström Bruno Fernström-överläkare 1933-1953 Allan Tamm Min verksamhet som kirurg i Härnösand 1962-1970 Lars Ander Konung Oskar II jubileumsfond och TBC-kampen Kerstin Ågren Mitt yrkesliv som kvinnlig läkare Peter Paul Heineman 14 år vid klagomuren Anders Kempe Diabetes Claes Erik Norén Ett barnläkarliv med variationer Claes Ehinger Distriktsläkare under -70, -80, -90-talet Ingegerd Dellenlöv Min tid som narkossjuksköterska Hans Melin Sjukdomsnamn i gamla tider Svante Nordell 100 år av ögonsjukvård Svea Wikström Sjuksköterska i I- och U-land Bengt Henrik Holmberg Glimtar ur neurologins historia Kristina Hemmingson Barnläkare – Tant ”farbror doktor” Margareta Rödén Ortopedi förr och nu – Benskörhet och frakturer Lars-Olof Hemmingson Hjärtsjukdomar - behandling förr och nu Sten-Åke Arenlid Urinvägarnas sjukdomar – behandling förr och nu Per Skude/ Siv Ellert-Granström Reumatologi ur ett historiskt perspektiv Aktuell och kommande farmakologisk behandling Karl Erik Fichtelius Uppriktig medicinhistoria enligt Diogenes Inger Lendin Axplock från ”forntiden” och framåt Birgitta Lundqvist Från sjukvårdsbiträde till sjukvårdssekreterare Eva Näsström Husmors flickor Margot Öberg Vården, min passion Samtliga dessa föreläsningar och mycket annat finns att läsa i boken ”Härnösands Medicinhistoriska förening – Birgitta Muséet 10 år”. Boken finns i begränsat antal att köpa. Föreläsningar 2003–2012 Anders Pokosta Apotek förr och nu Lars Thorén Kirurgi förr och nu samt Medicinhistoriska muséet i Uppsala Jon Olovsson Från Wilhelm Conrad Röntgen till modern Bilddiagnostik Margareta Östling Hörselvården förr och nu Lena Carlsson Från kräftans tid till cancer idag Staffan Salmonsson Primärvårdsarbete lokalt och globalt, förr och nu Anders Holmgren Hjärtkirurgi – en ung verksamhet Eva Oskarsson Demens och Altzheimer Lars Blad Tuberkulos i tid och rum Christer Andersson Lappmarksdoktorn Einar Wallquist och norrländska sjukdomen Porfuri eller s.k. Arjeplogssjukan Lennart Svanholm Ambulanssjukvård igår, idag och i morgon Annika Dahlqvist Kosten som ger oss en bättre hälsa och viktkontroll Bo Enheim Fritt vårdval Thore Höglund Infektionssjukdomar genom tiderna Matthias Brian Hospicevård – historien fram till Mellannorrlands Hospice Astrid Fjellström 100 år med Altzheimer Kjell Näslund Mina 6 år på Jokkmokks sjukstuga Anders Kempe Diabetesvård idag Darek Sarota Endoskopi i praktiken Dessa föreläsningar finns inspelade och dokumenterade. De finns tillgängliga att ta del av i Birgittamuseet. Kontroll av nytt Hb när pat. ätit upp järnburken Journalgroda I juni månad i samband med en attack av diareé förlorade patienten sin ring Journalgroda Mikroscop Reichert, Wien Birgitta-Museet, Härnösands sjukhus 871 82 Härnösand www.kulturarvvasternorrland.se/medicin