1 (6) Digisam Datum 2014-01-28 Nätverksmöte 2 rörande myndighets/institutionsvisa planer Armémuseum den 23 januari 2014 Minnesanteckningar I torsdags, den 23 januari, höll Digisam det andra av tre planerade nätverksmöten för att diskutera gemensamma frågor kring arbetet med de planer som på regeringens uppdrag ska presenteras av 23 kulturmyndigheter/institutioner senast vid utgången av år 2015. På dagens möte introducerades Digisams arbete med rättighetsfrågor, och vissa oklarheter i uttolkningen av frågeschema/mängdmatris reddes ut i gemensam diskussion. IPR-processen Mötet inleddes med att Catharina Ekdahl, som arbetar deltid på Digisam sedan i november 2013, presenterade det planerade arbetet med det vi kallar IPR-processen (intellectual property rights). Materialfokus i arbetet är fotografi, men Digisam kommer också att tillsammans med KB/Göran Konstenius initiera ett annat projekt kring AV-frågor. Under första halvåret 2014 kommer två arbetsgrupper, Referensgruppen och den partssammansatta Avtalsgruppen, att arbeta parallellt med att dels formulera råd och riktlinjer till myndigheter/institutioner, och dels utforma villkor för ett avtalslicensbaserat ramavtal. Tanken är att ramavtalet ska kunna reglera de rättigheter som institutionerna behöver för att göra sina bildsamlingar tillgängliga digitalt. Viktigt att påpeka är att Digisam inte kommer att vara avtalsslutande part, och att de ekonomiska förutsättningarna för överenskommelser kommer att tas upp till diskussion först då enighet nåtts om användarvillkoren. Arbetsmodellen utgår från erfarenheterna av arbetet med MU-avtalet där Kulturrådet för statens räkning förhandlat fram ett ramavtal för utställningsersättning med rättighetsorganisationerna. Hur eventuella ersättningar sedan ska utformas återstår vidare att diskutera, det finns säkert flera tänkbara modeller. Kanske kan man tänka sig ett system som liknar biblioteksersättningen? Kanske kan man i så fall räkna på vilka material som verkligen nyttjas, och inte bara publicerats? Bland avtalsfrågor som kom upp på mötet kan nämnas: • Vad gäller för material med utslocknade rättigheter? Det som är fritt kan redan användas utan klarering eller kostnad, och sådana material faller utanför avtalslicensen. • Vad är det för skillnad mellan avtalslicenser och BUS redan befintliga arkivavtal? Den stora skillnaden är att avtalslicensen kommer att omfatta SAMTLIGA rättighetshavare inom ett Postadress: Krigsarkivet, 115 88 Stockholm · Besöksadress: Banérgatan 64, Stockholm · Telefon: 010-476 70 00 · Telefax: 010-476 75 20 · E-post: [email protected] · Internet: www.digisam.se · Organisationsnr: 202100-1074 2 (6) visst konstområde (t ex bildkonst) antingen dessa är medlemmar i en rättighetsorganisation (t ex BUS) eller inte. • Om Digisam genom avtalsgruppen får fram ett ramavtal, hur lång tid behövs sedan för att klubba formella överenskommelser mellan institutioner och rättighetsorganisationer? I den bästa av världar redan i år, men som i alla förhandlingar beror det lite på hur väl man kommer överens. Bland frågor som kommer att hanteras inom Referensgruppen kan nämnas: • • • Vad gäller för avfotografering av t ex en målning? Vad gäller rörande ljudinspelningar? Har inspelaren rättigheter till banden? Vad gäller rättsligt om intervjuade personer spelats in utan samtycke? Vilka råd kan ges när det gäller Creative Commons-licensiering? Det juridiska projektet finns mer utförligt presenterat på digisam.se under pågående arbete. Följ oss där! Hur väl fungerar upphovsrätten idag? Catharina Ekdahl pekade vidare på EU-kommissionens öppna Public Consultation on Copyright Rules. Det är ett av de viktigaste dokument som lagts fram inom området upphovsrätt och det är av avgörande betydelse att så många organisationer som möjligt svarar kommissionen OBS senast den 5 februari. Konsultationen ställer åttio frågor, men man behöver inte svara på alla och det finns även möjlighet att lämna individuella – eller till och med anonyma – svar för den som så önskar. Digisam kommer att publicera sina egna svar på digisam.se, och rekommenderar alla som vill att använda dem som underlag för sina egna skrivningar. Frågeschema och mängdmatris Uppdaterat underlag finns här: http://digisam.se/index.php/pagaende-arbete/myndighets-och-institutionsvisa-planer. Stor osäkerhet tycks råda om själva de grundläggande begreppen i uppdraget. Kan man t ex skriva en plan om man inte har en strategi? Hur förhåller sig planen och strategin till målet med verksamheten? Vad innefattas i digitalisering och hur ska man förhålla sig till den vidare övergången till e-förvaltning, e-arkiv och digitala verktyg i alla typer av verksamhet? Digisam tar fram en förklarande ordlista för följande begrepp: • Vision • Mål • Plan • Strategi 3 (6) • • Riktlinjer Policy Fokus i arbetet med planerna ligger som Digisam ser det primärt på kulturarvsmaterial, inte på de allmännare e-frågor för en effektivare statsförvaltning där aktörer som E-delegationen eller Riksarivet/EARD har en tydligare roll. Gällande vad som ska räknas in i vad myndigheten förvaltar får man göra en avvägning av hur arbetsmaterial etc ska räknas in, det beror lite på myndighetens generella rutiner för bl a arkivering. Gällande myndighetarkiv gäller att myndigheter och institutioner under punkt 1.3 bör besvara frågan och redovisa de delar av myndighetsarkivet som har direkt bäring på kärnverksamheten, t ex föremålsbilder eller utställningsdokumentation. Administrativa stödsystem för ekonomihantering och personaladministration är naturligtvis också viktiga för myndigheter och institutioner, men inte i anslutning till just detta uppdrag. Gällande ouppordnat material, föremål som ännu inte accederats etc – gör ett överslag av omfånget och ange tydligt att siffrorna är uppskattade värden. Gällande digitalt födda material ska de anges som del av den digitala samlingen, och så fort de är en del av samlingen hanteras på samma sätt som sådana digitala filer som går tillbaka på analoga original. Övriga frågor Tillsammans med Peter Krantz (då konsult, nu CEO på KB) har Digisam formulerat övergripande principer som bör vara vägledande i allt arbete med digitalisering, tillgängliggörande och bevarande. Vi hoppas att dessa principer också ska kunna utgöra ett stöd i ert arbete med planerna. Principdokumentet är för närvarande i beredning inom Digisams styrgrupp och kommer senast 1 februari att publiceras på Digisams blogg för feed-back och synpunkter. Föreslogs gemensamt högtidlighållande av Public Domain Day, årligen den 1 januari. Då finns en chans att fritt tillgängliggöra material som i och med årsskiftet blivit fritt att använda, och eftersom de flesta myndigheter och institutioner sannolikt har några sådana resurser skulle det vara ett bra tillfälle att slå sig ihop. Diskuterades även andra möjligheter att samarbeta kring tillgängliggörande på t ex vissa teman, jubilarer eller historiska händelser. Mötet ställde frågor om framtiden och den är som vanligt skriven i stjärnorna. Digisam är en tidsbegränsad verksamhet som löper ut i och med årsskiftet 2016. Innan dess ska förslag lämnas till regeringen på hur arbetet i sektorn kan drivas vidare så resurseffektivt som möjligt. Förslag ska också lämnas på hur sekretariatets uppgifter bör hanteras framgent. Statskontoret har nyligen fått regeringens uppdrag att genomföra den planerade utvärderingen av Digisams verksamhet. Det arbetet inleds i dagarna och rapporteras före midsommar. Digisam kommer sedan att ges möjlighet att lämna svar på utvärderingen. 4 (6) Mötet framställde önskemål om fortsatta nätverksmöten som stöd i arbetet med planerna, under perioden fram till december 2015, och Digisam vill gärna tillmötesgå denna önskan. Återkommer i frågan nästa gång vi ses. Nästa möte i nätverket blir hur som helst onsdagen den 19 mars klockan 13-17, på Livrustkammaren vid Slottsbacken i Gamla stan. Separat inbjudan kommer. Moa Ranung & Johanna Berg, Digisam Tidplan: 2014 Mars Nätverksmöte 3 på Livrustkammaren Maj Myndigheter/institutioner lämnar underlag till Digisam Sep/Okt Digisam bjuder in till rundabordssamtal på ledningsnivå, med utgångspunkt i sammanställt underlag 2015 December Myndigheter/institutioner lämnar enligt uppdrag sina planer till Regeringen 5 (6) Deltagare Marinette Kristina Fogde Berg Markus Carl-Niclas Blomfeldt Odenbring Susanne Karin Sellei Nilsson Magdalena Susana Youssefi Mendoza Brackenhoff Bitte Kronkvist Magdalena Ulrika Ulf Gram Sundberg Bodin Karin Kevin Matilda Anna-Lena Jan Margareta Johan Teddy Johanna Karlsson Holston Karlsson Olsson Östergren Carlsson Schuisky Hallingström Forsberg Sofia Svalmark Sophia Laurin Lamin Klara Ingrid Kivelä Wahlström Hall Roth Eva Hult Magnus Johansson David Jansson Arbetets museum Arkitektur- & designcentrum Filminstitutet Institutet för språk och folkminnen Kungl biblioteket Livrustkammaren, Skokloster slott och Hallwylska museet Moderna museet Moderna museet [email protected] [email protected] Myndigheten för tillgängliga medier Nationalmuseum Nordiska museet Nordiska museet / Kultur-IT NRM NRM RAÄ Riksarkivet Riksarkivet, Visby Riksutställningar Skansen Skansen Statens försvarshistoriska museer, Armémuseum Statens försvarshistoriska museer, Flygvapenmuseum Statens historiska museer Statens konstråd Statens konstråd Statens maritima museer Statens maritima museer Statens museer för världskultur Statens musikverk [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 6 (6) Pia Sofia Nyström Seifarth Statens musikverk Tekniska museet [email protected] [email protected]
© Copyright 2024