ANA - l y s e n Organ för FMV Släktforskarförening Nr 1/2010 Ordföranden har ordet Släktforskartermer II Nu har julledigheten passerat och många av er har kanske haft tid att släktforska lite grann. Har du inte haft tid, saknat inspiration eller kunskap så finns alla möjligheter att komma igång nu när vi startar upp vår verksamhet med ett intressant program. Tanken är att det ska vara givande både för dig som är ny inom släktforskning och för dig som har hållit på ett tag. Vi planerar både rena nybörjarseminarier och fördjupningsträffar inom olika områden. I februari får vi besök av Arkiv Digital, som kommer att visa sin bilddatabas som är ett av flera tillgängliga verktyg för släktforskare som finns på Internet. Ser fram emot många givande träffar under 2010 i FMV’s nyaste förening. Johanna Vi fortsätter med fler begrepp som man bör känna till. Denna gången behandlar vi några ord ur kyrkoböckerna. Styrelsen informerar Testis, test.: fadder, vittne. Suscepta, susc.: den som bar barnet till dopet Ibidem, ibid.,ibm: på samma ställe. Absolverad, abs.: fått syndaförlåtelse tex efter födelse av oäkta barn (obs att abs. Även kan betyda absens) Absens, abs.: frånvarande Copulati: vigda Ejusdem, ejusd.: samma (t.ex. dag eller månad). In loco, loco: på platsen Natus: född Pagina, p, pag.: sida Sub: under Supra: ovan Ut supra: som ovan Hur börjar man släktforska? Medlemsträffar 24 februari kl 16.00-18.00 i Skokloster. Niklas Hertzman från Arkiv Digital informerar. Vårens medlemsträffar 2010 är planerade till 23 mars (årsmöte), 22 april, 25 maj och 16 juni. Program fastställs efter infomötet. Medlemsavgift 2010 Medlemsavgiften är fastställd till 100 kronor. Erläggs till kassören snarast. I. Börja med att prata med de gamla släktingarna Vi börjar med att ge samma råd som finns i alla böcker och kurser i ämnet. Böckerna och andra handlingar i arkiven finns kvar 1 men det gör inte de äldre släktingarna. II. Ange källa. Råd nummer två är lika självklart som det låter. Skriv alltid ner var du fått din uppgift ifrån. Så noggrant som möjligt. Tro inte att du kommer ihåg. III. Notera vem som är vem på gamla foton. Nästa råd handlar om gamla foto och andra handlingar som finns där hemma och hos släktingar. Skanna gärna in dem så att de bevaras, eftersom foton bleknar (alldeles särskilt gamla färgfoton). Notera om det går att få fram namnen på de som finns på fotot. IV. Håll ordning. Systematik är grunden för all släktforskning. Det blir snabbt massor av materiel som det gäller att hålla ordning på. Skaffa gärna ett dataprogram som stöd. Vi tipsade om programmen DISGEN och Min Släkt i förra numret av ANA-lysen. Nu har även ett populärt program som heter Holger kommit i en helt ny version som fungerar med XP, Vista (32/64-bit) och Windows 7 (32/64-bit). Programmet finns på www.holgerdata.se V. Läs böcker och gå på kurs När släktingarna och byrålådorna har sagt sitt är det dags att börja i arkiven. Läs någon bok om hur man gör och gå gärna en studiecirkel, så går det mycket lättare sedan. En mycket bra bok, som används på många kurser är Släktforska Steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson. Den finns även att låna på biblioteken. Några bra Internetlänkar Släktforskarportalen Rötter: www.genealogi.se Nättidningen RÖTTER ges, sedan 1996, ut på Internet av Sveriges Släktforskarförbund. Den vänder sig både till nybörjare och mer erfarna forskare och har tre huvudsyften: ° Sprida kunskap ° Skapa kontakt ° Främja debatt Riksarkivet: www.riksarkivet.se Lite om Namn och Namnformer Idag följer ofta samma efternamn från generation till generation, men detta är en 1900-talsföreteelse. Det vanliga var tidigare att faderns förnamn bildade barnens efternamn t.ex. om fadern hette Anders i förnamn fick sönerna heta Andersson och döttrarna Andersdotter. Kvinnorna bar även detta efternamn sedan de gift sig. Detta kallas patronymikon. Även matronymikon efter moderns förnamn har förekommit. Riksarkivet, inkl krigsarkivet, och landsarkiven är från 1 januari 2010 en gemensam myndighet med namnet Riksarkivet . FöreningsInfo FMV SLÄKTFORSKARFÖRENING Interimsstyrelse Ordförande: Johanna Lindquist, AK Flyg &Rymd Vice Ordförande: Christer Thorsson, Infra Kassör: Monica Lundin, VLS/EkFi Sekreterare: Birgitta Edman, AK Flyg & Rymd Ledamot: Mats Johansson, SML Ledamot: Mats Westin, SML Revisor: Maud Bengtsson, SML Revisor: Ewy Johannesson, AK Sjö ANA-lysen Mats Johansson Mats Westin Länsstyrelserna avgjorde namn- Även SVAR, som är en avdelning i Riksarkivet där du kan beställa uppgifter ur Riksarkivets digitala arkiv, register och sökdatabaser, nås via denna sida eller direkt på www.svar.ra.se ning infördes bestämmelser om när nytt släktnamn fick antecknas i kyrkboken, vilket innebar att den dittills fria rätten att anta släktnamn inskränktes. Skatteuppbörd och säkerställande av den var den drivande kraften. Lagen angående handelsregister, firma och prokura av den 13 juli 1887 gjorde att man var tvungen att reglera namnskicket för att man inte skulle kunna använda och registrera företag på olika namn. Personnummer som idag är bärare av identiteten infördes först 1947. Före 1902 så kan det finnas anteckningar i kyrkoböckerna om namnbyte (här står: kallar sig Hagberg) Inom vissa grupper och samhällsklasser började man tidigare med släktnamn än hos den stora bondeklassen. Det var främst adeln och prästerskapet, men även hantverkare och smeder tog sig släktnamn. Soldater blev ofta tilldelade soldatnamn för att de skulle kunna skiljas åt. Det fanns lite för många Anders Andersson. I början, när man tagit sig ett namn, kunde man ha både ett son– och ett släktnamn t.ex. Anders Persson Sundström. Släktnamnen var ofta en omvandling av namnet på den by eller socken man levde i eller någon naturföreteelse. Lagreglering av namnskicket är en ganska modern företeelse i Sverige. Vid slutet av 1800-talet fanns i princip regler endast om förvärv och skydd för vissa adliga släktnamn samt bestämmelser om namnbyte för personer inom krigsmakten och för sjömän. I övrigt kunde i praktiken namn fritt antas och bytas. Med 1901 års släktnamnsförord2 ärendena 1902-1919, så det är i landsarkiven som akterna för denna tid finns. Namnfrågorna avgjordes under perioden 1919 t.o.m. 1946 i regeringskansliet. Beslut om ansökningarna fattades av regeringen i konselj. Från 1947 flyttades ärendena ut från regeringskansliet till en nyinrättad byrå vid Statistiska centralbyrån, kallad Namnbyrån, som fortsatte sin verksamhet tills dess Patent- och registreringsverket i juli 1962 övertog verksamheten. Förnamnen varierar också. Det är först i vår dataålder som stavningen har blivit viktig. Många namn som den oinvigde tycker verkar vara skilda namn, kan i själva verket vara samma. Om en person döptes till John, kan det mycket väl stå den finare versionen Johannes i kyrkoboken, medan han gifter sig som Jan och avlider som Johan eftersom det är olika former av samma namn. Mats Johansson