1. No category

Nummer 1 2013
Högt tempo när
medicinerna
körs ut
Nya tryckerier, nya trycktider
BREV-uppdragen ökar
Tidningsbärarna trivs
2012 blev
ett bra år
N
u har vi lagt 2012 bakom oss och vi kan konstatera att Tidningsbärarna
gjorde ett väldigt bra år såväl budgetmässigt som kvalitetsmässigt. Stort
tack till er alla som kämpat hårt och därigenom bidragit till detta.
Men tyvärr så fortsätter trenden med vikande upplaga och 2012 tappade vi
ca 5 % i upplaga jämfört med 2011 om vi inte räknar effekten av Borås. Om vi
räknar med Borås så hade vi en ökning med 8,5 % på vardagar och 14,7 % på
söndagar. I år kommer vi också att kunna räkna in volymerna från Vimmerby
och Hultsfred och vi hälsar våra kunder i detta område varmt välkomna till
Tidningsbärarna.
Under våren kommer vi att börja rulla ut den nya E-budboken. Tester har redan
genomförts och vi kan konstatera att det ser lovande ut. Med tanke på upplagetappet så kommer vi att behöva bära ut mycket mer av andra produkter för att
kunna hålla igång vår fina distributionsapparat. Ingen dag kommer att vara den
andra lik och i denna verklighet blir E-budboken ett ovärderligt hjälpmedel.
I takt med utrullningen av E-budboken kommer vi att genomföra utbildningar
för de som skall använda den och jag hoppas att vid dessa tillfällen få chansen att
träffa några av er.
Glädjande är också att vi ser att brevvolymerna från MTD nu börjar ta fart och
vi hoppas att detta kommer att fortsätta att öka då brev är den produkt som på
allvar kan kompensera bortfallet av morgontidningar.
Vi står inför stora utmaningar 2013 men om vi samarbetar och hjälps
åt så är jag övertygad om att vi kommer att nå våra mål.
Lars Dahlin
Lars Dahlin
Ansvarig utgivare
Redaktion
Marie Dahlbom, Katarina Pamp
Produktion
Mats Pamp AB
Holmbergs
Tryck
Tidningsbärarna,
Box 6106, 200 11 Malmö
Adress
Telefon
040-17 69 00
[email protected]
Mail
Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.
Nästa nummer utkommer i juni 2013.
Vi gratulerar!
Nattligt
lussande
Håkan som vi berättade om i förra
numret firar inte bara julen genom
att pynta en massa hemma. Under
ett antal år har han åkt ut och
överraskat bud på lucianatten.
60 år
10/4 Andrzej Giermak, Karlskrona
2/5 Conny Appelgren, Malmö
3/5 Tommy Persson, Ängelholm
5/5 Margareta Lindgren, Påarp
14/5 Sven Hansson, Helsingborg
18/5 Börje Ivarsson, Oskarshamn
26/5 Bo Green, Malmö
28/5 Jan-Olof Harrysson, Holmsjö
28/5 Sven-Bertil Larsson, Vegby
9/6 Maj-Britt Truedsson, Ballingslöv
13/6 Janusz Lipinski, Trelleborg
14/6 Markku Juntunen, Malmö
Här kommer en kort rapport:
Med en temp mellan 6 & 9 minus
och en del som fick vänta på
buntbilen blev de både glada och
jätteförvånade när jag kom med kaffe
och glögg. Totalt så träffade vi 32
glada men frusna bud inatt vilket jag
tycker är jättebra för att hitta buden
när dom går sin runda är inte lätt.
Håkan
TB i bild
En bild säger ofta mer än tusen ord. Därför vill vi samla på oss en bildbank
med bilder på personal, olika situationer och annat som händer i vår
dagliga och nattliga verksamhet i alla våra regioner. Tanken är att använda
bilderna när vi presenterar oss i olika interna och externa sammanhang
och på vår hemsida. Fina och bra bilder kommer att premieras.
Tack för hjälpen!
Tidningsbuden
bäst efter
Gudrun
50 år
2/4 Andreas Dahlgren, Malmö
7/4 Roland Berg, Åsarp
17/4 Jörgen Larsson, Sjöbo
28/4 Jarmo Nieminen, Tomelilla
3/5 Mario Jimenez Jara, Fritsla
7/5 Annica Nilsson, Eringsboda
8/5 Anne Pehrson, Lund
10/5 Peter Thell, Svalöv
13/5 Fatou Jagne, Malmö
18/5 Tore Sjölin, Vellinge
20/5 Ann-Sofie Arvidsson, Öxabäck
23/5 Magnus Nordqvist, Knislinge
28/5 Carina Nilsson, Karlskrona
1/6 Gholam Hosein, Malmö
16/6 Helen Bernow, Sturkö
18/6 Anna Lidberg, Köpingebro
20/6 Gregor Mizinski, Arlöv
Digital lönespecifikation
Vi moderniserar vår hantering av
lönespecifikationerna och från och
med i maj kommer vi i första hand att
maila den direkt hem till alla anställda.
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap har tillsammans med forskare
studerat hur stormen Gudrun i januari 2005
slog ut stora delar av samhällsfunktionerna.
Tidningsbuden visade sig då vara den funktion
som stod sig bäst efter stormen – de fick
agera budbärare åt personer som bodde
ute i skogen. (TT).
3
Hon får koll
på e-boken
När den nya e-boken införs är Cecilia Krohn
i centrum igen. Hon var med 2002 när det
nuvarande systemet med mobiltelefoner
infördes och det märks att hon ser fram
emot att få igång den nya tekniken på allvar.
-Det här är en jättegrej och det känns bra,
säger Cecilia.
Ett jourbud och tre tjänstemän har varit ute och
testat handenheten på två distrikt i stan och sen
har de varit ute och kört en del av en billinje för att
se hur det fungerar när man är ute och kör också.
-Jourbudet som var med var negativt inställd till
e-boken, men när han provade tekniken på
rundorna blev han väldigt positiv till detta.
-Jag tycker nog det verkar bli en annan trygghet
för distributören, förklarar hon. Du har alltid en
färsk lista och är det stopp någon gång i någon
dataöverföring så har du ju ändå gårdagens lista
i handenheten. Plus att det blir en del andra
finesser som gör att du i många lägen slipper
sitta och ringa till persassar och nattchefer.
Cecilia ansvarar för helheten vad gäller mobiltelefonerna vi använder idag och hon kommer
att få samma ansvar för de nya handenheterna.
-Jag ska vara med i projektet och rulla igång de
nya enheterna. Ha hand om mobiltelefonerna och
slussa ut dem till alla regionerna. Precis som jag
jobbar idag, förklarar hon.
-Jag tar hand om fakturorna, sköter många av
kontakterna med teleföretaget och jag brukar
hjälpa till när någon distributör har problem med
sin telefoner. Ibland när något bud har problem
med sin telefon ringer jag själv upp för att höra vad
problemet är, för ibland kan jag hjälpa dem direkt.
-Den största utmaningen är att allt ska fungera,
detta är ju så stort och så nytt. Men att få vara
med på ett sånt här projekt igen med ett nytt
format det är enormt.
4
Rösten utåt blir
ansiktet utåt
R
eceptionen har fått ett nytt
ansikte, fast många känner
igen rösten. Daniel Notkin har haft
många olika arbetsuppgifter på
Tidningsbärarna.
-Jag började 2004 som tidningsbud på
helgerna. Sen jobbade jag alla dagar
i veckan på olika distrikt i centrala
Malmö, berättar han.
Efter ett tag sökte Daniel jobb på
kontoret i Malmö och under åren har
han arbetat både som larmhandläggare, hoppat in som nattchef, varit
sommarvikarierande samordnare,
jobbat på personalavdelningen och
arbetat på kundservice för återförsäljare.
-Jag har fått en ganska bred bild av
Tidningsbärarna. Jag har ju varit
med både på natten och dagen och
följt mycket av både administration
och distribution. Det nya jobbet är
spännande, en ny pusselbit med nya
uppgifter. Jag har aldrig varit rädd för
att ta hand om nya saker och det är
väl därför jag har hamnat här nu.
Han tycker inte det känns särskilt
konstigt att bli ett av ansiktena utåt.
-Jag har inget problem med det, jag
har ju varit rösten utåt länge så jag är
inte rädd för det. Det är bara roligt!
-Den största utmaningen i receptionen är att kunna räcka till och vara
tillgänglig både vad gäller telefonsamtal och besökare, säger Daniel.
-Det är roligt att träffa många och att
bli ännu bättre på att kunna bemöta
folk på rätt sätt. Det ser jag fram
emot.
Nya
tryckpressar
för många
tidningar
B
onniers nya press till Sydsvenskan innebär nya rutiner
för många inom TB. Tryckningen av
flera morgontidningar kommer att
flyttas både i tid och plats.
-Det här är en process under hela
våren och den sista delen är inte
klar förrän efter sommaren, berättar
transportchef Arne Permgård.
Den nya pressen finns på
Boldprinting i Malmö, ett tryckeri
som ägs av Bonnier. De har sedan
tidigare tryckerier i Stockholm
och Borås. För att utnyttja den nya
pressens kapacitet kommer inte bara
Sydsvenskans olika editioner att
tryckas där, utan även YA, TA och
City Malmö-Lund. Dessutom ska
Sydsvenskans riks- och lundaeditioner
slås samman, så att tidningen bara
har två editioner totalt.
-Kristianstadsbladet flyttas också,
den kommer att tryckas på Sydostpressarna i Karlskrona från och med
april, säger Arne.
Sista steget är när City Malmö-Lund
flyttas till Boldprinting i augusti.
Förberedelserna inför flyttarna pågår,
men den största förändringen för TB
kommer efteråt.
-Det är egentligen en tvåstegsraket,
säger Arne. I steg ett ska dagens
logistik synkas ihop med detaljdistributionen för att vi i steg två
ska kunna utnyttja möjligheterna
den nya produktionen ger.
Det som gör störst skillnad för TB
är att Kristianstadsbladet ska börja
tryckas i Karlskrona. Tryckordningen
där kommer att bli en helt annan än
den är idag.
-Vi möter det med att sätta in fler
bilar för att mildra effekterna av
de senare trycktiderna för en del
tidningar. Vi ändrar bland transporterna för de tidningar som trycks
efter Kristianstadsbladet och vi köper
upp mer transportkapacitet, främst
i Kalmar men också på något ställe
i Blekinge.
Tryckeriomläggningarna kommer att
påverka en del bud.
-När vi ändrar logistik och upplägg
på utkörningslinjerna kan det bli
andra tider på avhämtningsplatserna,
säger transportchefen.
-En del får sina tidningar tidigare än
idag medan andra får dem senare.
Detta gäller främst region Kalmar. Men Arne tror också att vi kan
vinna på att plocka ut tidningarna
tidigt i produktionen, vi ska undvika
att låta dem ligga på ett lastbilsflak i
flera timmar.
-Vi ska inte vara så fastlåsta i tidningarnas editionering eller i vårt eget
distributionsområdestänk, vi kan i
många lägen köra till flera regioner
med samma bil i takt med att upplagorna faller.
Även packsalarna påverkas när
tryckpressarna blir allt snabbare.
-Packsalen är ofta flaskhalsen, eftersom packsalen och ibladning inte går
lika fort som tryckpressen, så tidningarna hamnar i ett buffertlager.
-Tidningen bestämmer över tryckningen, det är något vi får anpassa oss
till. Det är nästa grej som är intressant
för oss - det nya produktionsupplägget
öppnar upp möjligheterna att tänka i
nya banor kring logistiken och hitta
nya smarta lösningar som vi kan
erbjuda. Tillsammans med ägarna
tittar vi på det just nu och vi kommer
att presentera tankarna snart.
5
Under hösten tog våra BREV-utskick via
MTD fart ordentligt. Antalet vi delar ut ökar
och februari var den bästa månaden
någonsin med mer än 154.000 utdelade
trycksaker. Bland uppdragen finns till
exempel Viktväktarna, Läkarmissionen
och Bilprovningen.
All-time-high
för BREV
Många i branschen hade sagt
till oss att när vi väl hade gått
om Bring i hushållstäckning så skulle
det innebära en ökad tilldelning av
uppdrag, det hände när Premo kom
med i samarbetet i höstas. Då kom vi
upp i 74 % hushållstäckning, berättar
Sverker Andersson på Kors & Tvärs.
-Under hösten fick vi så många
uppdrag att det kändes som ketchupeffekten. Vi ser, med det vi haft hittills och med det som komma skall,
att vi ligger på en konstant hög nivå
och det bevisas ju genom att först
januari och sedan februari var alltime-high-månader på MTD.
-Det känns jättebra, men vi har fortfarande lite problem med kvaliteten,
säger Sverker.
-Buden sköter sin del av arbetet på
ett väldigt bra sätt, men ibland får vi
materialet till oss i oordning. När det
kommer från tryckerierna ligger det
6
inte alltid i så kallad absolut gångordning och det innebär extra arbete
för oss, eftersom vi måste justera och
rätta till det i packsalen.
-Jag tror förklaringen är att vi
fortfarande inte riktigt har landat
MTD-konceptet hos alla tryckerier,
att de inte riktigt fått grepp om hur
det fungerar, förklarar han.
Konceptet bygger på att MTD har
våra adresser i en fil ordnad efter vår
produktionsordning och den kan
sedan matchas mot uppdraget. En
möjlig förklaring kan vara att tryckeriet av någon anledning inte håller
sig till produktionsordningen.
-Det kan vara så enkelt att man
vänder filen, tror Sverker.
-Men det kan också vara så att man
kör på två maskiner parallellt utan att
dela på filen. Då trycks det inte i den
ordning som är tänkt, utan man tappar produktionsordningen. Resultatet
blir att trycksakerna hamnar i oordning innan de läggs ner i de svarta
lådorna för att levereras till oss. Sen
är det ingen som märker oordningen
förrän de ska slutsorteras i packsalen
hos oss.
I mitten av april 2011 var det
premiär för BREV-utskick, med ett
stort uppdrag för Land. Totalt delade
TB ut knappt 170.000 utskick under
hela 2011. Det tog riktig fart i höstas,
så när 2012 var slut hade vi delat ut
mer än 400.000 BREV-utskick. Med
årets starka start passerade vi fjolårets
resultat redan i mars.
Antal BREV-utskick
via MTD
2011: 168 716
2012: 406 293
1/1-9/3 2013: 429 329
Säljsamarbetet
med tidningarna
börjar ge resultat
S
amarbetet mellan TB och
tidningarnas säljare börjar
ge resultat.
-Det första uppdraget baserat på
samarbetet är ett flygblad från en
mäklare på Österlen som vi ska dela
ut i mitten på mars, berättar Staffan
Dykes på Kors & Tvärs.
-Det andra uppdraget är för ICA
Maxi i Växjö och ska gå till alla
hushåll i kommunen.
Staffan arbetar vidare med att underlätta arbetet för tidningarnas säljare.
Första steget var att förklara vilka
tjänster vi kan erbjuda tidningarna,
så att de inser vilka möjligheter som
finns.
-När tidningarna ska blada i kan de
inte begränsa så exakt som vi kan
göra.
Nu tar han fram underlag som gör
att säljarna redan när de sitter i möte
med kunden kan räkna ut kostnaden
och storleken på ett uppdrag utan
att behöva kontakta TB. Att kunna
ge snabba besked gör säljprocessen
smidigare och leder till fler uppdrag.
-Säljarna ska ha färdiga underlag att
gå efter så att de ska kunna prata med
en kund om upplagor och så vidare.
De ska veta var varje distrikt ligger
geografiskt i kommunen, hur många
hushåll som ingår, hur många som är
villor och hur många som är lägen-
heter, hur många som har ”nej tack
till reklam” och hur många som är
abonnenter respektive ickeabonnenter.
Underlaget som tas fram till säljarna
utgår från ett fast pris som vi kommit
överens med våra ägare om.
-Det ligger fler stora förfrågningar och
väntar. Om jag standardiserar så alla
vet vad de kan förvänta sig blir det
mycket enklare och det blir lättare för
säljarna att tänka utanför ramarna
och inte basera allt på tidningens
abonnenter.
TB tog över efter Panaxia
N
är Panaxia gick i konkurs
fick TB ta över deras
varukörningar för Apoteket
AB till femton apotek i Växjö,
Blekinge, Kalmar län och delar
av nordöstra Skåne.
-Det gick snabbt från konkurs
till att vi tog över och vi ju
körde redan till apoteken för
Tamros räkning. Exakt samma
stopp, med samma affärer
och samma apotek, så det var
kanske naturligt att vi fick ta
över. Tamro köper uppdraget av
oss via MTD, berättar Christer
Johansson som är bilansvarig i
regionen.
Uppdraget har inte inneburit
några stora förändringar. Fem
kvällar i veckan måndag-fredag
kommer även detta gods med
Tamros ordinarie fjärrbilar.
-Vilka mängder det är varierar
från gång till gång, vi vet inte i
förväg hur mycket de ska lämna
hos oss, berättar Christer. För
chaufförerna det blivit mer
att sortera och att hantera i
packningen och på bryggan.
Där har vi fått utöka arbetstiden,
men än har körtiderna inte
behövt utökas.
Uppdraget är i nuläget på kort
sikt, det förlängs var tredje
månad.
-Därför planerar vi inga
omläggningar av hanteringen
just nu, förklarar Sverker
Andersson på Kors & Tvärs.
7
t
t
a
l
l
i
t
r
m
e
s
a
i
r
V
f
r
e
m
m
o
k
D
en stora lastbilen har bara
några centimeter upp till taket när den backar in till lastkajen.
Klockan är drygt halv elva på kvällen när den kommer med sin last
av mediciner som ska vidare ut till
apotek i södra Sverige.
När luckan baktill öppnas ser man
mängder med halvstora plastlådor,
grå från Apoteket AB, blå från
Tamro. En ramp läggs på plats
och höga travar med plastbackar
börjar rullas ut ur lastbilen.
I nästan två timmar hör man oavbrutet ljuden av vagnar som rullas
in, sorteras och sedan, så fort
alla hamnat i ordning, rullas ut till
mindre lastbilar. Det ser oorgani-
8
serat ut när chaufförerna i högt
tempo går fram och tillbaka med
de rullande lådtravarna, men är
precis tvärtom, de har väl inarbetade rutiner.
Fem dagar i veckan levererar
Tidningsbärarna mediciner och
andra produkter till apotek i Växjö,
Blekinge, Kalmar län och några i
nordöstra Skåne.
-Det är mest mediciner i början
på veckan sen blir det mindre
och mindre under veckan. Med
tidningarna är det tvärtom, där är
det mest på fredagen, berättar
Magnus Bollvik som började köra
mediciner i Växjöregionen för sex
år sedan.
Vid midnatt är det trångt i lokalen. Som mest kan tolv-fjorton
personer springa om varandra
därinne - personalen i packsalen,
Tidningsbärarnas egna chaufförer
och externa chaufförer som ska
lämna tidningar och medicin eller
hämta returer.
-Som ett organiserat kaos kanske
man kan säga, konstaterar han.
-Jag har i två timmars tid ganska
mycket folk omkring mig inne i
sorteringen och då är det mycket
kommunikation. Det blir kontrast
till att filosofera i lastbilen. Även om
man har ganska mycket tidspress
på sig med att tidningar och bud
kan stå och vänta om man blir
sen, så är det ett väldigt fritt jobb.
a
n
r
e
n
i
c
i
d
e
m
Jag sköter det själv så länge allt
är okej längs vägen och jag trivs
jättebra.
Magnus brukar börja med att köra
en runda och lämna mediciner till
två apotek på sjukhuset i Växjö.
Leveransen är så stor att den nästan fyller lastbilens skåp och därför
måste han efter avlämningen köra
tillbaka och lasta på resten innan
han fortsätter ut på landet.
Rundan utanför stan är 18,5 mil:
Lessebo- Eriksmåla-LenhovdaÅseda-Braås-Rottne. Kollegan
Sven kör längst varje natt, hans
runda slutar i Lönsboda nio mil
bort. Chaufförerna har ungefär lika
många stopp var, men olika fördelning på andelen tidningar och
medicin. När de kommer tillbaka
till Växjö ska de lasta av och sortera returerna från natten. Om allt
flyter på som det ska är allt klart
vid halvfemtiden på morgonen.
För medicinernas skull är det
viktigt att ha kontroll på hur varmt
det är i lastbilens skåp.
I vissa bilar finns fast monterade
övervakningssystem så kallade
Guard System, i andra finns en så
kallad APA-box som hanteras
i samma system.
-I min bil finns en APA-box. Det
är en röd medicinback som de
stoppat batterier, termometer och
kommunikationsutrustning i, säger
Magnus.
Temperaturen ska ligga mellan
fem och 25 grader. Om det blir för
varmt eller för kallt skickas det ett
En gång i vintras slutade liften på
lastbilen fungera och a-larmet
gick.
-Jag blev stående därute i två timmar med skåpet öppet och så var
det kört för den medicinen, jag fick
spärra godset och skicka tillbaka
det. Medicinerna får ju inte frysa.
-Jag har aldrig hört om någon
som fått a-larm för att det blivit för
varmt i skåpet och så varmt blir
det ju inte på nätterna. Men för de
”Som ett organiserat kaos
kanske man kan säga”
sk b-larm och förvarnar om att nu
måste du korrigera. A-larmet som
är allvarligare går när temperaturen är under två eller över trettio
grader.
-Då måste vi stanna och ringa till
Tamros egen jourtelefon för att
avrapportera och konsultera med
dem hur vi ska gå vidare, berättar
han.
som kör på dagarna sommartid
är det väl antagligen mer aktuellt,
för då kan det bli som en bastu i
skåpet, säger Magnus.
-Jag blev inte så stressad när
larmet gick, jag hade ju inte gjort
något fel. Jag tror jag hade känt
mig mycket mer skyldig om jag
hade krockat med vilt eller kört av
vägen eller nåt sånt, men nu var
det bilen som slutade att fungera.
9
Under vintern har
ett drygt femtiotal
arbetsledare, nattchefer och personalmän utbildats i arbetsrätt. Tanken med
kursen var att ge
dem en enhetlig
kunskapsbas att
stå på.
Kurs gav arbetsledare
gemensam grund
Vi har medarbetare med
väldigt varierande bakgrund
inom de här områdena, säger personalchef Annika Borg. Här finns en
stor bredd - från relativt nyanställda
till de som arbetat länge med dessa
arbetsuppgifter, till medarbetare som
är högskoleutbildade.
-Målgruppen för utbildningen är våra
direkta arbetsledare, det är jätteviktigt
att känna att man har tillräckligt med
faktakunskaper och en gemensam
grund att arbeta utifrån. Kursen handlade bland annat om
anställningsavtal, semesterlagen,
sjuklönelagen, rehabilitering och
avslut av anställning. Viktiga och ofta
svåra ämnen.
En av deltagarna var Ingela Håkansson som är personalman i Växjö.
-Det är intressant att lyssna på föreläsare som är så kunniga, vi har saknat
internutbildningar tidigare, säger hon.
10
-Vi delades in i grupper och fick prata
med många olika människor från TB
som sitter med samma arbetsuppgifter, men som har andra erfarenheter,
förklarade Ingela.
-Vi kommer från olika håll och
har arbetat på olika sätt. Nu fick vi
gemensamma grundkunskaper för
hur vi ska arbeta oavsett om vi sitter i
Kalmar, Växjö eller Helsingborg.
-Jag har bland annat lärt mig hur
viktigt det är att dokumentera allt så
man kan gå tillbaka om det uppstår
problem längre fram. Ofta pratar jag
i telefon med distributörerna och det
har jag inte skrivit ner efteråt, men
ibland är den lilla noteringen viktig,
för vi skall komma ihåg allt vi pratat
om.
-Det var väldigt många nya ansikten och mycket intensivt. Hade jag
kunnat önska, hade jag velat ha en
halvdag till, för föreläsarna hade så
mycket att säga och vi hade så mycket
att ta upp som vi inte hann med. På
kvällen när vi satt och pratade förstod
jag att den uppfattningen hade nog de
flesta, berättar Ingela.
Personalchefen är mycket nöjd med
satsningen.
-Våra medarbetare visade ett otroligt
stort engagemang under kursen
med många frågor, synpunkter och
diskussioner och en stor vilja att lära
sig mera. Jätteroligt, säger Annika.
Utvärderingen visade att man var
mycket nöjd men att man önskade att
kursen varit längre.
Det är redan nu bestämt att utbildningen för personalmännen fortsätter
till hösten.
-Det kommer att bli en fortsättning
för bara oss personalmän i höst, säger
Ingela. Det tycker jag är jättebra, för
jag är hungrig på såna här saker. Jag
vill ha en trygghet i att veta att jag
gör rätt, det är viktiga saker vi arbetar
med och gör vi fel kan det bli en
kostsam historia.
I alla Tidningsbärarnas regioner började
vi 2012 arbeta med det nya rekryteringsoch utbildningsprogrammet - RUP. Det har
tagits fram för att den som blir anställd som
distributör ska få en bra utbildning där det
ingår både teori och praktik. En viktigt del i
utbildningen är att under några nätter följa
med en handledare som är speciellt utbildad
för att visa hur arbetet ska utföras och berätta
om olika saker som är viktiga att tänka på.
Nu finns utbildade handledare
i alla områden
I
en del regioner har vi haft handledare tidigare, i andra är det här
något nytt. Under förra året och
början av detta har vi därför hållit
utbildningar för både nya och gamla
handledare, så nu finns det utbildade
handledare i alla TB:s områden.
Under utbildningarna har handledarna fått information om hur den
teoretiska utbildningen på kontoren
går till och om hur de sedan på ett bra
sätt ska komplettera den ”ute i verkligheten”. Vi har också talat en hel del
om aktuella förändringar i verksamheten och det har blivit många nyttiga
och roliga diskussioner bland annat
om hur man arbetar på olika typer av
distrikt och om saker man varit med
om i samband med sitt arbete.
Snart kommer utbildningen att följas
upp med regelbundna träffar. Vid
dessa är det tänkt att det ska bli information om nyheter, tillfälle att utbyta
erfarenheter och även vidareutbildning inom olika teman.
Jag, som själv varit handledare för
länge sedan och som till vardags
arbetar som samordnare på kontoret i
Malmö, har tyckt att det varit fantastiskt roligt att få träffa de här kunniga
och positiva personerna som nu ska
hjälpa till att utbilda nya kollegor och
få dem att känna sig välkomna till
Tidningsbärarna.
Susanne Olsson, samordnare
Lokal profilering bakom YA:s framgångar
Ystads Allehanda är tidningen
mot strömmen. Samtidigt som
de flesta tidningar tappar läsare
ökar Sveriges sydligaste morgontidning sin upplaga med 400
exemplar eller 1,9 procent.
– Våra säljare beskriver försäljningen av Skånemedias tidningar,
där YA ingår, som att sälja smör,
säger Skånemedias upplagechef
Anne-Charlotte Frid till YA.
Ledningen för tidningen och
ägarna är överens om att en
medveten satsning på de lokala
Skånska dagstidningar i siffror
Sydsvenskan - 6 400 -5,8 procent
Skånska Dagbladet - 2 600 8,8 procent
Trelleborgs Allehanda - 100 -1,2 procent
Kristianstadsbladet +/- 0 +/- 0 procent
nyheterna och en samling duktiga
medarbetare är en av de främsta
anledningarna till det positiva
resultatet. Tidningen har organiserats om, utan att tumma på den
lokala profilen, menar de. Nästa
stora utmaning är att förbättra
tidningen på nätet.
Källa: Tidningsstatistik (TS)
Norra Skåne - 1 000 -5,7 procent
Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes
Tidningar - 2 200 -2,9 procent
Ystads Allehanda + 400 +1,9 procent
Hot och våld
– vad gör jag för att undvika det?
Hot och våld är något som vi måste
räkna med i vår verksamhet, men
glädjande nog ser vi en trend neråt de
senaste åren. Under 2012 rapporterades tio incidenter med våld, två av
dem hade kunnat undvikas med ett
annat förhållningssätt.
Situationer som kan utvecklas till hot
och våld kan komma plötsligt. Vad
som händer sen beror på hur du gör i
det läget.
Här är de vanligaste:
En person som ser aggressiv ut
närmar sig.
–Avstånd är bästa försvar.
Försök få cykeln eller tidnings vagnen mellan dig och den hotfulla
personen.
–Vänd dig i profil, bort från
personen. Det blir enklare att
parera eventuella slag.
–Håll igen på dina egna reaktioner.
Ordspråk som att ”knyta näven i
fickan” eller ”räkna till tio” är
kloka råd.
–Försök ta reda på vad personen vill.
Vill han (för det är oftast en han) ha
en tidning så ge honom en. Då
brukar situationen lösa sig.
–Försök få omgivningens uppmärk samhet även om det inte är lätt så
dags på morgonen.
–Försök springa därifrån om du har
ryggen fri.
–Ring nattexpeditionen eller polisen.
12
förprogrammerat nummer som går
till SOS. En annan knapp går direkt
till polisen. En tredje möjlighet är ett
sk tyst larm som går till nattexpeditionen. Det går också ett larm från
telefonen om den har varit stilla
för länge.
Du möter en aggressiv abonnent
–Ta dig snabbt ur situationen stanna
inte upp för att diskutera. Föreslå så
vänligt som möjligt att abonnenten
kontaktar kontoret.
Du får syn på ett ungdomsgäng
i din väg
–Undvik dem genom att gå en
omväg, gå in i en trappa/portgång
och vänta tills de har gått förbi.
Den nya tekniken i all ära men den
viktigaste faktorn i sammanhanget är
ditt personliga uppträdande. Många
situationer går att undvika genom att
använda sunt förnuft och inte utmana
ödet.
Hur kan jag få hjälp?
Om det känns otryggt kan du få
ett överfallslarm som tjuter. När vi
inför E-listan kommer alla att få nya
telefoner som innehåller flera olika
larmfunktioner. En knapp har ett
Sköt om dig därute.
Ronnie Jardenfall
VÅLD
18
16
14
12
10
8
6
4
2
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
06
07
08
09
10
11
12
HOT
70
60
50
40
30
20
10
98
99
00
01
02
03
04
05
Olycksfall och tillbud ökar
Med det arbete vi utför i samband
med distributionen går det inte att
helt undvika olyckor och tillbud, men
vi arbetar målmedvetet med att göra
arbetet så säkert som möjligt för alla
inblandade. Därför för vi också statistik över alla inrapporterade händelser
och delar in dem i olycksfall, tillbud,
hot och våld.
Antalet olycksfall och övriga tillbud
har ökat de senaste åren, för 2012 är
den sammanlagda siffran 412 jämfört
med totalt 374 under 2011.
Bakom siffrorna döljer sig olika typer
av tillbud och olycksfall, men vi
har nyligen ändrat definitionen av
olycksfall så att det enbart räknas
som olycksfall när någon skadar
sig, liknande händelser när ingen
kommer till skada räknas istället som
tillbud. Detta gör det lättare att tolka
siffrorna.
Fallolyckor och tillbud i trafiken är till
stor del vinterrelaterat. Påkörningar
av vilt dominerar bland tillbuden och
bland olycksfallen är det halkolyckorna som dominerar.
För att få ner antalet tillbud och halkolyckor ska vi anordna förebyggande
föreläsningar om viltolyckor, främst i
regionerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Vi kommer också
att titta över belysningen på bilarna.
TRAFIK VILT FALLOLYCKAÖVRIGT
Olycksfall (180 st)
11
5
111
53
Tillbud (232 st)
84
133
0
15
Vi kommer också bli att ännu
noggrannare med att följa upp var
olycksfallen sker och kontakta de som
ansvarar för snöröjningen på dessa
platser.
Exempel 2
Du hör en smäll bakom dig. Det kan
vara en takpanna eller istapp som ramlat ner och som kunde ha skadat dig
om du stått rakt under när den föll ner.
Tillbudsrapporteringen är väldigt
viktig för det förebyggande arbetet.
Vi får redan nu in många rapporter
om tillbud men vi tror att det finns
betydligt mer att rapportera. En regel
som brukar användas är att på 10
tillbud går det 1 olycksfall. Tänk på
att tillbud inte behöver vara något
som har drabbat dig men som kunde
gjort under andra förutsättningar, om
du handlat på ett annat sätt eller stått
på ett annat ställe.
Du kan kontakta nattexpeditionen
under utbärningens gång eller
omedelbart efter.
Mål för 2013
–Tillbuden med vilt ska
minska med 5%
–Olycksfallen ska minska med 5%
–Vi vill ha in 10% fler
tillbudsrapporter
–Både hot och våld ska
minska med 10%
Här är några exempel på händelser:
Ronnie Jardenfall
Exempel 1
Du på håll får syn på ett gäng ungdomar som befinner sig i din färdriktning och undviker en möjlig hotfull
situation genom att gå in i en trappa
eller portgång tills gänget passerat.
13
ÄR
FYLLA PÅ SKOTTEN
I DALLAS
KLASS FÖRE EU
DRAR
FÖLJER DET
DE
ALLTID SÄLLAN
FÖRBI
ÄR
LAGEN SPÅRLÖST
ALLTID
PÅ
GRÄNSEN
FARA
UTAN
FÄSTE
TRYCKANDE
START
I MÅL
VALDE
BORT
PÅ ÅK FRÅN
SLOVENIEN
SER UPPÅT
ÖVERORD
LÅSES
IN EFTER
STÄNGNING
EN
FORM AV
VARA
TÄTAT
ÅTERFÖRLED
ÄR OFTA
RAPPARE
ÖRIKE
ÄR VISST
BETEENDE
ERBIUM
VERSFOT
STÅTT PÅ
DE FYLLER
PLÅNBOKEN
SUSHIBLAD
KALAVISA
KRANVÄXT
VISAR
FINGRET
RIK
DEN
DEN HAR
SPELAR
MÅNGA MED
KLUKONTAKTER VEN STJÄRT
ÅKTE
O TITANIC
PÅ
R
R I
E D
N E
BLEV
AFFÄR
MED
GUILLOU
INNEEN
ENDE KORSNING HÅLLER
B PÅSTÅMYCKET
JULMAT
I G
E T T SÅÅRSHÄR
T A
ÄR
FINTRÅB L A R E
K
D
DIG
O L Ö S T A
R
FJÄRIL I
VARÖ S DANDE
R
O S
G E
TID MAN
BLODKÄRL
INTE
VILL HA
R A L
S M S
S BESKOW RALLYMÅL
TILLBAKA
INGET FÖR
BÖR MAN
LÅNGLIGLÄGGA
DUKEN A
N I T A
T
O S E D VERKAR T PÅEKBERG
GAREN
AV MED
STYRR O D E R
P A K E T H Å L L A R E MEDEL
GITTA
BUBBLA
ANVÄNDS
SOM
VID
R O V A SPRACK
B BRYTNING
K E S O
R I S K
RÄNNA
KAN STÅ K
EFTER R
I L A
S A A B LAKOMMER
T U L T A R
PÅ SPEL
BRUKAR
TILLTALAT
SKATA
R A S K A
T O R
A SENBLIRIHOPTU- N I A T
BLIR SÅS T
FINNS
SOM
KÖPS
K O A L A SPRIT
S M
R E D D BJÖRNTYP
K R A M
G R U S
N E D R E
N A S A L
VANSTYRE
BORT
FILMN O
S A S GENRE
R A T T TOGSTUBBEN
T
Julfakta
VID
ÅSNA
S T A B
A E INFINITIV
O LITTERÄR
R U
Har sitt ursprung fran
den gamla nordiska
gudavarlden och var
J
U
L
B
O
C
K
E
N
A
R
som julklappsutdelare
en foregangare
B Ä
A A L T O
D I K E
till dagens tomte
HAR EN
L T PÅLEVERNYTT D BEVAKANR E N A R
DE ROLL I
HÅRD I
BOKORD
V E T E K O R N
A D FÖRVÄRLDEN Ä
O N O
G N E T
K O L L E G I E T
ETT
R A T T A S BIBELDEL VARV
Å R
S V E D
Y
SEGELI R R A FARTYG
S K O N A R E
A N A T
SER TILL ATT TOMTEN
SER DET
ALLTID HAR DEN
VACKRA
E S T E T SENASTE
T R E N D N I S S E
LUVAN...
DVALLYA
SVÄRTBYGGE
ÄR JU
TOMTEN
I
S
B
E
R
G
ORDORD NUDDAR
EN MASSA
VI ÄTER
GÅR SOM
ETTÅRING
LANDSORD
ÅK SOM
BLEV ELEKTRIFIERAT
ARGON
SES RÄVEN
I VISA
KRYDDBLANDNING
KRANLJUDANDE
SER FÖRST
TILL ANDRA
SKRIVS MED
FINGER
BÅTBYGGARE
INRE KAMP
NÄSTAN
ALLTID PÅ
GÅNG
JUST JUST
FÖR
VAKTER
OCH SJUKLINGAR
I MITEN PÅ
ISRAELIT
NORSKT
SPEL
GJORDE FIN
FORM I ÖST
UTSLAGSPLATS
LAGERPLATSER
EN RESEEFFEKT
FINNS FIBRER FÖR
KAN MAN
TEXTER
INTE VÅR
FOR THOR
MED
NÄST
INTILL REN
BYGGAS
SILAR
I MUNNEN
PÅ DON
JUAN
PRONOMEN
EN YOKO
NISSAN
OCH
VISKAN
KAN LADA
LABYRINTGÖRA
EFTER NOLL
SES MED
KNÖL
IBLAND
LUSÄGG
SÄKER I
SADELN
SMÄRTADE
EN FRONT
BÄRBUSKE
EN ELIOT
HAFT PÅ
KÄNN
SVANTE
DREJENSTAM
2012
1-2 pris
Biobiljetter
Robert Centervall,
Malmö
Krister Åstradsson,
Växjö
3-5 pris
Picnic-korg
Per Jacobsson,
Staffanstorp
Susanne Olsson,
Vellinge
Torun Havranek,
Höganäs
FRÖKENMÖBEL
BINDA
FAST
©MEDIAKRYSS
KRYSSVINNARE
NAMN
HAR VRED
PÅSTÅR
BINDA
BYRÅ
BRINNANDE
KÄRLEKAR
HABIT
MÅSTE VI
FÖR LUFTOMBYTE
i
o
GEISHAKULOR...
GLOBAL
GULDJAKT
GÅR HELA
VÄGEN NED
BOCKAS
SEX DAGAR TILL
JULAFTON
SES DÄR
NERE DÄR
UPPE
PAJADE
AGENTDOKTOR
LEDER HÄR
o
i
HAR ÅSIKTER OM SVIDER I
KLASSKILL- SKINNET
NADER
TROLLMOR
ÅTRÄD
KAN FLYGA
I LUFTEN
TVÅ KORT
FÅRLÅT
PÅ ÅK I
VILNIUS
TUGGAT OM MJÖLGRUND
SLUTET PÅ HÄNGER
SLUTET
I MAST
VISA VAR
SKÅPET
SKA STÅ
KUNG
KLOCKSLAG
MÅSTE VISS
JULKATT
TAR MODIG
PRECISERAR
BOTTEN
FYHARANG
HUVUDDELEN
BRUKAR
KRUM
ÄR VISSA
MYSTERIER
BLAD I MAT
DEN
SPRINGS
DET PÅ I
NÖDFALL
BÖR
UTREDAS
KRAMADE
STARTPLATS
PASSAR
FINT TILL
VÅFFLA
ÄR NYTER
MELLAN
BOXARE
FÅR FART
PÅ LIVSANDARNA
FOGA
BANKTRÄD
KÄRNPOSITION
UPPSKATTNINGSVIS
SKOLORTEN
BANTAM
FÖRGÅTT
SIG
EN
GÖR
KALVNING
PÅ GLACIÄR
KAN
TRYGGA
AVSÄNDARE
BÖR FETA
SUGRÖR
I LABB
ÄR OFTA
MÄTT
FAR BITAR
ATT FALLA
PÅ PLATS
HAR ETT
PRESSANDE
YRKE
FÖRE
ELIOT
YTMÅTT
FÄRGGLAD
I KRYSS
DRAGET
SYRE
GÖR
MASKERAD
KRAFTLÖS
BÖR
UTREDAS
BORT
BLIR
FLYTTBAR
MED BIL
TULLBÅT
FEMHUNDRA I ROM
SNETT
UPP TILL
VÄNSTER
KLASSLIKT
RADAT
UPP
PASCAL
EN TYP AV
DISKMASKIN
ÄR
PRESSAS RÖRANDE
FRAM I ALL SIN
LITENHET
FILMBOLAG
DEL AV
KRAN
KALIF
GÖR INTE
FRIARE
FRIARE
VILKEN DAG FÖRUTOM
NATIONALDAGEN ÄR EN SVENSK
ALLMÄN HELGDAG SOM INTE
HAR NÅGON KOPPLING TILL
SVENSKA KYRKANS KYRKOÅR?
REGION
GATUADRESS
Lösningen vill vi ha senast den 10 maj och den skickas per post till TIDNINGSBÄRARNA, att: Marie Dahlbom, Box 6106, 200 11 Malmö
1-2 pris: biobiljetter, 3-5 pris termosmugg.
14
15
Tidningsbäraren
Box 6106
200 11 Malmö
Tidningsbärarna
trivs med sitt jobb
Den senaste arbetsmiljöundersökningen bland våra distributörer
visar att medarbetarna trivs med
sina distrikt, känner sig trygga i sin
arbetsmiljö och upplever att risken
för hot och våld är mycket låg.
Under 2012 och de första månaderna
2013 genomförde Tidningsbärarna
för första gången en arbetsmiljöundersökning via Netigate, ett webbaserat frågeformulär som skickats
till alla våra distributörer. Syftet är
att undersöka arbetsmiljön ute på
våra distrikt genom att sammanställa varje medarbetares svar.
hög- 1129 (63%) av distributörerna
som fått enkäten har svarat.
de lokala och centrala arbetsmiljökommittéerna.
Glädjande att läsa är att medarbetarna trivs med sina distrikt
(4,38 av 5 p), känner sig trygga i sin
arbetsmiljö (4,04 av 5 p) och 78%
sätter högt betyg på hjälpen de får
när det uppstår problem (4,14 av 5 p).
Risken för hot och/eller våld på sitt
distrikt upplevs som mycket låg.
Varje region kommer sedan att välja
ut några frågor att arbeta vidare
med utifrån sina resultat i undersökningen. Respektive region ska
också kommunicera sitt resultat till
sina medarbetare via till exempel
budträffar och överark.
Generellt är värdena/svaren ganska
lika mellan regionerna. Det är
mycket positivt att ingen fråga har
ett så dåligt värde att akuta insatser
måste göras. Det ger fortsatta möjligheter att arbeta vidare för att skapa
en ännu bättre arbetsmiljö.
Det är första gången vi använder
detta verktyg för att fråga och få
svar på hur respektive medarbetare
uppfattar saker och ting. Verktyget
ger oanade möjligheter att samla
information och svarsfrekvensen är
Materialet sammanställs både generellt för hela TB och uppdelat på de
olika regionerna för att presenteras i
1
Instämmer
inte alls
2
3
Varken eller
4
Det finns tillräckligt
med belysning på
mitt distrikt
67 (7%)
91 (9%)
223 (22%)
Det finns problem
med postlådor och
brevinkast på mitt
distrikt
261 (26%)
163 (16%)
Jag upplever min
arbetsmiljö som
trygg
21 (2%)
Jag trivs med mitt
distrikt i helhet
19 (2%)
Avsikten är att nästa år upprepa
undersökningen för att genomlysa
hur situationen är och om eventuella
förbättringar har skett.
Vi vill passa på att tacka för alla
värdefulla synpunkter och förslag
som inkommit!
Annika Borg
5
Instämmer
helt
Medel
311 (31%)
300 (30%)
3,69
206 (21%)
209 (21%)
153 (15%)
2,83
59 (6%)
163 (16%)
370 (37%)
383 (38%)
4,04
23 (2%)
87 (9%)
295 (30%)
574 (58%)
4,38