1. No category

Alumnit i d n i n ge n
− En specialutgåva av ipikuré
nr 5 2012/2013
Fokus:
Nu och Då
Övrigt
Alum niti dn i n g e n
Hej!
Oavsätt när du gick ut I kommer
du förhoppningsvis att känna igen
dig i någon del av årets upplaga av
Alumnitidningen.
Denna upplaga fokuserar nämligen
på flera årtionden av I:s historia på
Linköpings Universitet. Med årets
Alumnitidning vill jag visa och
påminna om stora förändringar som
har skett både inom I-linjen och på
Linköpings Universitet på grund
av dess omgivning och tid. Vi har
även försökt att inkludera aktuella
nyheter för I och Linköping från
det föregående läsåret. Jag hoppas
att ni känner att ni har varit delaktiga i I-linjens utveckling och att ni
kommer ihåg: en gång en I-are, alltid
en I-are.
Jag skulle vilja passa på att tacka alla
som har bidragit till tidningen. Både
de anställda på Linköpings Universitet och studenter såväl som alla
alumner som har skrivit och låtit sig
intervjuas. Denna tidning hade inte
varit möjlig utan er och ert bidrag
uppskattas otroligt mycket.
Vi tar gärna emot alla synpunkter
och önskemål om tidningen via
email till alumnitidningen@island.
liu.se. Vi uppskattar även era svar
av undersökningen som återfinns
via QR-koden bredvid. Det är era
åsikter som gör att Alumnitidningen
kan fortsätta att utvecklas varje år.
I detta nummer:
Fokus: Nu och Då
Reportage
12 - Nostalgitripp genom tekniken
10 - Sektionsordförande har ordet
22 - IT-krasch och Finanskris
20 - En rektors äventyr
19 - Ryds Herrgård
6 - Dragare som drog
16 - Hur LiU blev LiU
18 - Baljan firar 25 år
I-sektionen
Övrigt
4 - Vem är dagens I-student?
11 - Axplock av alumner
5 - Dagens LiTH-are
3 - AlumnO har ordet
8 - Karriärstrender
15 - Vallastaden
21 -
Energiteknik
Att annonsera:
Vill ert företag synas i nästa års Alumnitidning?
Kontakta Alumnitidningens redaktion,
[email protected].
Alumnitidningen ges ut en gång om
året till I-sektionens alumner.
Årets upplaga trycktes i över 6200
exemplar.
Format: 215 x 280 mm
Tryckeri: Strokirk-Landströms
Framsida: iStockphoto.com
Amanda Persson, Chefredaktör
2 0 1 3
Chefredaktör: Amanda Persson
Formgivare: Jacob Ahlmann
Tyck till om årets
Alumnitidning! Scanna
in QR-koden nedan och gör
en snabb utvärdering!
AlumnO har ordet
Text Mats Lindelöw
N
ästa år är det 45 år sedan Industriell Ekonomi
grundades i Linköping. På den tiden var Linköping ensam om att kombinera civilingenjör med
ekonomi men har sedan dess vuxit till sig och finns nu
representerat på 9 olika lärosäten i Sverige.
Min resa har inte riktigt varit lika lång. Jag började för
snart fyra år sedan och likt många andra kom jag snabbt
att tycka om vad Linköpings studentliv har att erbjuda.
Jag engagerade mig inom sektionen, jag jobbade i Flammans bar, jag hängde på Kravaller och sen var det så
klart skolan och all träning som skulle hinnas med. Det
heter ju kung på dagen kung på natten, eller hur var det
nu? Förra året var jag på utbyte och i år är det fullt upp
med skolan och IFP.
Det tar inte lång tid innan olika mönster går att urskilja
bland årskullarna och i mångt och mycket har det sin
grund i de traditioner som finns på I. Jag kan ibland
komma på mig själv att fundera på hur det måste varit att
studerat här för 20 år sedan och det är lätt att tro att det
skulle vara helt annorlunda, men faktum är att många av
traditionerna på den tiden lever kvar än i dag. Förra året
hade både Baljan och Pepparkaksbuset 25-års jubileum
och snart är det dags för UK som jag tror de allra flesta
av er har dansat loss på. Självklart har även utbildningens
utformning en stor betydelse och är sig lik än idag, även
om den följt med i utvecklingen.
Det har varit otroligt kul att träffa några av er och även
om det nu var några år sedan ni blev klara med studierna så förvånas jag alltid över den I-anda som finns
kvar. Jag tror det är en bra mix av studier, studentliv,
campuset och det engagemang som finns, som skapar
den svårdefinierade I-andan. Det är också den I-andan
som ger Industriell Ekonomi i Linköping sin styrka och
som antagligen får er alumner att vilja hjälpa kommande
generationer av studenter.
Vi studenter är i alla fall otroligt tacksamma för den
hjälp vi får av er, om det så är i form av att ta del av
era erfarenheter genom mentorskapsprogram eller olika
typer av föreläsningar ni håller här. Det kan vara genom
de ekonomiska bidrag ni ger, eller så enkelt att ni gör ett
bra jobb, vilket får ert företag att vilja anställa fler I-are
från Linköping. Vårt utskott jobbar aktivt för att ni ska
fortsätta vilja hålla kontakten med er gamla studieplats,
men vi försöker också skapa möjligheter där ni kan träffa
era gamla kursare eller knyta nya kontakter. Givetvis
är ni själva bättre på det än oss studenter, och det är
därför alumniföreningen Ilumni håller på att startas upp.
Nätverk som ska drivas av alumner är otroligt viktigt och
skapandet av en plattform för att knyta kontakter kan
bara leda till positiva saker.
Jag hoppas ni även kan hjälpa vårt utskott genom att
höra av er med idéer som ni tycker alumniföreningen
kan göra. Golftävling? Afterwork? Seminarier? ja, hör av
er till oss. Vi ber er också höra av er om ni skulle vilja
komma till Linköping och berätta om era erfarenheter
eller om ni vill ha hjälp att hitta kontaktuppgifter för en
eventuell reunion.
Årets alumnitidning handlar om en tillbakablick på åren
som gått och jag hoppas att med denna i er hand kommer
ni minnas tillbaka till ett par roliga år. Kanske är det nu
ett bra tillfälle att ta kontakt med gamla vänner för en
återträff? Alumniutskottet hjälper gärna till!
Mats Lindelöw, Ordförande Alumniutskottet
Ansvarig utgivare: Viktor Dahl
2
Alumnitidningen
Alumnitidningen
3
I-sektionen
I-sektionen
Vem är dagens I-student?
Text och bild Hanna Berg
Vilka går Industriell Ekonomi
just nu? Har I-aren förändrats sedan den gamla
goda tiden? Alumnitidningen har studerat I-are från
varje årskurs i sin naturliga
miljö: campus Valla. Läs vidare och ta del av Alumnitidnings-exklusiva intervjuer!
Hej Lovisa Bergström!
Ålder? 19 år
Ålder? 23 år
Sabbatsår? 5 år. Jag var inte alls
redo för att plugga vidare. Spelade basket i Luleå och i Norge.
Jobbade på fritids och på HM:s
lager i Oslo.
Uppväxt? Arvidsjaur
Svåraste kursen hittills? Mekanik-tvåan.
Teknisk inriktning? Data.
Rangordna bästa uteställerna! NH, Kårallen, Flamman,
Hg, Platå.
Utomlandsstudier? Hong Kong till hösten.
Vad ser du fram emot att köpa när du får en högre inkomst
än csn? En jorden-runt-resa.
4
Alumnitidningen
Inriktning? Maskin och kvalitetsoch verksamhetsutveckling.
Engagemang? Jag jobbar som
kock på Flamman och är aktiv
i sektionens marknadsföringsutskott.
Svåraste kursen hittills? Produktionsteknik som jag läste i Quebec förra året.
Bästa kursen hittills? Miljöteknik
Inom vilket område vill du jobba med efter examen?
Energi och miljö.
Sommarplaner? Jobba, fjällvandra och göra Vansbrosimmet.
Ålder? 23 år
Inriktningar? Bioteknik och
Marknadsföring.
Engagemang? Ordförande för
den nya pubföreningen PubIs (uttal
fortfarande oklart) som ska se till att
det anordnas minst 4 stycken I-pubar
per termin.
Hur har du förändrats på 5 år? Jag tar inte längre alla
lappar i märkesbacken.
Du får i uppdrag att tjäna ihop pengar på campus. Hur gör du? Säljer kompletta
sammanfattningar på kurser!
Ålder? 25 år
Ålder? 24 år
Sommarplaner? Lov à la grundskolan.
Engagemang? Till hösten ska jag vara mattecoach
åt gymnasieelever genom föreningen aHead.
Årskurs? Ii4, inriktning franska.
Årskurs? I3
Finns det en typisk I-are? Ja,
I-aren är personen som optimerar i alla situationer som
inte ens behöver optimering.
Om det inte blivit I, vilken utbildning hade du
valt? Civilekonom
Årskurs? I2
Årskurs? Ii5, inriktning franska.
Gör om tio år? Marknadsansvarig för Ben & Jerry’s globalt.
Sabbatsår? Jag började direkt, kändes bra att komma igång då det är en lång utbildning. Sen finns det
ju möjligheter att ta sabbatsår eller utlandsstudier.
Hej Kajsa Kairento!
Hej Simon Hellbe!
Exjobb? Handlade om hur
dagstidningar ska börja tjäna
pengar på sina digitala nyheter.
Årskurs? I1
Hej Filip Claesson!
Hej Carolina Svensson!
Finns det en typisk I-are? Det finns
ju en stereotyp bild av en I-are. Jag
tror att alla som går på I är nördar
egentligen. Det kommer fram när folk inser att man kan vara
sig själv.
Var vill du jobba? Jag går datainriktningen och tycker att
IT-området är mycket intressant. Jag ser inte lika stora möjligheter i någon annan bransch som i IT-branschen.
Gör om tio år? Jag hoppas att jag har ett jäkligt roligt jobb. 10
år sa du? Då får man väl börja bilda en familj förhoppningsvis!
Okej, men vem är dagens
LiTH-are?
Text Irwinder Dhindsa
I sann I-anda har Alumnitidningen vidgat vyerna, och inte enbart studerat de
ädla I-arna. För att undersöka LiTH i sin helhet har Nybörjarankäten 2010 analyserats och Alumnitidningen kan härmed presentera diverse roligheter om de varelser som delar habitat med I-aren.
•
60% av de som börjar på LiTH är yngre än 20 år.
•
72% är män och 28% kvinnor.
•
Flest studenter härsammar från Östergötland (28%) följt av Stockholm (14%).
•
38% procent kom direkt från gymnasiet.
•
Staden och LiU var de faktorer som påverkade minst vid val av utbildning.
•
På en skala från 1 till 6 får Linköping betyget 4,02, medan studentlivet får 4,29.
•
25% vill arbeta utomlands efter examen.
•
Endast 15% påbörjade den förberedande mattekursen som erbjöds under sommaren innan studierna började. Alumnitidningen guesstimate:ar att ingen slutförde sagd kurs.
•
30% kände ingen oro över att börja studera vid LiTH. Dessa var troligtvis I-are.
Alumnitidningen
5
Reportage
Reportage
g
Dragare som dro
Text och intervju Emma Helsing Mork och Lisen Rosenqvist
Två I-are. Två företagsledare. Två dragare. Och två olika länder.
Så lika men ändå så olika. Alumnitidningen har varit i kontakt
med Victoria Strand som jobbar i Dubai och Magnus Nerve som
jobbar i Japan. De berättar om tvivlet inför I-linjen, LiTH-tiden
och hur det sedan blev som det blev.
Magnus Nerve
Varför valde du att läsa Industriell Ekonomi?
Jag valde mellan Industriell Ekonomi, Teknisk Fysik och Läkarlinjen. Jag hade lätt för
och var intresserad av de naturvetenskapliga
ämnena. Mest intresse hade jag för läkarlinjen och jag funderade på att kombinera
den med någon typ av forskning. Dock var
jag fortfarande för osäker på vad jag egentligen ville göra och till slut lutade det mest
åt Industriell Ekonomi. När jag dessutom
fick höra att Linköping erbjöd I-linjen med
internationell inriktning tyckte jag att det lät
intressant.
Varför valde du att läsa med japansk
inriktning?
Faktiskt så visste jag minst om Japan och
japansk kultur av de språkinriktningar som
erbjöds. Men i början av 90-talet var Japan
fortfarande det land i Asien som det pratades
mest om. Att få chansen att bli en av de som
fick möjlighet att gå den utbildningen var
lockande. Jag förmodar att det nu är Kina
som gäller när det pratas framtid och Asien.
Vilket var ditt drömjobb när du började
plugga?
När jag började var nog drömjobbet fortfarande privatpilot eller läkare, men efter att
ha studerat ett tag blev affärsvärlden mer
och mer intressant. Drömjobbet blev att
starta ett eget företag och växa med detta
internationellt.
Vad tycker du att Industriell Ekonomi har
gett dig som du har störst användning
av idag?
Jag har fått med mig olika metoder för att
6
Alumnitidningen
det gäller att anpassa sig till alla kundens
önskemål och krav. Det handlar om allt ifrån
produktkvalitet och exakta leveranser till
kundservice och marknadsföring. Även på
semestern och sena kvällar måste man vara
100% tillgänglig för kunden. Konkurrensen
är enorm och de företag som inte lever upp
till kraven byts snabbt ut.
lösa problem och lärt mig att se på problemen ur olika synvinklar.
Vilka är dina bästa minnen från LiTH?
Mina bästa minnen är tillfällen då jag och
mina kompisar flydde skolan för en stund
och åkte på diverse oplanerade resor,
exempelvis till fjällen. Jag minns också
tentapluggandet när vi turades om att laga
mat till varandra.
Vad är den största skillnaden med att
arbeta i Japan gentemot att arbeta i
Sverige?
Det är nog lättare att nämna de få likheter
som finns! Dock har jag aldrig arbetat i
Sverige så jag har svårt att ge konkreta
exempel. Ska jag försöka ge ett exempel
är det nog den totala fokus man riktar mot
kunden i Japan. Kunden har alltid rätt och
Japan har länge haft fördel av att vara Asiens
största ekonomi och med detta fått mycket
uppmärksamhet internationellt via investeringar av utländska företag. Detta har bidragit till att Japan haft begränsat behov av att
anpassa sig till omvärlden utan omvärlden
har istället tvingats att anpassa sig till Japan
för att lyckas här. Därför är de kulturella svårigheterna oftast riktade mot det utländska
bolaget i att få dem att förstå vad som måste
göras i Japan och inte tvärtom.
Vad har varit svårast att anpassa sig till?
Det gäller att inte fundera för mycket på
varför saker och ting fungerar annorlunda,
vara öppen för hur det fungerar här och
acceptera det. Det finns alltid konstigheter,
i Japan och i andra länder. Det har dock
varit svårt att anpassa sig till att det inte går
att köpa goda ostar, knäckebröd och kaviar!
Hur ser dina arbetsdagar ut?
En stor del av tiden går åt till att besöka våra
dotterbolag och distributörer i Asien. Är
jag hemma i Japan startar jag oftast dagen
med att springa 10 km. På jobbet är det
email, kundbesök, interna planeringsmöten,
media-events, budgetuppföljning, etc. Ingen
dag är den andra lik. Jag är oftast hemma
runt 21.00. I tid för att hinna säga godnatt till
mina två döttrar som är 6 och 10 år.
Victoria Strand
Kommer du ihåg varför du valde att läsa
Industriell Ekonomi?
Jag ville läsa medicin. Min pappa som inte
gillar sjukhus undrade varför och jag sa att
jag ville jobba med människor. Då undrade
min pappa om de nödvändigtvis behövde
vara sjuka. Han tyckte att han som företagsledare också jobbade med människor,
men som var friska. Sen halade han uppe
en blå broschyr med flygplan på som var
reklambroschyren från Linköping och jag
tänkte att jag väl kunde prova en termin i
alla fall… sen blev jag kvar.
Hade du några tankar redan då på att få
jobba utomlands i framtiden?
Kursledaren som var ansvarig för I-linjen
pratade mycket om både utlandsjobb och
om ”när ni blir chefer” och det var säkert
många som gillade det. Jag som inte riktigt
var säker på om utbildningen var rätt för
mig hade ingen aning om vad jag skulle bli.
För mig var bredden på utbildningen och
faktumet att man inte behövde välja bana
för tidigt en klar fördel.
Vad tycker du att Industriell Ekonomi har
gett dig som du har störst användning
av idag?
En bred baskunskap. Jag har fått ”nosa” på
allt som har med företagande att göra, vilket
har varit en fördel för min del.
Vad tycker du hade kunnat göras bättre
under din tid på LITH?
Oj, det är ju hundra år sen jag pluggade i
Linköping. Kanske att det eviga intrummandet av meningar som ”när ni blir företagsledare” blev lite för mycket och skapade en
del konstiga förväntningar hos en del av de
som pluggade.
Dubai är en smältdegel av människor från
stora delar av världen och på så sätt skiljer
sig förstås jobben åt. Jag har försäljningsansvaret för Ericssonkoncernen i Gulfländerna
(Bahrein, Oman, Qatar, UAE, Kuwait och
Yemen) men också för Pakistan. Den största
skillnaden är nog att jag ibland träffar väldigt
religiöst övertygade muslimer som gärna
pratar med mig och gör affärer med mig,
men som inte hälsar och tar en kvinna i
hand. Man får vänja sig vid att det är så, om
inte mannen tar initiativet att hälsa förstås.
Annars är den största skillnaden med att
jobba här faktiskt att jag har ett stort kontorsrum från att ha suttit i kontorslandskap
bland all personal i Sverige. Här är rummet
viktigt säger de… Det känns fortfarande lite
märkligt och omodernt för mig.
Vilka är dina bästa minnen från LITH?
Tiden i Clubmästeriet, tiden på teknologkåren där jag jobbade ett år och tiden som
ordförande för I-linjens styrelse samt förstås
alla de vänner som jag fick på den tiden och
fortfarande har kvar.
Vad är den största skillnaden med att
arbeta i Dubai gentemot att arbeta i
Sverige?
Jag har lett organisationer och haft personal
över precis hela världen. Min erfarenhet är
att de behov av ledarskap som människor
har är fundamentalt väldigt lika, var man än
är i världen. Överallt behövs en ledare som
kan se vart världen är på väg och vad det
kommer innebära för organisationen och för
individen. Man behöver någon som kan engagera, utveckla och se till att man levererar
resultat. Ur det perspektivet är det ingen stor
skillnad på att jobba i Dubai gentemot att
jobba i Sverige.
Vad har varit svårast att anpas sa sig till?
Här är otroligt varmt och det är väldigt hög
luftfuktighet på sommaren. +45°C och så
fuktigt att man blir klibbig bara man öppnar
ytterdörren. Det är svårt att stå ut med men
då får man hålla sig inomhus i luftkonditioneringen.
Men se här! Man tog alltså festbilder även innan
digitalkameran! Alumnitidningen tackar Victoria
för den här pärlan.
Alumnitidningen
7
I-sektionen
I-sektionen
Karriärstrender
– vad vill I-aren jobba med?
Text Irwinder Dhindsa Grafik Placement Report 2012
I korridorerna i C-huset talas det ofta om hur mycket en managementkonsult tjänar, hur mycket
de jobbar och om det glamorösa livet de lever.
Dagens I-studenter har med andra ord en ganska
tydlig bild av drömyrket. Har det alltid varit så? Vad
är I-arens drömjobb?
Konsult
Möjlighet att påverka
42%
Utmanande arbetsuppgifter
Varierande arbetsuppgifter
E
Trots att en stor del av dagens I-studenter
väljer att ta samma väg som studenter gjorde
tjugo år sedan är det nu en annan bransch
många vill jobba i. På senare tid har managementkonsulting varit yrket som väckt
störst intresse, en utveckling som reflekteras
på bland annat internetforumet Flashback,
där dagens I-are tillsammans med framtida
studenter diskuterar allt från löner till bästa
konsultingföretagen att jobba hos. Redan
Av de event som varit på I sedan starten av
skolåret 2012/2013 där ett företag på något
sätt har varit involverat har 14 av 24 företag
sysslat med konsulting. Att konsultföretag
får en allt större plats under utbildningen
bidrar sannolikt till den utveckling vi har
sett de senaste åren.
Det framkommer även att 40 % av de som
i dagsläget inte driver eget företag skulle
vilja göra det.
Andel chefer
Hela 62 % av de svarande alumnerna är i dagsläget
chef eller har tidigare varit chef på sin arbetsplats.
Är chef eller har
haft tidigare
chefsroll
38%
40%
60%
Vill ha eget
företag
Vill inte ha eget
företag
Antalet år till sin första chefstjänst
skiljer sig mycket för alumnerna.
stjänst efter mindre än ett år men 18
% arbetade i sju år eller mer innan
15%
15%
18%
16%
12%
10%
9%
5%
Mindre
än 1
Alumnitidningen
62%
År till första chefstjänst
2
3
4
5
6
7
Fler än
7
Bank/Finans
Flexibla arbetsuppgifter
3%
Chefsroll
3%
7%
7%
Byggindustri
Annat
3%
Utbildning/Forskning
5%
Energi
5%
Mjukvara/IT
4%
3%
Dagligvaror
3%
2%
Läkemedel
0%
62 % av alumnerna har någon gång under sin karriär bytt bransch. Värt att ha i
åtanke är att denna enkät gick ut till alumner med spridda examensår. Därmed har
Andel egenföretagare
Önskar eget företag
15%
10%
Fordonsindustri
11%
1%
Alumnerna är i hög utsträckning nöjda med
sina medarbetare.
Byte av bransch
Om utvecklingen håller i sig går det endast
att spekulera om, men mycket talar för
att konsulting är en bransch som kommer
tilltala I-aren även i framtiden.
Undersökningen åskådliggör att
17% av respondenterna driver egna
17%
företag. Dessutom har analyser viHar eget företag
sat att de alumner som driver egna
företag är mer nöjda med den bransch de verkar i än de som inte driver
Har inte eget
egna företag. En rimlig förklaring
företag
till detta skulle kunna vara att egen83%
företagare i större utsträckning kan
bestämma inom vilken bransch de
vill bedriva sin verksamhet och dessutom att de kan påverka sin egen arbetssituation
mer än alumner som inte driver egna företag.
Verkstadsindustri
Nöjd med medarbetare
Dock verkar alumner från andra utbildningar på LiTH inte ha riktigt samma preferenser. Enligt en undersökning som gjordes
av Universum Communications 2007 var
managementkonsult den fjärde mest attraktiva branschen, efter verkstadsindustrin,
telekommunikation och IT-konsulting.
Alumniutskottet har sedan några år tillbaka gjort årliga undersökningar om våra
alumner. Dessa kallas Placement Report.
Placement Report 2012 visar att av de 842
alumnerna som svarade jobbade 22% inom
Tjänstesektorn/Konsult, den största kategorin i undersökningen. Enligt Placement
Report 2011, där relativt nyexaminerade
16%
Tjänstesektor
Personalansvar
studenter tillfrågades, fick 16,5% sin första
anställning inom nämnd sektor. Den vanligaste branschen att vilja starta eget företag
inom är även det konsulting, något som
understryker att I-aren allt som oftast söker
sig till det.
under första året på I märker man vilket
yrke som de flesta drömmer om.
22%
Annat
Telekom
38%
38%
Instämmer helt
23%
19%
Är inte chef och
har inte haft en
chefsroll tidigare
28%
6
41%
11%
5%
inte ännu haft möjlighet att byta bransch.
nligt Roland Sjöström, före detta
ordförande för IL-nämnden vid Linköpings Universitet, såg yrkesvalen
mycket annorlunda ut förr. För cirka tjugo
år sedan var det de stora teknikföretagen i
Sverige som lockade. Nyutexaminerade studenter sökte sig till företag så som Ericsson
för att finna sina drömjobb.
8
Branscher
Faktorer för trivsel
0
1
2
3
4
2%
1%
1%
5
6
7 och
fler
5
20%
4
3
2
Instämmer inte alls
6%
2%
2%
1%
alumner
arbetar
inom är konsultbranschen följt av annat
och verkstadsindustrin. Kategorin annat
innefattar exempelvis
gindustri, försvarsindustri och hälsa/
sjukvård.
Vill du veta mer?
Scanna den här QR-koden för att se hela Placement Report!
Reportage
Övrigt
Axplock av Alumner
Är vad vi gör en produkt av
våra drömmar,
eller är våra drömmar en produkt av vad vi gör?
Text Stina Axi
Alumnitidningen har tagit reda på vad ett blandat gäng alumner gör idag. Kanske
känner du igen någon av dem? De blev alla lite nostalgiska när de utfrågades om
sitt bästa studieminne eller vilken den bästa kursen var här i Linköping. Läs och bli
nostalgisk! Vad skulle du göra om du fick vara student för en dag igen?
Text Villum Hansson Bild Jacob Ahlmann
D
et blev tyst i föreläsningssalen.
Någon vände sig till sin granne
och började sakta söka efter ord. En
annan använde sin smartphone som
en effektiv sköld mot den obekväma
frågan, och en tredje stirrade frågande på powerpointbilden.
Vad är viktigt för Dig i Ditt liv just nu?
Diskutera med grannen? Om vad
som är viktigt i livet? Frågan stångade envist mot den analytiska mur
som obarmhärtigt hindrade frågor av
den karaktären att ta upp tankeverksamheten. Varför fundera över frågor
som saknar ett korrekt svar, frågor
som inte har tydliga avgränsningar?
Frågor som ändå kan fortsätta att
diskuteras i all evighet?
Ett par på raden framför började
försiktigt viska till varandra. En grupp
till höger fyllde på och snart fylldes
den stora salen av ett sorl av röster.
Röster som delade stora ord med
varandra. Ord som var viktiga i just
de personernas liv, just där och då.
Ord som kärlek, vänskap, familj och
hälsa. Ord som startade diskussioner
utan definitiva svar. Ord som var tätt
förknippade med våra drömmar
och som, om de behandlas varsamt
och med respekt, kunde föda nya
drömmar.
I detta nummer av Alumnitidningen får
Du, läsande I-alumn, en inblick i hur vår
utbildning och dess innehåll förändras
sedan starten. Du får en bild av hur den
nyutexaminerade industriella ekonomens
vägval i karriären har speglats av samtiden,
och du får nosa på hur våra drömmar
förändrats genom åren.
Jag spände axelbanden och väskan slöt sig tätare mot min rygg.
Kardborrbanden på mina små skor
var ordentligt spända, strumporna
uppdragna och den alldeles för stora
skjortan instoppad innanför shortsen.
Jag andades ut och tog mina första
steg på den långa promenaden. Det
var en nystart, det var något stort.
Alla dörrar stod öppna och fantasin
flödade. Jag kunde bli astronaut. Jag
kunde bli rymdforskare eller polis. Jag
kunde bli arkeolog, guldvaskare eller
äventyrare. Jag hade hela livet framför mig och kunde göra precis vad
jag ville. Och jag hade bestämt mig.
Jag skulle bli pizzabagare. Jag log
stolt, rättade till min gula keps med
den stora siffran ett skrivet i pannan,
och marscherade vidare mot min
allra första skoldag.
Ibland undrar jag vad som hände med den
drömmen. Vad hände med den lilla pizzabagaren i mig? Han som längtade efter
att snurra en degklump på fingrarna. Han
som skulle bli bäst på att sprida tomatsåsen
över den stora, runda, ogräddade degen,
slänga på ett lager ost och skjuta in den
längst in i den varma stenugnen. Han som
skulle torka svetten i pannan och stolt ta sig
an nästa pizza, fast besluten om att just den
skulle bli den skulle bli den bästa i staden.
Men mest av allt undrar jag hur kommer
det sig att mina drömmar idag är så lika
mina vänners här i Linköping?
med på oss själva. Men vad händer med
våra drömmar, med pizzabagaren i oss,
om vi analytiskt svarar på vad vi ska göra
i våra liv? Vad tar vi avstamp från för att
analysera vårt eget nuläge?
I början av 2012 gav den australiensiska
sjuksköterskan Bronnie Ware ut en bok
grundad på sina samtal med patienter
vårdade för att höja livskvaliteten under
livets sista skede. Boken, som fick titeln
”Top Five Regrets of the Dying”, beskrev
de största källorna till ånger människan
känner innan hon dör och blev en internationell bästsäljare.
Vad som toppade listan låter jag vara
osagt, men en sak kan jag säga. Det
hade varken ett korrekt svar eller tydliga
avgränsningar, och frågan som föds kan
fortsätta att stötas och blötas i all evighet.
Och för att närma mig svaret kommer
jag i varje beslut som rör min framtid att
ställa mig den enda frågan som egentligen
är viktig.
Vad brinner jag för?
Efter fyra år på I har metodiken för
problemlösning etsat sig fast ordentligt.
Identifiera nuläget, analysera detsamma
och ge förslag på lösningar. En metod som
inte möter minsta motstånd av vår inre
analytiska mur och är applicerbar på det
mesta. På företag, på kurser och till och
Helena Vilcans (tidigare
Jansson) (i91) bor idag
i Stockholm och jobbar
som Teamchef, Account
Manager på HiQ. Om
hon fick chansen att vara
student för en dag skulle
hon sitta och fika med
sina trevliga gamla kursare
och nätverka. Helena var
kårordförande 94/95 och säger att intressanta diskussioner
om avskaffandet av kårobligatoriet fördes redan då.
Lars Blixter (i79)
bor i Göteborg och
driver Lars Blixter
Ledarutveckling AB.
Från studietiden längtar han mest tillbaka till kamratskapet,
alla härliga fester och
Clubmästeriet.
Hans Eriksson (i97)
bor i Stockholm och
jobbar på Sörmlands
Grafiska med försäljning och marknad.
Den bästa kursen från
studietiden tycker han
var en organisationskurs där man åkte iväg
på ett internat under
några dagar för gruppdynamik- och ledarskapsövningar.
Åsa Hall (tidigare Rehnvall) (i84) jobbar på Attends Healthcare AB som
logistikchef. Under studietiden när hon fick en stund
över hängde hon i fiket i
C-huset och senare även
i Baljan när det byggdes
1988.
Henrik Sievers (i83)
jobbar som försäljningschef på Hamamatsu Photonics AB.
Han bor i Sollentuna
och minns bäst läraren
Peter Hackman som
undervisade i algebra.
Agneta Dieden (tidigare Plyhr) (i79) bor på Lidingö och jobbar på
Oxford Leadership Academy med ledarutveckling. Hon driver även
det egna företaget InterRelate som erbjuder coaching, workshops
och teamutveckling av ledningsgrupper. Ett starkt studieminne är
alla galenskaper som hon upplevde tillsammans med sitt Clubmästeri, bland annat resorna som de gjorde till Uppsala nations
gåsamiddag och till Tuborg i Köpenhamn.
Villum Hansson, Ordförande I-sektionen
10
Alumnitidningen
Alumnitidningen
11
Fokus
Fokus
Nostalgitripp genom tekniken
- 70-talets tekniska högskola
Text Stina Axi
Att maila på 70-talet
I en lång korridor var hela väggen fylld av fack. Var och
en hade ett eget litet fack som brevlåda. Där lades all
(!) information om utbildningen: kursplaner, scheman,
lokaler, kurslitteratur, föreläsningsanteckningar etc. Facket
var informationscentralen. Tömma facket dagligen var ett
måste för att vara uppdaterad och veta vad som gällde.
Man tog cykeln till Valla, ibland bara för att ”kolla i facket”.
År 1969 började Tomas Axi och Lennart la Fleur på I-linjen. Jag bad dem om hjälp för en
historielektion om tekniken på Campus Valla och fick se bilder ur kårtidningen Linsen från
tidigt 1970-tal. Flamman var hett redan då och studenthumorn ständigt närvarande. Denna artikel fokuserar dock på hur informationsspridningen egentligen gick till. Varsågod! En
Nostalgitripp inom teknikens underbara värld à la 70-talet!
Skriva ett dokument utan Word
När det var anteckningar från mattelektioner var dessa oftast
handskrivna för att kunna återskapa formlerna som kritades
ned på de många gröna griffeltavlorna. För andra dokument
fick någon först skriva rent ett original med hjälp av en skrivmaskin från en handskriven förlaga. Det skrevs på ett särskilt
papper, en stencil. Denna kunde sedan sättas i kopieringsmaskinen för mångfaldigande.
Skrivmaskinerna var av fabrikaten Facit eller IBM. Båda fanns
som elmaskiner och hade en finurlig mekanisk konstruktion.
Duktiga sekreterare skrev snabbt med alla fingrarna utan att
titta på tangentbordet. Skrivmaskinsutbildning var en nödvändig merit för att bli sekreterare. Det var inte tal om att välja
typsnitt, fetstil eller andra finesser. För hemmabruk hade Facit
en mindre manuell maskin, Facit privat. Tippex var räddningen
vid felskrivning, ”delete-knapp” fanns inte.
Jaha, 1970. Nåväl, inte så långt ifrån i vilket fall.
Annons för facit, Linsen nr 4, november 1968
Bibliotekets datalagring
Högskolans bibliotek tog hjälp av datorteknik för informationssökning. Sökning på mikrofiche var en etablerad teknik. Dokument hade fotograferats och förminskats och slutligen lagrats som fotonegativ, mikrofiche. Många dokument kunde lagras
på varje negativ.
”Flickan längst till höger stansar in bibliotekets material på hålremsa. Hålremsan görs sedan om till magnetband och lagras i datamaskinen.
Detta är grunden för hela systemet. Detta fungerar redan, medan de båda andra bilderna illustrerar kataloglagring på mikrofiche och
informationssökning, funktioner som så småningom kommer att användas.” Text av Inger Melin, Linsen nr 7, 1972.
12
Alumnitidningen
Professorsinstallationen av en TV
Under ett par år gjordes försök med TV-ledd undervisning. När
C-huset på Campus Valla uppfördes utrustades alla salar med
TV-monitorer. Tanken var att kunna spara på lärare samtidigt
som väl genomarbetade lektioner, med samma kvalitet, kunde
erbjudas. Det lät ju bra men blev totalt fiasko. Programmen
startades från en central. Att
stoppa läraren för att kunna
ställa frågor var en omöjlighet. För många teknologer
blev det en bister erfarenhet, med många omtentor.
Studieresultaten rasade och
studentkåren gjorde uppvaktningar direkt hos utbildningsministern att stoppa
Installation av extra professor: en TV
med professorshatt. Till vänster Lennart TV lektionerna. TV-underla Fleur. Linsen nr 5, 1971. Foto: Torgny
visningen upphörde redan
Berthelius.
efter ett par läsår. Det blev
en dyr erfarenhet både kostnads- och marknadsmässigt för den
nya högskolan. Allt kan inte automatiseras med bra resultat.
Vid den första professorsinstallationen i Linköpings universitetshistoria, gjorde teknologkåren en uppmärksammad kupp.
Till tonerna av marschen Carolus Rex tågade sex kravallfrack-klädda teknologer in med en blåmålad TV med professorshatt, och ett humoristiskt installationstal hölls till denna
speciella extra professor.
Syntax error
Datorn var långt från var mans redskap. Datorer
var stora apparater och det fanns inte ens i fantasin
att var och en skulle ha en PC hemma.
I utbildningen ingick dock kurser där man fick lära
sig hur datamaskiner arbetade och man fick lära sig
grunderna i maskinspråket Assembler. Att skriva
datorprogram i Basic och Algol ingick i projektarbeten och ansågs vara lite av spjutspetsteknologi,
ändå långt från dagens högnivåspråk. Avancerade
hjälpmedel som Excel fanns ännu inte. För beräkningar i vissa examensarbeten kunde teknologer i
vissa fall använda programmet Fortran.
Man skrev programkoden med penna på särskilda
blanketter som lämnades in på dataavdelningen.
Där skrevs dessa över till hålkort eller hålremsor
av stansoperatriser. Programmet kördes sedan och
teknologen fick efter någon dags väntan tillbaka
utdata i form av pyjamaspapper. Var det fel i programmet bestod utdata av det korta meddelandet
”syntax error”. Då var det bara att börja söka i
programlistan och göra om hela proceduren.
Alumnitidningen
13
Övrigt
Vallastaden
Text Mats Lindelöw
bygger staden. Tegar har ett starkt grepp
och ett konceptuellt innehåll med smala
tomter, vångar, tegar och gemensamma
lokaler – ”Felleshus”. Förslaget är tydligt
i sin struktur med klar identitet och samtidigt både dynamiskt och flexibelt.”
Under första etappen fram till 2016, ska
400 lägenheter byggas i Vallastaden. Dess
läge gör att den blir integrerad med de
södra delarna av campus och kommer således ligga nära Campushallen och G-huset. För att ta del av studenternas åsikter
har kommunen varit närvarande på LiU
och har bland annat haft seminarier och
informationsträffar. De har även öppnat
upp för byggemenskaper med möjligheter
för till exempel sektioner kan gå samman
för att bygga ett hus.
Såhär kan Vallastaden komma att se ut. Källa: Okidoki Arkitekter AB
U
niversitetet har sedan starten 1969
genomgått många förändringar. På
campus Valla har byggnader kontinuerligt
uppförts, Hälsouniversitetet har tillkommit
och LiU har etablerat campus i såväl
Norrköping som i Stockholm.
Best
Workplaces 2012
Sweden
This is your invitation to join an
organization offering greater opportunity,
greater challenge and greater satisfaction.
An organization dedicated to teamwork
and collaboration, working in the forefront
of technology with 9 out of 10 of
Sweden’s largest companies among our
clients. Since 2008, Accenture has been
recognized as one of Sweden’s top
workplaces by the Great Place to Work
Institute®. Find out why our people like
working here by visiting accenture.se/
career or accenture.se/facebook
lekfull stadsdel där människan växer och
utvecklas.” och “En plats som lever och
där livet och möten mellan människor är
i centrum.”
För att åstadkomma detta ska en mångfald
skapas genom att begränsa byggrätter
och utöver “vanliga”
byggherrar även bjuda in arkitekter och
bygg-grupper att bygga
i området.
Nästa stora projekt heter Vallastaden och Linköpingsbo2016. I början av förra
året presenterades Linköpings ambitiösa plan att knyta
universitetet närmre staden.
I augusti förra året preCampus Valla är Linköpings
senterades vinnaren
största arbetsplats och har
av den arkitekttävling
nu över 20 000 studenter.
som utlysts för den nya
Trots att det inte ligger alltför
stadsdelen. Förslaget
långt ifrån centrum känns det Minst 1000 nya bostäder skall
Tegar, från arkitektupprättas sydost om Valla
verkligen som att det ligger i
byrån Okidoki, vann
utkanten av Linköping. Linköpingsbo2016 bland 27 andra tävlande bidrag. Det som
är tänkt att ändra det. Planen är att uppföra juryn fastnade för i deras förslag var den
en helt ny stadsdel, Vallastaden, i södra sociala hållbarheten och öppenheten för
delen av Campus Valla. Transportmöjlig- andra sätt att bygga i framtiden:
heterna är också tänkta att förbättras för att
få en bättre integration av universitetet och ”Ett starkt och tydligt förslag som andas
framtid. Förslaget utgår från att människan
Märdevi till centrum.
Linköpingsbo2016 är tänkt som ett expoområde -- likt bo01 i Malmö -- där 10002000 bostäder ska byggas. Idéprogrammet
beskriver det framtida området som “en
Det ska bli väldigt intressant att se hur
denna stadsdel växer fram och vi studenter uppskattar att Linköping verkligen
satsar på universitetet, som trots allt är en
viktig del av staden. Frågan är bara om
den amitiösa visionen om nyskapande
och hållbarhet istället skapar en stadsdel
som är för dyr för studenterna att leva i.
Det är trots allt pengarna som är en stor
faktor i studenternas val av bostäder och
blir kostnaden för hög kommer det vara
svårt att locka studenterna trots dess fina
arkitektur och läge.
Men vem vet, kanske har Vallastaden
potential att bli det nya favorithemmet för
I-are. Det kanske rent av är i Vallastaden
som I-sektionen bör köpa det omdiskuterade I-huset.
Diskussionerna har i alla fall börjat bland
våra studenter och en I-husgrupp har tillsatts. Det är i alla fall kul med förnyelse
och ett behövligt tillskott till campus. Vad
tycker du? Mejla gärna till alumnu@island.
liu.se om åsikter. Kanske vill du till och
med vara med och sponsra och få ett rum
uppkallat efter dig.
“Kanske har Vallastaden potential att bli
det nya favorithemmet för I-are.”
©2013 Accenture. All rights reserved.
Alumnitidningen
15
Fokus
Fokus
Hur LiU blev LiU
Text Hanna Berg
Linköping kunde år 1975 stolt titulera sig som universitetsstad.
Linköpings Universitet har genomgått en anmärkningsvärd utveckling sedan dess, och är idag ett av Sveriges större universitet. LiU har
flera gånger blivit omnämnd som en förnyare. I de sammanhangen
nämns ofta problembaserat lärande, nya utbildningsprogram och
forskning över områdesgränserna. Vi ställer oss frågan: Hur gick
denna resa till?
För att få svar tar vi oss ner till Origo för att träffa Mats Arwidson som
är biträdande universitetsdirektör på LiU.
-N
är jag 1968 började läsa historia
och svenska i Linköping var vi
bara ett par hundra studenter, berättar
Mats Arwidson, biträdande
universitetsdirektör på LiU.
Mycket har hänt sedan dess.
Idag finns 27 000 studenter
fördelade på Campus Valla,
Campus US och Campus
Norrköping. Mats Arwidson, som har arbetat administrativt på universitetet de
senaste 30 åren, tar med
oss på den resa som LiU
har gjort.
I början av 60-talet började
man inse att Sverige utbil- Mats Arwidson
dar alldeles för lite folk på
akademisk nivå. Det fanns vid denna tid
universitet i Lund, Stockholm, Göteborg
och Uppsala. 1965 fick Umeå universitet.
I takt med att samhället blev allt mer komplext ökade behovet av vanligt folk med
högre utbildning.
-Att bygga ut med ytterligare universitet
skulle bli alltför kostsamt, särskilt då forskning kräver stora resurser, berättar Mats.
Lösningen blev att universiteten fick varsin
filial, med undantag för Umeå. Växjö blev
en filial till Lund, Karlstad blev en filial
till Göteborg, Örebro till Uppsala och
Stockholms filial hamnade i Linköping.
Det fanns en diskussion om Norrköping
som ett alternativ till Linköping. Att valet
föll på Linköping hade troligtvis att göra
med folkmängd och struktur. Staden hade
redan viss utbildning av lärare, landstinget
utbildade sjuksköterskor och det fanns ett
16
Alumnitidningen
Löftet att förlägga viss utbildning i Norrköping infriades inte då verksamheten i Linköping växte. Flertalet utredningar gjordes
men inget större hände. Det dröjde ända
tills mitten av 90-talet då universitetsledningen och styrelsen insåg att något måste
göras för att Norrköping blev alltmer otåligt.
Kungen inviger kårhuset Kårallen 1987
regionsjukhus.
trögt för högskolan i början.
-Så därför blev Linköping ett ganska naturligt val, berättar Mats.
-Vi hade en mycket liten teknisk högskola
som var extremt impopulär. Hit sökte man
i sista hand, dessutom hade man tv-undervisning som var ett pedagogiskt experiment
som många studenter och lärare avskydde.
Det finns vissa personer som är kvar här
på universitetet som inte har kommit över
det än, berättar Mats.
I mitten av 60-talets beslutar
riksdagen att Sverige ska få
en fjärde teknisk högskola.
De befintliga tre fanns i
Stockholm, Göteborg och
Lund. Det var en dragkamp
mellan Västerås, Linköping
och Norrköping. Ett av Linköpings argument var att de
såg stora fördelar med att
samordna skapandet av högskolan med SAAB. Dessutom fanns förutsättningar att
utöka utbildningsområden
inom medicinsk teknik, till
följd av närheten till regionsjukhuset.
-Norrköping insåg kanske att de inte
kunde konkurrera
ut Linköping så de
stöttade Linköping
för att försöka se till
att valet inte skulle
falla på Västerås,
berättar Mats.
Tills slut kom beslut om att Linköping skulle få bilda
den fjärde tekniska
Corson på Campus Valla
högskolan. Det var
underförstått att om
Linköping i framtiden blev ett stort lärosäte,
skulle delar av utbildningsutbudet placeras
i Norrköping. Sedan gjordes inget på 30 år.
1969 startades Y, M och I-linjen. Det gick
1973 är Linköping först med att starta
D-linjen, precis som de var med I-linjen
1969. Det var två program som kom att bli
särskilt viktiga för utvecklingen.
-Det var ett hårt politiskt tryck från Norrköping och Linköping stod mot väggen.
Norrköping var nästan inne på att bilda en
egen högskola, berättar Mats.
Timingen var väldigt bra. I mitten av 90-talet
upptäckte man att Sverige utbildade för
lågt antal människor på eftergymnasial nivå
jämfört med många andra länder. Högskolorna skulle byggas ut så 4-5 procent fler
ungdomar skulle få en plats på högskolenivå
när de gått ut gymnasiet. Det bestämdes att
campus Norrköping skulle byggas.
-Vad ska vi göra i Norrköping? Ska vi göra
det alla har trott, flytta över halva eko-
-Många fnös åt I-linjen i början som någon
konstig kombination av ekonom och ingenjör, berättar Mats. Det visade sig framöver
vara en lyckad kombination som sedan har
startats på andra ställen i Sverige.
Strategin med grundprogrammen har gjort
att Linköpings universitet har blivit mycket
attraktivt.
Kåkenhuset på Campus Norrköping sett från
Motala ström
nomutbildningen eller kanske halva I-linjen.
Absolut inte, säger Mats.
Universitetet beslutade att det till största
delen skulle skapas helt nya utbildningar i
Norrköping inom alla fakulteter. De började
med stora satsningar inom elektronik då Ericsson fanns i Norrköping. Den här gången
hade de dock inte samma tur med timingen.
-Samma dag som vi började anta studenter
la Ericsson ner all sin verksamhet i Norrköping, säger Mats.
-Den dagen vi inte lyckas locka ungdomar
att flytta till Linköping för att studera, då
blir det riktigt tufft för universitetet, konstaterar Mats.
Utvecklingen på LiU fortsätter. En arbetsgrupp har tillsatts för att göra en total översyn av bl.a. LiU:s utbildningar, detta som
en del i arbetat för att fortsätta var konkurrenskraftiga bland ungdomarna och även
för att öka antal studenter i Norrköping.
Utredningen kan resultera i att expandera,
minska, flytta vissa utbildningar eller skapa
helt nya. Gruppens förslag läggs fram i
november 2013.
Utbildningsutbudet växte och ett mycket
trevligt campus byggdes. De beräknade för
ungefär 8000-10000 studenter. Nu finns det
ungefär 5400 studenter som läser på campus
Norrköping men de hade hoppats på en
något bättre utveckling när det gäller antal
studenter på grundutbildningen.
Linköpings verksamhet utvecklades inom
vård och medicin.
Lärarutbildningen
och den filosofiska fakulteten växte
och det fanns nu ett
bra underlag för ett
universitet.
-När man ser på forskningen i Norrköping,
har den gått fantastiskt bra. Jag tänker
särskilt på områden som rör visualiseringsteknik, tryckt elektronik samt etnicitet och
mångfald. Så forskningen har kanske gått
bättre än själva grundutbildningen, menar
Mats.
-Frågor kring en frigöring från Stockholm drevs igenom
med en ganska
skicklig politisk
hantering, menar Mats.
1975 inviger Kung Carl XVI Gustaf Linköping universitet. De övriga 3 filialerna
Växjö, Karlstad och Örebro hade inte
samma dynamiska utveckling. Det tog de
ca 25 år längre att få universitet.
-Hela grundutbildningen bygger på att vi
ska locka folk att komma hit och det har vi
gjort, ganska medvetet, genom att bygga
upp långa yrkesinriktade moderna program
istället för fristående kurser.
Campus Norrköping har självfallet också en
märkesbacke
Linköpings universitet kännetecknas av att
vara det största programuniversitetet. Hit
kommer studenter för att läsa långa utbildningar till t.ex. civilingenjör, läkare och
psykolog. 73 procent av alla som läser på
LiU kommer inte från regionen utan flyttar
till Linköping eller Norrköping.
Campus Valla i sin fulla höstprakt
Alumnitidningen
17
Reportage
Fokus
Baljan firar 25 år
Ryds Herrgård
Text Johanna Ingebrand Bild Jacob Ahlmann
Rast igen och studenterna skyndar till Baljan för att hinna köpa
kaffe och klägg innan föreläsningen drar igång igen. Om du
har otur har din föreläsare dragit över tiden och du hamnar
återigen sist i kön och ännu en rast spenderas köandes efter
5-kronors kaffe. Hur kan Baljan efter 25-års verksamhet fortfarande vara så oroligt populärt? Hur startade egentligen allt?
Vi kontaktade de som styr sektionscafét för att ta reda på det.
Idag är Kravaller på Kårallen inget konstigt. Varje vecka blir torsdagskröken och
fredagspuben fullproppad i Baljan. Kårallen innehåller också kontor och rum för
LiU’s studentföreningar. Dock har det inte
alltid varit så: Kårallen invigdes först 1987.
Innan dess var Ryds Herrgård LiU’s Kårhus.
AlumnU har undersökt hur det gick till, och
vad som hände med Herrgården sedan.
intresselistorna som sattes upp. Ersättning
utgick i form av ett klippkort och precis som
idag var både jobbare och styret studenter.
H
Mycket har hänt sedan starten inte minst
priset som ökat med 150 % från 2kr från
början till 5 kr idag. Sedan 1992 har den
sparsamme kunnat spara en slant genom
att ta med sig en egen mugg.
R
yktet säger att idéen föddes då sektionerna hade tröttnat på att själva
brygga kaffe inne på sina rum. Så
för att få ett slut på det eviga kaffekokandet
gick ett gäng studenter som representerade
olika sektioner ihop och grundade Sektionscafé Baljan. 1987 serverade en entusiastisk
Elisabeth Blom den första koppen kaffe.
En så framgångssaga måste självfallet firas.
Under en vecka i september 2012 firades
Baljans 25-årsjubileum med pompa och
ståt. Veckan till ära hade Baljan utsmyckats
med tusentals ballonger, endast lyxklägg
serverades och varje dag anordnades minst
en aktivitet för att fira jubileet. Firandet
startade måndag morgon då den trötte
studenten bjöds på kaffe i märkesbacken.
Senare under dagen hölls ett invigningstal
av den tidigare nämnda Elisabeth Blom
som berättade hur det gick till när hon sålde
Baljans första kopp kaffe.
Från en korridor i Ryd hade man lånat
två små kaffekokare och till det serverades
hemmagjorda chokladbollar så kallade
kläggbollar. Om det är därifrån Baljans
bakverkssortiment fått sitt karakteristiska
namn klägg eller om det kommer ifrån
kombinationen kaffe + tillägg = klägg låter
vi vara osagt.
För att få cafét gå runt krävdes vissa resurser. Kapital, hyllor, kaffemaskiner och
dylikt lånade sektionerna ut för att få igång
verksamheten. 50 tappra studenter anmälde
sitt intresse att jobba i Baljan på de första
18
Alumnitidningen
Under tisdagen ville styret uppmuntra till
utelek och anordnade tävlingar på Blå
Havet. Bland annat kunde studenten som
klarade av att cykla en bana och samtidigt
hålla en kopp kaffe vinna en cykel.
Text Amanda Persson Bild [hg]
På onsdagen kunde den ressugne uppleva
en tidsresa där priserna på kaffe och klägg
minskade under dagen för att vid stängning
nå ner till 1987-års priser.
Torsdag slogs det på stort med försäljning
av ärtsoppa och punsch till lunch, eventet
fick namnet ”Punsch till Lunsch”. Dagen var
inte slut där utan på eftermiddagen serverade styret kaffedrinkar i ”Coffee-in-Kröken”.
En födelsedag kan inte firas utan tårta så
under fredagslunchen bjöd Baljan på tårta
till alla glada i Amfiteatern. Ingen behövde
gå hungrig då tårtans storlek uppmättes till
3*25m. För den som fortfarande inte kunde
få nog av kaffe kunde besöka kaffebaren
som ordnades i samband med fredagspuben.
Många styrelseledamöter har jobbat hårt för
att hålla igång Baljan i 25 år, alla dessa bjöds
på lördagen in på en heldag med lekar och
festligheter.
Mycket hinner hända på 25 år och vart
Baljan befinner sig vid sitt 50-årsjubileum
kan vi knappats föreställa oss.
errgården byggdes under 1700-talet med stora
delar av Ryd som sina marker. Under 1900-talet
skänktes sedan Herrgården en stiftelse som senare
blev Stångåstaden AB. Byggnaden var först tänkt som en
gemensamhetslokal för de boende i Ryd men i slutet på
60-talet skänktes det istället till Linköpings Studentkår (LINS)
för att bli ett kårhus. Byggnaden restaurerades av kommunen
och var endast tänkt som ett provisoriskt kårhus i väntan på
att ett bättre skulle byggas i Valla, dock sköts byggandet upp
på grund av problemen att skaffa de pengar som krävdes.
Under 70-talet drogs kampen för ett kårhus igång igen efter
att antalet studenter flerdubblats och Herrgården inte längre
räckte till. Dessutom låg den för långt bort från skolorna för
att studenterna skulle hinna besöka på rasterna. Studenterna
inte fick bygga om Herrgården och dessutom ville flera att
Herrgården skulle börja användas som allaktivitetshus för
alla boende i Ryd såsom det först var tänkt. 1980 togs beslutet att kårhuset skulle byggas och efter två års byggande
stod Kårallen klar år 1987. Det var på 80-talet som Ryds
Herrgårds (numera [hg]) verksamhet började se ut som den
gör idag -- det vill säga en mysig pub med danskolv som är
till för studenter och drivs av studenter.
1986 vs. 2012. Moden och högkonjukturer kommer och går, men
studentens suktan efter en god öl och trevligt sällskap består.
Dansgolvets ljuseffekter har uppgraderats en aning sedan 80-talet.
Fram tills 90-talet var Flamman och [hg] de enda studentställena i Linköping och [hg] var ofta ett självklart val på
helgerna. På senare tid har dock andra ställen öppnat såsom
Villevalla Pub och Nationernas Hus. Även Kravallerna på
Kårallen har blivit vanligare och mer populära, trots att det
ofta krävs nattkö för att få tag i de eftertraktade biljetterna.
Även om [hg] har fått konkurrens är puben fortsatt välbesökt.
2012 blev [hg] officiellt ett kårhus.
I Herrgårdens matsal kan studenten fortfarande avnjuta en näringsrik måltid
för en billig penning.
Alumnitidningen
19
Reportage
I-sektionen
En rektors äventyr
Energiteknik
Text Sonja Gerde
Bertil Andersson, professor i biokemi, var rektor vid
Linköpings Universitet åren 1999-2003. Sedan 2011 har Bertil
varit rektor vid Nanyang Technological University i Singapore. NTU är rankat bland världens 50 främsta universitet
och vi på LiU är mycket stolta över vår före detta rektors
framgångar.
Vi tog kontakt med Bertil för att höra vad han tycker om
rektorsrollen på NTU jämfört med den på LiU.
Hur kom det sig att du hamnade som
rektor på NTU i Singapore?
Det var under tiden jag arbetade som VD
för European Science Foundation i Strasbourg, Frankrike. Jag hade många uppdrag
som rådgivare bland annat till Singapores
regering. Sen kom erbjudandet om att bli
rektor på NTU i Singapore, vilket var något
jag inte kunde tacka nej till.
Hur är utbildningssystemet i Singapore
jämfört med Sverige?
Singapore är likt det engelska systemet. En
skillnad är att det kostar för studenterna i
Singapore att studera, vilket har en påverkan
på deras attityd. En singaporiansk student
vill fixa sin kandidat så fort som möjligt och
ut och tjäna pengar. Det är inte så många
som är intresserade av akademisk karriär.
Här finns inte samma akademiska tradition
som i Sverige, vilket är något jag kan sakna.
70 % av de som läser master på NTU är
utbytesstudenter.
På NTU’s logga återfinnes både lejon och atomer.
Har Joakim von Anka äntligen funnit en värdig
motståndare?
Vad är de största lärdomarna/erfarenheterna du fått tack vare ditt jobb på
NTU?
Det är det internationella perspektivet på
livet. Jag tycker att det är för få svenskar
som tar chansen att arbeta utomlands
idag. Fler borde testa på att jobba med
andra värderingar och tankesätt, det är
väldigt utvecklande. Jag har bott utomlands i snart 10 år nu och jag tycker att
det svenska systemet är lite för stelt och
odynamisk. Det är fantastiskt att jobba i ett
system som utvecklas så snabbt som här i
Singapore.
Text Amanda Persson och Jacob Ahlmann
Vilka är de största skillnaderna mellan
Sverige och Singapore?
En av de största skillnaderna är att Singapore
är mycket mer internationellt vilket präglar
livet i hela staden. Folk kommer hit från
hela världen och utvecklingen går väldigt
fort. För 10 år sedan fanns inte NTU på
kartan, nu är det rankat bland de topp 50
universiteten i världen, och 5a i världen när
det gäller internationell profil.
20
Alumnitidningen
Trycket på det stora utbudet miljörelaterade kurser som LiU erbjuder har
ökat stadigt de senaste åren. Nyligen
lanserades den nya civilingenjörsutbildningen ”Energi, Miljö, Management”
som redan visat sig fantastiskt populär.
Med detta i ryggen har det nyligen
bestämts att även I-are ska kunna bli
miljökunniga, och därför presenteras
nu en ny teknisk inriktning för I-are:
Energiteknik.
För er alumner som kanske jobbat lite
för länge för att ha stenkoll på utbildningen, kan Alumnitidnigen berätta att
I-aren primärt läser sin tekniska inriktning under sitt tredje år, och att denna
ämnar att avsluta ingenjörsdelen av
utbildningen. Energi teknik kommer således att ge en stabil bas inom ämnet för
att I-aren ska kunna förstå tekniska såväl
som miljömässiga aspekter både lokalt,
regionalt och globalt. Detta inkluderar
bland annat nya och högeffektiva sätt
att producera elektricitet och biodriv-
Vilka är de största utmaningarna för
dig?
Största utmaningen har varit att arbeta
i en annan kultur. Singapore är mycket
mer hierarkiskt än Sverige. När jag säger
någonting så är det ingen som säger emot,
vilket är annorlunda. Dekanerna blir otroligt
nervösa för att komma och säga till när det
är något som är fel. Man är ensam om att
ta beslut på ett annat sätt. Å andra sidan går
det fortare att driva igenom det jag vill vilket
underlättar mitt arbete.
På ett personligt plan är det såklart också
en utmaning att det är långt hem och jag
kan inte träffa mina döttrar lika ofta som
jag hade velat.
Vad har du för mål och visioner för
framtiden?
Jag har 3 års kontrakt kvar på NTU, efter
det vill jag återvända hem till Sverige och
planerar då att bli bonde på vår släktgård i
Östergötland. Jag hoppas också på att få fortsätta fungera som rådgivare i internationella
frågor till Linköpings Universitet då också,
vilket jag i viss mån är redan idag.
NTU kan stoltsera med minst sagt imponerande arkitektur.
Att vi människor lever på ett sätt som
inte är miljömässigt hållbart är ingen
nyhet, men det gör inte frågan mindre
viktig. I många, många år framöver
kommer det vara imperativt att det
utvecklas nya material, metoder och
energikällor som tär mindre på vårt
ekosystem. Detta gör miljöindustrin
högintressant, vilket LiU uppmärksammat och gör stora satsningar på.
Vill du hjälpa oss uppnå vår vision?
Vi ska bygga världens mest
resurseffektiva region
Läs mer om oss och hur det är a jobba hos oss på
tekniskaverken.se
medel, samt miljöanpassad design och
energieffektiviserad produktionsteknik.
Detta är inget liten uppgift, men LiU
låter sig inte avskräckas. Enligt Joakim
Wren, universitetlektor vid IEI, finns
det både bred och djup kompetens
inom miljöteknik att hämta på LiU.
Fokus
Fokus
IT-krasch och finanskris
- hur påverkas I-studentens val?
Finanskrisen 2008
Text Emil Hallström
Utbildningen Industriell Ekonomi grundades 1969 och har sedan dess växt i popularitet och omfattning. I takt med
att krav och förväntningar på utexaminerade I:are har förändrats så har utbildningen slipats och formats för att
vara väl anpassad efter dessa krav. Även extraordinära händelser kan påverka utbildningen eller åtminstone studentens väg genom denna. Som student på Industriell Ekonomi ges en stor valfrihet, möjligheten att själv välja sin
väg genom utbildningen är mycket uppskattad. Alumnitidningen har undersökt hur valen som I-studenten gjorde
och hur dennes framtid påverkades av IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. Hypoteserna som låg till grund för
artikeln var att datainriktningen samt finansinriktningen tappade ett stort antal studenter i samband med ovannämnda kriser.
IT-kraschen 2000
Vad hände?
Under 90-talet växte intresset för olika
typer av IT-bolag, främst med verksamhet inom mobil- och internetbaserade
tjänster. Mot slutet av 90-talet skenade
värderingen av sådana bolag som ansågs
ha förstått framtidens
konsumenter. Även
internetkonsultbolag
börsnoterades och
tog del av den kraftiga uppgången. En
del av dessa IT-bolag
hade P/E-tal på över Kristian Sandahl
1000 när bubblan var
som mest uppblåst och sammantaget
bäddade denna bubbla för spektakulära
uppgångar och fall. Framfab och Boo.
com har ofta fått stå som exempel för
denna kris, även om Framfab överlevde
“Det som försvann
var företag med
kontor på Kungsgatan i Stockholm”
22
Alumnitidningen
och idag ingår som en del av teknik- och
marknadsföringskonsultbolaget LBi. Boo.
com gick däremot i konkurs efter att totalt
ha missbedömt marknaden för försäljning
av kläder och skor på nätet.
Hur påverkade detta I-studenten?
Den inriktning som förväntades ha påverkats mest av att IT-bubblan sprack är
den tekniska inriktningen datateknik och
mycket riktigt så föll antalet I-studenter
som valde att läsa datainriktningen kraftigt
i början av 2000-talet. Kristian Sandahl är
ansvarig för datainriktningen och berättar
att det var omkring 130 I-studenter 2001
som läste TDDC88 Programutvecklingsmetodik, PUMen, för att sjunka till 18
stycken år 2004. Kursen tappade alltså
drygt 85 % av sina I-studenter på bara tre
år. Kristian påpekar att även om IT-bubblan sprack så växte många IT-branscher fortfarande, t.ex. B2B och säkerhet
men även dessa påverkades negativt av
kraschen. ”Det som försvann var företag
med kontor på Kungsgatan i Stockholm
med personal från reklamvärlden och
affärsidén ’Vi skall hjälpa våra kunder med
information’.”
Sedan lägstanivån med 18 studenter som
läste PUMen 2004 har intresset för datainriktningen stadigt stigit och idag är det
två klasser, cirka 60 studenter, som läser
PUMen varje år. Kristian tycker att detta
är en vettig nivå då det var många ”som
halkade in på ett bananskal” när datainriktningen var som mest populär. För er
som läst datainriktningen kan det vara
av intresse att veta att Kristian låter hälsa
att 2012 var det första året som eleverna
i PUMen lyckades få till ett fungerande
program, något samtliga grupper lyckades med.
IT-branchen såg en otrolig utveckling runt
milleniumskiftet, vilket NASDAQ tydligt speglar.
Tyvärr var fallet precis lika drastiskt.
Även de senaste finansiella orligheterna har satt sina spår runt om i
världen. Här ett index över aktiekurserna för de största företagen på
Toronto Stock Exchange 2007-2010.
Vad hände?
Finanskrisen som slog till med full kraft
2008, av många ansedd som den värsta
sedan ”Stora depressionen” på 30-talet, har
många olika orsaker men ofta pekas subprimelånen på den amerikanska marknaden
ut som den största boven i
dramat. En osäkerhet kring
vilka aktörer som faktiskt
satt med dessa efter olika
typer av ompaketeringar och vidareförsäljningar
spred sig snabbt över hela
världen. De amerikanska
bolåneinstituten Fannie
Mae och Freddie Mac togs
över av den amerikanska
staten, investmentbanken
Lehman Brothers gick i
konkurs och runtom i världen följde många liknande exempel. Bland annat
drabbades Island mycket
hårt, då bankerna Glitnir,
Landsbanki och Kaupthing
hamnade i svåra trångmål.
Hur påverkade detta I-studenten?
Jörgen Blomvall som är ansvarig för finansinriktningen berättar att han inte kunnat se
någon märkbar skillnad i antalet I-studenter
som läser finansinriktningen eller deras
möjlighet att få jobb. Den finansinriktning
som erbjuds I-studenter är inriktad
på mycket kvantitativ analys vilket
Jörgen menar snarare förbättrade
möjligheterna till
jobb efteråt. Detta
då de kunskaper
som I-studenten Jörgen Blomvall
får efter genomförd finansinriktning behövs för att hantera
de risker som uppstod 2008. Det verkar
alltså inte som att Alumnitidningens hypotes stämde i fallet med finanskrisen, vilket
förstås ska ses som något positivt.
“De kunskaper som
I-studenten får...
behövs för att hantera de risker som
uppstod 2008”
Väl rustad utbildning
– men hur blir det i framtiden?
De två exempel som Alumnitidningen tittat på visar att I-studenten tycks ha varit väl förberedd att
hantera de förändrade förutsättningarna i omvärlden. I framtiden
kommer det dock inte att vara
möjligt att blanda kurser från
olika ekonomiska inriktningar
för att sedan skriva exjobb inom
Industriell Ekonomi. Istället kommer I-studenten att vara tvungen
att välja en ekonomisk inriktning
och läsa minst 30 högskolepoäng
inom denna. Hur detta kommer
att påverka I-studenten i händelse
av kriser liknande t.ex. finanskrisen 2008 är svårt att sia om, men
det blir förstås inte lika lätt för studenten att själv lindra effekterna
på framtida karriär.
Det verkar trots som att Joakim von Anka har skäl till att nöjt blicka nedför I-vägen.
Alumnitidningen
23
Sveriges trevligaste årsstämma. Bilder från Spiltans årstämma 2012 på Kastellholmen in Stockholm. Mycket sång och musik,
bl a underhöll Linköpings Universitets blåsorkester LiTHe Blås (som också tilldelades pris, för andra året i rad, som
“Världens bästa studentorkester” ur Sollos Minnesfond.)
Kom med i Spiltans nätverk!
Bli aktieägare i Spiltan!
Köp aktier genom Alternativa aktiemarknaden
www.alternativa.se.
Gilla Spiltan på Facebook
www.facebook.com/Spiltan
Följ Per H Börjesson på Twitter
www.twitter.com/Spiltan
Börja Månadsspara
Spiltan Fonder
i
www.spiltanfonder.se
Spiltan är grundat och till stora delar ägt av I:are!