Bokskog Engelsk landskapspark Apostlarna Betesmarker kring lantgården Les champs elysées Källargärdet Från 1700-talets slut till mitten av 1800-talet var romantikens tidsålder. Man hyllade den vilda naturen vilket bland annat tog sitt uttryck i det engelska parkidealet. I omgivningarna kring slottet utvecklades med tiden en naturpark av engelsk stil där mäktiga klippor utgör spännande inslag. Denna grupp av lindar benämndes vid olika tillfällen Martinelunden, Mattinelunden, Apostlagrottan eller De tolv apostlarna. Träden har planterats på initiativ av Martina Gibson, som hade ett stort intresse för park och trädgård. I barken på ett av träden är årtalet 1888 inristat. För 200 år sedan betades höjderna runt Gunnebo av får och andra kreatur. Bergen var kala och trädfria och i sluttningarna växte lövskog. Strax söder om lantgården finns idag en bergknalle som skall återställas till det utseende som den hade under slutet av 1700-talet. Under 1800-talet odlades Gunnebos öppna marker mest som vall. Det gav en värdefull höskörd och de öppna böljande gräsfälten bidrog till stilen av engelsk landskapspark. Ett av fälten benämndes Les champs elysées på en karta från 1952. Idag sköts fälten väster om slottet genom slåtter och efterbete. Genom att inte plöja upp fälten kommer på sikt en örtrik ängsflora att etablera sig. På en karta från 1855 kallades åkern väster om slottet för ”Gärdet vid källan” efter en intilliggande källa. Namnet Källargärdet är sannolikt en senare benämning. Resterna av en jordkällare ligger i skogsbrynet intill åkern. Under andra världskriget plöjdes en stor del av fältet upp för potatisodling. Lövskogar Gunnebos ägare har värderat lövskogen högt. Kanske valde Hall platsen just på grund av att det här fanns kvar viss lummighet i ett för övrigt trädlöst landskap. Under 1800–1900-talet har också många trädplanteringar genomförts. Ett exempel är den lilla bokskogen strax söder om lantgården. Även dagens ekskog är till stor del ett resultat av medveten skogsskötsel. Fårbetade bergknallar Jordkällaren Apostlarna Sällsynta djur och växter På Gunnebo finns många sällsynta djur och växter. I stilparkens damm lever den sällsynta arten större vattensalamander och i de grova träden finns ovanliga skalbaggar. Bland särskilt intressanta växter kan nämnas vitrapunkel och parkgröe. Dessa båda arter har sannolikt såtts in för att skapa ängsvegetation i naturparken runt slottet. Teckenförklaring Ampedus hjorti Apollos kulle Vitrapunkel Lagårdsmossen Sörgärdet Ö Les champs elysées Parkgröe information Lantgården N Högsta berget INFORMATION P-plats eldstad Gärdet vid Näset Stensjön Mossen Gamla Trädgårdslyckan Runde sten Björkallén P Slottsviken Hökullen Källargärdet Jätteträd P P Stilträdgården Gunnebo Slott P Maden Jättegrytor Skinåsberget Rofvelyckan ”Byxorna” P Ståloppet Stor ek P Hästhagen Stenmurar Gunnebo bro I skogsmarkerna finns flera stenmurar som förr avgränsade större betesmarker, bl a utmarken norr om nuvarande järnväg. En annan stor beteshage låg under 1800-talet på Skinåsberget vid Rådasjön. Ännu under 1900-talets början gick betesdjur inom detta område. Stenmuren som avgränsade hagen ses idag längs den lilla stig som går från badplatsen över bergskrönet. Badplats Rådasjön Maden Björkskog på Mossen Mossen och Björkallén Stenmur på Skinåsberget mindre parkvägar och stigar INFORMATION Gillsmaberget Porsvikslyckan bilvägar och parkvägar V Manegen Apostlarna I stilparken och omgivningen kring slottet växer en mängd stora och ståtliga träd. Många av träden är medvetet planterade. Några är så gamla att de kan ha vuxit upp redan under den tid då slottet anlades. De gamla träden är viktiga historiebärare i landskapet, och de är dessutom betydelsefulla för många djur och växter. kulturreservatets gräns S Gillsmakullen Redan på Halls tid var Mossen bevuxen med björkar. En väg anlades och en allé gallrades fram. År 1838 odlades Mossen upp efter ett förslag från den engelske lantbruksingenjören Georg Stephens. På grund av ständiga översvämningar var området dock svårodlat. Omkring 1950 bedömdes vidare odling som meningslös och Mossen planterades igen med björk. Ännu syns de öppna dikena som ett minne av ett hopplöst odlingsprojekt. På 1700-talet var stranden längs Ståloppet öppen och betad. Tyvärr växte marken igen under slutet av 1900-talet. Genom röjning och bete skall Maden åter bli en betad strandäng. Jättegrytor Dessa bildades för omkring 10.000 år sedan i samband med att inlandsisen smälte och enorma vattenmassor forsade fram. Jättegrytorna var ett uppskattat utflyktsmål och en sevärdhet redan under 1800-talet. Vinterfåglar Gamla Trädgårdslyckan och Rofvelyckan Jättegryta De tidiga åkrarna var små och högt belägna på lättarbetade jordar. Gärdesgårdar sattes upp för att hålla betesdjuren borta innan skörden var bärgad. Stenmurar kombinerades med trägärdesgårdar. Än idag syns spåren av gärdesgårdarna i form av stensträngar och murar runt Gamla Trädgårdslyckan och Rofvelyckan. Gunnebo bro Äldre odling på Gamla Trädgårdslyckan Bron över Ståloppet var länge Gunnebos enda fasta förbindelse med omvärlden. Brovaktarstugan, som revs när den nya vägen byggdes, har återuppförts och stod klar 2006. Vid Ståloppets utlopp i Stensjön samlas vintertid stora mängder änder, gäss och svanar. KULTURR ESERVATET GUNNEBO Stilträdgården Slottet Köksträdgårdarna Drivhuset I slottsanläggningen ingår en välskött fransk stilträdgård med klippta häckar, gräsmattor, trädgårdsgångar, terrasser och blomsterplanteringar. Stilträdgården är starkt präglad av klassiska, franska parkideal. Den har ingått i den ursprungliga herrgårdsanläggningen och skall ge en representativ inramning till det ståtliga slottet. Gunnebo slott byggdes i slutet av 1700-talet som en sommarvilla åt den förmögne göteborgsköpmannen John Hall. Hela anläggningen med slott, övriga byggnader, park och trädgård ritades och planerades av Carl Wilhelm Carlberg som då var stadsarkitekt i Göteborg. Den första officiella middagen på slottet hölls år 1796. Gunnebo Slott var då ett av landets mest magnifika och moderna sommarnöje och ses idag som ett av Sveriges främsta exempel på nyklassicistisk byggnadskonst. På arkitekt Carlbergs orginalritningar finns två köksträdgårdar, ” den gamla” och ”den nya”. Båda dessa köksträdgårdar har nu återskapats. Här odlas kryddor, grönsaker, snittblommor, fruktträd och bärbuskar – de flesta sorter med gamla anor. All odling sker för hand, utan gifter och konstgödsel. Skörden används i restaurangen. Drivhuset är återuppbyggt på terrassen där motsvarande hus låg redan på 1700-talet. De ursprungliga ritningarna finns dock inte bevarade. Byggnaden är istället uppförd efter skisser av konstnären J A Beijer, som besökte Gunnebo i början på 1800-talet. Drivhuset Runde sten Eremitaget Tjänstefolksbyggnaden Denna plats var ursprungligen känd som vändplatsen men kom under senare tid att kallas karusellplatsen. Någon gång under 1800-talet placerades här den väldiga kvarnsten som förmodas ha tagits från egendomens kvarn. INFORMATION Kejsarterrassen Gamla köksträdgården Floras kulle Tjänstefolksbyggnaden Nya köksträdgården Lantgården I tjänstefolksbyggnaden ligger Gunnebo kaffehus och krog. Byggnaden är uppförd helt enligt C W Carlbergs originalritningar med dräng- och pigkammare samt hönshus. Efter arkeologiska undersökningar visade det sig att byggnaden aldrig uppfördes. Först tvåhundra år senare kom huset verkligen på plats. Eremitaget Apollos kulle Flyglarna Orangeriängen © Produktion: Naturcentrum AB, Stenungsund. 2006. Illustrationer: Nils Forshed. En januarinatt 1833 brann slottets flyglar ner till grunden. I den norra flygeln fanns bland annat trädgårdsmästarbostad och rum för främmande drängar. Den södra flygeln inhyste stall och vagnsbod. Arbetet med att återuppföra byggnaderna efter arkitektens ursprungliga ritningar påbörjades 2003. Idag ryms butik och turistinformation i flyglarna. Flyglarna Apollos kulle Apollos kulle Omgivningarna kring stilträdgården anknyter till den friare engelska parkstilen med små slingrande promenadvägar. Apollos kulle och Floras kulle är små tidstypiska, romantiserade delar i den engelska landskapsparken. Apollos kulle kallades i äldre tid för Engelska kullen. Senare fick den namnet Apollos kulle efter en staty av den grekiska guden, vilken placerades där under 1800-talet. P Stilträdgården Gunnebo Slott och Trädgårdar Christina Halls väg 431 36 Mölndal 031-334 16 16 Tjänstefolksbyggnaden Drivhuset Slottet Flyglarna På denna plats låg tidigare ett eremitage – ett litet lusthus dit man kunde dra sig undan för stillhet och eftertanke. Sådana byggnader anlades i många parker under 1700-talet i England och Sverige. Midsommarängen Reservatet omfattar cirka 100 hektar och invigdes den 18 september år 2003. Det blev därmed det första kulturreservatet i Västra Götalands län. Reservatsförvaltare är länsstyrelsen i Västra Götalands län och Mölndals kommun. Länsstyrelsen i Västra Götaland 403 40 Göteborg 031-60 50 00 Slottet Runde sten Gunnebo kulturreservat erbjuder upplevelser för alla sinnen i ett historiskt landskap. Stigar och parkvägar leder dig till olika intressanta platser. Beundra slottet med park och trädgård, njut av blomsterprakten i de omkringliggande markerna och bekanta dig med djuren i lantgården. Vill du besöka slottet finns det möjlighet att följa med på guidade visningar. Efter en promenad i reservatet kan du koppla av på Gunnebo kaffehus och krog. Du är välkommen att vandra längs stigar och terräng, men tänk på att särskilda regler gäller i reservatet. Du måste bl a ha hunden kopplad och det är inte tillåtet att tälta eller elda, annat än på anvisad plats. Du får självklart inte skada djur eller växter. Stilträdgården Slottsuppfarten från Runde sten VÄLKOMMEN TILL KULTURRESERVATET GUNNEBO! Manegen N Orangeriängen Floras kulle På Orangeriängen låg Gunnebos orangeri. På familjen Halls tid förvarades där vintertid exotiska växter och på sommaren användes huset som sällskapslokal. Orangeriet brann ner 1829 och har ännu inte återuppbyggts. Floras kulle var ursprungligen en kal bergknalle som kläddes med jord. Den var en av flera pittoreska utflyksmål i den anlagda engelska landskapsparken. På toppen finns en liten sandplan som omges av en terrassmur. Härifrån har man en fin utsikt över slottet och parkens södra delar. Namnet kommer från blomstergudinnan Flora. Lantgården Floras kulle På lantgården finns en djurbesättning med svenska lantraser. Dessa djur representerar några av de kreatur som kan ha funnits på Gunnebo för 200 år sedan. Manegen Manegen inhyser en modern ridskola. Ö V S