Västra Torsås S OCK EN B L A D nr 4 2013 TEMA Samlare Framtidstro hos Västra Torsås frivilliga räddningsvärn Västra Torsås S O CKEN B L A D www.vastratorsas.se [email protected] Ansvarig utgivare, Agnetha Wendel [email protected] Redaktionen. Tema: Renée Markusson, [email protected] Ann Nilsson, [email protected] Agnetha Wendel, [email protected] Föreningsinformation och annonsering: Pia N Svensson, [email protected] Britt-Mari Andersson, [email protected] Rolf Erlandsson, [email protected] Korrektur: Ingrid Riis Webbmaster: Rolf Erlandsson, [email protected] Distribution: Pia N Svensson, [email protected] Medarbetare i detta nr: Ingvar Andersson, Jessica Petersson Marie Riis, Lars Lindén och Daniella Markusson Grafisk form & produktion: Agnetha Wendel Tryck: TMG Tabergs i Växjö. Västra Torsås Sockenblad utkommer med fyra nummer per år. Redaktionen ansvarar inte för insänt obeställt material. Sockenrådets ordförande har ordet Hej! På årets sista sockenråd, som ägde rum den 4 december presenterades alla de som kör ut Sockenbladet till oss. De gör ett fantastiskt jobb som kanske inte så många tänker på och detta görs ideellt. Ett varmt tack till er som jobbar med Sockenbladet! Sockenrådsmötet som var i oktober var välbesökt till vår stora glädje. Vi behandlade både de enskilda och allmänna vägarna i Västra Torsås. Morgan Olofsson från Trafikverket och Ture Petersson från allmänna vägar besvarade frågor och berättade vad som var på gång när det gäller underhållet av vägarna. Även Banvallsleden var representerad med Kennert Erlandsson från Alvesta kommun. Det var många frågor och kritik av hur denna led ser ut genom vår del av Kronoberg. Kennert fick ta med sig en del frågor som han inte kunde svara på tillbaka till kommunen och har lovat att återkomma till styrelsen i frågan. Mats Runesson kommer att driva frågan om reningsverken vidare under våren 2014. Även belysningsplanen kommer att tas upp igen under våren 2014. Vårt krav på att alla bebyggda fastigheter ska ha obligatorisk sophämtning och att kommunen tillsammans med ARAB skriver om sin renhållningsordning har vi redan skickat in en skrivelse om till Alvesta kommun, men ännu ej fått något svar. Vi kommer att fortsätta att bevaka frågan som vi anser vara viktig. När vi har vår årliga stämma i april kommer vi inte bara att nominera Årets Västra Torsåsbo utan kommer även att ha lite extra festligheter. Det är 25 år sedan Sockenrådet bildades och detta vill vi uppmärksamma. Till detta jubileum har vi erhållit ett litet bidrag från Sparbanken Eken. Vi tar tacksamt emot fler bidrag, stora som små, till denna fest eller förslag på sponsring. Det börjar också bli dags att tänka på en ny ordförande i Sockenrådet! Jag kommer att avgå på stämman i april efter att ha varit ordförande i fyra år. Det har varit fyra roliga år och jag har lärt känna bygden på ett bra sätt och vill att ni alla funderar på en ny kandidat. För att landsbygden ska överleva så måste vi synas och ställa krav och där är Sockenrådet ett väl inarbetat organ. Jag hoppas det innerligt att sockenrådet får leva vidare med en ny ordförande. Så jobba nu på detta!!! Spjällsjön, mellan Torne och Torsåsby, fotograferad av Ingvar Andersson Jag vill med dessa rader TACKA ER ALLA för de bidrag som ni skänkt under det gångna året. Det är till stor hjälp för vår ekonomi och vi är mycket tacksamma! Ett varmt tack till er alla i styrelsen och alla i redaktionen för ett mycket bra arbete under 2013. GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! Monica Turesson 02 S O C KE N B L A D 4 2013 INNEHÅLL nr 4 2013 tema samlare 04 05 06 06 07 sid 13 sid 16-17 21 22 23 24 ny styrelse i Torne samhällsförening framtidstro hos Västra torsås frivilliga räddningsvärn Stig tornehed gästade hjortatorp Byastämma i Opparyd tema samlare samlare är vi inte alla det egentligen? en fågel-början till en passion samlar på slott madeleines elefanter samlandet kan gå en åt huvudet - när samlandet blir en sjukdom Anns muminmuggar Märits höganässamling boktipset Stig, en sann samlare Jag är ingen samlare, bara lite tjuv en krönika om 1900-talet angående närservice skolfaddrar på byskolan blenda vandringsgruppen 60+ utdrag ur protokoll fört vid sockenrådet sid 8 sid 15 Omslagsbilden: Sockenbladsvän? Vinter i Torsåsby Fotograf Ingvar Andersson Du som är utsocknes kan stödja arbetet med Sockenbladet genom ett medlemskap i ”Sockenbladets Vänner”. Som medlem får du, givetvis, bladet hemskickat. Du som bor i socknen är också välkommen som medlem. Sätt in 200 kr på bg. 5162-0367 Glöm inte uppge namn och adress. Fotograf Jessica Petersson SO CK E N B L A D 4 2013 03 föreningsinfo Torne Samhällsförening I september var det möte om Torne samhällsförenings framtid. Med god marginal röstades det JA till att återuppta samhällsföreningen. En ny styrelse röstades fram: Ordförande: Olof Gransvik Sekreterare: Jessika Larsson Kassör: Tommy Gårdhed Suppleanter: Johan Eriksson och Magnus Cassersjö, vilka även är aktivitetsansvariga. Vi i styrelsen ser fram emot att arbeta i föreningen och hoppas på ett gott samarbete och stort engagemang där alla i byn hjälps åt. Det blir knutsdans där gammal som ung är välkommen. Lapp med tid och datum kommer att sättas upp på anslagstavlan och hos Ströbergs. Vi kommer också att behöva hjälp med att ta ned granen. Lapp om detta kommer också att sättas upp. Hör gärna av er till styrelsen med tips och ideer om Torne. Årets Västra Torsåsbo God Jul & Gott Nytt År Vid pennan Olof Gransvik Styrelsen önskar alla 2013 års Västra Torsåsbo Vem tycker du ska bli årets Västra Torsåsbo? Sänd in din nominering och motivering, till 2013 års Västra Torsåsbo, senast den 10 april 2014, till; Monica Turesson, Kull Svensgård 340 32 GRIMSLÖV Eller via mail; [email protected] Eller ring; 070-56 82 680 04 S O C KE N B L A D 4 2013 Vinter i Torsåsby, Fotograf Ingvar Andersson föreningsinfo Framtidstro hos Västra Torsås frivilliga räddningsvärn Vid pennan Ingvar Andersson ordf. i styrelsen för VTFR I tider när det diskuteras besparingar och neddragningar inom Värends Räddningstjänstförbund, kan vi i Västra Torsås vara nöjda med att ha ett nytt avtal undertecknat. Det är ett femårigt avtal som gäller från 1 januari 2014 t.o.m. den 31 december 2018, med möjlighet till förlängning med tre år i taget. När vi under sommaren och hösten haft överläggningar om det nya avtalet har Värends Räddningstjänstförbund tydligt visat att man har stort förtroende för Västra Torsås frivilliga räddningsvärn (VTRF) och ser värnet som en viktig resurs. Avtalet är en omarbetning av tidigare avtal och innehåller en del förbättringar för VTRF, bland annat kan nämnas: • Det årliga anslaget från räddningstjänstförbundet har höjts. • Förbundet ansvarar för räddningsvärnets arbetsmiljö enligt Arbetsmiljölagen. • Avtalet innehåller även förtydligande vad gäller ersättning för skadad materiel samt hur kostnader för körkortsutbildning ska fördelas. • Förbundet ska årligen biträda VTFR med inventering samt med råd och anvisningar vid nyanskaffning och/eller komplettering av räddningsmateriel. • En nyhet är också att räddningsvärnsmän får ersättning för en del av övningstiden. I övrigt kan från verksamheten under året nämnas att VTFR bekostat en ommålning av brandstationen och inköpt en ny räddningsbräda till båten. Bland annat för att underlätta värnets rapportering har brandstationen anslutits till fibernätet och räddningstjänstförbundet står för abonnemangskostnader. Vi har fått en ny brandman och larmstyrkan består nu av tio personer. I skrivande stund har tolv utryckningslarm förekommit. Fantastiskt nog ingen skogsbrand trots en varm och torr sommar. Vi kan alltså konstatera att det hänt en hel del under året, men det viktiga är, att vi i Västra Torsås även fortsättningsvis har tillgång till ett väl fungerande räddningsvärn med kunnig och intresserad personal. Avslutningsvis vill jag framföra styrelsens tack för alla gåvor som vid olika tillfällen ges till VTFR. Dessa gåvor är ett bevis på bygdens engagemang för vårt räddningsvärn och bidrar också till att trygga värnets framtid. Räddningsvärnet visade upp brandbilen vid höstmässan i Lönashult och bilen rönte stort intresse inte minst hos de yngre besökarna. SO CK E N B L A D 4 2013 05 föreningsinfo Söndag den 6/10 Hembygdsvännen Stig Tornehed gästade Hjortatorp Vid pennan Lennart Turesson I en fullsatt storstuga på Hjortatorp berättade Stig om bildandet av hembygdsföreningen 1937 med den kände författaren, genealogen, mm. Johan Nilsson som drivande. Andra medarbetare var bl.a. Alarik Svensson, P.G Vejde och Stig som då var en mycket ung tonåring. Stigs stora intresse gjorde att han 1943endast 18 år gammal utsågs till redaktör för hembygdsföreningens första årsbok, där Stig själv skrivit en stor del av innehållet. Efter en välsmakande fika fortsatte Stig att berätta om gamla sägner och händelser från bygden. Stig kan konsten att berätta på ett inlevelsefullt och medryckande sätt. Jag tror att alla närvarande tyckte att det var en trevlig söndagseftermiddag i hembygdsgården! ” Citat från Stigs inledning till årsboken 1943 ” Vi borde stå i nuet och följa med vad som sker omkring oss, men med den ena handen hålla ett stadigt grepp i det förflutna” Byastämma i Opparyd fredagen den 22/11 Vid pennan Lennart Turesson Ett 40 tal bybor hade hörsammat kallelsen till årets byastämma i Hynnenäs bygdegård. Mötet inleddes med en måltid anrättad av årets programkommittè. Som huvudrätt serverades närproducerad vildsvinsstek och potatisgratäng. Därefter vidtog sedvanliga förhandlingar. Verksamheter under året har varit bl.a. Valborgsfirande, slåtterfest, gemensamt besök på Smörhöga gårdscafè och museum. Till ny programkommittè valdes: Bodil o Jan-Ingvar Ragnarsson Monika o Hasse Wiik Elisabeth o Arne Angelöv Laila o Sven-Göran Svensson Till ny ålderman valdes Elisabeth Angelöv. Planerade verksamheter under 2014 förutom de traditionella är uppgradering och nytryck av Opparydsboken. Till att leda detta arbete utsågs Mats Runesson. Efter kaffe och hemgjord äppelkaka berättade inbjudne Mats Lindström om den av alla fruktade tyranniske kronofogden Krona som i början av 1800talet bebodde Sågsberg. Mats avslutade med trevligare historier om andra boende i bygden, dessa lockade till många skratt. Marianna Agetorp 06 S O C KE N B L A D 4 2013 TEMA Samlare En god vän till min mamma har mer än 2 000 tomtar (!) Farmor samlade på porslinskatter och själv har jag svårt att motstå en vacker, rolig, annorlunda eller fulsnygg ljusstake. Men kanske behöver samlandet inte alltid handla om prylar? Min systers ”pyttestatssamlande” har också blivit mitt. Tillsammans har vi besökt alla Europas verkligt små stater (Vatikanstaten, Monaco, San Marino, Lichtenstein…) I detta nummer av bladet kan du läsa om passionerade samlare runt om i socknen. Brunbjörnssamlande Renee funderar på, sidan åtta, om vi inte alla är samlare. Marie samlar på slott, Stig på Sockenblad (och lite annat), Thomas på gökur, Märit på Höganäs, Madeleine på elefanter och Lars på servetter (eller ?) 2014-års tema; ”huvudorterna”. Först ut är Torne följt av Lönashult, Hulevik och Torsåsby. Vill du vara med och arbeta med din ort, har du något du vill berätta, något du tycker ska berättas eller har du bilder som skulle passa? Hör av dig till redaktionen. Ett underbart slut på det gamla året, ett fantastiskt 2014 och.... Trevlig läsning Agnetha Wendel SO CK E N B L A D 4 2013 07 tema samlare Samlare är vi inte alla det egentligen? Vid pennan Renee Markusson Bild Daniella Markusson Speciellt om man bor på landet och har mycket utrymme. Jag flyttade till Småland och Västra Torsås 2006. Jag överdriver inte när jag säger att jag fick en smärre chock när jag tittade in i alla utrymmen med tak på gården. Överallt var det fullproppat med prylar, skräp och bra att ha saker. Emellertid var inte min man ensam skyldig till detta hamstrande, utan också generationerna före honom. Vindsrummet var oinrett, damm och spindelnät hälsade mig välkommen när jag öppnade dörren. Saker som inte används idag fyllde rummet; vävstol, spinnrock, sädeskista, tomma patroner, klädkista, hästselar, hängslen, fiskedon, fotogenlampor, ok, brev och julkort från förr, handvävda mattor, säckar i juteväv, handsmidda spikar, pigtittare, sockertoppar och ransoneringskuponger. Renee Markusson bor i Olofshyllte och samlar på brunbjörnar. Jag spottade i händerna och röjde. Vindsrummet isolerades och förvandlades till ett modernt tvrum med hörnsoffa och platt tv. Tro nu inte att jag är botad från samlande. Tvärtom! Jag gillar att besöka loppisar för att leta efter brunbjörnar. Jag har ett hundratal björnar i porslin, glas, keramik och trä. Materialet spelar ingen roll så länge det är en brunbjörn. Isbjörnar och pandor går bort. Några tavlor och minnestallrikar med björnmotiv har det också blivit med åren. Det är själva letandet som är roligt för jag blir överlycklig om jag hittar en björn som jag inte har. ” Det hela började med björnskräck. Jag var livrädd för att möta en björn i skogen, för det var fullt möjligt där jag då bodde. Jag glömde bort rädslan ibland och gick ut ändå. Det var just en sådan gång jag mötte en björn på en skogsstig. Den kom gående emot mig med det stora huvudet böjt mot marken. Jag blev stel av skräck och stod helt still, jag väntade på vad som komma skulle. Ingenting hände, förutom att jag drabbades av björnfrossa. Björnen tittade nyfiket på mig några sekunder och lufsade sedan in i skogen. Mötet botade min björnfobi men jag utvecklade istället en björnmani! 08 S O C KE N B L A D 4 2013 passion En fågel-början till en tema samlare Vid pennan Thomas Boronowski Bearbetning Marie Riis Det hela tog sin början i ett varuhus i dåvarande DDR 1987. I en nästan tom hylla fanns en enda kartong, den innehöll ett gökur från Gernrode. Jag var förvånad, i min värld kom alla gökur från Schwarzwald, inte från Östtyskland. Dessvärre fick jag inte köpa gökuret, diverse kommunistiska handelsregler förbjöd det. Dels var jag inte DDR-medborgare och uret på den i övrigt tomma hyllan var ett skyltexemplar. Tillbaka hemma i Västberlin plockar jag fram kartboken och söker efter Gernrode och sedan sätter jakten efter ett eget gökur igång. Lyckan är stor när en bekant till en bekant känner en pensionär som har ett gökur. Efter detta första möte drabbas jag av gökursfeber. Mitt eget första gökur, en begagnad raritet från Gernrode fann nu ett nytt hem hos mig. Fodralet är tillverkat av trä och frontpanelen av plast. Göken loggar ut var 30 minut, dag och natt. Klockan får sin plats på vardagsrumsväggen och jag är mycket upphetsad. Nästa morgon är resten av familjen mindre entusiastisk. Göken har regelbundet var halvtimme galt hela natten och hela tolv gånger vid midnatt. Till kvällen blir jag tvungen att låsa in göken. Detta är berättelsen om det första gökuret. Efter Tysklands återförening skaffade jag mig mitt andra gökur och nu har jag 19 stycken. Familjen höll styrelsemöte och beslöt att det bara får finnas ett gökur i vardagsrummet, naturligtvis avstängt på natten. Hur många ur jag får ha i mitt arbetsrum slås inte fast. Obegränsat antal? En del kallar gökur för kitsch, men det är ett dåligt ord. Gökur är kultur. Thomas Boronowski bor i Berlin och Ulvö. Han samlar på gökur från Gernrode. Gernrode, är en stad och kurort i förbundslandet Sachsen-Anhalt i Tyskland, på norra sluttningen av Harz. Staden ligger 230 meter över havet och har cirka 3 900 invånare. Gernrode var ursprungligen ett riksfurstligt nunnekloster. 1990 går gökursfabrikanten i Gernrode i konkurs men fortsätter att tillverka batteridrivna ur. Hemskt, gräsligt, inget för en gökursfantast. Till min samling söker jag nu bara äldre klockor. Så småningom tog jag med mig 3-4 gökur till vårt hus i Ulvö-Örjanstorp. Återigen begränsades jag av stränga regler, högst ett gökur i vardagsrummet. Längre fram nås jag av ett fruktansvärt rykte att ett gökur setts på återvinningsstationen i Grimslöv. Har uret överlevt kraschen i containern? Vilka skador har det? Jag måste undersöka sanningshalten i ryktet och hoppar genast in i bilen och far till Grimslöv. En dag kom mina kära grannar på besök, de såg och hörde göken och älskade den. Snart hängde det gökur från Gernrode på flera ställen i Örjanstorp och de är förevigade på Örjans Ulvöblogg. Du är varmt välkommen till Örjanstorp om du vill se och höra gökur från Gernrode. Kanske letar du efter ett gökur. Låt oss tala om saken. SO CK E N B L A D 4 2013 09 tema samlare Slott Samlar på Av Marie Riis, Örjanstorp En klok person sa till mig när jag var liten ”Samla på minnen istället för prylar. Minnena kan ingen ta ifrån dig”. Istället för att samla föremål som behöver dammas eller som kräver skåp eller hyllarrangemang för att komma till sin rätt, har jag min samling inombords. Jag samlar nämligen på slott. Eller snarare jag samlar på besök på slott. Intresset för historia, byggnader, kultur, historiska personer har jag fått med modersmjölken och det första slott jag kan erinra mig jag har besökt är Kalmar slott. Då var jag var sisådär 9-10 år och det gjorde ett stort intryck på mig och på den vägen är det. I somras besökte jag det senaste i ordningen och det var Torpa stenhus i Västergötland. Torpa var en av ”Gårdarna runt sjön” som Birgit Th Sparre odödliggjorde i en serie romaner. Det är en trevlig dagsutflykt från Västra Torsås. Flest slott har jag besökt i Sverige och i England där jag bodde i några år. England är fullt med slott och herresäten som är öppna för allmänheten och med tillhörande café och butik och vackra trädgårdar och parker brukar det vara ett heldagsjobb att gå om ett slott grundligt. Ett av de vackraste i södra England är Highclere castle där serien Downton Abbey spelats in. Det är ”levande slott” där familjen fortfarande bor kvar. När jag besökte prinsessan Dianas barndomshem Althorp House i början av 1990-talet fick jag en pratstund med hennes pappa, earl Spencer, som var mycket involverad i driften av slottet. Marie framför slottet i Monaco 10 S O C KE N B L A D 4 2013 Varför just slott frågar en del? Är de inte bara monument över en tid som flytt som vi inte vill ha tillbaka där adeln och kungarna utnyttjade det fattiga folket medan de vräkte sig i överdåd? Jovisst, den aspekten finns och jag är inte blind för den. Visst kan jag äcklas av överdriven prakt som de stora, vräkiga palatsen i Ryssland där det är guld och förgyllning överallt. Däremot är jag republikan och besöker inte slott av någon slags förvriden kungadyrkan. Maken och jag var nyligen på resa med Södra Skogsbygdens Timmerhusförening för att titta på bl a Granhults kyrka och det var minst lika intressant som ett slott. Problemet är att enklare folks boningar inte bevarats i samma utsträckning som ”finare folks” gårdar. Dels var de sämre byggda och det har inte funnits samma driv i att bevara en torparstuga till framtida generationer som en herrgård. Har jag något favoritslott? Jo några stycken finns det såklart. Gripsholms slott är ett. Warwick castle i England ett annat och så Rosenholm på Jylland. Här finns en anknytning till Västra Torsås. Ett tag var Karin Ljunglöf slottsfru här. Hennes far bodde i Tvetaryd och Karin firade 1937 sitt bröllop med baron Holger Rosencrantz i Torsås kapell. I skrivande stund har jag besökt 131 stycken och jag måste ha varit inne i byggnaden för att de ska räknas. Att bara kika på slottet från vägen, genom ett par grindar eller en kuliss av grönska duger inte. För vänner av ordning bör jag kanske tillägga att till kategorin slott räknar jag också herrgårdar, borgar och fästningar men inte ruiner. ” annonser & RUT ROTAVDRAG Skogskörslor Mindre röjning Trädfällning Flytthjälp Städning Utomhusmålning Gräsklippning Snöskottning Vedhuggning OLOFSHYLTE skogsbrukutför ALLTJÄNST Humana priser Kontakta Sigge 070-21 66 306 Välkommen in! Grimslöv telefon 0470-74 18 50 Öppettider: Måndag - fredag kl. 10.00 - 15.00 torsdag även kl. 16.00 - 18.00 www.sparbankeneken.se SO CK E N B L A D 4 2013 11 tema samlare Samlandet kan gå en åt huvudet – när samlandet blir en Av Lars Lindén, Torsås by Samlandet kan gå en åt huvudet. Det gjorde det bokstavligen för en man i Kanada, som hade samlat så många prylar i sitt hem, att de täckte allt från golv till tak. Till slut rasade det hela, och mannen satt fast i tre dagar i sin egen bråte. Samlandet höll på att kosta honom livet. Det tog två timmar för räddningstjänsten att med hjälp av motorsågar ta sig fram till mannen. Han togs in på sjukhus, svårt uttorkad och med risk att förlora ena foten. Risken att förlora liv och lem är väl inte så stor om man samlar på frimärken. Men faktum är att samlandet kan bli en mani som upptar hela den vakna tiden. Det gör förmodligen ingen skillnad vad man samlar på, men frimärken är ju mer hanterbart än om man blir maniskt intresserad av volvomotorer … Om man studerar vad folk samlar på, blir listan lång: svenskt militärmateriel, pizzakartonger, gröna porslinsgrodor, tomtar i gips, tavlor med religiösa motiv, etc, etc. Jag kan bara konstatera att det inte finns något man INTE kan samla på! Det är väl ok. Det är härligt med människor som brinner för något. Bara det inte går dem åt huvudet. Men tyvärr kan det göra det. Forskaren Volen Ivanov på Karolinska Institutet säger i en intervju med Göteborgs Posten att cirka 150 000 vuxna svenskar kan lida av samlarmani. Det handlar om människor som har svårt Lars Lindén bor i Torsås by och tjuvar servetter. Om det kan du läsa på sid 16 sjukdom att göra sig av med saker, och ofta är det bostaden som får fungera som lager och samlingsplats. På HSB i Stockholm finns en grupp som arbetar med boendesociala frågor. De lägger ungefär halva sin tid på att hjälpa hyresgäster med samlarmani. Det händer till exempel att hantverkare inte kommer in i överfyllda lägenheter. – En kvinna hade så mycket saker att det inte gick att byta glödlampor i hennes lägenhet. Så hon tände levande ljus bland pappershögarna, säger Sylvia Mårtensson, en i HSB-gruppen. Man förstår att det kan gå illa! American Psychiatric Association gav i maj ut en ny upplaga av sin handbok över psykiska störningar. Där finns nu samlarmani som en egen sjukdom. Det får stor betydelse även för svensk vård och behandling. – Det leder till att man forskar mer specialiserat och kan komma längre, säger Lena Flyckt, docent och vice ordförande i Svenska psykiatriska föreningen. Problemen berör nog inte så mycket de samlare som vi möter på utställningar och mässor. Det handlar mer om människor som samlar på vad du och jag skulle kalla skräp. Sedan kan man diskutera vad gränsen går för att lida av samlarmani; tusen tomma vinboxar eller tusen tomtar i gips ..? ” Anns muminmuggar Fotograf Jessica Petersson 12 S O C KE N B L A D Ann är inte bara reporter för sockenbladet, hon har även börjat på att samla ”muminmuggar”. Det finländska märket Arabia använder sig av illustrationer från serien ”mumintrollen” och presenterar varje karaktär på en färgglad mugg. På sin 20 årsdag fick Ann ett par stycken och ser fram emot att skaffa sig fler. Ann Nilsson bor just nu i Oslo tillsammans med bästa vännen Jessica Petersson. Trots detta kommer både Ann och Jessica även fortsättningsvis att jobba med Sockenbladet. Båda är uppvuxna i Lönashult. 4 2013 tema samlare Samlar du på något ? Eller gjorde som barn? Frimärken, idolbilder, kanske stenar? I princip kan man samla på allt och det är vanligare än vad vi vågar erkänna. Själv har jag börjat samla på muminmuggar. Dock har jag bara två, med önskan om utökning. Jag tänkte undersöka vad som gör att man kan kalla sina saker för en samling och varför vi samlar. Enligt Svenska Akademiens ordbok betyder verbet ”att samla” att föra samman samma, likadana eller liknande föremål till ett begränsat område. Enligt artikeln ”samlande” på Wikipedia är en samlare någon som äger flera modeller av samma föremål och att det finns fler än vad det finns användning för. För att föremålen ska räknas som en samling måste ägaren se det som en samling. I Sverige uppskattas 18 % av den vuxna befolkningen vara samlare. Troligen finns det fler, många har svårt att identifiera sig själv som ”en samlare”. Att samla på saker är naturligt för oss människor. Enligt Ingrid Gråhed, leg. psykolog, är detta en beteenderest från jägare och samlarsamhället, när vi var tvungna att Av Ann Nilsson samla mat till vintern. Människor tycker om att vistas kring vackra saker. Exempelvis sägs det att människan alltid har samlat på stenar. När vi inte har samma behov av att bygga ett matförråd inför vintern så vill vi gärna skapa relationer till våra vackra saker, vårda och skaffa fler som gör att vi mår bra. Det vanligaste man samlar på är frimärken, mynt och porslinsföremål. Förr i tiden var det vanligt att samla på antika saker. Nu samlar vi ofta på vardagliga ting som inte kostar för mycket. I USA visar statistik att 60% av befolkningen som samlar på något. Detta kan bero på att konsumtionssamhället gör det lättare för samlarna att utöka sin samling. Barn som samlar är vanligt. De har ofta stora samlingar med målet att få så stor samling som möjligt till skillnad från vuxna som ofta inriktar sin samling på exempelvis mynt av samma årtal. En samling visar en identitet. Många samlare visar stolt upp sina saker och berättar gärna om varje enskild sak. Du kanske håller något kärt som du inte tänkt på att det är en samling? Jag nämnde tidigare att antalet i din samling inte spelar roll. Så trots mina två muggar så ser jag mig själv som en samlare. Höganäs Märit Dannälv bor i Torne och samlar på Höganäs. Olika sorters krus, flaskor, tekannor, vaser, ljusstakar, ljuslyktor, kaffekoppar, burkar med och utan lock, kannor, tunnor , tomtar och fat. 124 st har det blivit hittills. Dessutom samlar Märit på kaffekoppar. SO CK E N B L A D 4 2013 13 tema samlare BOK tipset Maries boktrippel om böcker om böcker Boktjuven – Marcus Zusak Drömbokhandeln – Laurence Cossé Efter att ha läst Boktjuven är jag både helt tagen och betagen. Normalt brukar jag inte lägga så mycket tid på ungdomsböcker men när ljudboken kom i min väg tyckte jag det var en bra idé att samtidigt få mig lite engelska till livs, och jag ångrar mig inte! Francesca, en rik arvtagerska möter Ivan, bokhandlarbiträde som går mot strömmen och föredrar att saluföra bra romaner. Dessa två finner en gemensam nämnare i kärleken till goda böcker och på en vecka utarbetar de ett mönster för hur en ny bokhandel skulle kunna ta sig ut och fungera. Bokbeståndet ska bestämmas av ett antal lektörer, författare med oförvitlig smak för den goda romanen. Första halvan av boken handlar i stort sett om alla förberedelser Francesca och Ivan gör för att öppna sin bokhandel. Det är roligt att följa deras förberedelser, som dock ibland blir lite för detaljerade, men det är den del av boken som tilltalar mig mest. Den nioåriga Liesel reser 1939 tillsammans med sin bror och mor till en fosterfamilj i Molching som ska ta hand om syskonen. På tåget dör brodern och flickan får ensam flytta in till den nya familjen. Läsaren får följa Liesels utveckling under en tid i Tyskland då andra världskriget kastar en lång, mörk skugga över livet. Döden är berättaren och vid denna tid är döden en allt vanligare gäst. Det skulle ha kunnat vara abstrakt men det är faktiskt ganska poetiskt berättat stundtals. I husets källare gömmer familjen en ung jude vars vänskap kommer att betyda allt för Liesel. Hon kan inte läsa och stjäl böcker som hon övar på att lära sig läsa nattetid tillsammans med fosterpappan Hans. Hon stjäl dem från en begravningsplats, ett nazistiskt bokbål och inte minst från borgmästarens bibliotek. I den här boken betyder orden mest av allt. Till slut lär sig Liesel t o m att läsa så bra att hon läser högt för grannarna i skyddsrummet under bombanfallen. Upplösningen kommer jag inte att avslöja men att böcker och skrivande blir flickans räddning är ingen underdrift. Det är en bok som jag tror de flesta vuxna kan ta till sitt hjärta trots att målgruppen är yngre. 14 I detta nummer av Sockenbladet är temat samlare och det finns många som samlar på böcker, om än i blygsam skala. Det må vara alla Harry Potter-böcker eller Vilhelms Mobergs utgåvor som intresserar oss, men en alldeles speciell kategori av böcker handlar om böcker. Här är tre av dem. S O C KE N B L A D 4 2013 Bokhandel Au Bon Roman öppnar i Paris och blir nästan över en natt en klar succé. Bokälskare flockas till affären som inretts med soffor där litteraturälskare i lugn och ro kan sitta ner och läsa, bara det är oerhört tilltalande. Det dröjer dock inte länge förrän Francesca och Ivan stöter på problem. Deras lektörer utsätts för olika sabotage, förtalskampanjer genom annonser och artiklar i tidningarna riktas mot dem och till slut öppnar flera andra bokhandlare på samma gata. Jag delar inte många andra bloggares dröm om att själv ha en egen bokhandel då jag tror att det skulle vara ett säkert sätt att döda min egen läslusta. Däremot som bokälskare är jag särskilt glad över böcker som hyllar böcker. Det är riktigt läsgodis det. Listan längst bak i boken över de böcker som nämns i boken är trevliga. Det franska inslaget är såklart tungt men jag kunde inte låta bli att kryssa för de böcker jag läst och göra en egen över de som jag själv blev inspirerad över att läsa. Den självklara frågan till slut blir då såklart vilken min favoritbokhandel är. Dessvärre kan jag inte säga att jag stött på någon i Sverige som passar för den prestigefyllda titeln, men många, många besök på Blackwells i Oxford har gjort mig övertygad om att där finns en verklig pärla. Alan Bennet – Drottningen vänder blad Det är något kittlande och lockande att använda en riktig person och en så aktad som den engelska drottningen som huvudperson i en bok. Sue Townsend gjorde likadant på 90-talet i The Queen and I och Alan Bennett gjort om tricket och gjort det bra. Boken som kom ut för några år sedan heter Drottningen vänder blad. En vacker dag är drottningen ute och promenerar med sina hundar och där finns plötsligt bokbussen. Hon tycker det vore väldigt oartigt att gå sin väg utan att låna en bok och så är läsprojektet igång. Drottningen blir en riktig bokmal och det är väl inget fel i att någon läser men när hon börjar intervjua främmande politiker på besök om deras läsvanor och upphöjer en kökspojke, också med litterära intressen, till hennes sekreterare börjar etablissemanget känna sig hotat. Samtidigt som Alan Bennett skrivit en rolig bok bedriver han försiktig satir med hovet och andra absurditeter som omger drottningen. Elizabeth II har alltid varit känd för sina väl tilltagna handväskor och nu är det lätt att föreställa sig att hon gömmer en bok eller två däri. Samtliga böcker går att låna via Lönashults bibliotek eller bokbussen. tema samlare Elefantsamlaren Elefanter inköpta i Singapore. Madeleine Ströberg-Edvardsson bor i Torne tillsammans med maken Håkan Edvardsson Vid pennan Agnetha Wendel Madeleine berättar; ”I slutet på 70-talet var vi, familjen (Sönerna Fredrik, Christian och maken Håkan), på vår första utlandsresa. Resmålet var Marocko och jag ville ha med mig en suvenir därifrån. Det råkade bli en elefant. Madeleine fortsätter; ”På varje utlandsresa sedan dess har jag köpt en elefant”. Madeleine berättar att hon aldrig köper någon elefant här hemma. Däremot får hon ofta elefantpresenter. De elefantörhängen hon bär, när jag träffar henne, har hon fått av mamma Julia och pappa Bertil. Elefant från Bali. Elefanten gjord av en kokosnöt kommer från Cuba. Samlingen på ett hundratal elefanter består av allt ifrån elefantsmycken, elefanter gjorda av kokosnötter, elefantsparbössa, ljuslyktor, flasköppnare… annons I de småländska skogarna blir idéer till verklighet Specialiserade på produktutveckling och tillverkning av mindre serier i metalltråd hjälper vi dig att ta din idé till verklighet, oavsett om du är världens största möbeltillverkare eller en ung designer i början av din karriär. Precis som våra förfäder lever vi på vår drivkraft - att göra det omöjliga möjligt. Prototyp och helhetslösningar i metalltråd MT-Svets AB - Skatelövsvägen 69 - 340 32 Grimslöv Tel: 0470 754 119 - Fax: 0470 754 118 [email protected] - www.mt-svets.se SO CK E N B L A D 4 2013 15 tema samlare tjuv. Jag är ingen samlare. Bara lite Jag är ingen samlare, egentligen. Men jag tillhör dem som restaurangoch kioskägare tycker illa om; jag tar för många servetter. Det blir liksom en samling. Jag har servetter överallt; i fickorna, i väskan, i träningskläderna, i byrålådor, under kudden, i kostymen, etc. Jag är lite tjuv, men också snusare. Är man snusare, behöver man servetter då och då. Men tjuveriet sitter nog i generna. När min mor flyttade till ett äldreboende, och lägenheten tömdes, fanns där många servetter. Väldigt många servetter. Det förvånade mig inte. Nej, hon snusade inte. Men hon samlade på små vardagliga ting för att ’’de kunde vara bra att ha’’, och ’’det kunde komma bistrare tider’’. Mor växte upp på ett barnhem, där det var knapert med egna saker. Hon tyckte nog att hon var värd gratis servetter senare i livet. Servetthållaren ”Knyck” från IKEA. Vid pennan Lars Lindén Servetterna bytte ägare när mor och far ibland gick på restaurang. Oftast belägen på ett äldreboende i trakten där de bodde. Maten var billig och rejäl. När jag kom på besök, blev jag också bjuden. Då blev jag vittne till varför vi hade så många servetter hemma i lägenheten ... och inslagna sockerbitar. Bitarna var prydligt invirade i papper med ett stort S på, Sockerbolaget. De fanns också på restaurangen, till kaffet. Under måltiden gick mor och fyllde på potatis flera gånger … och servetter. Hon gick fram och tillbaka, oskyldigt leende. Pappa Sven fick agera kurir. Han hade stora fickor i kavajen. Mor tittade sig omkring, och när kusten var klar, sköt hon över högen med servetter mot far med en menande blick. Han visste vad som gällde, och kavajfickorna svällde. Måltiden avslutades alltid med en kopp kaffe. Hade mor använt alla sockerbitar hon plockade till sig, hade hon fått inta kaffet med kniv och gaffel. Det var alltid lite genant när jag bodde hemma och bjöd hem kompisar på fika. Då dukade mor med servetter som det stod ’’Restaurang Måsen’’ på, och sockerbitar med ett stort S. Jag sa att vi hade släkt i restaurangbranschen. ” Det var ett oskyldigt tjuveri. Leif GW hade nog inte brytt sig. Själv fortsätter jag på den kriminella banan med att norpa servetter. Till och med Ikea bidrar till snatteriet. De säljer nämligen en servetthållare som heter ’’Knyck’’. Om jag träffar på den har jag åtminstone ryggen fri … Som snusare har mitt tjuvgods räddat mig många gånger. Som den gången jag hamnade på en fin restaurang med bara glänsande linneservetter bredvid tallriken. Men det är en helt annan story … 16 S O C KE N B L A D 4 2013 samlare. Stig, en sann Text och bild Agnetha Wendel Jag hade fått höra att Stig hade sparat vartenda Sockenblad sedan starten 1990. Jag var alltså på väg till Torne för att, som jag trodde, prata sockenbladssamlande. Men det visade sig att Stig samlade på så mycket mer än Sockenbladet. 1976 startade Stig en prenumeration på förstautgåvor av frimärken. Underbart vackra frimärken ligger därför, vid sidan av sockenbladstraven, på bordet hemma i Stig och Eivors mycket hemtrevliga hem. Men, den riktigt intressanta samlingen visade sig vara något helt annat än sockenblad eller frimärken. Stig har sedan 1976 klippt ut och sparat allt som skrivits om vår socken i både Kronobergaren (på den tiden då tidningen fortfarande var en dagstidning) och Smålandsposten. Hur kommer det sig att du började samla undrar jag. Någon speciell händelse eller? ”Nej jag tyckte bara att det var lite kul att spara tidningar där något om socknen skrivits. Så jag la tidningarna i källaren och efter några år var det ganska många tidningshögar där”. Stig berättar att han efter en knäoperation kände sig lite rastlös och beslöt sig för att ta itu med tidningshögarna. ”Jag klippte ut notiserna, satt in i pärmar och på den vägen är det”, säger Stig. ”och sen, ja det gick inte att låta bli”. ? tema samlare Samlar du/har du samlat på något? Frågeställare och fotograf, Rolf Erlandsson Roland Erlandsson Hulevik Inte som andra som samlar t.ex. på frimärken, gräddkannor eller annat. Däremot blir det fullt hemma ändå eftersom jag har ett exemplar av väldigt många olika saker istället. Ture Peterson Möcklehult Samlar på frimärken sedan 40 år tillbaka. Ett trettiotal pärmar har det hittills blivit. I sockenblad framöver kommer vi att plocka guldkorn ur Stigs samling. Stig Nilsson bor i Torne tillsammans med hustrun Eivor. Förutom att vara en samlare har Stig i ett tiotal år varit sockenbladsutkörare. 2009 blev han, tillsammans med Eivor, utsedd till årets västratorsåsbo. Daniel Ekberg Torne Tändare med motiv. Anita Johansson Elensbäck Nej, jag samlar inte på något särskilt, men är mycket intresserad av gamla saker, går gärna på auktioner, loppis etc. Lennart Turesson Kull Samlar på det mesta jag tror att jag får användning för. Har en liten samling av fickur, visserligen nytillverkade men som visar vilken skicklighet som fanns förr. SO CK E N B L A D 4 2013 17 tema samlare En krönika om 1900-talet Vid pennan Ingrid Riis Bild Örjan Riis Många tycker om att samla på saker. Kanske på frimärken, gamla mynt, äggkoppar, trädgårdstomtar, kopparbunkar. Man kan också i skrift samla på personliga upplevelser och händelser i omvärlden. Det har jag själv gjort i ungefär tjugo år. Vår familj drabbades av en katastrof, då vår Ingeborg, hennes make Anders och deras 2-åriga dotter Fredrika omkom i en trafikolycka på E4-an på väg till Stockholm. Det hände i december 1991. Nu behövde vi mycket hjälp för att klara av det hemska, som vi nu upplevde. Jag hade många samtal med en klok psykiater. Hon menade, att det vore bra, om jag skrev ner, hur jag kände och tänkte. Och då gjorde jag, som hon föreslog. Efter hand kom jag att skriva mer och mer om både det ena och det andra. Det kändes riktigt bra. Jag har alltid varit intresserad av historia. Snart hade en djärv tanke slagit rot hos mig. Varför inte försöka berätta om hela 1900-talet, och då på ett personligt sätt utan några som helst vetenskapliga krav, förstås. Jag satte igång och gjorde, som kräftan lär göra, jag förflyttade mig baklänges. Började med 1990-talet och gick sedan bakåt i tiden. Det var bäst så, tyckte jag, för jag visste ju inte, hur länge jag kunde hålla på, innan jag tröttnade. Men årgång följde på årgång, och jag kom så småningom allt närmare seklets början. Pärmarna blev fler och fler. Efter åtskilliga år och mycket plitande var jag framme i mål och kunde skriva årtalet 1900 på pärmen, som fick bli nummer ett. Jag är helt övertygad om, att mitt stora intresse för att skriva bidrog till, att jag tillfrisknade rätt bra och relativt snart. Kalla det gärna för betydelsefull terapi. Helt återställd blir man nog inte efter en så tuff upplevelse som vår. Hur gick jag då tillväga för att skaffa stoff till min krönika? Jo, jag letade efter lämpliga böcker på olika loppmarknader. Mina upptäcktsfärder gick ibland till en trevlig affär, som låg i närheten av Teatertorget i Växjö. Jag besökte ofta secondhandbutiken Bamsan utanför Tingsryd och även Kupan, som Röda Korset driver i Vislanda. Begagnade böcker är faktiskt mycket billiga numera. Jag hittade bl.a. olika årgångar av uppslagsverket När Var Hur, som man började ge ut på 40-talet. I Svenska Dagbladets årsböcker finns notiser om viktiga händel18 S O C KE N B L A D 4 2013 Ingrid vid sina 1900-talspärmar, ser ända från 20-talet. Det var ganska lätt att få tag på små kalendrar från seklets början. Jag hade också diverse facklitteratur sedan tidigare i min bokhylla. På vinden i mitt barndomshem i skånska Ramsåsa låg buntar med Svensk Smidestidning. Till den tidsskriften hade min far emellanåt levererat artiklar, som jag nu gärna tog del av. Där på vindsgolvet fanns olika årgångar av min mors kära veckotidning Husmodern. I den kunde man läsa om kungligheter och andra kändisar, ta del av aktuellt mode och få svar på spörsmål, som nog var mer viktiga i äldre tider än, de om vett och etikett. Jag kopierade texter och bilder i apparaten, som vi hade hemma på Örjanstorp. Så skrev jag, klippte, klistrade och satte in fotografier. På mitt skrivbord låg boken Vem är det? och Svenska Akademiens ordlista för svenska språket, SAOL. Mina skriverier handlade en del om barndomshemmet och skolgången. Om dialektord. Skånskan, som ”dom gamle” pratade, när jag var barn, var rätt lik danskan. Jag berättade gärna om, när jag som liten mötte roliga och lite udda människor i mitt Skåneland. Lite längre fram , och då i Småland, gav jag våra barn Örjan, Ingeborg och Torsten stor plats. Och när jag hunnit ännu längre fram i tiden, var det barnbarnen Fredrika, Oskar tema samlare och Matilda, som fick komma med. Fast som jag redan sagt , jag berättade om det förflutna i baklänges ordning, så att säga. Kanske låter det krångligare än vad det var. Samtidigt förde jag hela tiden dagbok om nuet. Och då hade jag ibland urklipp från Smålandsposten. Jag har sammanfört världshändelser, helt ogenerat, med tilldragelser i familjen och bygden. I maj 1999 skriver jag bl.a., att Carl Bildt kommer att leda FN-s fredsarbete i Kosovo, ett uppdrag han fått av generalsekreterare Kofi Annan. Att Leif Önnerby ska sluta som kantor i Vislanda församling. Och att Åke och jag gjort en härlig cykeltur utmed Åsnen mellan Ulvö och Hulevik och då hört göken gala i skogarna i väster. Blandningen av fakta stör mig inte det minsta. Det bekräftar bara livets oändliga mångfald, tycker jag. I början av varje årgång finns korta presentationer av kända personer, som var födda det aktuella året. Nazistpampen och judemördaren Heinrich Himmlers födelseår var 1900. Samma år föddes människor, som var betydligt mer hedervärda, som Karin Boye, Spencer Tracy, Urhu Kekkonen, Eyvind Johnsson och Karin Juel. 1946 var året, då bl.a. följande såg dagens ljus: Bill Clinton, Ricky Brush, Mia Farrow, Mikael Wiehe och lillprinsen på Haga, längre fram kallad Carl XVI Gustaf. Tio år därefter, 1956, var det blivande idrottsstjärnornas tur. Då föddes Björn Borg, Linda Haglund, Ingemar Stenmark, Frank Andersson och Thomas Wassberg. Vilket dramatiskt och ibland rätt tragiskt århundrade 1900-talet var. Mänskligheten fick genomlida två världskrig, då många miljoner liv gick till spillo. Vårt land blev ju mirakulöst skonat från sådant elände. Men visst kände man av i barndomen, att andra världskriget var en grym verklighet i ens närhet. Där hemma fick vi rapporter om krigets förlopp i husorganet Ystads Allehanda. Vi kunde lyssna på nyheter i vår radio, som hade märket Telefunken. På den kunde vi t.o.m. ratta in tyska stationer; Königsberg var ett namn man lärde sig. Adolf Hitlers gormande hördes i etern. Vad der Führer skrek om, förstod man ju inte ett dyft av. Men nog fanns det mycket hat i hans stämma. Vår lärare var modern, och höll oss underrättade om, vad som hände ute i världen. Jag minns mycket tydligt, att han på morgonen den 9 april 1940 berättade för oss om det tyska överfallet på Danmark och Norge. Då bävade man, för åtminstone Danmark låg ju sånära, så nära. Tänk om ….. Vi minns händelser under 1900-talet, som var smärtsamma och rörde vårt land. Dit hör förstås det brutala mordet på statsminister Olof Palme en vinterkväll1986, och något som hände nästan samtidigt, nämligen haveriet i kärnkraftverket i Tjernobyl. Vi oroade oss. Hur skulle den farliga strål- ningen från Ukraina påverka vår miljö, och vem var det egentligen, som mördade Olof Palme? Åtta år senare skedde förlisningen av skeppet Estonia på Östersjön. Många försvann med båten ner i djupet. Bland dem fanns ett stort antal, som var våra landsmän. Under inget annat skede i historien har utvecklingen gått så rasande snabbt som på 1900-talet. Några få automobiler hade synts på vägarna, när det nya seklet gick in. Graham Bells telefon var en ny uppfinning då, och Marconis trådlösa telegraf, föregångaren till vår radio, hade nyligen presenterats. I december 1903 var den amerikanske mekanikern Wilbur Wright en pionjär, när han företog en flygning med ett motorplan i North Carolina. Planet hade han själv byggt tillsammans med brodern Orville. Wilbur Wright höll sig uppe i luften i 59 sekunder och flög 253 meter. Landningen blev helt lyckad. Jag tror inte, att Wilbur då i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig, att någon ett halvt sekel senare, gott och väl, skulle skickas ut i rymden och landsättas på månen. Men det fantastiska hände sommaren 1969. Ja, tänk hur vår värld har blivit helt annorlunda på många områden under hundra år. Om vi försöker att tänka oss, hur det kommer att bli under tiden, som ligger framför oss, ja då svindlar tanken. I mitt sovrum står en stabil, brunmålad lagerhylla, fylld av gröna pärmar med 1900-talsínnehåll. På ett annat ställe i rummet finns ett mindre antal 2000-talspärmar. De är röda till färgen. I dem stoppar jag in materiel efterhand. När jag vaknar på morgonen, blir pärmarna det första, som blicken fastnar på. De har faktiskt blivit mina riktigt goda vänner. Det låter säkert helt knasigt, eller? Numera kan man hitta det märkliga lilla ordet nörd i Svenska Akademiens ordlista. Är det kanske det jag är, en nörd, en konstig prick, som gillar pärmar. Nördig eller inte, så länge som jag har skaplig ordning på hjärnkontoret, tänker jag fortsätta att skriva historia. Till mina barn och barnbarn att läsa och begrunda, som det står på försättsbladet till varje årgång. SO CK E N B L A D 4 2013 19 Davidsons Tryckeri byter namn ... ANNONSER ... men vi står fortfarande stadigt i Småland TORNE CAMPING & FISKECAMP Öppet från 1:a maj till 20:e oktober 2013 Samma service, engagemang och lokala anknytning – bara under nytt namn! Tabergs-koncernen går på offensiven och samlar all kraft i ett nytt, gemensamt bolag – TMG Tabergs AB. Det gör att vi kan växla ut än mer styrka, kunskap, erfarenhet och effektivitet för såväl tryckta som digitala medier. Vi hyr ut båtar, kanoter och cyklar. Boka gärna en båtutflykt med ”Sofabåten”. Liten Kiosk & Café Välkommen att titta förbi! Vi välkomnar även lokalbefolkningen Tel 0470-75 41 20 www.tornecamping.se Det ger växtkraft! Hynnenäs Bygdegård Samlingslokal för fester och sammankomster. Trivsamma kurslokaler med AV-utrustning. Kök med service för 120 personer. Björkbacken Utedansbana att hyra för fester, kalas mm sommartid. Smedjegatan 39, 352 46 Växjö. Tel 0470-70 97 00 – Omtanke hela vägen! Bokning: Lisbeth Lindberg Telefon 0470-755072 Mobil 076-0065072 [email protected] insänt material Efter sommaren startar vi vår mötesplats igen måndagar onsdagar och fredagar! Ni vet väl om att man kan äta middag på Torsgården varje dag i matsalen? Välkomna till Torsgården Tack! Vi vill även rikta ett stort tack till alla frivilliga och de föreningar som på olika sätt har stöttat oss och gjort att vardagen blir meningsfull för alla! Vill ni komma i kontakt med oss så ring 0472-595650! Julfest Dans kring granen Tomtebesök Gröt och kaffe m.m. Hynnenäs Bygdegård Femtedag jul Söndagen den 29 december Kl18.30 Hjärtligt Välkomna Hälsar Centern i Västra Torsås Angående närservice Vid pennan Östen Toft Under vår levnad har det hänt mycket dramatiskt i servicehänseende på landsbygden. Det har skett en stor utflyttning till tätorter och människorna, som är kvar, är rörligare tack vare tillgång till bil. Affärscentra med stora parkeringsplatser har vuxit upp utanför större tätorter och räknar landsorten runt omkring till sitt kundunderlag. Den service som finns kvar på landsbygden lever farligt. Det handlar om butiker, post, banker, skolor och kommunikationer. Butiken på orten är ofta navet i bygden. Där handlar man, köper lotter, hämtar sin medicin, gör sina bank/postärenden m.m. Det sägs att Hela Landet Skall Leva men den slogan fungerar inte i praktiken. Stat, kommun och näringsliv måste mer än nu ställa upp för en levande landsbygd. Hur skulle tätorterna fungera om inte en levande landsbygd funnes med jord- och skogsbruk, ängar och betesmarker, mjölkproduktion m.m. Tätorterna behöver landsbygden och vice versa. Av gammal hävd ställer landsbygden upp med allemansrätten - något unikt i hela världen. En större förståelse för landsbygden efterlyses! Vi som bor på landsorten bör nog tänka mer på den service som finns och värna om den av flera skäl: 1. Närheten 2. Sociala 3. Ekonomiska Närheten till servicen är a och o, särskilt för barnfamiljer och för oss som blivit lite äldre. Socialt har närheten till servicen betydelse. Att möta vänner och bekanta i butiken, skolan, förskolan, banken en kort stund betyder mycket för samvaron i bygden. Ekonomiskt väger servicen tungt. Om butiken försvinner, försvinner inte bara varusortimentet utan även andra tjänster som ofta utförs i butiken. Det finns också risk för att andra serviceinrättningar på orten försvinner, och därmed följer sämre fastighetsvärden. Det går utför. Som nämnts ovan borde det finnas ett intresse från stat, kommun och näringsliv att vårt land har en fungerande landsbygd. För oss enskilda gäller samma sak. Alla vinner på att värna om en god service på landsorten. SO CK E N B L A D 4 2013 21 insänt material Jag gillar att baka bröd. Vid pennan Jessica Petersson Helst utan recept. Helst utan några mått över huvud taget. Jag älskar att utforska kryddskåpet och ta både den ena och den andra, helt otippade, kryddan. Jag älskar att låta mitt egna ”äsch, det räcker nog så” avgöra. Jag älskar att stoppa in brödet i ugnen och se förvandligen från smet till ett bröd. Jag älskar spänningen innan brödet har hunnit svalna tillräckligt, mycket för att man ska slippa bränna sig på tungan. Eller när det är så perfekt ljummet så man kan bre smör på och se det långsamt smälta. Skolfaddrar Jag älskar att äta mitt egna, hemmagjorda bröd. Veta att det är jag, jag och åter jag som har skapat detta ifrån grunden. Utan recept. Utan några mått. Och trots att det är så döbakat eller så hårt att det inte ens hjälper att doppa det i kaffet, så är jag nöjd. Faktiskt riktigt nöjd. Och jag älskar att äta mitt bröd här i fönsterkarmen. Jag älskar att det känns som någon först har tagit måtten på mina ben, och sedan efter det byggt fönstret. Jag älskar att titta ned på människorna på trottoaren, dricka det billigaste snabbkaffet (som får tungan att resa ragg) och låta låtar av Kate Nash och Aretha Franklin trolla bort mina hjärnspöken för ett tag. Jag älskar att hösten har varit så otroligt fin. Jag älskar att jag har min nyaste, finaste klänning på mig. Ja, jag älskar till och med räkningarna som ligger i en slarvig hög. Och kaffekoppen som ekar tom. Och min rethosta som aldrig släpper taget. Jag läser igenom allt jag har skrivit. Herregud. Det låter som jag är kär! Eller som jag är hög! Eller som jag nyss vunnit på lotto! Nej nej. Nej, inget har hänt. Mer än att jag har vänt på dygnet och varit klarvaken sedan tre inatt, att jag jammade på Jokkmoks-Jokke klockan sex i morse för att få mina rumskompisar att vakna till, att jag har ätit fem morötter på löpande band och att jag precis sörplat i mig fem koppar kaffe. Jag är övertrött. Jag kisar mot höstsolen. Jag nynnar med till musiken. Jag inser att min bästa vän snart entrar Oslo station. En rysning går genom kroppen. ” Oj. Vad jag är övertrött. Oj vad en sömnlös natt kan vara bra ibland. 22 S O C KE N B L A D 4 2013 på Byskolan Blenda Om ni besöker Byskolan Blenda kanske ni blir förvånade över att så många vuxna rör sig på skolgården och ibland finns med i klassrummen. Det beror på att ett gäng pigga, glada pensionärer turas om att vara skolfaddrar. Skolfaddrarna jobbar ideellt. Vi turas om att en gång i veckan finnas med på förmiddagsrasten. Vi hjälper till på lektion i någon klass fram till lunch, följer med till matsalen i Torsgården och finns sedan med på rasten fram tills eftermiddagslektionerna börjar. Det är fantastiskt att få vara med på rasterna och se hur de mindre barnen deltar i samma lekar som de större och hur äldre elever kan ta hand om de yngre barnen. Det är en förmån att få vara med på lektioner, hjälpa till och få lära känna eleverna på Byskolan Blenda. Det finns utrymme för ett par skolfaddrar till. Är du intresserad så ta kontakt med undertecknad. Gå gärna in på skolans hemsida, www.byskolanblenda.se, så får du veta mer om skolan. Bodil Ragnarsson skolfadder 0470-818 54 [email protected] Skolfadder Bodil Ragnarsson och Rasmus Ericsson Skolfadder Ulla Olofsson och Elias Carlsson insänt material Vandringsgruppen 60+ Vid pennan Urban Spjuth Måndagen den 10/9 Bodil och Jan-Ingvar Ragnarsson ledde höstens premiärvandring. Vi samlades vid deras gård i Kull. Totalt blev vi sex deltagare som fick 8,4 km. motion och fin gemenskap. Vädret var perfekt för promenad. Första delmålet var Bosgård där ägaren Mats Haraldsson visade med inlevelse sin robotiserade ladugård. Vi såg hur kossorna mjölkades och kunde avläsa deras produktionsstatus m.m. på datorskärmarna. I den digitaliserade ladugården strövade boskapen relativt fritt och tycktes må bra. Mats påpekade ändå att den mänskliga kontakten behövs för att djuren skall trivas riktigt bra. Efter det intressanta besöket på Bosgård vandrade vi vidare via Södra Arnön till Smörhöga som var dagens annonserade höjdpunkt. På det nyligen öppnade gårdscaféet blev det storfika. Räkmacka och kaffe lockade de flesta och vi avnjöt delikatesserna i den trivsamma källaren. I anslutning till caféet finns även ett lantbruksmuséum men det hann vi inte med att besöka. Återvägen till Kull gick förbi Kärr där en flock vackra tuppar och höns bekymmerslöst vandrade ute på vägen. Måndagen den 30/9 Samlingspunkten var bestämd till Grimslövs föreningshus där fyra deltagare samlades. Birgitta Carlsson var dagens ledare. Vi gick in mot byn och tog av mot Hölmö gård längs den gamla banvallen. I Hölmö tog vi vägen till höger norrut cirka 500 meter. Där lämnade vi vägen mot Moadal och väg 23 och fortsatte på en mindre körväg norrut. Körvägen ledde cirka 1,5 km. över de stora och lågt belägna åkermarkerna mellan väg 23 och Grimslöv. Nu var markerna torra men i vanliga fall är de fuktiga och kan ofta översvämmas. Opparydsbäcken rinner igenom området på sin väg mot Salen. Vi kom fram till grusvägen som leder från väg 23 österut till Grimslövs by med folkhögskolan. Längs vägen såg vi resterna av ett gammalt bränneri. Framme vid Grimslövs by korsade vi vägen med den ståtliga allén och gick på en motionsslinga som även används av folkhögskolans elever. Längs slingan tog vi vår fikarast på en plats som Blendaskolan ordnat för barnen under den första tiden då skolan huserade vid folkhögskolan. Så småningom kom vi ut till vägen mellan Skatelöv och Grimslöv. Därifrån gick vi rakt genom folkhögskolans område upp till Grimslövs by, fortsatte in mot Grimslöv längs den vackra allén och den nya cykelvägen en bit in mot Grimslöv där vi tog av mot Björkelund. Framme vid Sjöborgen gick vi en körväg söderut tills vi kom fram till den gamla järnvägsbanken. Vi följde den in mot Grim- slöv och sedan en körväg förbi fotbollsplanen. Därefter var vi snart tillbaka vid utgångspunkten för dagens vandring. Ett stort tack till Birgitta som gav oss intressant information om gårdarna längs dagens vandringsväg och ett vägval som vi från Västra Torsås sällan eller aldrig gör. Det blev ett rejält men bekvämt vandringspass på hela 13,7 km. Måndagen den 4/11 Torne station var samlingspunkt. Dagens tema var ”utforskning av mellersta Sirkön”. Fyra deltagare hade slutit upp och Urban Spjuth var dagens ledare. Startpunkten var Mjölkenabbens camping där vi lämnade bilen. Vandringen startade norrut längs vägen till Mjölkenabbens gård där vi tog till höger och gick en mindre körväg som slutar vid ett vackert beläget boställe med utsikt över Borgöfjorden och mot Borgön. Vi passerade huset, som är fritidshus, och följde Borgöfjordens strand längs en stig som leder till en mindre körväg. Efter drygt en kilometer kom vi ut till Sirkövägen där den slingrar sig fram genom ett stenigt isälvsområde. Vi följde Sirkövägen mot Mjölkenabben fram till den tvära kröken cirka 600 meter före campingplatsen. Där tog vi till vänster och gick vägen förbi Dala. Från Dala leder 4 olika mindre vägar ut på Sirkönäs och samtliga av dem slutar vid sjön i anslutning till Stommare sund. På andra sidan av sundet kan man se Getnöns norra udde som heter Stommare udde där det finns en naturcamping som sköts av Getnö gård. Stommare sund har normalt ingen isläggning förutom vid extremt långa och kalla vinterperioder eftersom det smala sundet passeras av Mörrumsån. Med Stommare udde och Stommare sund i blickpunkten tog vi vandringens sedvanliga fikarast. Efter rasten gick vi genom den avlövade vackra bokskogen västerut till nästa vägslut vid stranden söder Fridnäs. Här ligger det ett fritidshus en bit från stranden med utsikt över Stommare udde och Getnö på andra sidan av sjön. Vi vandrade körvägen norrut, rundade Fridnäs, genade till vägen mot Sirkönäs och följde den förbi gården och sommarstugor ned till slutpunkten vid Lerviken. Härifrån hade vi fin utsikt mot Södra Aspö och Getnö. För att ut forska den återstående vägslingan på Sirkönäs genade vi några hundra meter genom en välgallrad granskog tills vi nådde en väg, som inte fanns på kartan, och följde den ned till sjön vid Ulvöudde. Härifrån var det fin utsikt mot Norra Aspö, Bispesholmarna och Bokelund. Vi följde vägen tillbaka och nådde den karterade vägen som även den slutade vid sjön men lite längre norrut. Så var det bara att vandra körvägen upp till Sirkövägen och Mjölkenabbens Camping. Utforskningen av mellersta Sirkön blev cirka 8,5 km. lång. Vi konstaterade att det inte fanns några nu permanent boende på Sirkönäsets många gamla boplatser. Nu gör vandringsgruppen vinteruppehåll till nästa vandring som blir i april. Är du intresserad av att delta i våra vandringar så hör av dig till Urban Spjuth tfn. 0470-754 055 eller till Bodil Ragnarsson tfn. 0470-818 54. SO CK E N B L A D 4 2013 23 föreningsinfo Utdrag Protokoll fört vid Västra Torsås Sockenråd den 23/10 2013 § 4 Uppföljning av 2012 års vägmöte angående våra enskilda och allmänna vägar samt Banvallsleden Banvallsleden (Kennert Erlandsson – Alvesta kommun): Sträckningen genom Alvesta kommun är i behov av en genomgripande renovering men framtiden är osäker på grund av resursbrist. Renovering av svängbron i Ulvö beslutades 2008 men resurser har ännu inte avsatts. Osäkert om ”Västra Åsnens nationalpark” kan innebära att Banvallsleden tillförs resurser. Alvesta kommun har tillsyns- och underhållsansvaret. Banvallen nyttjas för virkestransporter och skadas. Markägarna anmäler sällan skador på banvallen. Mats R. visade nytagna bilder som illustrerade Banvallsledens tillstånd. Bengt Q: ”Kan resurser till Banvallsleden fås genom projektet ”Destination Åsnen?” K.E: ”Vet inte men jag skall ta med mig frågan till kommunen.” Roland E: ”Banvallsleden utgör en angöringslänk till den blivande nationalparken.” Sven S: ”Markägarna har rätt att nyttja banvallen men skall naturligtvis informera om samt laga uppkomna skador.” Lennart T: ”Jag har cyklat leden och vet att det behövs omfattande åtgärder för att iordningställa den som en acceptabel nationell cykelled. Kommunen måste ta sitt tillsyns- och underhållsansvar på allvar.” Ordföranden uppmanade Kennert E. att återkomma med kompletterande svar på de ställda frågorna. Allmänna vägar (Morgan Olofsson - Trafikverket): ”Sockenstyrelsens rapport stärker mitt intryck att vägarnas tillstånd är förhållandevis bra. Men det förekommer ”komfortproblem” m.h.t. vägkropparnas steniga innehåll.” Resurserna används till 50% för stenknackning, dikning, lappning och lagning och resterande 50% till nybeläggning. Alla grusvägar skrapas och underhållsgrusas. Lennart T. påpekade att vägen mellan Brogård och Torsås by är i mycket dåligt skick och att ”Holländarevägen” sönderhyvlas. Morgan O. svarade att åtgärder sker längs Brogård - Torsås by och att Holländarevägen inte bara hyvlas utan också ersättningsgrusas. Jan J. påpekade att trafikbullret från väg 126 är kraftigt på 3 km. avstånd. Morgan O. svarade att ljudet ökar med 2-3 dB första året efter nybeläggning men sedan minskar till normala värden. 24 S O C KE N B L A D 4 2013 Mats R. påpekade att den ljudökningen motsvarar 100%. Tommy E. angav ett antal skador längs väg 126. Morgan O. noterade platserna för ev. åtgärder. Lennart T. undrade om den beläggning som använts på väg 126 är gängse i övriga Sverige. Han uppmanade Trafikverket att göra bullermätningar på distans från väg 126. Morgan O. svarade att det är en mycket vanlig form av beläggning och att den under cirka ett år innebär risker för stenskott och förhöjda ljudnivåer. Mats R. undrade vem som har ansvaret för sopningskontroll och för ersättning av stenskott. Morgan O. svarade att väghållaren har kontroll- och åtgärdsansvaret men inte ersättningsansvar för uppkomna stenskott. Enskilda vägar (Ture Petersson): Ture P. redogjorde för bidragens storlek och fördelning. Det är stora problem med vägbankarna där stenar ständigt ”fryser upp”. Längs Horsakullavägen pågår nu, längs 5 km, en stor omarbetning till en kostnad av cirka 800 tkr. Det kommer att ta ett par år innan vägen har satt sig så pass att en beläggning kan övervägas. Ett sådant arbete kostar minst lika mycket och det måste då tas från andra behov. Kanske blir det till slut en bra grusväg. Bengt Q, undrade om vägen Hulevik – Torne finns kvar i 5-årsplanen. Ture P. svarade att den finns i planen för 2014-2019. Tommy E. frågade, med hänvisning till trafikintensiteten, att vägen borde övertas av staten och bli en allmän väg. Morgan O. rekommenderade att uppvakta Trafikverket med skrivelse i frågan. Sven S. påpekade att anslagsäskanden till enskilda vägar för beläggning har avslagits men ansåg att nationalparksplanerna borde kunna påverka möjligheterna att överföra medel till att förbättra de berörda vägavsnitten. Lennart T. var rädd för att de belagda enskilda vägarna på sikt blir grusvägar i brist på underhållsresurser. Bengt Q. påpekade att mycket tyder på att Hulevik kan bli en av angöringspunkterna till nationalparken och föreslog att Monica T. för sockenrådet och Ture P. som vägombud gemensamt skriver till Trafikverket och begär medel för omarbetning och beläggning av Huleviksvägen. Ture P. påpekade att det i så fall är ett stort arbete eftersom vägen då måste breddas. Ingvar A. föreslog att vägfrågan vägs ihop med nationalparksfrågan i en skrivelse till berörda myndigheter. Urban S. påpekade att många vägskyltar ger ett dåligt intryck. De behöver tvättas och i förekommande fall justeras. föreningsinfo § 6 Rapporter från föreningar och byalag Genomförda och kommande aktiviteter. I protokollet har inte anmälda ordinarie föreningsmöten dokumenterats. SPF (Asta M.): Nu 206 medlemmar. Fester, dans och resor. Rekryteringsarbete. Hembygdsföreningen (Anita S.): Hembygdsfest, återvändardag, brasafton och kurser. Underhållsarbeten vid Massa-Petterns jordkoja. Nytt pentry och kök i hembygdsgården. Huleviks samhällsförening (Bengt Q.): Julgransceremonin, städning och underhåll. Torsåsby byalag (Boo L.): Kyrkogårdsvandring, julgransresning och ”tomtesmyg”. Opparyds byalag (Mats R.): Utflykt till Smörhöga och lantmuséet. Ulvö byalag (Ingrid S.): Bio ”Lilla Fridolf och jag” i NTOlokalen med cirka 75 besökare. Städdag. V.T Frivilliga Räddningsvärn (Ingvar A.): Nytt 5-årigt avtal tecknat. Flera förbättringar med bl.a. viss materielersättning. Insatsredovisning. Hynnenäs Byggnadsförening (Tomas O.): 90 betalande vid rockkonserten i Björkbacken med The Cadillac Band. Brunnen på Björkbackens dansbana har sedan länge sinat. Värmepannan i Bygdegården är nyckfull och behöver återkommande service. Nytt avlopp på 6-siffrigt belopp planeras. Fiberanslutning är naturligtvis beställd och grävs fram vecka 43. Höststädning sker lördag 26 okt. kl. 09.00. 2 valberedare sökes till föreningen. Torne samhällsförening (Jessika L.): Samhällsföreningen har återstartats. Nya stadgar, 5 styrelsemedlemmar. Ordförande är Olof Gransvik. Traditionell julgransresning. LRF (Mats H.): Kyrkogårdsvandring. Skogsdag hos Jan Jonasson med gallringstävling där Tommy Eriksson segrade och tog en inteckning i vandringspriset. Filmkväll med gamla lantbruksfilmer lockade cirka 60 personer. V.T.I.F (Madeleine S.): Juniorverksamhet, simskola och Tornedagen. Långastens byalag (Ann-Christin A.): Studiebesök och cykelrunda. V.T. Fiberförening (Tommy E.): Hynnenäs och Opparyd nästan klart så när som några väggenomgångar och fiberblåsning. Då detta är klart är totalt cirka 295 anslutna. De som vill ha hjälp för att få fiber bör höra av sig nu eftersom projektet i Västra Torsås är på slutvarvet. Blendaskolan (Kent P.): Blendadagen och mässan genomförda. Nybygdenarvet (Sven S.): Bidragsansökningar efterlyses. Sockenbladet (Britt-Mari A.): Skicka in bidrag om ni genomfört något eller har något på gång. Tryckningen av SB genomförs på samma. tryckeri som tidigare. Utbärarträff den 7/11. Hemsidan (Rolf E.): Ny layout på hemsidan. Tyck gärna till. § 7 Övriga frågor Ordföranden informerade om att: • kommunen beslutat avsluta ärendet avseende sockenrådets klagomål på sophanteringen i Torne och Hulevik. Eftersom beslutet endast avser sophanteringen i Torne har kommunen endast besvarat del av skrivelsen. Beslöts att sockenrådet skall begära kompletterande svar på återstående frågor i skrivelsen. • kommunen ännu inte har svarat på skrivelsen avseende reningsverkens funktion i Västra Torsås. • kommunen har gjort ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). • Trafikverket har svarat på sockenrådets skrivelse avseende bullerproblem från väg 126. Trafikverkets svar innebär att det inte kommer att vidta några särskilda åtgärder med anledning av sockenrådets skrivelse. • en fastighetsägare i Horgeboda, har i en skrivelse till sockenrådet, föreslagit att sockenrådets skyltar till intressanta besöksplatser behöver bytas ut eftersom de är i mycket dåligt skick. I skrivelsen finns också förslag om att söka bidrag till åtgärden. Efter en snabb undersökning har det visat sig att villkoren för sådana bidrag idag är så krävande, ur såväl tillstånds- som ekonomiska aspekter, att sockenrådet inte har de nödvändiga resurserna att genomföra ett sådant projekt. En inventering av skyltbeståndet har därför genomförts och dokumenterats. Skyltarna, som sattes upp 2004, är i behov av rengöring. Skyltstolparna av tryckimpregnerat trä är hela men behöver i vissa fall riktas upp. Skylten vid Opparyds gravfält behöver repareras men i övrigt är skyltbeståndet relativt intakt förutom att de dubbelsidiga skyltarna i flera fall är krackelerade på solsidan. Vid Torsås by kapell har Länsstyrelsen placerat en minnesskylt som ersätter sockenrådets dito som därför kan tas bort. Sockenstyrelsens förslag är därför att lämna förslagsskrivelsen utan åtgärd men att till våren kontrollera, justera och rengöra samtliga skyltar samt reparera den trasiga skylten vid Opparyds gravfält. Kapellskylten skall tas bort.Beslöts att genomföra åtgärderna enligt sockenstyrelsens förslag. Ture Petersson föreslog att skriften ”Västra Torsås Beskrivning” från 2002 av Jan Björnshög uppdateras och nytrycks. Beslöts att undersöka behov, kostnader samt hur Jan Björnshög ställer sig till en eventuell uppdatering och nytryck av skriften. Lennart Turesson anmälde att både han och Bengt Svensson önskar bli avlösta som valberedare inför nästa mandatperiod. Urban Spjuth Sekreterare Monica Turesson Ordförande Bengt Svensson Tomas Olofsson SO CK E N B L A D 4 2013 25 ANNONSER Säkerhet kostar ! VID OLYCKA 112 Ring Beställ våra goda exotiska plankor och kalla bufféer. Potatissallad och bröd ingår. Pris från: 69:-/ port SOS Alarm Vi gör oftast förstainsatsen i Västra Torsås. Vi samarbetar med Värends Räddningstjänst. Se mer på www.exotiskplanka.se Dags för helgens festligheter! Om du tar hand om gästen, fixar vi festen! Grimslöv Vill du bidra till vår verksamhet och ditt skydd? Gåvor mottages tacksamt via vårt bankgiro 5169-3653 Vill du veta mer? kontakta Ingvar Andersson (ordf.) Torsås by Tel.0470-75 42 62 [email protected] Stationsgatan 15 0470-75 00 09 Öppet för dig: Mån-Fre 9-19. Lörd 9-17 -närhet räddar Byggnadsvaror till lågpris Asfaboard Gips Masonite Spånplattor Gullfiber isolering Benders takpannor Takduk Alcoplan Tryckimpregnerat Reglar Brädor ListerGolv Tak SpikVitvaror Kaminer Nybyggen Renoveringar ÖPPET: vardagar 6.30 - 9.00 16.00 - 18.00 lördagar 8.00 - 12.00 tel 0470 75 50 01, fax 0470 75 50 90, mobil 070 544 93 51 [email protected] 26 S O C KE N B L A D 4 2013 ANNONSER Behöver du hjälp i trädgården eller med allt som rör din tomt? STRÖBY ELEKTRISKA Åke Aronsson Telefon 0470-75 07 07 Mobil 070-653 33 18 Ströby 340 32 Grimslöv Vi utför b.la. • Infiltrationsanläggningar (Diplomcertifierad) • Omläggning och sättning av plattytor, stödmurar och kantsten • Grund och dräneringsarbeten • Anläggning utav effektbelysning • Gräv och schaktningsarbeten med hjälp utav maskin i lämplig storlek • Planteringar, borttagning av stubbar, träd mm • Snöröjning på tak, planer, vägar mm • Det mesta utav den yttre skötseln, T.ex Gräsklippning, lövborttagning, häck och busk-klippning även snickeriarbeten Hör av dig om du behöver hjälp, vi kommer gärna ut och delar med oss utav vår kompetens och lämnar offerter på jobben! GÅR DU I BILBYTARTANKAR? KONTAKTA MIG! NYA VOLVO NYA RENAULT NYA DACIA BEG. BILAR Olle Ericsson 0470-77 57 19 Sebastian Bergquist Hynnenäs Kvarnkullen 342 53 Lönashult Tel: 0734 239 484 [email protected] SO CK E N B L A D 4 2013 27 ANNONSER Eco Klinik Wislanda Massage - Hudvård - Fotvård Välkommen till en avslappnande och effektiv behandling av ansikte och kropp Terapeuterna har inga fasta öppettider, utan arbetar efter kundbokning. Försäkring, lån, sparande & pension – Jag hjälper dig hitta rätt. Och du – du vet väl att du kan ringa mig även kvällar och helger?! Boka Din behandling på 070-64 308 66 eller i butiken Butiks och telefontider Måndag 10-13 onsdag & fredag 14-17 Tommy Eriksson Välkommen till oss på Storgatan 10 i Vislanda N AT U R A L N O R D I C Ditt lokala försäkringsombud 0470-75 80 80 / 070-675 80 46 [email protected] LFkronoberg.se C A R E Besvär i hud eller hårbotten Naturens under –Inifrån och utifrån Torrhet Naturlig anti-age Avancerad anti-age Hudrodnad/Solkänslighet Eksemliknande besvär Hårbottenbesvär Q for Skin™ är inte en medicinsk behandling utan ett rikt näringstillskott, inifrån och utifrån. Före Efter 2–3 mån Före Efter 2–3 mån HAVTORN OCH SVARTA VINBÄR FÖR SYNBARA RESULTAT Välkommen boka kostnadsfri analys Säljs hos utvaldaatt hälsokostbutiker och hudterapeuter. och rådgivning med en Q-specialist på Eco klinik Wislanda 070-64 308 66 eller i butiken Butiks och telefontider, Måndag 10-13 www.ht-scandinavia.se onsdag & fredag 14-17 Tel +46 (0)8-754 37 00 28 S O C KE N B L A D 4 2013 E-mail [email protected] Vi utför även bygg och reparationsarbete Skatelövsvägen 71, 340 32 Grimslöv Tel: 0470-75 01 90, Mob: 0707-75 01 90 Fax: 0470-75 07 20 E-post: [email protected] Öppettider: Mån-fre 07.00-18.00 Lördag 09.00-13.00 ANNONSER M L ENTREPRENAD utför all slags grävning Magnus Lundh, Södra Ebbön 1, 342 53 Lönashult Mobil: 073-829 77 43 SO CK E N B L A D 4 2013 29 ANNONSER Fotvård i lantlig miljö Skatelövsvägen 48 340 32 Grimslöv Gör även hembesök. Tel. 0470-75 00 63 Mob.070- 32 98 574 Med. Fotvårdsterapeut Gunbritt Johansson All målning Låga priser Sunessons Måleri Jörgen Sunesson Mobil. 070-607 91 97 [email protected] Tel/fax. 0470-75 41 47 Järnvägen 49 Torne 355 97 Växjö www.tidforfotter.n.nu VI HAR FULL SERVICE I SKOGEN! Vi köper alla sortiment vill du annonsera Kontakta redaktionen, [email protected] Helsida 1.200 kr 180x250 mm, utfallande, 210x297 mm (3 mm utfall) Halvsida 600 kr Liggande, 180x125 mm. Liggande med utfall, 210x148,5mm ( 3 mm utfall) Stående, 90x250 mm. Stående med utfall, 105x297 mm ( 3 mm utfall) Kvartsida 300 kr Stående, 90x125 mm. Sjättedelssida 150 kr Liggande, 90x80 mm -Slutavverkning -Gallring -Röjning -Flisning -Markberedning -Plantering mm. Skogsinköpare: Mats Petterson Mobil: 073-026 61 93 E-mail: [email protected] Tel. 0472-361 00 Lönashults Bilservice AB Reparationer utav Volvobilar och veteranbilar Öppet Mån-tors. 7.00-18.00 Fre. 7-17.30 Lunchstängt 12-13 0470-757 016 Välkomna Bengt-Eric 30 S O C KE N B L A D 4 2013 www.ata.nu www. namnat.se ANNONSER ÖVDENS FISKEVÅRDSOMRÅDE Lektionsridning Långridning i grupp Ridläger för barn och vuxna Fiskekort säljes av Tommy’s Lanthandel Lönashult Årskort 150kr/person Veckokort 50kr/familj Dagkort 30kr/familj Specialsnickeri Möbeltillverkning av egendesignade möbler samt specialtillverkning efter er ritning eller idé. Torsåsby 0470-75 43 15 www.stallhinsegard.se STALL hinsegård Foramen Tandvård Tandläkare Peråke Runeson Privattandläkarna Kronoberg Gunnar Gunnarsson Rubbatorp 1, 342 53 Lönashult Tel. 0470-75 71 37, 070-295 71 37 www.gunnarsmobler.se Hantverksgatan 1 Älmhult Tel. 0476-102 33 Välkommen Tel. 0470-75 41 25, Fax. 0470-75 42 88, e-mail: [email protected] SO CK E N B L A D 4 2013 31 ANNONSER Skatelövsvägen Grimslöv Välj tandvård på hemmaplan! GRIMSLÖVS FÖRENINGSLOKAL www. foreningslokalen.se foreningslokalen. www. Moderna lokaler för ALLA ändamål. Vi servar hela familjen. Vandrarhem, välutrustat godkänt kök, Komplett AV-utrustning, Tel. 0470-75 00 72 BO KUNGLIGT PÅ TORNE GÅRD RUM OCH FRUKOST I HERRGÅRDSMILJÖ Njut av den småländska miljön på ett kungligt vis. Huseby Bruks systergård erbjuder närhet till natur, bad och goda möjligheter till fiske. Lönashults Garnbò Stick- virk- väv- garner, broderier Öppet fre. 13-18 lör. 9-12 Övrig tid efter överenskommelse 0470-757 237 Välkomna Pia Välkommen med din bokning! Torne Gård, 342 53 Lönashult Telefon: 0470-75 43 45, 0705-77 15 01 E-post: [email protected] www.tonegard.se Edith Karlsson & Lars Bergström Återvinningsstationer för papper, hårdplast, glas och metall finns i Grimslöv, Torne och Lönashult ULVÖ TORV AB Kurt Johansson Horgeboda Västra Torsås 342 53 Lönashult Telefon 070-665 80 36 32 S O C KE N B L A D 4 2013 ALVESTA RENHÅLLNING Box 104 342 22 Alvesta Tel. 0472-151 90 Fax. 0472-149 56 Bemannad Återvinningsstation som dessutom tar emot grovavfall typ möbler, ris, trädgårdsavfall, byggavfall mm, samt farligt avfall typ lysrör, färg/oljerester och dyl finns i Grimslöv, vid Föreningslokalen. Öppettider: Ons-Fre 9-18 Lö 9-14 Lunchstängt vard 13-14 ANNONSER Din lokale och fristående fastighetsmäklare Örjan Riis www.landsbygdsmaklaren.com Svelands Hästförsäkring ger dig det lilla extra! Bonusrabatt för friska hästar. Veterinärvårdförsäkring livet ut i A.1-försäkringen. 150 dagars behandlingsperiod innan ny självrisk. Vill du veta mer och få ett försäkringsförslag, kontakta vårt ombud! Ture Pettersson 070-530 59 50 Ströbergs i Torne Telefon 0470-75 40 08 L-G Persienn & Markis Eliassons Skogstransporter Skogstransporter, vägkantsröjning, fläckmarkberedning och div. traktorkörning Håkan Eliasson Torsås by, 342 53 Lönashult 0705-75 00 58, [email protected] Persienner, Markiser, Rullgardiner Ring för prisuppgifter: Mobil. 070-663 81 00 Lars-Göran Gustavsson Opparyd, Västra Torsås, 342 53 Lönashult Tel/Fax bostad: 0470-75 10 56 SO CK E N B L A D 4 2013 33 Behöver du en snickare? BOSSE LINDS SNICKERI Jag utför alla jobb såsom reparationer, om- och tillbyggnad. Mobil. 070-535 40 75 säkrast kvällar och helger Birger Jonssons Mureri 070-526 01 83 Möcklehult 342 53 Lönashult Hönetorp Nyborg 342 52 Vislanda Vid behov av skogskörslor kontakta: Sandra Eriksson Järnvägen 23, 355 97 Växjö Tel. 073-5085978 [email protected] www.finastolen.se Välkommen Salong Agnetha Klippning för helA fAmiljen Tel. 0470-75 71 80 håldalavägen 6 lönashult 34 S O C KE N B L A D 4 2013 SKOGSENTREPRENÖR Wallentin Landtborg Långasten 340 32 Grimslöv Tel. 0476-280 07 Mobil. 070-273 89 47 LÖNASHULTS BENSIN & DIESEL AB Bankkortstankning När verkstaden är öppen är det tanka och betala i kassan till Bensin 95 Bensin 96 Bensin 98 Diesel Alkylatbensin GRIMSLÖVS MATSERVICE Skatelövsvägen 33, 340 32 Grimslöv Telefon: 0470-750053 Mobil: 070-3372997 Mariann Salomonsson dipl zonterapeut zonterapi – öronakupunktur medlem i kroppsterapeuternas yrkesförbund tel 0470-750 780 mobil 0708-223 383 Praktik Grimslövs Föreningslokal Källarplanet Skatelövsvägen 340 32 Grimslöv Pizzor, gatukök, kiosk, smörgåstårtor och tårtor. Öppettider: Månd- fred: 16.00-21.00 Lördag: 13.00-21.00 Sön-o helgdagar: 13.00-20.00 Torv för alla tänkbara ändamål. HYLTETORPS TORV AB Elinshylte Västra Torsås 342 53 Lönashult Telefon 0476-240 33 Mobil 070-540 92 16 KOMPETENS SOM KVALITETSANSVARIG BYGGNADSFIRMA ARNE GUNNARSSON HB Kvarnholmen Tel. 0470-75 60 01 0470 75 70 54 Försäljning av byggmaterial. Slipning & behandling av golv. Mattläggning, även i våtrum. Murning, putsning. Varsam renovering av kulturbyggnader. Kakel & klinker. OMMY´ OMMY´ TT SS Lönashult Lönashult 0470-757 0470-757 112 112 Vi mal färs, finstyckar kött och skivar pålägg, i butiken. SO CK E N B L A D 4 2013 35 Västra Torsås SO C K EN B L A D nr 1 2014 kommer i mars V 12 TEMa torne Sista manusdag 28 februari. Skicka till [email protected] Bild Daniella Markusson