Gamla dialektord från Pauträsk med omnejd
GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK En sammanställning av Ove Bengtsson Gamla dialektord från Pauträsk med omnejd (Lite om grammatik och förklaringar finns att läsa på sidorna 83 och 84) Här följer ordlista Pauträskdialekt till Svenska följd av en ordlista Svenska till Pauträskdialekt Obs! Tjockt l är markerat. Ex: Bälefisken A a’ före kvinnonamn Abbar, abbarn Ackordér Affäres Ajtomát Áksan Áktdä! Áktsä Almycke (öppet a) Alldeles oppa tok Alltisänn Ámpen Ámpes (a’Kerstin kömmä hit) Abborre, abborren Köpslå, förhandla Göra affärer Automat Tvärstycke på t.ex skacklar (det hästen drar med) Akta dig! Akta sig Mjölkört, rallarros Alldeles galet, åt skogen Rätt vad det är…, oförhappandes (Gäller framtid) Ivrig, orolig, ängslig, bekymrad Bekymra sig, oroa sig Annandagsblia Köldperioden mellan Lucia och Jul bryts tillfälligt ungefär vid Annandag Jul av några dagars blidväder Annsönns, annsjönnsch Ánna Ánnara Ánnvar Annvara Annörja Ánnsia Armest (öppet a) Arn (undearmslängd) Asaforen Asadelut Aschulä Askfisn Avarne Avarnom Avavick Motsols, bakvänt Skördetiden t.ex. slåttanna = höslåttertid Breda skidor det gick bra att åka på lös snö med Varannan Betrakta Skidspåret På andra sidan (om ett vattendrag) Knappast Alnmåttet (1 aln = 2 fot = 4 kvárter = 59,4 cm) Vådslöshet (farlig sådan) Riskabelt, farligt (okristligt) Ändan Yngsta barnet Ovanpå Ovanför Obalans på grund av hög tyngdpunkt 1 B Backen Back-knix Bakan, bakaven Bakanför, bakarne Bakerst, bakersti Bakétter Baklannä Bakstammen Marken, jorden Liten kulle överst i en backe Barkdelen på en timmerstock (Spill vid sågning) Bakom Längst bak Bakom (efter) Sluttning mot norr Aktern på en roddbåt Bakufjäla Bakredskap med vilket man överförde brödet från bakbordet till ugnen Bakuspjalka Bakredskap, med vilket man överförde brödet från bakbordet till bakufjäla Bakuvén Ballongbyxen Bannréjä Basväg Beg Begés Bejär, bejol, bejórt Benut Ber, bera Ved att elda bakugnen med Ridbyxor Kobindsle. Att tjudra kon i båset med Huvudväg vid timmerkörning Tjurig, ovillig Tvistar, är inte överens, har olika åsikter Begär, begärde, begärt Benig Bär, bären Berukang Bärklase. Eller kvist eller grässtrå, som man trätt upp bär på. (smultron?) Besmí Betárt (kort a) Besvärligt arbete, besvärlig syssla Betalt, betalning Betroddn Om man har betroddn är man betrodd och ansedd vara pålitlig Bettnäs,bettnäsä,bettnäsä Beviljat (Ha hä) Bi (långt i) Bissmanä Bju, bjudd, bjudd Härsknar, härsknade, härsknat Ha det bättre än man förtjänar Hålla sig mätt länge Besman (Förr vanlig handvåg) Bjuder, bjöd, bjudit 2 b Bjärka Björken Björn Ett verktyg (som en hävarm), används för att binda ett timmerlass med kättingar Björnmöger Black Blaka Blakatvetn Blannbytta Blask, blaskä, blaskä Blaskut Blattn ihop Hästmyra som svärmar och då har vingar Utan pengar Grovbila timmer Spån vid bilning Bytta för vardagsdricka (vattenblandad kärnmjölk) Blinkar, blinkade, blinkat Tunt, vattnigt, dåligt. T.ex. svagt kaffe Falla ihop (av ansträngning,fysisk eller psykisk) Blattn, blattnä Blöts upp, blöttes upp. Ex: Hårt tunnbröd, lera mm, som blöts upp och därför mjuknar och ev. löses upp Bleka Bleksot Blem, blemmen Blia Blisch Blistér, blisträ, blisträ Stämpla (märka) skog som ska avverkas Blodbrist Blåsa, brännblåsa/blåsor, brännblåsor Töväder Glad, ser gladlynt ut Visslar, visslade, visslat Blisterpunga= Flatvattuskon = Skrenablemmen. Hemsydda kängor av kohud med slät undersida Blysch = blask Blåisn Blinka När det är riktigt halt är det ”blåisn” Blåjakob, blåhansch Blåhjon. Blå skalbagge (callidium violaceum) Kan ses i virkeshögar Blåknut Blåmjölka Blåning Bläckt Hård knut, som är svår att lösa upp Skummjölken Blåmärke Vifta (med armarna) Blöta Maträtt av tunnbröd, blöts, värms i mjölk eller buljong 3 Blötskodd Bogfjäla Bondeförbundara Bonnska Bo näta Borti Bortjórt Bottnsjyla Bra däg! Bránnbera När man fått in vatten i stövlarna t.ex. Skulderbladet Kängor med snörning, gummerad skodel, läderskaft Dialekt. T.ex. Pauträskbondska = Pauträskdialekt Sätta telnar på näten, laga näten Utav, av, från Undanstökat, klart Täcker bottnen Snälla du! Hallon Brannjärnä Ring med tre ben. (Trefot) Användes vid Kokning - matlagning, över öppen eld Brankä Bröts sönder (is och skare) Branntjäpp, branntjäppen Eldgaffel, eldgaffeln Bráno Ganska, rätt så, i mesta laget Bratt Brant Bre, brea, bréen Bräda, brädan, brädorna Bredave Bredvid Brems, bremsn, bremsa Broms, bromsen, bromsarna (insekt) Brolysä Utebelysningen Bron Farstutrappen Bruck, brucke, brucke Brukar, brukade, brukat Bruschel,bruschlä,bruschlä Drar/drog/dragit ihop timmer för bortkörning Bryckstun Bagarstugan Bryta Maträtt (frukost) av tunnbröd eller knäckebröd som brutits i bitar i långfil eller mjölk Bråbär (långt betonat å) Brågärv (långt betonat å) Bråttomt Bräsa Bräst, brästä, brästä Ko som kalvar på hösten är bråbär Brådmogen, lillgammal Bråttom Stå bredbent eller ta ovanligt långt steg Sprättar, sprättade, sprättat upp (Bräst opp Brätt sjiden Böja upp skidbrättena. Värma i hett vatten, böja över stången, där man hängde spiskroken Brönagga Hopbundna stora fågelfjädrar, som man naggade bröd med 4 Brörallra Bakredskap som ersatte brönagga och rullades över brödet Brörern Bröderna Bröt Flottningstimmer som fastnat i bäcken/älven och stoppar upp timmer som kommer uppifrån Bukjola Rem i selen som spänns under hästens buk Buksörja Om man la för sig mer än en kaka i taget från kakfatet visade man buksörja. Ansågs mycket ofint Bullerkús Búltn Bullersam man/pojke Varpen läggs upp på denna i vävstolen Búltn Drogs efter häst för att packa snö på vintervägar och på nysådd åker för att platta till jorden Byxluka (långt u) Båna (långt betonat å) Bånbåna Bånut (långt betonat å) Bås-lädä Båtlänninga Båtsuda Bäckel (betonat ä e) Bäckel (betonat ä) Bäckelkús Bäckläs, bäckläsä Bäckern (betoning ä e) Gylfen Barnen Barnbarnen Gravid Skiljevägg mellan korna i ladugården Båtplatsen. Där man drar upp båten Relingen Fumla med något, vara valhänt Fumlig valhänt person Person som ofta misslyckas (klantar sig) Krånglar, krånglade Baggen Bälinga Hud från underbenet hos djur,används vid skotillverkning Bäle (Läte från en tjur) Bälefisken Bängel (kort betonat ä) Bänglut Råma Elritsa Besvär, problem Besvärligt, problematiskt Bänner*, bännrä, bännrä (*betonat ä och e) Experimentera, experimenterade, experimenterat 5 Bänt Bärarhärva Bäraschulä Bära till Bäre Bärfot Bärhänt Bärjola Bärr Bärskall Bärsom Bär å, bar å Bätchäs, bätchäsä Bätter Böl Böl Böllspönnarplan Böllspönninga Bölä (långt betonat ö) Bön, böna Böngel, (bögel) Bönglut Svårt att komma åt, besvärligt Träräfsa (kraftig) för hässjning av hö Barändan Bli av, hända Bärga, skörda Barfota Bara händer. Utan handskar eller vantar Barmark Spreta Barhuvad Undvara Bär iväg, bar iväg Visar avsky, visade avsky Bättre Råm från en ko Ko som bär kalv Fotbollsplanen Fotbollsspelandet Bärande yta i kärra, släde eller säng Gudstjänst, gudstjänsten, bönemöte, bönemötet Buckla Bucklig Bönn Fundersamt, trumpet, titta ner i marken och vara tyst Bönnjettingen Getingblomfluga. Liknar geting och kan stå stilla i luften Böre, börjä, börjä Börting Bös (långt ö) Böschn (långt ö) Bösa deri båse (öppet ö) Bösa ne (öppet ö) Bössä Börjar, började, börjat Stor bäcköring Ivrig, skyndar sig Spöket Strö ut torvströ i kobåset Skräpa ner Damm, finkornig smuts D Dagavill Damn å Osäker på vilken dag det är Domna av 6 Darukang Liten tunn kvist från barrträd. (Eller barrkluster: Tallbarr sitter inte ett och ett, utan i kluster) Darunål (långt öppet a) Barr (ett barr) Ditta Till. Om platser i naturen, ej samhällen Ex: Ditta Bäremyra Ditti Till (Gå ditti Kalles = Gå till Kalles) Ditti +faderns förnamn i genetivform. Även ditti skola, ditti Resbäcken, ditti Bergnäs, ditti farfars, ditti morfars ... Dittna Divel Dividér Dockes Dockslen Domp, dompä, dompä till Dongen Donkesä Dotra Dra, dro, dräjje Dráks vä (kort öppet a) Dra snarkvarna ”Dra fälen ätter sä” Dremn, dremnä, dremnä Dit,däråt Tvista, diskutera Diskutera Är knappt synbart, t.ex. ett översnöat skidspår Dödsryckningar i klubbat djur Slår, slog, slagit till (Slutföra en affär) Hoptrampad gödsel i t.ex. fårkätten Möglat Dottern Drar, drog, dragit Arbeta med, syssla med Snora ”Dra benen efter sig” Smälter, smälte, smält (Ex: sockerbit i kaffet) Dryckt/drycktä/drycktä sä Leker/underhåller; lekte/underhöll; lekt/underhållit sig själv. (Tidsfördriv) Dräp, drap(öppet a) drippe Drävje Drävjemyr Dug, duggd, duggd Dyngkäsa Dyngrus (långt betonat u) Dyngsjövla Dyngspridarn Dyngstavarn Dyt, dytä, dytä Dä, däg Dödar, dödade, dödat Gungfly Sank myrmark, med gungfly Duger, dög, dugt Gödselstacken Komocka (Koskit i en liten hög) Skovel att utgödsla med Gödselspridaren Svinmålla Signalerar, signalerade, signalerat (Bilhorn) Dig 7 Däng, dängt, dängt onga Dänna Agar, agade, agat barnen Där Däri När man skulle ange i vilket hem något skett eller skulle ske, sa man däri följt av familjefaderns förnamn i genitiv. Ex. Däri Lasses. Även om orter Ex: Däri Bergnäs Utan att nämna namn: Däri morfars, däri farfars … Dävi Döbb Vid, ex: Han stod (dävi) vid en sten Flytande markering av nät Döbb, döbbä, döbbä Försvinner, försvann, försvunnit under ytan T.ex. Flötet när man metar Döjja Ett slags foder åt korna. Spill från höladan sopades ihop, las i ett träkar tillsammans med varmt vatten Dönarrä Döra (långt betonat ö) Dörabäcken Döragåta Dörna (långt betonat ö) Lurad, grundlurad Dörren Tröskeln Dörrkarmen Skjuta hårt i bollsporter Dörr, dörrä, dörrä Skakar, vibrerar/skakade, vibrerade/skakat, vibrerat Dörsk Döver*, dövrä, dövrä Dövskall Olustig, trött. Slapp slö och likgiltig Bullrar, bullrade, bullrat *(betonat ö) En som inte vill lyssna E Egennytti Elltenä (långt betonat e) Elljest Enkomt På dåligt humör Näver och lättantändliga små kvistar Annars, annorlunda Gjort med beräkning Enkronasväg Enkel väg som byggdes med statsbidrag. En krona per byggd meter. Enkronasväg byggdes på 30-talet från Friheten till Pauträskvägen av Nicke Backlund 8 En töcken Et, åt, itte Etergäddn Ettrut Exingen En sådan Äter, åt, ätit (infinitivform: eta) Små röda myror som finns i tuvor på myrar Argsint Kvickrot F Falér Falåtä Famn (verb) Fangforä Faren (öppet betonat a) Farfars tobáckä Fargångsstugun (öppet a) Fargångströsta (öppet a) Fark Det fattas något, något är fel Förhänge, draperi Räfsa ihop hö, för att lägga upp i en hässja Mossa, ris, bark, allt slags bristfoder i nöd Fåror i jorden (plogfåror) Rölleka Undantagsstuga för de äldre (Fargånga) Någon eller något som kan bli till glädje för äldre Varna Fárken Långt handtag till dubbellien som man drog efter båten vid fräkenslåtter Fársmen Lättflugen vit aska Farstukammarn I traditionella enkla hus (förr i världen) var det vanligt att man på bottenvåningen hade tre rum. Från farstun kom man genom en dörr in i farstukammarn, som ofta inte var uppvärmd vintertid. Genom den andra dörren kom man till köket och vidare in till kammarn. Övervåningen hade ofta inte ens någon eldstad Fassn, fassnä, fassnä Féger Féhunn Féhusä, lagårn Fastnar, fastnade, fastnat Vackrare Fähund Ladugården (fähuset) Féta Talg = Det fasta fettet kring större organ hos idisslande djur. Ex: Fårfeta, skärs i tärningar och används bland annat i fetpalt Fick på lakaskalln Fick en ordentlig utskällning 9 Finn åt, fann åt Fira Fisse å Fjaskut Fjaskforen Fjer, fjera, fjeren Fjoling Fjuster Fjustrut Fjöla Flasa till Hitta. hittade (något som var borttappat, förlagt) Ta ledigt från jobbet, inte arbeta Avtagit Löjlig, larvig Dumheter Fjäder, fjädern, fjädrarna Årsgammal älg (Kan ev. användas om andra djur) Dåre Dåraktigt Sittbrädet på dass Flamma upp (Elln flasa till = Elden flammade upp) Flatvattuskon (öppet a) = Skrenablemmen = Blisterpunga. Hemsydda kängor av kohud, med slät undersida Fli, flidd, flidd Skamfilar, skadar, nöter/skamfilade, skadade, nötte/ skamfilat, skadat, nött Flin, flinä, flinä Flister Flir, flirä, flirä Flott (kort o-ljud) Flottkus Flyhänt (är flyhänt) Flöj, flöjd, flöjd Folkforen Forssparn Fotspönna Framstammen Frest, frestä, frestä Fri Ler, log, lett Mjäll Småsnöar, småsnöade, småsnöat (Lätt kall snö) Högt vattenstånd E-formad munk Utför ett arbete snabbt Knuffar, knuffade, knuffat Folkvett Strömstaren Sängens nedersta del Fören på en roddbåt Försöker, försökte, försökt Ha en kärleksrelation med någon (Han fri vä á Eva) Friar Man som uppvaktar, eller har en kärleksrelation en kvinna, utan att vara sambo eller särbo Frostlännt Främmen, främmena Främmerst Läge med risk för frost under odlingssäsongen Besökare, gäst ; besökare, gäster Längst fram Frö, frödd, frödd Förfryser, förfrös, förfrusit (Ja tro ja ha frödd föttren) 10 Frön, frönt Frönlivu Frötjen Fårgråtn Fyromfot, gå fyromfot Fårfittbrems Fäjjen Fälen (betonat ä) Fäles (betonat ä) Fällsjyra Fära åt Fär, for, furi Fär, for, furi ill sä Fögel Föle, fördd, fördd vä Följes Förevis Spröd, skör, bräcklig/sprött, skört, bräckligt Sjuklig, dör tidigt Matfrisk, glupsk Ögonvar Gå på alla fyra Regnbroms Upprymd, begajstrad, glad, förhoppningsfull Fotspår, spår Färdas Skåra, som görs i träd innan fällning Gå till väga Far, for, farit (Åker, åkte, åkt) (infinitivform: fära) Gör, gjorde, gjort sig illa Fågel Följer med, följde med, följt med Pojke och flicka som ”har sällskap” Förutseende Förfálla Tid när man inte kan färdas över sankmark, sjö (Ex: Svag is, men inte öppet vatten) För mer, ä för mer Förning Föskä (kort öppet ö) Fö sä, född sä, född sä Person som anser sig bättre än andra Reskost, matsäck Murket, ruttet trä Försörjer sig, försörjde sig, försörjt sig G Gallko Gamles Gammalt Gammfönna Gammjänt Gammkusn Gammpiln Gammpojk Gangnelit Steril ko (Kan inte bli med kalv) Åldras Förr i tiden Fjolårsgräs på lägdor Medelålders ogift kvinna Namn på mörkrets furste Namn på mörkrets furste Ungkarl Brukbart (Gangneli även om person) Gaputt Om person som pratar opassande högt om likt och olikt i sällskap 11 Geschvint Glapasnög Glema Gliver Snabbt och lätt Snöar stora blöta flingor Glänsa, glimma Flina, småskratta (eventuellt också hånle Glo Ett mindre område öppet vatten helt omgivet av fräken och andra vattenväxter. Ett bra metarställe Glommer Ljud från häst – eller koskälla Glup opp Kasta upp = Lättare kräkning Glyster, glysträ, glysträ Lyser, lyste, lyst (mycket svagt) Gnalm (substantiv) Gnäll, jämmer eller dylikt (Även kattljud) Gnalm, gnalmä, gnalmä Gnäller tjafsar; gnällde tjafsade; gnällt, tjafsat Gnetcha Gnällande ljud Ex: Från dörr med osmorda gångjärn Gníster Pip från orolig hund Gnup/gnuppt/gnuppt åt Nyper/nöp/nypt åt Gnus, gnust, gnust Nyser, nös, nyst Gnäg, gnäggd, gnäggd Gnager, gnagde, gnagt Gnäpäs Gnabbas, bråka Goakti Givmild Gockä däri Nickes (Nu ä hä)Det har gått galet, det är ”kört” Go-prata Prata för att få någon på bättre humör Govér, govérä Vackert och varmt väder Govilli Hjälpsam Granntyckt Tar lätt illa upp Grejhojta Ungefär som ”fina fisken” Grést Glest Gre ut, gredd ut, gredd ut Reder ut, redde ut, rett ut (t.ex hår, trasslig lina) Grin, grint, grint Gråter, grät, gråtit Grispären Potatisar, för små som matpotatis. Blev grismat Gromlut Grumligt Groova Dalsänkan Grotäs, grotäsä, grotäsä Hotar/hotade/hotat att företa sig något mot någon Gruv sä/gruvä sä/gruvä sä Oroar/oroade/oroat sig Grådu (betonat å och u) Äter mycket efter att ha svultit. jfr eng. greedy Gråkalln Tjädertuppen Gräddsnicka Gräddkanna för kaffegrädde Gräftyxa Spadyxa som bl.a. användes vid dikesgrävning Grälut Bråksjuk 12 Grämes, grämäsä, grämt sä Ångrar sig, ångrade sig, ångrat sig Gräsbuk Kalv som gått på bete under sommaren och slaktas på senhösten Gröbb, gröbben Gröhull Grötmälla Gulltyppa Gumödelit (betonat ö) Gusslån Gussris Gå/jick/gått bet Gåli Gåt, gåta (långt å) Gå åt byn, gå te byn Gärv Gärvfolkä Göbb (öppet ö) Göjvut (öppet ö) Gömsn (öppet ö) Görä (öppet ö) Görhöl (öppet ö, båda) Görmut (öppet ö) Görmstickar (öppet ö) Görskutte (öppet ö) Gösa (öppet ö) Gössekär (öppet ö) Götta (öppet ö) Göva Grop, gropar Gott läkkött för sår och skador Snörstump för att förlänga byxans vidd Nyckelpiga Hjärtskärande Mat, spannmål Besvärlig, jobbig person Misslyckas/misslyckades/misslyckats Färdig (för en resa) List, listen runt fönster och dörrar Hälsa på (gå hem till folk) Duktig för sin ålder Vuxna Gubbe, farbror, man Dum, obegåvad Baggen Gyttja,slam, gegga Gyttjehål Gnällig, besvärlig. Aldrig nöjd Renstekel, Renstyng Skjuten i magen ”Riva upp himmel och jord” utan rimlig anledning Ett kraftuttryck. Ex: Men gössekär, vilken fisk! Karameller,godis Strömmande varm luft från en värmekälla H Hagastör Ha/hadd gulle Hakafönsträ Hakafark Halvdeles Halvhärdasklea Halvtjytting Halvtjävling Halvylleblusn Gärdsgårdsstör Har/hade gått ; Hä sku ha gulle = Det skulle ha gått Öppningsbart fönster med hakar Båtshakeskaft Nästan Kläder man hade på sig på vardagskvällar.Lite finare Tonåring, speciellt om pojkar Yngling Skogsarbetarplagg 13 Hamlut Hams/hamsä/hamsä Hanna, hännren Hannvass Haran (öppet a) Fumlig, klumpig Arbetar/arbetade/arbetat fort och slarvigt Handen, händerna Stark i nyporna Haren Hark, harkä, harkä Bromsar, bromsade, bromsat (med foten, när man med sparkstötting vill sänka farten, eller stanna) Harnan Harre Gu! Harrmelit Hane på vapen Herre Gud! Förargligt Hárta Hälften. En rolig fråga: Hur mycke ä hárta bórti hárta å hárta bórti hä? Hata (långt öppet a) Sägs med grym röst till småbarn som är på väg att stoppa något olämpligt i munnen He He bort Hedd på sä He hem dä! He hit! Herkusligen! Sätta, ställa, lägga. Jämförbart med engelskans put Göra sig av med Tog på sig (olika klädesplagg) Gå hem! (lite aggressivt, uppfordrande) Ta hit! / Ge mig! Herre min skapare He ut, hedd ut, hedd ut Ställer ut, släpper ut, häller ut; ställde ut, släppte ut,hällde ut; ställt ut, släppt ut, hällt ut Hev (långt e) Het Higrarn (långt i) Hihaj (långt i) Hilka Hip ätt ann (långt i) Hipä ätt ann (långt i) Glad över något som lyckats, stolt Ivrig (mycket ivrig) Gran vars kvistar når till marken (bildar en kåta) Överrumplande, plötslig brådska Huvudduk Andas in häftigt (med svårighet) Andades in häftigt (med svårighet) Hir, hirä, hirä (långt i) Ilar, ilade, ilat (i magen) Exempelvis när man åker berg-och dalbana. Hitti Hit, hit till (Kömm hitti skola = Kom till skolan) 14 Hittna Hit (Används när man är inom syn och hörhåll) (Kömm hittna! = Kom hit!) Hitt, hittä, hittä opp Hommla Hopes Hóptjukä Hort ja sku ... Hort elln tappå ta sä? Hittar på, hittade på, hittat på Humla Ansamlas Hopkurad Om jag skulle .... Jag undrar om elden börjar ta sig Hovér Tillsätta något efter gottfinnande, eller ta ett ungefärligt mått Hoverä Ho vet? (långt o) Huckér Hull Hunne Hunnut Hurvel Hurves Hurr/hurrä/hurrä Huskäs (å huskäs) Huvva! Huvvaligen! Huvaligen sä fin! Huva sä hämst! Huvvusvag Huvvuvill Hytt, hyttä, hyttä Håll, hull, hulli Tog till på ett ungefär Vem vet? Smågnägga (Häst) Sparsam, försiktig, gnidig, snål Hunnit Sniken, lurar folk till höger och vänster Örfil Rysa av obehag, eller att man fryser så man skakar Glider, kanar/gled, kanade Hastig chockkänsla över något oangenämt Usch! Hu då! / Usch då! Oh, så fin! Oh, så hemskt! (farligt) Höjdrädd Yr Gör/gjorde, gjort en hotande åtbörd Håller, höll, hållit Håvidja Sammanvriden vidja. Användes för att hålla åran på plats i årtullen Hårhärna Håret på huvudet Häckla (betonat ä) Linhäckla, skohöhäckla. Häckla lin =Kamma bort rest skal från fibrerna. Skohöhäckla = skohökammen) Hä gäll Det gick 15 Hä gäll int Hä jäll Hä jäll int Hällflygä Hämtar Hängna (betonat ä) Hänna Det gick inte Det går Det går inte Bergsstupet Hink, ämbar, kanna, kruka, mjölkhämtar, bärhämtar) Inhängnaden (Inhängnad betesmark) Här Hänna kömm äggä borti kätta ”Detta är pudelns kärna” Härdasklea Härva (betonat ä) Härveln (betonat ä) Helgdagskläderna Höräfsa En träställning för att varpa upp garnet till härvor Härvelkors Det man snurrade upp garnnystan på, för att göra härvor. (knippor) Kan även användas i uttrycket ”Du går an som ett härvelkors” Om någon som är överdrivet aktiv Hästbrems Hä va ba ojort Hävi oss Hä ä int sä vilyftit Hä ä na i na Höcken Högfälut Höppstor Höcke du vill Höcken Höl, hölä (öppet ö) Fäbroms ”Det var nära ögat” Hos oss Det är inte så noga. Det är någorlunda bra Vem, vilken Högfärdig Förväntansfull Som du vill, vilket du vill Vem, vilken Hål, hålet Höstol Stol, med låda under sits med gångjärn. I den, som stod nära spisen, förvarade man skohö Hövvda I Ickorr Idu Ilag (öppet ö) Utskjutande taksprång Ekorre Eda, bakström (Exempel: Kvarnidun i Paubäcken) Tillsammans, ihop 16 Illonn (betonat o) Illsnikti Illunnen I lönnom I maranom I marest Imen Infött Ingerst Innarne Inni Int ä hä sä noga Int vätt Is Isn´t Itte opp Ivälu Illvillig, elak Missundsam, ondsint, elak, bakslug Avundsjuk I hemlighet I morgon I morse Fiskyngel Går med fötterna vinklade inåt Ingenstans Innanför, inuti Inuti Inte är det så noga Rakt ingenting Ids Ids inte, tänker inte Ätit upp Liten och klen J Jalp (kort a) Hjälp Je (kort e) Je = Ni, användes förr då man inte fick dua äldre. Je även = ni i pluralform. Därför får man det som låter lite lustigt: Hö je je je, je je je? = Hör ni ni ni, ger ni er? Je (långt e) Je ne Jeru Jestanes! Jestanesligen! Jet (Långt e) Jeta (långt e) Jettingdyll Lä Släppa ifrån sig mjölken (om kor) Girig, uthållig i arbetet Oj då! Kära nån då!/Oj,oj,oj,då! Vakta kor. (getare) Den bakre kälken vid timmerkörning Getingbo Jett, gätt, gutte Är tvungen, (måste) var tvungen, har/hade varit tvungen Jett fäll Jett fära Måste väl Måste fara/åka 17 Jett int Jétyppa, spittitjeta Jevt Jick åt Jill Jólbera Jolsolva Jufft Just sä pass Jå (långt å) Jåå Jäcklen Jäddfresn Jäddslir Jägarn Jäla Jäll, gäll, gulle Jänglen Jäntóng Järmes Järt (kort ä) Jästä (Nu jästä han!) Jöla Jöra bort Jöralös Jöra opp fisken Jör mä lik (Ja) K Kack, kackä, kackä Behöver inte, måste inte Talltita Lätthanterligt Omkom, förolyckades Lovlig Smultron Backsvala Djupt Nätt och jämnt Andas häftigt Jodå Kindtänder Bergfinken Liten gädda Ett slags gräs. Kruståtel eller tuvtåtel Gärdet Gå, gick, gått (I betydelsen fungera, lyckas) Styltor Flicka, flickebarn Klaga, jämra sig Idissla (om kor) ”Nu fick han så han teg!” Porla Göra färdigt Saknar sysselsättning (arbetslös) Rensa fisken Jag bryr mig inte/Bara bra om jag slipper Hamrar/hamrade/hamrat försiktigt. Knackar knackade, knackat. Försiktigt (med verktyg) Kagerhänt Kaffebrännar Darrhänt, eller skakig Panna för rostning av kaffe Kaffedarrn Darrighet, när man druckit för mycket svagt kaffe Oftast i samband med hårt kroppsarbete (Egentligen blodsockerfall) Kakukaveln Kakurallra Brödkavel (större) Rulle med taggar (bakredskap) 18 Kalvdön (änkestöt) (käringstöt) Om man får en smäll på armbågen vid ulnarisnerven, gör det mycket ont och underarmen, handens lillfinger och ringfinger, domnar av ett tag. Att det kallas kalvdön i Norrland, beror nog på att det påminner om dödsryckningar i en klubbad kalv Kalvut Kangero Kangeronät Kamen (långt a) Kánken Kankarygg Dum, bär sig dumt åt Spindel Spindelnät Åsryggen (Ex. Vackerkamen vid Björkås) Tuppen Bära någon på ryggen Kantor (långt o) Ett skåp där mjölktrågen förvarades svalt. (Oftast i farstun, under trappan till övervåningen) Kara Kardusn Kasch Karnan Klamn, klamnä, klamnä Klava koen Klea Kleknäppara Klestötn Klin på Klingerris, klingerrisä Klingra, klingren Klo Klomp, klompa, Klompa Klomrut Klyvaryx Klyvja Klå, klådd, klådd Klåfingrut Klåtträ sä Klåån, no ä hä väll klåån Klöbb, klöbbä, klöbbä Skrapa försiktigt Tobaken Kasse Hyvelspån Spricker, sprack, spruckit (Om vedträn t.ex.) Binda korna Kläderna Klädnypor Träpåk som användes vid klädtvätt Smöra, bre på smör Fjällbjörk, fjällbjörkarna (Betula nana) Stavtruga, stavtrugorna Toalett (Av vattenklosett) Klump, klumpar, klumparna Ovig, klumpig, ramlar lätt Kilyxa för vedklyvning Dubbelbeckasin (och/eller Gluttsnäppa) Kliar, kliade, kliat Klåfingrig Skurit sig (Mjölka ha klotträ sä) Nog är det väl själva … Fryser, frös, frusit under (skidor, medar) Klöbben Träkloss, hängande ner från halsen framför benen på kreatur, för att hindra dem från att springa 19 Klöbbsnön (Långt ö i snön) Klömsn (öppet ö) Knapana Knerodd Knippsträng Knivbakan Knivslirä Knortn Knul, knulut Knula (långt u) Knäppskörv, sprättskörv Knöst, knöstä, knöstä Knövel/knövlä/knövlä ihop Kocka Kockburn Koen röt Kramsnö Frusen om fingrarna Handtagen på lieorvet Båt med låga årtullar så att man slår årorna i knäna Järntråd som höll ihop höbalar Knivens ryggsida Knivslidan Knotten Knöl, knöligt Fotknölen på fotens utsida Snytbagge eller skalbagge i familjen knäppare Stönar, stönade, stönat (kort öppet ö) Knycklar/knycklade/knycklat ihop Kokerska i timmerkoja/arbetarbarack Kockans rum i timmerkojan Korna råmade Koksön Kokande vatten (uttalas med vanligt k och betoning på både o och ö) Kosjälla ”Pingla” av plåt, som satts runt skällkons hals så att den låter när kon rör sig, och får de andra korna att följa efter, och som man själv hör och känner igen, när man ska hämta korna som går på skogen. Krágä Krimen (långt i) Kosöppen Krimmermössa Kringt Krokut Krondikä, basdikä Krusjeru Kråkhacka Kräka (långt ä) Kröjm Kröjmut Kúller, kúllrä, kúllrä Kúllrut (avavick) Kunn, kunnä, kunne Kut, kutä, kutä (långt u) Båge eller galler som fästes på lien vid myrslåtter Snuva och hosta. Karl Johanssvamp, som också heter stensopp Fårskinnsmössa Snabbt Krokig Större dike, grävt med statsbidrag En som är nödbedd Nariga händer Boskap, kor Jämra sig över småsaker, anse att allt är besvärligt Klagande Rullar runt, rullade runt, rullat runt Om båt som är instabil – vinglig Kan, kunde, kunnat Springer, sprang, sprungit 20 Kvamn, kvamnä Kvävs, kvävdes; får/fick kvävningskänsla Kvamn å Få kvävningskänsla så man nästan svimmar, eller rentav svimmar. (Hä va sä varmt sä ja hull på kvamn å) Kvastlommen Kvir, kvirä, kvirä Kvirut Kvirhöka Kåtskiva Käppes, käppäsä, käppäsä Käppkut,käppkutä,käppkutä Kärut Kästbyt Käst, kästä, kästä Kästvén Kätta Kättkälln Kök Köks, köksä, köksä Köm, kömme, kömmä ihag Könt, könta Köxiken (öppet ö) Handtaget på riskvasten Gnäller, gnällde, gnällt Gnällig Vråkar Ändskiva på limpa Tävlar, tävlade, tävlat Springer/sprang/sprungit ikapp (tävla) Kaxig Byta jämnt Kastar, kastade, kastat Ved i enmeterslängder Katten Hankatten Ropa, hojta Tittar, kikar/tittade, kikade, tittat, kikat Kommer ihåg, kom ihåg, kommit ihåg Näverkont, näverkontarna Lavskrika (Kommer från samiskan) L Lagrann Lagårsvinn Langn, langnä, langnä Langnen Lannkalln Noggrann, kräsen Höskulle, loft Lägger, lade, lagt ut näten Fisknäten Strandkanten Lannvaka Öppet vatten längs sjöstranden, innan den direkta islossningen, på grund av att sjön stigit Lapphanska Lappsko Ovanligt stora snöflingor Sko av renpäls Lask Sy med två becksnören i läder. Snörena möts i samma hål 21 Látox Láve Le (långt e) Ledelet, ledelitt Lejd, lejden Lekättn Les Leva om Li, lia Latmask Tillsammans med Spydig, sarkastisk Förargligt Gärde, gärden, vall, vallar Hermelinen Lås (Ex: Les döra! = Lås dörren!) Störa, busa, vara högljudd Berg, lid; berget, liden (Ex: Bergsäterlia) Ligg på åhagan Ligger och väntar på något speciellt (ev lite oroligt utan väckarklocka) Ligg å Ligg å sä Liks Likvis (ä likvis) Lon Ludden Vara i vägen, störa i arbetet Bli sämre på att utföra något pga bristande övning Ändå, i alla fall. (Då ja nu liks håll på...) Förstår inte trots förklaring Logen Filtskor Lur, lurä, lurä Lindar, rullar/lindade, rullade/lindat, rullat (Lur på isoleringsbannä!) Lusjeru (ä lusjeru) Lut ikull sä Lúves Lyng, lyngä Lyngbera Lyslinja Lyssnen Lysä brinn Lyttchän Låg å snusä Låsses, låssesä, låsses Lägg på pären Lämmen (ä) Länninga Lärarinn Person som har lätt för att få löss Lägga sig och vila en stund Luggas Ljung, lingonris och blåbärsris Lingon Kraftledningen Norrsken Lampan är tänd Öglor på tråd, snöre, rep eller dylikt Sov Låtsas, låtsades, låtsats Kupa potatis Träningsvärk, muskelvärk (har), Båtplatsen Björk (träd) växt som en klyka Lätt Låt (Lätt bli! = Låt bli!; Lätt mä va i fre! = Låt mig vara ifred!) 22 Lög Lömmeln Lönndryg, lönndrygt Löns int (öppet ö) Ljuga Fjällämmeln Mer/längre än man kan tro (t.ex. om avstånd) Lönar sig inte M Magahov Mangn, mangnä Mala på Maran Maransia Maraväl Martn,* martnäsä Masa Matfrisk Max ätt dä! Minuter Miskes, miskesä Missun Mitta, mitti Mixtrut Mjukkakun Mjälthugg Mjölksétä Mjölvacka Mótför Munläppa Murn, murpipa Musskara My Myrmäckra Myskrank Mågen Mält Förmåga att hejda sig från att äta för mycket Magra, magrat Gå sakta Morgonen Morgonsidan Förmiddagsmåltid Förmultna, förmultnade *(kort öppet a) Krypa (Gäller småbarn) Om man är matfrisk har man god aptit Flytta dig sidledes! (Gäller sittplats) Rast (I arbetet) Mjölk som skär/skurit sig p.g.a. mycket lingonsylt Mese, mesost Mitt i, på mitten Händig Hembakt mjukt tunnbröd Håll Mjölkpallen (som man sitter på när man mjölkar) Laggkärl med lock, för förvaring av mjöl I jämförelse med Läpparna Skorstenen Näbbmus Mygg Enkelbeckasin Harkrank Käpp som håller kaffepanna över öppen eld Gro (förgro) (Pären mältä = Potatisen grodde) Möcklut Är den som har svårt för att utföra vissa saker, är ovan vid ett arbete och därför gör fel Mödä (betonat ö) Möger, mögren Mögerkäs Smulor (ofta använt som beteckning på brödsmulor) Myra, myror/myrorna Myrstack 23 Möka (långt öppet ö) Mökrömme (öppet ö) Möl Mölä Mönn (öppet ö) Möring Mörn i (hä) (öppet ö) Mösan (öppet ö) Mösamanke (öppet ö) Mösamyr, -myra (öppet ö) Mösatarven (öppet ö) Mösatjäring (öppet ö) Utgödsla Gödselrännan Krama hårt Kramade hårt Backa, vid rodd Häftigt skummande vatten Det gör sitt till Mossa Stor mosstuva på myr Myr/myren där man tog mossa Torvströ Snigel utan skal. Påträffas i myrlandskap N n’, en framför mansnamn Na Nageltjälln Nagerst (n’Bertil va hem, eller: En Bertil va hem) Någonting Frostvärk i fingrarna Någonstans, osäkert var Nagga (kort betonat a) Buntar av rip- eller andra större skogfågelfjädrar, som användes vid tunnbrödbak Naglut Nálta Nanless Nánsin Napp, nappä, nappä Napp bera Narr, narrä, narrä Na som Nasänär Nattskatu, flädermus Navar Navarvinn Neom Neätt Nolibyssen Nolesti Nolomsjön (långt ö i sjön) Nu ä hä gockä däri Nickes Nyest Nyfuri Klåfingrig Lite Någon råd (No val hä väl nanless) Någonsin Plockar, plockade, plockat Plocka bär Lurar, lurade, lurat Ungefär som, nästan som Någotsånär Fladdermus Stor handborr, som användes vid timring Borrsväng Nedanför Nedåt i betydelsen nedefter (bäcken) Finnäsarna om pauträskarna Längst norrut Norr om sjön Det har gått galet, det är ”kört” Nyss, alldeles nyss Nyss farit/åkt 24 Nypären Nyvure Näsakus Näst Nästn Nätchen Färskpotatis Nyss varit Snorkråka Fästa ihop lite Matsäck i arbete eller vid resa Låter som näcken. I dialekten synonymt med den onde Näverryv -ryva, -ryven Skopa/skopan/skoporna. (Tillverkad av näver i skogen) Nävä Nää Näbben Nädå O Ofuri Ofärdi Ogangnelit Ohaga Ohull Ohäpp Oitte Olicklit Olännt Omasslit Omatfrisk Onaskeli, onaskelit Ong, onga Onnes, onnesä Oppa bottn Oppa vinn Oppi öga Opplégun Oppnéa Oppstillt Oppätt Ormsnära Oruvli, oruvlut Oskodd Om någon som skulle ha gett sig av, men fortfarande är kvar (Han ha ofuri) Kroppsligt handikappad. Tillfälligt eller permanent Obrukbart (Ogangneli även om person) Negativ till att gå med på att göra en viss sak Slösaktig Olyckor, krämpor och motgångar Inte ätit än Väldigt, hemskt Dåligt markförhållande Oätbart, osmakligt Dålig aptit, petig i maten Smutsig, oren/smutsigt, orent Unge, barn/ungar, barn Någonting krånglar/krånglade Uppe på vinden Uppe på vinden För nära vid samtal Snö som tynger ned träd Upp och ner Uppfödd Uppåt i betydelsen uppefter (bäcken) Ormslån, kopparormen Skrymmande Barfota 25 Ostgnupa Oslög, oslögt Ostäda Otterbera Otäjje Ovér, ovérä Oxromp, oxrompa Smakbit vid ystning Vårdslös, vårdslöst Stöka till inomhus Odon Inte tagit än Oväder, ovädret Oxsvans, oxsvansen P Packethållarn Pakethållaren Paltn Fetpalt Fläskpaltn Flatpaltn (öppet a) Palt (Kams på jämtska) Rund palt med inbakade talgtärningar Rund palt med inbakade fläsktärningar Platt palt utan inbakning Pickeljöra Picklut Arbete som kräver fingerfärdighet Vek, svag och eländig Pinnfisn Leksak, konisk träpinne, som låter som en fis. Man sprätter iväg den och får den att snurra i luften Pjöllér, pjöllrä, pjöllrä Pjöller (substantiv) Pjöllrut (är) Pjött Plannboka Ploppen Plyppen Plåträppen Pooparsparrn Portn Priskurántn Pratar,pratade, pratat (Sägs mest om barns prat) Prat (Oviktigt sådant) Pratar strunt, barnslig, löjlig Lite grann Plånboken, börsen Smörbollar (= en blomma; Trollius...) En sorts kaffebröd (Hastbullar) Rökfånget över eldpallen i skogskojan Pärlugglan Utrymme mellan fähus och hölada Katalogen T.ex. Åhlen och Holms Proppsn Massaved (Ordet propps kommer från engelskans pitprops = Gruvstöttor) Pulfäkt Pypplen På de visä På jäsken På pjöttmyra Hantera ovarsamt eller hårdhänt Njure (som tillagas till mat) Med barn (havande) Med nöd och näppe Sur (på någon eller över något) 26 Pären Pärgräv Pärkårn Pärlannä Pärlov Pärskalar Pärstampa Pärstannar, pärstannara Pävlut Pönt (öppet ö) Pöntä (öppet ö) Pös Potatis Potatishacka, som man gräver potatis med Potatisblast (I Jämtland säger man pärgräsä) Potatislandet Hade vi i mitten av september (för å gräv pären) Potatisskalare Potatismos Potatisblast, potatisblasten Svag, orkeslös Söla ner, trasa sönder, skada Sölat ner, trasat sönder,skadat Andfådd vid ansträngning R Ráckel (sustantiv) Krångel, trassel, slarv Rackél, racklä, racklä Är/var/har varit oförsiktig Rackelkús En mixtrare, som håller på med lite av varje Rackles Går inte bra, krånglar,misslyckas Rada Styra kälke eller sparkstötting Raka Senvuxen gran Rall, rallä, rallä Skvallrar, skvallrade, skvallrat Rámmel, rámlä, rámlä Faller, föll, fallit Raning Slåtteräng vid bäck, slåttermyr Ráppel (substantiv) Dålig konstruktion Rappél, rapplä, rapplä Grejar, grejade, grejat; håller, höll, hållit på med Rápplut (är) Klen konstruktion, opraktisk , går lätt sönder Rássan Rasande, ursinnig Rattåt(betoning på a och å) Nära till hands Rat, ratä (långt a) Skräp, avfall, avlagda saker Ravel (långt öppet a) Prata om ditt och datt Ravelkus (långt öppet a) En som tycker om att fabulera och berätta Rej Fara omkring. (ragga?) Rej te byn Springa på byn och samla skvaller Reka Sitta löst (Om tand t.ex.) Rekordeli Ordentlig Remmitér, remittérä Fantisera, fantiserade Rengnspira Tornsvala (Som egentligen heter tornseglare) Ríckä Käpp som håller kaffepanna Riskäsa Rishögen Risselslean Släde för persontransport vintertid 27 Ritä (långt i) Ro, ron Romp, rompa Rompjola Romptangen Skranglig liten byggnad Vrå, vrån (eller hörn, hörnet) Svans, svansen Del av hästsele som fästs runt svansroten Svansens infästning Rómsén Långa slanor som man använde som underlag för diverse göromål Rop, rofft, rofft Rugu, rugun Ropar ropade ropat Sårskorpa, sårskorpan Rusk Inte riktigt klok (Ä du alldeles rusk?) Kom troligen efter 1809 (rusk = rysk) Rust Se till att. Ex: Rust in je ba! =Se till att komma in n! Rust je borti annörja! = Se till att ta er ur vägen nu! Rust sä, rustä sä Ruvlätt (svagt v) Ryp Rypkälln Rå Råblakasalting Råkes Rål, rålä, rålä Råm, råmä, råmä Råm Rånen (långt å) Rå ve, rådd ve, rådd ve Räddlivä Ränn ihop Ränn (på sjiden) Rännskitn Ränt, hä ränt Räppen Rättch fälen Rättch, rättchä, rättchä Skaffa sig, skaffade sig Rödkindad Ripa Riptuppen Utväg (No val hä väl nan rå = Det ska nog ordna sig) Hårding, tuffing Träffas Skriker, skrek, skrikit; vråla, vrålade, vrålat Gråter, grät, gråtit Koljud Fukten Orkar, orkade, orkat Väldigt försiktig, feg Dra samman, krympa Åka skidor Diarré Arbetet går undan med tillfredsställande resultat Rökfånget ovanför eldpallen i en skogskoja Spåra djur eller människa Galopperar, galopperade, galopperat (Hästn rättch) Rättches, rättchäsä, rättchäsä Sträcker, sträckte, sträckt på sig (häftigt) 28 Rättchnagel Röbbtoska Röj, röja Römpel Röstä S Sakerlåa Användes vid skinnberedning Padda Tjäderhöna, tjäderhönan Hästföl på tillväxt Taknocken Låda med ”bra att ha-grejer”. Ex: Lim, solution, ringavtagare, lagningslappar Saln Sammaless Samn å, samnä å, samnä å Saxsolva Schansér Scheka Schekamarn (bet. e, a) Scher Schir, schira Finrummet (Användes inte till vardags) Likadant Somnar, somnade, somnat Ladusvala Försämras Glappa (fattas, saknas) Rörelsemån (T.ex. i skaklar och stötting) Skygg Skata, skatan Schvegan Mjuk vidja som man tog om en höbunt för att kunna bära den Schär, skär,(öppet ä) skure Séa Seckél, secklä, secklä Seglivu Sek Sékale Sekames Skär, skar, skurit (infinitivform: schära) Utsädet Dreglar, dreglade, dreglat Blir ej lätt sjuk, lever länge Sinka, fördröja (Sek mä int, ja ha ju brattomt) Långsamt arbetande Långsam, slö person Selapinn Metallpinne som används för att fästa skakeln vid selen Sell (pl. sella) Lugnvatten mellan två forsar Sélskre Luskung = En samling larver som i stor klump sakta färdas framåt Sésela Sesspären, sättpären Sinnt Gulärla Potatis som får förgro inomhus innan den ska sättas Arg, irriterad 29 Sisselsjitn Si, sia, sien Si åt Sjéa, sjéen Sjerun Sjíöla (sje-ljud) Sjut, sköt, skutte Sjylle fästmöa 25 öre Gulsparven Sida, sidan, sidor/sidorna Se efter Skeden, skedarna Skära som användes för lövtäkt Skidbindning av läder Skjuter, sköt, skjutit (sköt och skutte med k-ljud) Har gylfen öppen Sjynn, sjynnä, sjynnä sä Skyndar sig, har bråttom/skyndade sig, hade bråttom/skyndat sig, haft bråttom Sjyr, sjyra (långt betonat y)Skåra, spricka/skåran, sprickan Själjes, sjärdes, sjärdes Grimaserar, grimaserade, grimaserat Självestn Djävulen Sjölven Själv Skackeltre Låsträ mellan skackel och kälke (bock) Skackerhänt Darrhänt Skaffa Äta matsäck i skogen (skogsarbetare) Skadli Skadlig, eller kan betyda för fin för att användas till vardags. T.ex. Den där klänninga ä skadli Skagrut Skalln Skálmá (öppet a) Skogsschira Skohökammen Skolong, skolonga Skolstut Sko på sä (mä, dä, je) Skóva Sko å sä (mä, dä, je) Skrabbslåttn Skramboling Skráta Skrattabbarn Skakande, darrande Huvudet Bokpärmar, glasögonbågar Nötskrika Användes vid tillverkning av skohö Skolbarn, skolbarnen Lärarinnas make Ta på sig skorna När det bränner fast, blir det skóva i t.ex. en gryta Ta av sig skorna Att slå ej odlat område med lie Skurk Jaga bort något, mest fåglar och djur Vattensalamander Skre, skredd, skredd Rensar, sorterar/rensade, sorterade/ rensat, sorterat 30 Skrena, skrenä, skrent Halkar, kanar/halkade, kanade/halkat, kanat Skrenablemmen = Flatvattuskon = Blisterpunga. Hemsydda kängor av kohud. Slät undersida Skrépen Skrin, skrinnt Skryfft Skryp Skrättja Skrävlen Skrävlut Skrömta Skrövli, skrövlut Sku Sku tro, Ja sku tro … Tunn isig skare Mager, magert (Om jordmån, växtlighet mm) Odrygt Odryg Småskrake Fötter, på en människa Skrytsam Spöken Skrynklig, rynkig Skulle Gissar = Jag skulle tro, jag gissar att … Skurlov Lov i februari för att skolan skulle storstädas. Sportlov kallades det inte på 40 – och 50-talen Skursjuk Skvala Leksugen Porla Skvalplock Ett runt trälock som lades på mjölkytan i en träspann när man skulle bära mjölk från fäboden (För att minska risken att spilla) Skvink, skvinkä, skvinkä Spiller/spillde/spillt ut (Om man bär hinken oförsiktit kun man skvink ut vattn) Skvittér, skvitträ, skvitträ Skvättn Skäff, skäffä, skäffä sä Skärv Sköttn Sladdertaska Sla, slo, släjje Sla, slo, släjje ihäl Sla, slo, släjje lakan Sla, slo, släjje skrabbä Slárva Stänker, stänkte, stänkt Lättskrämd Skaffar sig, skaffade sig, skaffat sig Överdriva, ljuga Båttoften (sittbrädan) Skvallerkärring Slår, slog, slagit Slår, slog, slagit ihjäl Klubbar klubbade, klubbat lake Slår, slog, slagit svåråtkomliga ställen med lie Disktrasan 31 Slarvén Slasaakti, slasut Slasadelut Slasaforen Slasalannä Slasakus Slasarn Trasor, både om tyg och trasiga ting Benägen att vara slarvig i arbete, klädsel mm Oordentlig, oordentligt Slarvig i arbete, klädsel m m. Vått småbuskigt landskap Slamsig person Stormhatt (vild) Slaskhögen Dit slängde man det som inte kunde brännas eller återanvändas. (Väldigt lite slängdes före 60-talet) Slea, slean, slea Slek (långt e) Slip, slifft, slifft Slipa Slotik Släjjes Slängder Slämt, slämtä, slämtä Slög Smagn, smangnä, smangnä Smeder å smeder Släde, släden, slädarna Slicka Slipar, slipade, slipat Mun, läppar (Gäller i första hand häst) Tik som löper Slagits Kan det mesta. Klarar sig alltid Slår, slog, slagit (Exempel: Döra stå å slämt) Ovass (Exempel: Kniven ä slög) Spricker sprack, sönder Mindre och mindre Smärtingsko Tygsko med gummisula. Vanlig gymnastiksko på 40 – och 50-talen Smörbrunn Snarkvarna Snarut Snarn Snattermyr Snattren Sni, snidd Snick Sniver (långt betonat i) Sno, snodd, snodd Snus, snusä, snusä Snusträ Snåläs, snåläsä Snäll En smörklick i en urgröpning i gröten på tallrik Näsan Snorig Snoret Hjortronmyr Hjortron Iskall vind (I dag sni hä kallt) Snickra Kasta flat sten från sidan med skruv Kasta smörgås Vänder om, vände om, vänt om Luktar, luktade, luktat Luktade försiktigt Vara sugen på, var sugen på Snabb 32 Snällsnodd Snärpa Snöjven (öppet ö) Kvick i vändningen När frosten just kommit Lindrigt kraftord Snör, snörd, snört (iväg Kastar, kastade, kastat(öppet ö i imperfekt och supinumform) Snörp, snörpä, snörpä Snört (öppet ö) Snöv Snövklippt Solsteka Som lusa på tjerusticka Som rättest Sopen (långt o) Sparkarn, sparkara Sparrn Spegläs, spegläsä Spett Spit-uv Sprutn Spänningen Spärr, spärrä, spärrä Spöckt, hä ä spöckt Spönn, spönnt, spönnt Spönnes Stada Drar ihop, drog ihop, dragit ihop (öppet ö) Bortkastat Kal Snaggad, kortklippt Solgasset Mycket långsamt Genaste vägen, raka spåret Mjölborste, vid bakning, räv- eller hundsvans Sparkstöttingen, sparkstöttingarna Samlingsnamn för småfåglar Speglas, speglades Lite, väl lite, i minsta laget Upptågsmakare, en som hittar på allt möjligt Diarré Rovfåglar, hökar med flera Glo, glodde, glott ( Envist, glo ) (Det är) som förgjort Sparkar, sparkade, sparkat Sparkas Stycka, plocka isär Stadun (betonat a och u) Den som, vid hyggesrensning, i arbetslaget, håller ena kanten och rätt riktning (riktkarl) Stalp, stalpä, stalpä Starn, starn å (öppet a) Starnä, starnä å Startnä Stavarn Stenbitn Ramlar, ramlade, ramlat / tippa, tippade, tippat om Stanna Stannade Stelnade (om t.ex. flott) Hink att mjölka i (Ursprungligen träspann) Forell, bäcköring Stendrög Hästsläpa, som användes för att köra bort större stenar vid nyodling 33 Stenfjera (stenfjerun) Stenskravel (öppet a) Stensmättja Stern, sternä Stig ått dä! Still kräka Stinges Stom, stommen, stomma Stommbrytar Stommel Storhopen Storkär (långt ä) Strannstritja Streglut Strisäck Stritt (vattnet är) Stenig strandkant Ett väldigt stenigt område Stenskvätta Används som uttryck för att ett djur självdör Flytta på dig! Stig åt sidan! Utfordra kreaturen Stångas Stubbe, stubben, stubbarna Stubbrytare Stor rund och hög burk (plåtburk) Majoriteten En som tror sig vara förmer än andra (storkarl) Drillsnäppa Glest Jutesäck Vattnet rinner snabbt, men forsar inte Strucka Där strömmen är så stark att det krävs en van roddare för att orka ro motströms Strungn, strungnä Struphämtar Stup, stöp, stuppe åskall Styfft Stygg Stylä Styngen Ståen, vart ståen Stäl, stal, stuli * Stöp Tappa/tappade luften; Få/fick något i vrångstrupen Mjölkhämtare som smalnar av upptill Ramlar, ramlade, ramlat framlänges Drygt Ful Fågelstjärten Bröstsmärta Blev stående, i betydelsen kunde inte ta sig vidare Stjäl, stal, stulit *Öppet a i stal,infinitivform: stäla Degen som står och jäser i degtråget inför baket Stöpa (långt ö) Vatten som kommer upp mellan kärnisen och snön och fryser till Stöppelfött Stöppsolva Stöptrågä Störnkråka Störn, störnä, störnä Stöttingen/bocken Suda (långt u) Är en person med gångsvårigheter Hussvala Degtråget Spillkråka Stönar, stönade, stönat Främre kälken vid timmerkörning Båtkanten 34 Sunn Sup Surann Sönder Dricka sprit Dålig andedräkt Súrvén Ved som är fuktig/inte torkad (Betoning på både u och e) Svagli Orkeslös, inte så stark Svalbacksfull När vårfloden har fyllt flottningsbäcken, så att vattnet når upp till grässvålen, är den svalbacksfull Flottarna använde detta begrepp Svammél, svamlä, svamlä Svammel (substantiv) Svammelkus Svarn Svarv Svarvä (betonat a) Svi, svidd, svidd Sviarn Svenan: Hä lukt svenan Svöle, svörd, svörd * Pratar, pratade, pratat strunt Struntprat Pratar en massa utan att ha något vettigt att säga Svål, översta lagret på en gräsmatta (grässvarn) Vinden vänder i olika riktningar ”hä svarv” Hö som korna lämnat i krubban Svider, sved svidit Svidknott (Svidjom på jämtländska) Det luktar bränt/vidbränt Sväljer, svalde, svalt *(öppet ö) Sylfäll bjärka Fälls vid lövsprickning. Växande löv drar ur vatten. Kvistas och kapas på hösten. Körs hem, sågas, klyvs Sytar, bånsytar Sä Sälestol Sämmer Barnskötare, barnvakt Så Yvig sälgbuske Sämre Sänna Så här (Används också för att säga att det är mycket av något. T.ex. Hä va sänna my sä ja kunne int va ut) Söersti Södä (långtö) Söomsjön Söl Söll Längst söderut Köttspad och potatisspad. (Grund för grismat) Söder om sjön (långt ö i sjön) Dra ut på tiden Slamsa med vatten 35 Sönksten Sönnstraff Söomsjöara Söpp, söppen Sörrkus Sötakus Sötmjölka Söv sövvd, sövvd * Sövlä (öppet ö) Sten fäst i ett rep för att ankra båten vid mete Oangenämt arbete, eller person Pauträskborna kallade finnäsborna detta Svamp, svampen Svamlig man Slöfock Oskummad mjölk Sover, sov, sovit *(öppet ö) Kött eller fisk i maträtt T Tagut Ta sä Ta, to, täjje Ta å nennes Tappå Tappå si (Nu få/ska vi) Tappå va slut (Hä) Tappå val Tegas Framåt, driftig Förbättras (T.ex. om eld som börjar brinna bättre) Tar, tog, tagit Väljer ej, tar det som ges Börjar . I betydelsen: Börjar hända, brinna, gå ... Börja se (hur någonting går, utvecklas, artar sig) Håller på att ta slut ta slut Börjar bli Föraning (Hä tegas folkä) Tettn Täte (Lite långfil i mjölk för att göra ny långfil) Har man inte själv, eller kan få av en granne, får man gå ut i skogen och leta tätört Tevun Tilleto Tilten Timmerkus Tin Tin, tinä, tinä Tissn Tjálan Tjarvipå Tjasa Tjasut Tjeka fast Tjennlit ått dä! Tjerugädd Tjesn Tjesutt (ä tjesutt) Stark dålig lukt Person som är ovanligt långsam, trög och tafatt Plogfåror Långhorning Tiden Tinar, tinade, tinat Kvinnobröst Tjälen Gå mödosamt Gå sakta, släpandes, ”dra benen efter sig” Långsam i arbetet Suger fast t.ex. i lera Rätt åt dig! / Där fick du! Tjärved i stubbar och träd. Torr tjärig tall Kalvens löpmage, användes som ostlöpe Har svårt att bestämma sig, härmar 36 Tjetas Tjettn Tjickren Tjippskodd Tjockmjölka Tjuflip (långt betonat i) Tjufritt Tjuka Tjuk, tjuken Tjurut Tjyvsletta Tjå dä! Tjädervin Tjägelryva Tjäglen Tjälinga Tjällarluka Tjänn Tjäril, tjärilä, tjärila Tjöjes Tjöp, tjöfft, tjöfft Tjörv Tjörves Tjörvut Tokes Tokforen Tokut Tommel,tomlä, tomlä Tommom Topptittar Toska Toskpilla Tóstér, hä toster Tranuéla Tríblada Trudjen (långt u) Trälj, träljen, trälja Trätt, trättä, trättä Tröbbskall Trödd Kittlas Kätten (Avbalkning i ladugården för grisar, får etc.) Små mjölklumpar i välling eller gröt Utan strumpor i skorna. Eller skor som glappar Långfil Gråsparv Fredad plats vid jagande lekar Ko har koskälla av plåt. Häst har kjuka av malm. Ticka, tickor (På träd) Tjurig Helt kalt Lugna dig! Du får ha tålamod Tjäderspel Korsnäbb Kottar Hustrun Lucka i köksgolvet till källaren Tjärn Kärl, kärlet, kärlen Kväljas, närapå kräkas Köper, köpte, köpt Outredd härva, trassel Trassla till sig, trassla in sig, vara oredig Hoptrasslat Skoja Dumheter Tokig Rullar/rullade/rullat runt (Gäller häst) Tomhänt, utan last Förman i skogen Groda Grodyngel Gnistrar från brasa Sädesärla Vattenklöver Snöskor Att binda korna med. Har kon om halsen Skäller, skällde, skällt på någon En som har svårt för att fatta, obegåvad Stukad fot eller handled 37 Tröj, otröjen Tröstarn Tugún Tulla Tulln Túres, túresä Tuttn Tvagun, tvagan Tvarun Tvetn (twetn) Tvärsno Tvillrut Tvintn (twintn) Tvisjöt Tyllen Tåp, tåpä, tåpä Tått, tåtte, tåttä Täjput Täle, tärdd, tärdd Tännren Tättomt Töcke barnsliforen Töcke där Törkä Tö fäll Töreln Törrjädda Törrveknarrn Tösut Trivs, otrivs Nappen Kopplingsögla i skacklar Vagga Toppändan på ett träd som avverkats Lyckas, lyckades Nappen Diskborste av granris eller kråkbärsris Grötvisp av trä Flisor av ved Vända tvärt Villrådig,obeslutsam Bofinken Höhässja med tre hässjestörar Rullar av kardad ull Sträcker/sträckte/sräckt sig efter något Trycker tryckte, tryckt (Lätt tryckning) Ohågad att äta, har dålig aptit Täljer, täljde, täljt Tänderna Ofta Sådana barnsligheter Sånt där Torkat Torde (Hä tö fäll gå = Det går nog, det kanske går) Stöten i smörkärnan Torkad gädda Hackspetten Senfärdig U Unnaverä Urmännes Utanskrifta Utarne Utböling Utför (långt ö) Utfött Utlevanes Ut å rall Medvind Apa sig, spela apa Text på etikett eller på emballage Utanpå Person från annan ort I vägen, till hinders Går med fötterna vinklade utåt Gammal. Inte längre någonting att ha Fara omkring 38 V Va, vu (Ä, va, vu, ska va) Var, varit Konjunktivform: vo Ex: Om ja vo statsminister = Om jag vore statsminister (Är, var, varit, ska vara) Vafför hä? Vaint sä Vájä Val, vart, vurti Val, vart, vurte å ve Vann Varddasklea Vart staa Vart vis Várna (á = kort öppet a) Varför det? Kunde inte Barns småprat Blir, blev, blivit Blir, blev, blivit av med Åkersork Vardagskläderna Blev stående Fick syn på, fick se, såg Varifrån Vasch Var, vart (Samma ord för både riktning och befintlighet) Vasch nagerst? Va sä (kort öppet a) Vattubrea Vattulok, -a, -en Vattuvann Va vä (kort öppet a) Veétt Véhus, vehusä, vehusa Vékäst, vekästn, vékästa Vélåa Vem å je? Vérkorn, vérkornä Vérstinn Vérä Ve (kort e) Ve tin (långt i) Vifta (med armarna) Viller Villes Var någonstans? Kunde (Va sä göra = Kunde göra) Golvsockeln Vattenpöl, vattenpölen, vattenpölarna Vattensork Vara med Jämt, alltid Vedbod, vedboden, vedbodarna Vedstapel, vedstapeln, vedstaplarna Låda för ved, nära köksspisen Vem av er? Luktsinne, luktsinnet Gasfylld Väder, vind, (även väderspänd) Vi Med tiden Bläckt Bättre, annorlunda Gå vilse Vill-go Benägen att ge med sig vid tvist om pris eller ersättning för arbete etc (eftergiven) 39 Vinn Vinn Vischlut Sned Stukad eller överansträngd handled Ostadig Vitch näta Kolla näten, ta upp ev. fisk och lämna kvar näten i sjön Vogen Vogmora Vorrn, vörra, vörra Vril Vrin, vrensk Vu (ä, va, ha vu) Vu sä, vure sä Vägaschel (betonat ä, e) Väggsme Väla Väle, värdd, värdd Välän Välansnörä Vämmanschbyxen Värmarn Värne sä Värne sä å ve Värnt sä å ve Västet Västersti Västomsjön Väv, vov, vuvi Völja (kort öppet ö) Völtrut Varet Varböld Orren, orrar, orrarna Knölformig utväxt på träd (Bra som skålämne) Gnägga (Häst) Varit (är, var, har varit) Klarat av, lyckats Vägskäl Dödsur Världen Väljer, valde, valt Matstrupe hos djur Snöre, vid slakt, för att avsnöra matstrupen Vadmalsbyxor Vedeldad vattenvärmare som användes vid tvätt Vänja sig Vänja sig av med Vant sig av med Västerut Längst västerut (Västersti byn) Väster om sjön (långt ö i sjön) Väver vävde, vävt. Gröna alger som fastnar i nät Klumpig, ovig Å Åbäkes Åla (långt betonat å) Ånyest Åsta (betonat å) Ått Ått oxn Ått torsdan Göra sig till (Negativt laddat ord) Potatisgroddar På nytt Till att(Han sku åsta gå = Han skulle till att(just gå) Till (Ja fär ått Storuman = Jag far till Storuman) En ko som är brunstig är ått oxn Svar på fråga om vilken veckodag något ska ske: Ått + veckodag 40 Åttabak Åttill Åt å fram Baklänges, bak-och-fram, tillbaka, bakåt Nära, vid, bredvid Fram och tillbaka Åtä (långt betonat å) Mygg, knott och andra stickande eller bitande insekter Ä Äck (Hä äck mä att ja int hann fram) Det grämer mig att jag inte hann fram Ä sä Äint sä Äle Klarar, kan Klarar inte, kan inte Föda upp, uppfostra Äle gräddn Ta översta lagret på mjölk som stått, så att grädde flutit upp (Skumma mjölk) Ämmer, ämmerä, ämmera Ärdd Äschen Ätt, ätter Ättavelln Hink, hinken, hinkarna Fågelfamilj Tillgiven, tam, trånad Efter Grönt gräs som växer upp efter slåttern Ävläs, ävläsä, ävläsä Bemödar, bemödade, bemödat sig. Gör, gjorde, gjort sitt bästa Ö Ögel åt, öglä åt, öglä åt Ögä, öga Ölä, Öla Ördder, örddra Örsnipa Örstola Örä, öra Örstyngen Östersti Östomsjön Överståndara Övervänt Ser, såg, sett på någon/något med olust/avsmak Ögat, ögonen Öglan, öglorna Al, alen Trollslända Ytteröra Örat, öronen Smärta i öra. (öroninflammation) Längst österut (östersti byn) Öster om sjön (långt ö i sjön) Fröträd kvarlämnade vid avverkning Är man när man fått vänta alldeles för länge (1290 ord) 41 ORDLISTA FRÅN SVENSKA TILL PAUTRÄSKDIALEKT A Abborre, abborren Agar, agade, agat barnen Akta dig! Akta sig Aktern på en roddbåt Al, alen Alldeles galet, åt skogen Alnmåttet (1 aln = 2 fot = 4 kvárter = 59,4 cm) Andas häftigt Andas in häftigt (med svårighet) Andades in häftigt (med svårighet) Andfådd vid ansträngning Andra sidan (På andra sidan om ett vattendrag) Annars, annorlunda Ansamlas Apa sig, spela apa Arbeta med, syssla med Arbetar/arbetade/arbetat fort och slarvigt Arbetar snabbt Arbete som kräver fingerfärdighet Arbetet går undan och visar gott resultat Arg irreterad Argsint Automat Avtagit Avundsjuk Abbar, abbarn Däng, dängt, dängt onga Áktdä! Áktsä Bakstammen Ördder, örddra Alldeles oppa tok Arn (undearmslängd) Jå (långt å) Hip ätt ann (långt i Hipä ätt ann (långt i) Pös Ánnsia Elljest Hopes Urmännes Dráks vä (kort öppet a) Hams, hamsä, hamsä Flyhänt (är) Pickeljöra Ränt, hä ränt Sinnt Ettrut Ajtomat Fisse å Illunnen B Backa vid rodd Backsvala Bagarstugan Baggen Baggen Bakom Bakom (efter) Mönn Jolsolva Bryckstun Bäckern (betoning (ä e) Gömsn (öppet ö) Bakanför, bakarne Bakétter 42 Bakredskap, med vilket man överförde brödet från bakbordet till ugnen Bakufjäla Bakredskap, med vilket man överförde brödet från bakbordet till bakufjäla Bakuspjalka Bakredskap som ersatte brönagga, rullades över brödet Brörallra Baklänges, bak-och-fram, tillbaka, bakåt Bakre kälken vid timmerkörning Bara händer. Utan handskar eller vantar Barfota Barhuvad Barkborre Åttabak Jeta Bärhänt Bärfot, oskodd Bärskall Timmerkus Barkdelen på en timmerstock Bakan, bakavén (Spill vid sågning) Barmark Barnbarnen Barnen Barnskötare, barnvakt Barns småprat Barr (ett barr) Barändan Begär, begärde, begärt Behöver inte, måste inte Bekymra sig, oroa sig Bärjola Bånbåna Båna (långt betonat å) Sytar, bånsytar Vájä Darunål (långt öppet a) Bäraschulä Bejär, bejol, bejórt Jett int Ámpes Bemödar, bemödade, bemödat sig, gör, gjorde, gjort sitt bästa Ävläs, ävläsä, ävläsä Benig Benägen att vara slarvig i arbete, klädsel mm Berg, lid; berget, liden Bergfinken Bergsstupet Besman (Förr vanlig handvåg) Besvär, problem Besvärlig jobbig person Benut Slasaakti, slasut Li, lia (Ex. Bergsäterlia) Jäddfresn Hällflygä Bissmannä Bängel (kort betonat ä) Gussris 43 Besvärligt, problematiskt Besvärligt arbete, besvärlig syssla Besökare, gäst; besökare, gäster Betalt, betalning Betrakta Betrodd och pålitlig (Om man är, har man) Binda korna Bjuder, bjöd, bjudit Björken Björk (träd) växt som en klyka Blev stående Bänglut Besmí Främmen, främmena Betárt, (kort a) Annvara Betroddn Klava koen Bju, bjudd, bjudd Bjärka Lärarinn Vart staa Blev stående, i betydelsen, kunde inte ta sig vidare Ståen, vart ståen Bli av, hända Blidvädersperiod vid Jultiden Blinka Blinkar, blinkade, blinkat Blir, blev, blivit Blir, blev, blivit av med Bära till Annandagsblia Blysch = blask Blask, blaskä, blaskä Val, vart, vurte Val, vart, vurte å ve Bli sämre på att utföra något På grund av bristande övning Ligg å sä Blodbrist Blåhjon. Blå skalbagge (callidium violaceum) Blåmärke Blåsa, brännblåsa/blåsor, brännblåsor Bleksot Blåjakob, blåhansch Blåning Blem, blemmen Blöts upp, blöttes upp. Ex: Hårt tunnbröd, lera mm, som blöts upp och därför mjuknar och eventuellt löses upp Blattn, blattnä Bofinken Bokpärmar, glasögonbågar Borr, stor handborr, som användes vid timring Borrsväng Bortkastat Boskap, kor Brant Tvintn (twintn) Skálmá (öppet a) Navar (husnavar) Navarvinn Snört (öppet ö) Kräka (långt ä) Bratt 44 Breda skidor, som det gick bra att åka på lös snö med Ánnara Bredvid Broms, bromsen, bromsarna (insekt) Bredave Brems, bremsn, bremsa Bromsar, bromsade, bromsat (med foten mot marken, när man med sparkstötting i en utförslöpa vill sänka farten, eller stanna Hark, harkä, harkä Brukar, brukade, brukat Bruck, brucke, brucke Brukbart Gangnelit (Gangneli även om person) Brådmogen, lillgammal Bråksjuk Bråttom Bräda, brädan, brädorna Bränt/vidbränt (det luktar) Bröderna Brödkavel (större) Bröstsmärta Bröts sönder (is och skare) Buckla Bucklig Bullersam man/pojke Brågärv (långt betonat å) Grälut Brattomt Bre, brea, bréen Hä lukt svenan Brörern Kakukaveln Styngen Brankä Böngel, (bögel) Bönglut Bullerkus Bullrar, bullrade, bullrat Döver*, dövrä, dövrä *(betonat ö) Bult, gjord av mycket grov timmerstock. Drogs efter häst för att packa snö på vintervägar (Även på nysådd åker) Búltn Buntar av rip- eller andra större skogsfågelfjädrar som användes vid tunnbrödsbak Nágga Byta jämnt Båge eller galler på lien vid myrslåtter Båtkanten Kästbyt Krágä Suda (långt u) 45 Båt med låga årtullar, så att årorna slog i knäna Båtplatsen. Där man drar upp båten Båtshakeskaft Båt, som är instabil – vinglig – är Båttoften (sittbrädan) Bär, bären Bära någon på ryggen Bärande yta i kärra, släde eller säng Bärga, skörda Bär iväg, bar iväg Knerodd Båtlänninga, Länninga Hakafark Kúllrut (avavick) Sköttn Ber, bera Kankarygg Bölä (långt betonat ö) Bäre Bär å, bar å Bärklase. Eller kvist eller grässtrå, som man trätt upp bär på. (smultron?) Berukang Bättre Bättre, annorlunda Bätter Viller Böja upp skidbrättena, värma i hett vatten, böja över stången på järnspisen, där man brukade hänga spiskroken Brätt sjiden Börjar. I betydelsen: Börjar hända, brinna, gå Börjar, började, börjat Börjar bli Börja se (hur någonting går, utvecklas) Tappå Böre, börjä, börjä Tappå val Tappå si D Dalsänkan Damm, finkornig smuts Darrhänt, eller skakig Darrhänt Groova Bössä Kagerhänt Skackerhänt Darrighet, när man druckit för mycket (svagt) kaffe. Oftast i samband med hårt kroppsarbete (Egentligen blodsockerfall) Kaffedarrn Degen som jäser inför tunnbrödsbaket Degtråget Del av hästsele som fästs runt svansroten Stöp Stöptrågä Rompjola 46 Den som, vid hyggesrensning, i arbetslaget håller ena kanten och rätt riktning (riktkarl) Stadun (betoning på a och u) Det grämer mig att jag inte hann … Det går Det går inte Det gör sitt till Det har gått galet. Det är ”kört” ”Detta är pudelns kärna” ”Det var nära ögat” Det är inte så noga Dialekt, t.ex. Pauträskdialekt Diarré Dig Dike, större. Grävt med statsbidrag Diskborste av granris eller kråkbärsris Disktrasan Diskutera Dit, däråt Djupt Djävulen Domna av Dottern ”Dra benen efter sig” Dra samman, krympa Dra ut på tiden Drar, drog, dragit Hä äck mä att ja int hann … Hä jäll Hä jäll int Mörn i, hä mörn i (öppet ö) Gockä däri Nickes (Nu ä hä) Hänna kömm äggä borti kätta Hä va ba ojort Hä äint sä vilyftit Bonnska Sprutn, rännskitn Dä, däg Krondikä, basdikä Tvagun, tvagan Slárva Dividér Dittna Jufft Självestn Damn å (öppet a) Dotra ”Dra fälen ätter sä” Ränn ihop Söl Dra, dro, dräjje Drar, drog, dragit ihop timmer för bortkörning Bruschel, bruschlä, bruschlä Drar, drog, dragit ihop Dreglar, dreglade, dreglat Dricka sprit Drillsnäppa Drygt Dubbelbeckasin (och, eller Gluttsnäppa) Duger, dög, dugt Duktig för sin ålder Dum. Bär sig dumt åt Dum, obegåvad Snörp, snörpä, snörpä Seckel, secklä, secklä Sup Strannstritja Styfft Klyvja Dug, duggd, duggd Gärv Kalvut Göjvut (öppet ö) 47 Dumheter Dålig andedräkt Dålig aptit, petig i maten Dålig, klen, opraktisk konstruktion Dåligt markförhållande Dåraktigt Dåre Där Dödar dödade, dödat Dödsryckningar i klubbat djur Dödsur Dörren Dörrkarmen Tokforen, fjaskforen Surann Täjput, omatfrisk Ráppel (substantiv) Olännt Fjustrut Fjuster Dänna Dräp, drap, drippe (öppet a) Dockslen Väggsme Döra (långt betonat ö) Döragåta E Eda, bakström Idu Ex: Kvarnidun i Paubäcken E-formad munk Efter Flottkus Ätt, Ätter Eftergiven. Benägen att ge med sig vid tvist om pris, eller ersättning för arbete Villgo Ekorre Eldgaffel, eldgaffeln Elritsa Enkelbeckasin En sådan Ickorn Branntjäpp, branntjäppen Bälefisken Myrmäckra En töcken Experimentera,(-de, -t) Bänner, bännrä, bännrä (betoning på ä och e) F Fabulerare, tycker om att fabulera Falla ihop (av fysisk eller psykisk ansträngning) Faller, föll, fallit Fantisera, fantiserade, fantiserat Ravelkus (långt öppet a) Blattn ihop Rammel, ramlä, ramlä Remmitér, remmitéä, remmitérä 48 Far, for, farit (åker, åkte, åkt) Far omkring Fara omkring (ragga? Farstutrappen Fastnar, fastnade, fastnat Fattas, felas Femininum a’ Fick syn på, fick se, såg Filtskor Finnäsarna om pauträskarna ”Fina fisken” (ungefär som) Fär, for, furi Ä ut å rall Rej Bron Fassn, fassnä, fassnä Falér a’ före kvinnonamn Vart vis Ludden Nolibyssen Grejhojta Finrummet Saln (Användes inte till vardags) Fisknäten Fiskyngel Fjolårsgräs på lägdor Fjäder, fjädern, fjädrarna Fjällbjörk, fjällbjörkarna (Betula nana) Fladdermus Flamma upp (Elden flammade upp) Flicka, flickebarn Flina, småskratta (eventuellt också hånle) Flisor av ved Langnen Imen Gammfönna Fjer, fjera, fjeren Klingerris, klingerrisä Nattskatu, flädermus Flasa till (Elln flasa till) Jäntóng Gliver Tvetn (twetn) Flottningstimmer som fastnat i bäcken/älven och stoppar upp timmer som kommer uppifrån Bröt Flytande markering av nät Flytta dig sidledes! Flytta på dig! Stig åt sidan! Folkvett Forell, bäcköring Fotbollsplanen Fotbollspelandet Fotknölen på fotens yttersida Fotspår, spår Fram och tillbaka Framåt, driftig Fredad plats vid jagande lekar Döbb Max ätt dä! (Gäller sittplats) Stig ått dä! Folkforen Stenbitn Böllspönnarplan Böllspönninga Knula (långt u) Fälen Åt å fram Tagut Tjufritt 49 Frostvärk i fingrarna Frusen om fingrarna Fryser, frös, frusit under (skidor, medar) Främre kälken vid timmerkörning Fröträd kvarlämnade vid avverkning Fukten Ful Fumla med något, vara valhänt Fumlig, klumpig Nageltjälln Klömsn (öppet ö) Klöbb, klöbbä, klöbbä Stöttingen/bocken Överståndara Rånen (långt å) Stygg Bäckel (betonat ä e) (verb) Hamlut Fumlig, valhänt person Bäckel (betonat ä) (substantiv) Fundersamt titta ner i marken och vara tyst Fågel Fågelfamilj Fågelstjärten Fåror i jorden (plogfåror) Fårskinnsmössa Fäbroms Fähund Färdas Bönn Fögel Ärdd Stylä Faren (öppet betonat a) Krimmermössa Hästbrems Féhunn Fäles Fälla björk vid lövsprickningen. Växande löv får dra ur vatten. Kvista och kapa på hösten. Köra hem, såga och klyva. Sylfäll bjärka Färdig/klar (för en resa) Färskpotatis Fästa ihop lite (provisoriskt) Föda upp uppfostra Följer, följde, följt med Föraning Förargligt Förargligt Förbättras (T.ex. om eld som brinner bättre) Fören på en roddbåt Gåli Nypären Näst Äle Föle, fördd, fördd vä Tegas (Hä tegas folkä) Ledelitt Harrmelit Ta sä Framstammen Förfryser, förfrös, förfrusit Frö, frödd, frödd (Ja tro ja ha frödd föttren) 50 Förgjort. Det är som forgjort Förhänge, draperi Förman i skogen Förmiddagsmåltid Förmultna, förmultnade *(kort öppet a) Förmåga att hejda sig från att äta för mycket För nära vid samtal Förr i tiden Förstår inte, trots förklaring Försämras Försöker, försökte, försökt, göra sitt bästa Förväntansfull Spöckt, hä ä spöckt Falåtä Topptittar Maraväl Martn,* martnäsä Magahov Oppi öga Gammalt Likvis (ä likvis) Schansér Ävläs, ävläsä, ävläsä Höppstor Försvinner, försvann, försvunnit, under ytan Döbb, döbbä, döbbä (Ex: Flöte) Försöker, försökte, försökt Försörjer sig, försörjde sig, försörjt sig Förutseende Fötter på en människa Frest, frestä, frestä Fö sä, född sä, född sä Förevis Skrävlen G Galopperade, galopperade, galopperat Gammal, inte längre något att ha Ganska. I mesta laget Gasfylld Genaste vägen, raka spåret Getingbo Rättch, rättchä, rättchä Utlevanes Bráno (Hä ä bráno kallt) Vérstinn Som rättest Jettingdyll Getingblomfluga. Liknar geting och kan stå stilla i luften Bönnjettingen Girig, uthållig i arbetet Gissar = Jag skulle tro, jag gissar att … Givmild Gjort med beräkning Glad, förhoppningsfull Glad, ser gladlynt ut Glad över något som lyckats Glappa (fattas, saknas) Glest Jeru Sku tro, Ja sku tro … Goakti Enkomt Fäjjen Blisch Hev (långt e) Scheka Grést, streglut 51 Glider/kanar/gled, kanade/glidit, kanat Glo, glodde, glott (Envist glo) Glänsa, glimma Gnabbas, bråka Gnager, gnagde, gnagt Gnistrar från brasa Gnägga (Häst) Gnäller, gnällde, gnällt Gnällig, besvärlig. Aldrig nöjd Gnälljud Ex: Dörr med osmorda gångjärn Gnäll, jämmer och dylikt (även kattljud) Gnäller/tjafsar; gnällde/tjafsade; gnällt/tjafsat Gnällig God aptit (Har) Golvsockeln Gott läkkött för sår oc.h skador Gran, vars kvistar når ner till marken Gravid Grejar, grejade, grejat med Grimaserar, grimaserade, grimaserat Hurr, hurrä, hurrä Spärr, spärrä, spärrä Glema Gnäpas Gnäg, gnäggd, gnäggd Tóstér,hä tóstér Vrin, vrensk Kvir, kvirä, kvirä Görmut (öppet ö) Gnetcha Gnalm (substantiv) Gnalm, gnalmä, gnalmä Kvirut Matfrisk Vattubrea Gröhull Higrarn (långt i) Bildar ”kåta” Bånut (betonat å) Ráppél, rapplä, rapplä Själjes, sjärdes, sjärdes Gro, förgro Mält: Pären mältä = Potatisen grodde Groda Grodyngel Grop, gropar Grovbila timmer Grumligt Gråsparv Gråter, grät, gråtit Gråter, grät, gråtit Gräddkanna för kaffegrädde Grässort, kruståtel eller tuvtåtel Gröna alger, som fastnar i nät Grönt gräs, som växer upp efter slåttern Grötvisp av trä Gubbe, farbror, man Gudstjänst, gudstjänsten Gulsparven Gulärla Toska Toskpilla Gröbb, gröbben Blaka Gromlut Tjuflip (långt betonat i) Råm, råmä, råmä Grin, grint, grint Gräddsnicka Jägarn Völja (kort öppet ö) Ättavälln Tvarun Göbb (öppet ö) Bön, böna Sisselsjitn Sésela 52 Gungfly Gylfen Gyttja, slam, gegga Gyttjehål Gå, gick, gått (I betydelsen fungera lyckas) Gå hem! (lite aggressivt uppfordrande) Gå mödosamt Gångsvårigheter (är person med) Gå på alla fyra Gå till väga Gå sakta Gå sakta släpandes. ”Dra benen efter sig” Gå vilse Går med fötterna vinklade inåt Går med fötterna vinklade utåt Gärdet Gärdsgårdsstör Gödselrännan Gödselspridaren Gödselstacken Göra affärer Göra färdigt Göra sig av med Göra sig till Gör, gjorde, gjort sig illa Drävje Byxluka (långt u) Görä (öppet ö) Görhöl (öppet ö, båda) Jäll, gäll, gulle He hem dä! Tjarvipå Stöppelfött Gå fyromfot Fära åt Mala på Tjasa Villes Infött Utfött Jäla, lejda Hagastör Mökrömme Dyngspridarn Dyngkäsa Affäres Jöra bort He bort Åbäkes (negativt laddat ord) Fär, for, furi ill sä H Hackspetten Ha det bättre än man förtjänar Hallon Halkar, kanar/halkade, kanade/halkat, kanat Törrveknarrn Beviljat (Ha hä) Brannbera Skrena, skrenä, skrent Hamrar/hamrade/hamrat fösiktigt; Knackar, knackade, knackat försiktigt (med verktyg) Hane på vapen Handborr, stor, som användes vid timring Handen, händerna Handikappad, tillfälligt eller permanent Handtagen på lieorvet Handtaget på riskvasten 53 Kack, kackä, kackä Harnan Navar Hanna, hännren Ofärdi Knapana Kvastlommen Hankatten Hantera ovarsamt eller hårdhänt Har gylfen öppen Harkrank Har svårt att bestämma sig. Härmar Haren Hastbullar. En sorts kaffebröd Hastig chockkänsla över något oangenämt Helgdagskläderna Helt kalt Kättkälln Pulfäkt Sjylle fästmöa 25 öre Myskrank Tjesutt (ä tjesutt) Haran (öppet a) Plyppen Huskäs (å huskäs) Herdasklea Tjyvsletta Hemsydda kängor av kohud med slät undersida Flatvattuskon = blisterpunga = skrenablemmen Hermelinen Herre gud! Herre min skapare! Lekättn Harre gu! Herkusligen! Hink att mjölka i Stavarn (Ursprungligen träspann) Hink, ämbar, kanna, kruka Hämtar (mjölkhämtar, bärhämtar) Hink, hinken, hinkarna Ämmer, ämmärä, ämmera Hit (Används när man är inom syn och hörhåll) Hittna (Köm hittna! = Kom hit!) Hit, hit till Hitti (Köm hitti skola Hitta. hittade (något som var borttappat, förlagt) Finn åt, fann åt Hittar, hittade, hittat på Hitt, hittä, hittä opp Hjortron Snattren Hjortronmyr Snattermyr Hjälp Jalp (kort a) Hjälpsam Govilli Hjärtskärande Gumödelit (betonat ö) Hopbundna stora fågelfjädrar, som man naggade bröd med 54 Brönagga Hopkurad Hoptrampad gödsel i t.ex fårkätten Hoptrasslat Hos oss Hotande åtbörd (Gör, gjorde, gjort en) Hotar, hotade, hotat att företa sig något Hud från underbenet på djur. Bra skomaterial Hu då! / Usch då! Humla Hunnit Hoptjukä Dongen Tjörvut Hävi oss Hytt, hyttä, hyttä Grotes, grotesä, grotesä Bälinga Huvvaligen! Hommla Hunni Hus, traditionella enkla hus (förr i världen) hade oftast tre rum på bottenvåningen. Från farstun kom man till farstukammarn, som ofta inte var uppvärmd vintertid Genom den andra dörren kom man till köket och vidare in till kammarn. Övervåningen hade ofta inte ens någon eldstad Farstukammarn Hussvala Hustrun Huvudet Huvudduk Huvudväg vid timmerkörning Hyvelspån Hål, hålet Håll Hålla sig mätt länge Håller, höll, hållit Håller på att ta slut ta slut Hårding, tuffing Hård knut, som är svår att lösa upp Håret på huvudet Häftigt skummande vatten Hälften Hälsa på (gå hem till) folk Händig Här Härsknar, härsknade, härsknat Hästföl på tillväxt Hästmyra som svärmar och då har vingar Stöppsolva Tjälinga Skalln Hilka Basväg Karnan Höl, hölä Mjälthugg Bi (Långt i) Håll, hull, hulli Tappå va slut (Hä) Råblakasalting Blåknut Hårhärna Möring Harta (kort öppet a) Gå åt byn, gå te byn Mixtrut Hänna Bettnäs, bettnäsä, bettnäsä Römpel Björnmöger 55 Hästskälla: Kon har skälla av plåt. Hästen har kjuka av malm. Finare! Tjuka Hästsläpa, som användes för att köra bort större stenar vid nyodling Stendrög Högfärdig Högt vattenstånd Höjdrädd Hö som korna lämnat i krubban Höräfsa Höskulle, loft Högfälut Flott (kort o-ljud) Huvvusvag Svarvä (betonat a) Härva (betonat ä) Lagårsvinn I Idissla (om kor) Ids Ids inte, tänker inte I hemlighet I jämförelse med Ilar,ilade, ilat (Ex:Då man åker berg-och dalbana) Illvillig, elak I morgon I morse Ingenstans Inhägnaden (inhägnad betesmark) Innanför, inuti Järt (kort a) Is Isn't I lönnom Mótför Hir, hirä, hirä Illonn (betonat o) I maranom I marest Ingerst Hängna (betonat ä) Innarne Inte riktigt klok (Ä du alldeles rusk) (Kom troligen efter 1809) Rusk Inte tagit än Inte är det så noga Inte ätit än Inuti Ishalka (När det är riktigt halt) Iskall vind Ivrig (mycket ivrig) Ivrig, orolig, ängslig, bekymrad Ivrig, skyndar sig I vägen, till hinders Otäjje Int ä hä sä noga Oitte Inni Blåisn Sni, snidd (I dag sni hä kallt) Het Ámpen Bös (långt ö) Utför (långt ö) 56 J Jaga bort något, mest fåglar och djur Jag bryr mig inte/bara bra om jag slipper Jag undrar om elden börjar ta sig? Jodå Julblidväder Jutesäck Jämra sig över småsaker, anse allt besvärligt Jämt, alltid Järntråd, som höll ihop höbalar Skráta Jör mä lik (Ja) Hort elln tappå ta sä? Jåå Annandagsblia Strisäck Kröjm Veétt Knippsträng K Kal Snöv Kalv, som gått på bete under sommaren och slaktas på senhösten Gräsbuk Kalvens löpmage. Användes som ostlöpe Kam, som användes för tillvekning av skohö Kan, kunde, kunnat Kan det mesta, klarar sig alltid Karameller, godis Karl Johanssvamp, som också heter stensopp Kasse Kastar, kastade, kastat Tjesn Skohökammen Kun, kunnä, kunne Slängder Götta (öppet ö) Kosöppen Kasch Käst, kästä, kästä Kastar, kastade, kastat (iväg, bort) Snör, snörd, snört (öppet ö i imperfekt och supinum) Kasta upp = Lättare kräkning Kasta flat sten från sidan med skruv (smörgås) Katalogen Ex: Åhlen och Holms Katten Kaxig Kindtänder Kittlas Klaga, jämra sig Klagande Klarar, kan Klarar inte, kan inte Klarat av, lyckats Glup opp Sniver (långt betonat i) Priskurántn Kätta Kärut Jäcklen Tjetas Järmes Kröjmut Ä sä Äint sä Vu sä, vure sä 57 Kliar kliade kliat Klubbar, klubbade, klubbat lake Klump, klumpar, klumparna Klumpig, ovig Kilyxa för vedklyvning Klåfingrig Klåfingrig Klå, klådd, klådd Sla, slo släjje lakan Klomp, klompa, klompa Völtrut Klyvaryx Klåfingrut Naglut Kläder man tog på sig på vardagskvällar om man inte bara stannade hemma Halvhärdasklea Kläderna Klädnypor Knappast Knappt synbart T ex skidspår som snöat över Knivens ryggsida Knivslidan Knotten Knuffar, knuffade, knuffat Knycklar/knycklade/knycklat ihop Knöl, knöligt Knölformig utväxt på träd Kobindsle. Har kon om halsen Klea Kleknäppara Armest (öppet a) Dockes Knivbakan Knivslirä Knortn Flöj, flöj, flöjd Knövel, knövlä, knövlä ihop Knul, knulut Vril (Bra som skålämne) Trälj, träljen, trälja Kobindsle att tjudra kon i båset med Kockans rum i timmerkojan Bannréjä Kockburn Kofoder, spill från höladan sopades ihop och las i ett träkar med varmt vatten Döjja Kokande vatten Kokerska i timmerkoja/arbetarbarack Koljud Kolla näten.Ta upp ev. fisk, lämna näten i sjön Kommer, kom, kommit ihåg Komocka (Koskit i en liten hög) Konisk träpinne, snurras iväg, låter som fis Kopplingsögla i skacklar Korna råmar Korsnäbb Ko, som bär kalv Koksön (k-ljud; bet. o och ö) Kocka Råm Vitch näta Köm, kömmä, kömmä ihag Dyngrus Pinnfisn Tugún Koen röt Tjägelryva Böl 58 Ko som kalvar på hösten är Ko som är brunstig är Kottar Kraftledningen Kraftuttryck. Ex: Gössekär vilken fisk! Krama hårt Kramade hårt Kramsnö Krokig Krypa Krångel, trassel, slarv Krånglar, krånglade Krånglar, krånglade Krånglar, misslyckas, går inte bra Kunde Kunde inte Kupa potatis Kvick i vändningen Kvickrot Kvinnobröst Kväljas, närapå kräkas Bråbär (långt betonat å) Ått oxn Tjäglen Lyslinja Gössekär Möl Mölä (långt betonat ö) Klöbbsnön (Långt ö i snön) Krokut Masa (Gäller småbarn) Ráckel (substantiv) Bäckläs, bäckläsä Onnes, onnesä Rackles Va sä (kort öppet a) Vaint sä Lägg på pären Snällsnodd Exingen Tissn Tjöjes Kvävningskänsla så att man nästan svimmar eller rent av svimmar Kvamn å (Hä va sä varmt, sä ja hull på kvamn å) Kvävs, kvävdes. Får/fick kvävningskänsla Kvamn, kvamnä Kängor med snörning, gummerad skodel och läderskaft Bondeförbundara Käpp, som håller kaffepanna över elden Kära nån då!/Oj,oj,oj,då! Käringstöt, änkestöt Kärl, kärlet, kärlen Kärleksrelation med någon. Utan att bo ihop Kätten (Avbalkning för grisar, får etc.) Köper, köpte, köpt Köpslå, förhandla Kött eller fisk i maträtt Köttspad, potatisspad (grund för grismat) Mågen,rickä Jestanesligen! Kalvdön Tjäril, tjärilä, tjärila Fri (han fri ve á Eva) Tjettn Tjöp, tjöfft, tjöfft Ackordér Sövlä (öppet ö) Södä (långt ö) 59 L Ladugården, fähuset Ladusvala Laggkärl med lock, för förvaring av mjöl Lampan är tänd Latmask Fehusä, lagårn Saxsolva Mjölvacka Lysä brinn Látox Lavskrika Köxiken(öppet ö) (från samiskan) Ledigt från jobbet (ta ledigt) Inte arbeta Fira Leker/underhåller; lekte/underhöll lekt/underhällit sig själv. (Tidsfördriv) Dryckt/drycktä/drycktä sä Leksugen Ler log, lett Ligger och väntar på någonting speciellt Likadant Lindar, rullar/lindade, rullade/lindat, rullat Lindrigt kraftord Lingon Linhäckla, skohöhäckla List. Listen runt fönster och dörrar Lite, en gnutta Lite grand Skursjuk Flin, flinä, flinä Ligg på åhagan Sammaless Lur, lurä, lurä (på) Snöjven (öppet ö) Lyngbera Häckla (betonat ä) Gåt, gåta Nálta Pjött Liten tunn kvist från barrträd. (Eller barrkluster Darukang Tallens barr sitter inte ett och ett utan i kluster) Lite väl lite. I minsta laget Liten gädda Liten kulle, överst i en backe Liten och klen Ljud i häst – eller koskälla Ljuga Ljung, lingonris och blåbärsris Logen Spett Jäddslir Back-knix Ivälu Glommer Lög Lyng, lyngä Lon Lov i februari för att skolan skulle storstädas. Sportlov kallades det inte på 40 – och 50-talen Skurlov 60 Lovlig Lucka i köksgolvet till källaren Luggas Lugna dig! Du får ha tålamod! Lugnvatten mellan två forsar Luktade försiktigt Luktar, luktade, luktat Luktsinne, luktsinnet Lurad, grundlurad Lurar, lurade, lurat Jill Tjällarluka Lúves Tjå dä! Sell (pl. sella) Snusträ Snus, snusä, snusä Vérkorn, vérkornä Dönarrä Narr, narrä, narrä Luskung = En samling larver, som i stor klump sakta färdas framåt Sélskre Lyckas, lyckades Lyser, lyste, lyst (väldigt svagt) Lyssnar inte, vill inte lyssna Túres. túresä Glyster, glysträ, glysträ Dövskall Låda med ”bra att ha-grejer.” Ex: Lim, solution, ringavtagare och laglappar Sakerlåa Långa slanor, som man använde som underlag för diverse göromål Rómsén Långfil Långhorning Långsam i arbetet Långsam, slö person Långsamt arbetande Tjockmjölka Timmerkús Tjasut Sekames Sékale Långt handtag till dubbellien, som man drog efter båten vid fräkenslåtter Farken Låtsas, låtsades, låtsades Låsses, låssesä, låsses Lås! Les! (Ex: Les döra! = Lås dörren!) Låsträ mellan skackel och kälke (bock) Skackeltre Låt Lätt bli! = Låt bli!; Lätt mä va i fre! = Låt mig vara ifred! 61 Lä Läge med risk för frost under odlingssäsongen Lägga sig och vila en stund Lägger, la, lagt ut näten Längst bak Längst fram Längst norrut Längst västerut Längst österut Läpparna Lärarinnas make Lättflugen vit aska Lätthanterligt Lättskrämd Löjlig, larvig Lönar sig inte Je (långt e) Frostlännt Lut ikull sä Langn, langnä, langnä Bakerst, bakersti Främmerst, främmersti Nolesti Västersti (Västersti byn) Östersti (Östersti byn) Munläppa Skolstut Fársmen Jevt Skvättn Fjaskut Löns int (öppet ö) M Magra, magrat Mager, magert Majoriteten Mangn, mangnä Skrin, skrinnt Storhopen Man, som uppvaktar, eller har en kärleksrelation med kvinna, utan att vara sambo Friar Marken, jorden Backen Maskulinum n’ n’ före mansnamn (n’Bertil va hem eller: en Bertil va hem) Massaved Mat, spannmål Matfrisk, glupsk Proppsn (från eng. Pitprops) Gusslån Frötjen Maträtt av tunnbröd Blöta (Värms i mjölk eller buljong) Maträtt (frukost) av tunnbröd eller knäckebröd som brutits i bitar i långfil eller mjölk Bryta Matsäck vid arbete eller resa Nästn 62 Matstrupe hos djur Med barn (havande) Med nöd och näppe Med tiden Medvind Mer/längre än man kan tro (t.ex. om avstånd) Mese, mesost Metallpinne, för att fästa skakeln vid selen Mindre och mindre Välan På de visä På jäsken Ve tin (långt i) Unnaverä Lönndryg, lönndrygt Missun Selapinn Smeder å smeder Mindre område öppet vatten, helt omgivet Av fräken och andra vattenväxter Ett bra metarställe Glo Misslyckas/misslyckades/misslyckats Missundsam, ondsint, elak, bakslug Mitt i, på mitten Mixtrare, håller på med lite av varje Gå, jick, gått bet Illsnikti Mitta, mitti Rackelkús Mjuk vidja, som man tog om höbunt för att kunna bära den Schvegan Mjäll Mjölborste, vid bakning, räv- eller hundsvans Mjölkhämtare som smalnar av upptill Mjölkpallen (sitter på och handmjölkar) Mjölk som skär/skurit sig pga mycket lingonsylt Mjölkört, rallarros Morgonen Morgonsidan Mossa Mossa, ris, bark, bristfoder i nöd Mossmyr Mosstuva (stor) på myr Motsols, bakvänt Flister Sopen Struphämtar Mjölksétä Miskäs, miskäsä Almycke (öppet a) Maran Maransia Mösan (öppet ö) Fangforä Mösamyr- myra (öppet ö) Mösamanke (öppet ö) Annsönns, annsjönnsch Mun, läppar Slipa (Gäller i första hand häst) Murket ruttet trä Mycket långsamt Föskä (kort öppet ö) Som lúsa på tjerusticka 63 Mygg, knott, stickande och bitande insekter Mygg Myra, myror, myrorna Myrstack Måste, var, har/hade varit tvungen Måste fara/åka Måste väl Möglat Åtä (långt betonat å) My Möger, mögren, mögren Mögerkäs Jett, gätt, gutte Jett fära Jett fäll Donkes N Namn på mörkrets furste Namn på mörkrets furste Nappen Nariga händer Nedanför Negativ till att göra en viss sak Nedåt i betydelsen nedefter (bäcken) Gammkusn Gammpiln Túttn, Tröstarn Kråkhacka Néom Ohaga Neätt Ni (Användes förr, när man inte fick dua äldre) Je (kort e) Ni även i Pluralform Njure (som tillagas till mat) Noggrann, kräsen Nog är det väl själva … Norr om sjön Norrsken Norrsluttning ”Nu fick han så han teg!” Nyckelpiga Nyper, nöp, nypt åt Nyser, nös, nyst Nyss Nyss farit/åkt Nyss varit Pypplen Lagrann Klåån, no ä hä väll klåån Nolomsjön (långt ö) Lyssnen Baklannä Jästä (Nu jästä han!) Gulltyppa Gnup, gnuppt, gnuppt Gnus, gnusst, gnusst Nyest Nyfuri Nyvure Någon eller något som kan bli till glädje för äldre person Fargångströsta (öppet a) Någonstans Någonting Någon råd Nagerst Na (kort öppet a) Nanless No val hä väl nanless 64 Någonsin Någorluda bra (Det är) Någotsånär Näbben Näbbmus Nánsinn Hä ä na i na Nasänär Nävä Musskara Näcken Nätchen (I dialekten ”Den onde”) Nädå Nära, nära till hands Nära, vid, bredvid När det bränner fast, blir det När frosten just kommit När man fått in vatten i stövlarna är man Nää Rattåt(betoning på a och å) Åttill Skóva i t ex en gryta Snärpa Blötskodd När man skulle ange i vilket hem något skett Däri eller skulle ske, sa man däri, följt av familjefaderns förnamn i genitiv. Ex: Däri Lasses Även om orter Ex: Däri Bergnäs Utan att nämna namn: Däri morfars, däri farfars Näsan Nästan Nätt och jämnt Näver och lättantändliga småkvistar Näverkont, näverkontarna Näbben Nödbedd Nötskrika Snarkvarna Halvdeles Just sä pass Elltenä Könt, könta Nävä Krusjeru Skogsschira O Oangenämt arbete, eller person Obalans på grund av hög tyngdpunkt Obegåvad, har svårt för att fatta Sönnstraff Avavick Tröbbskall Obrukbart Ogangnelit (även ogangneli om person) Ogift medelålders kvinna Gammjänt 65 Odon Odryg Odrygt Ofta Oförsiktig (är, var, har varit) Oh, så fin! Oh, så hemskt! (farligt) Oj då! Olustig, trött. Slapp slö och likgiltig Olyckor, krämpor och motgångar Om jag skulle ... Omkom, förolyckades Otterbera Skryp Skryfft Tättomt Rackél, racklä, racklä Huvaligen sä fin! Huvva sä hemst! Jestanes! Dörsk Ohäpp Hort ja sku … Jick åt Om man la för sig mer än en kaka i taget från kakfatet, visade man buksörja. Mycket ofint! Buksörja Om någon som skulle ha gett sig av, men är kvar Om person som pratar opassande högt i sällskap Oordentlig, oordentligt Ordentlig Orkar, orkade, orkat Orkeslös. Inte så stark Ofuri (Han ha ofuri) Gaputt Slasadelut Rekordeli Rå ve, rådd ve, rådd ve Svagli Oroar/oroade/oroat; bekymrar/ bekymrade/bekymrat sig Gruv sä/gruvä sä/gruvä sä Ormslån, kopparormen Orren, orrar, orrarna Oskummad mjölk Ostadig Osäker på vilken dag det är Outredd härva, trassel Ovanpå Ovanför Ovanligt stora snöflingor Ovass Ovig, klumpig, ramlar lätt Oväder, ovädret Oxsvans, oxsvansen Oätligt, osmakligt Ormsnära Vorrn, vörra, vörra Sötmjölka Vischlut Dagavill Tjörv Avarne Avarnom Lapphanska Slög (Kniven ä slög) Klomrut Ovér, ovérä Oxromp, oxrompa Omasslit 66 P Padda Pakethållaren Röbbtoska Packethållarn Palt (Kams på jämtska) Rund palt med inbakade talgtärningar* Rund palt med inbakade fläsktärningar Platt palt utan inbakning Paltn Fetpaltn *fetatärningar Fläskpaltn Flatpaltn (öppet a i flat) Panna för rostning av kaffe Pauträskborna kallade finnäsarna detta Person från annan ort Person som anser sig bättre än andra Person som har lätt för att få löss Person som ofta misslyckas (klantar sig) Person som är ovanligt långsam, trög och tafatt Kaffebrännar Söomsjöara Utböling För mer, ä för mer Lusjeru (ä lusjeru) Bäckelkús Tilleto ”Pingla” av plåt, som satts runt skällkons hals så Kosjälla att den låter när kon rör sig, och får de andra korna att följa, och som man själv hör och känner igen, när man ska hämta korna som går på skogen. Pip från orolig hund Plocka bär Plockar, plockade, plockat Plogfåror Plånboken, börsen Plötslig överrumplande brådska Pojke och flicka som ”har sällskap” Porla Potatis Gnister (betonat i) Napp bera Napp, nappä, nappä Tilten Plannboka Hihaj Följes Skvala, jöla Pären Potatisar, för små som matpotatis Grispären (Kokades till grismat) Potatisblast, potatisblasten Potatisblast Potatisgroddar Potatishacka, som man gräver potatis med Potatislandet Potatismos Pärstannar, pärstannara Pärkårn Åla (långt betonat å) Pärgräv Pärlannä Pärstampa 67 Potatisskalare Potatis, som får förgro imomhus Prat (oviktigt sådant) Prata för att få någon på bättre humör Prata om ditt och datt Pratar en massa utan att ha någonting att säga Pärskalar Sesspären (sättpären) Pjöller (substantiv) Goprata Ravel (långt öppet ö) Svammelkus Pratar, pratade, pratat Pjöllér, Pjöllrä, pjöllrä (småbarn) Pratar strunt, barnsligt, löjligt På dåligt humör På nytt Pärlugglan Ä pjöllrut Egennytti Ånyest Pooparsparrn R Rakt ingenting Ramlar, ramlade, ramlat framlänges Int vätt Stup, stöp, stuppe åskall Ramlar, ramlade, ramlat/tippar, tippade, tippat omkull Stalp, stalpä, stalpä Rasande, ursinnig Rast (i arbetet) Reder, redde, rett ut Regnbroms Relingen Rem i selen som spänns under hästens buk Rensa fisken Rassan Minuter Gre, gredd, gredd ut Fårfittbrems Båtsuda Bukjola Jöra opp fisken Rensar, sorterar/rensade, sorterade/ rensat, sorterat Skre, skredd, skredd Renstekel, Renstyng Reskost, matsäck Ridbyxor Ripa Riptuppen Rishögen Riskabelt, farligt, okristligt Ropa, hojta (i skogen) Görmstickar Förning Ballongbyxen Ryp Rypkälln Riskåsa Asadelut Kök 68 Ropar, ropade, ropat Rovfåglar, hökar med flera Rullade, rullade, rullat runt (gäller häst) Rullar av kardad ull Rullar runt, rullade runt, rullat runt Rulle med taggar (bakredskap) Rop, rofft, rofft Spänningen Tommel, tommlä, tommlä Tyllen Kúller, kúllrä, kúllrä Kakurallra Runt trälock som lades på mjölkytan i en träspann när man skulle bära mjölk från fäboden. (För att minska risken att spilla) Skvalplock Rysa av obehag/Att man fryser så man skakar Råm från ko Råma (Läte från en tjur) Räfsa (kraftig av trä) För hässjning av hö Rätt vad det är…, oförhappandes (gäller framtid) Rätt åt dig! / Där fick du! Röda små myror, som finns i tuvor på myrar Rödkindad Rökfånget ovanför eldpallen i en skogskoja Rölleka Rörelsemån (T.ex. i skaklar,stötting) Hurves Böl Bäle Bärarhärva Alltisänn Tjennlit ått dä! Etergäddn Ruvlätt (svagt v) Räppen, plåträppen Farfars tobáckä Schekamarn (bet. e, a nr 2) S Saknar sysselsättning (arbetslös) Samlingsnamn för småfåglar Sank myrmark med gungfly Se efter Senfärdig Senvuxen gran Ser, såg, sett på något med olust, avsmak Se till att Komma in! Ur vägen! Sida, sidan, sidor/sidorna Signalerar, signalerade, signalerat (bil) Jöralös Sparrn Drävjemyr Si åt Tösut Raka Ögel åt, öglä åt, öglä åt Rust in je! Rust je borti annörja! Si, sia, sien Dyt, dytä, dytä Sinka, fördröja Sek (Sek mä int, ja ha Bråttomt Sitta löst (Om tand t ex) Sittbrädet på dass Reka Fjöla 69 Själv Självdö, självdör (om djur) Sjölven Stern, sternä Skadlig. Eller kan betyda: För fin för att använda till vardags Skadli Skaffa, skaffade, skaffat sig Skaffar, skaffade, skaffat sig Skakande, darrande Rust, rustä, rustä sä Skäff, skäffä, skäffä sä Skagrut Skakar, vibrerar/skakade, vibrerade/ skakat, vibrerat Dörr, dörrä, dörrä Skamfilar, skadar, nöter/skamfilade skadade, nötte/skamfilat, skadat, nött Fli, flidd, flidd Skata, skatan Skeden, skedarna Skidbindning av läder Skidspåret Skolbarn, skolbarnen Skopa/skopan/skoporna (av näver) Skiljevägg mellan korna i ladugården Skinnberedningsverktyg Sjuklig, dör tidigt Skjuta hårt i bollsporter Skjuten i magen Schir, schira Sjéa, sjéen Skíöla (sje-ljud) Annörja Skolong, skolonga Näverryv -ryva -ryven Bås-lädä Rättchnagel Frönlivu Dörna Görskutte (öppet ö) Skjuter, skjöt, skjutit Skjut, sköt, skutte (k-ljud i sköt och skutte) Sko av renpäls Skoja Skogsarbetarplagg Skollov i september Skovel, att utgödsla med Skorstenen Skrapa försiktigt Skranglig liten byggnad Skriker, skrek, skrikit; vråla, vrålade, vrålat Skrymmande Lappsko Tokes Halvylleblusn Pärlov (För å gräv pären) Dyngsjövla Murn, murpipa Kara Ritä (långt i) Rål, rålä, rålä Oruvli, oruvlit 70 Skrynklig, rynkig Skrytsam Skräp, avfall, avlagda saker Skräpa ner Skulderbladet Skulle Skrövli, skrövlut Skrävlut Rat, ratä (långt a) Bösa ne (öppet ö) Bogfjäla Sku Skumma mjölk. Ta översta lagret på mjölk som stått så att grädde flutit upp Äle gräddn Skummjölken Skurit sig Skurk Skvallerkärring Skvallrar, skvallrade, skvallrat Skygg Blåmjölka Klåtträ sä (Mjölka) Skramboling Sladdertaska Rall, rallä, rallä Scher Skyndar sig, har bråttom/Skyndade sig, hade bråttom/skyndat sig, haft bråttom Sjynn, sjynnä, sjynnä sä Skåp där mjölktrågen förvarades svalt. Kantor (Långt o) (oftast i farstun, under trappan till övervåningen) Skåra, som görs i träd innan fällning Skåra, spricka/skåran, sprickan Skäller, skällde, skällt på någon Skär, skar, skurit (infinitivform: schära) Skära, som användes vid lövtäkt Skördetiden Slagits Slamsa med vatten Slamsig person Slarvig i arbete, klädsel m m Slicka Slipar, slipade, slipat Slå ej odlat område med lie Slår, slog slagit Slår, slog, slagit (Ex: Döra stå å slämt) Slår, slog, slagit ihjäl Slå, slog, slagit till (Slutföra affär) Slå svåråtkomliga, ej odlade ställen, med lie Slåtteräng vid bäck, slåttermyr 71 Fällsjyra Sjyr, sjyra (långt betonat y) Trätt, trättä, trättä Schär, skär, (öppet ä) skure Sjerun Ánna. Slåttanna=höslåttertid Släjjes Söll Slasakús Slasaforen Slek (långt e) Slip, slifft, slifft Skrabbslåttn Sla, slo, släjje Slämt, slämtä, slämtä Sla, slo, släjje ihäl Domp, dompä, dompä till Sla skrabbä Raning Släde för persontransport vintertid Släde, släden, slädarna Släppa ifrån sig mjölken (om kor) Slöfock Slösaktig Smakbit vid ystning Smulor (oftast om brödsmulor) Smultron Smutsig, oren/smutsigt, orent Smågnägga (Häst) Små mjölklumpar i välling eller gröt Småsnöar, småsnöade, småsnöat (Lätt kall snö) Småskrake Smälter, smälte, smält (Ex: Sockerbit i kaffet) Smärta i öra (öroninflammation) Smöra, bre på smör Smörbollar (blommor) Trollius Smörklick i urgröpning i gröten Snabb Snabbt Snabbt och lätt Snaggad, kortklippt Sned Snigel utan skal. Påträffas i myrlandskap Snickra Sniken. Lurar folk till höger och vänster Snora Snoret Snorig Snorkråka Risselslean Slea, slean, slea Ge ne Sötakús Ohull Ostgnupa Mödä (betonat ö) Jolbera Onaskeli, onaskelit Huckér Tjickren Flir, flirä, flirä Skrättja Dremn, dremnä, dremnä Örstyngen Klin på Ploppen Smörbrunn Snäll Kringt Geschvint Snövklippt Vinn Mösatjäring (öppet ö) Snick Hunnut Dra snarkvarna Snarn Snarut Näsakus Snurrade man upp garnnystan på, för att göra härvor (knippor) Härvelkors. Används i uttrycket ”Du går an som ett härvelkors. Om någon som är överdrivet aktiv Snuva och hosta Snytbagge eller skalbagge i fam. knäppare Snälla du! Snöskor Snö som tynger ned träd Snöar stora blöta snöflingor Krimen (långt i) Knäppskörv, sprättskörv Bra däg! Trudjen (långt u) Opplegun Glapasnög 72 Snöre, vid slakt, för att avsöra matstrupen Snörstump för att förlänga byxans vidd Solgasset Som du vill, vilket du vill Välansnörä Grötmälla Solsteka Höcke du vill Sophögen. Dit slängde man det som inte kunnde brännas eller återanvändas Slaskhögen Sov Sover, sov, sovit Spadyxa som bl.a. användes vid dikesgrävning Sparkar, sparkade, sparkat Sparkas Sparkstöttingen, sparkstöttingarna Sparsam, försiktig, gnidig, snål Speglas, speglades Låg å snusä Söv, sövvd, sövvd (öppet ö) Gräftyxa Spönn, spönnt, spönnt Spönnes Sparkarn, sparkara Hull Spegläs, spegläsä Spiller, spillde, spillt ut Skvink, skvinkä, skvinkä Bär man int vattuhinken försiktit kun man skvink ut vattn Spillkråka Spindel Spindelnät Spreta Spricker, sprack, spruckit sönder Störnkråka Kangero Kangeronät Bärr Smangn, smangnä, smangnä Spricker, sprack, spruckit Klamn, klamnä, klamnä (t.ex. vedträ) Springa på byn och samla skvaller Springer, sprang, sprungit Springer, sprang, sprungit ikapp (tävla) Sprättar, sprättade, sprättat upp sömmen Spröd, skör, bräcklig/sprött, skört, bräckligt Spydig, sarkastisk Spån vid bilning Spåra djur eller människa Spöke, spöken Spöket Rej te byn Kut, kutä, kutä Käppkut, käppkutä, käppkutä Bräst, brästä, brästä opp Frön, frönt Le (långt e) Blakatvetn Rättch fälen Skrömta Böschn (långt ö) 73 Stanna Stannade Stark, dålig lukt Stark i nyporna Stavtruga, stavtrugorna Stelnade (Om t ex flott) Sten, fäst i ett rep för att ankra båt vid mete Stenig strandkant Stenigt, väldigt stenigt, område Stenskvätta Steril ko. Kan inte bli med kalv Stjäl, stal, stulit (öppet a i stal) Starn, starn å (öppet a) Starnä, starnä å Tevun Hannvass Klingra, klingren Startnä Sönksten Stenfjera, stenfjerun Stenskravel Stensmättja Gallko Stäl, stal, stuli Stol, med låda under sits med gånjärn. I den som stod nära spisen, förvarade man skohö Höstol Stor bäcköring Stor rund och hög burk (plåtburk) Stormhatt (vild) Stubbe, stubben, stubbarna Stubbrytare Stukad eller överansträngd handled Styltor Styra kälke eller sparkstötting Strandkanten Börting Stommel Slasarn Stom, stommen, stomma Stommbrytar Vinn Jänglen Rada Lannkalln Strömmen är så stark, att det krävs en van roddare för att orka ro motströms Strucka Struntprat Svammel (substantiv) Sträcker, sträckte, sträckt på sig (häftigt) rättchäsä Rättches, rättchäsä, Sträcker, sträckte, sträckt sig efter något Strö ut torvströ i kobåset Strömmande varm luft från värmekälla Strömstaren Stukad fot eller handled Stycka, plocka isär Tåp, tåpä, tåpä Bösa däri båsä (öppet ö) Göva Forssparn Trödd Stada 74 Stå bredbent eller ta ovanligt långt steg Stångas Bräsa Stinges Ställer ut, släpper ut, häller ut; ställde ut, släppte ut, hällde ut; ställt ut, släppt ut, hällt ut He ut, hedd ut, hedd ut Stämpla (märka) skog som ska avverkas Stänker, stänkte, stänkt Stöka till inomhus Stönar, stönade, stönat Störa, busa, vara högljudd Stöten i smörkärnan Suger fast t ex i lera Sur på någon eller över något Svag, orkeslös Svamlig man Svamp, svampen Svans, svansen Svansens infästning Svar på frågan om vilken veckodag det händer Svider, sved, svidit Svidknott Svinmålla Svål. Översta lagret på en gräsmatta Svårt att komma åt, besvärligt Sväljer, svalde, svalt Bleka Skvittér, skvitträ, skvitträ Ostäda Störn, störnä, störnä Leva om Töreln Tjeka fast På pjöttmyra Pävlut Sörrkus Söpp, söppen Romp, rompa Romptangen Ått +veckodag (Ått torsdan) Svi, svidd, svidd Sviarn (Svidjom på jämtska) Dyngstavarn Svarn, grässvarn Bänt Svöle, svörrd, svörrd Sy med två becksnören i läder. Snörena möts i samma hål Lask Så Såna barnsligheter Sä Töcke barnsliforen Så här. Används också för att säga att det är mycket av något Sänna (Hä va sänna my sä ja kunnä int va ut) Sånt där Sårskorpa, sårskorpan Sädesärla Sägs saker vara, som lätt går sönder Töcke där Rugu, rugun Tranuela Rápplut 75 Sämre Sängens nedersta del Sätta, ställa, lägga (långt e i he) Sätta telnar på näten, laga näten Söder om sjön Söla ner, trasa sönder, skada Sölat ner, trasat sönder, skadat Sönder Sämmer Fotspönna He (jfr med engelskans put) Bo näta Söomsjön (långt ö) Pönt öppet ö) Pöntä (öppet ö) Sunn T Ta av sig skorna Ta hit! / Ge mig! Taknocken Sko å sä (mä, dä, sä) He hit! Röstä Talg = Det fasta fettet kring större organ hos idisslande djur Féta. Ex: Fårféta, skärs i tärningar. Används i fetpalt Talltita Tappa/tappade luften; Få/fått i vrångstrupen Tar lätt illa upp Tar, tog, tagit Ta på sig skorna Text på etikett och emballage Ticka, tickor (På träd) Tiden Jetyppa, spittitjeta Strungn, strungnä Granntyckt Ta, to, täjje Sko på sä Utanskrifta Tjuk, tjuken Tin Tid, när man inte kan färdas över sjö eller sankmark Ex: Svag is, men inte öppet vatten Förfalla Till Till (Om platser i naturen ej samhällen) Ått (Ja fär ått Storuman) Ditta Ex: Ditta Bäremyra Till Ditti: Ditti + familjefaderns förnamn i genitivform (Gå ditti Kalles Ditti bergnäs, ditti farfars) Tillgiven, tam, trånad Tillsammans med Tillsammans, ihop Äschen Láve Ilag 76 Tillsätta något efter gottfinnande eller ta ett ungefärligt mått Hovér Tik som löper Till att… Slotik Han sku åsta gå = Han skulle till att (just) gå Timmerbindsle. Som en hävarm. Används för att binda ett timmerlass med kättingar Björn Timmer kus Tinar, tinade, tinat Tittar, kikar/tittade, kikade/tittat, kikat Tjurig Tjurig, ovillig Tjäderhöna, tjäderhönan Tjäderspel Tjädertuppen Tjälen Tjärn Tjärved i stubbar och träd Toalett Tobaken Tog på sig (olika klädesplagg) Tog till på ett ungefär Tokig Tomhänt, utan last Tonåring. Speciellt om pojkar Toppändan på ett träd, som avverkats Barkborre Tin, tinä, tinä Köks, köksä, köksä Tjurut Beg Röj, röja Tjädervin Gråkalln Tjálan Tjänn Tjerugäddn Klo (Av vattenklosett) Kardusn Hedd på sä Hovérä Tokut Tommom Halvtjytting Tulln Torde Tö fäll (Hä tö fäll gå = Det går nog) Torkad gädda Torkat Tornsvala (Heter egentligen Tornseglare) Torvströ Trasor. Både om tyg och trasiga ting Trasslatill sig, trassla in sig, vara oredig Trebent ring för kokning över öppen eld Trivs, otrivs Törrjädda Törkä Regnspira Mösatarven (öppet ö) Slarvén Tjörves Brannjärnä Tröjen, otröjen 77 Trollslända Tror sig vara förmer än andra (storkarl) Trycker, tryckte, tryckt (Lätt tryckning) Träffas Örsnipa Storkär (långt ä) Tått, tåttä, tåttä Råkes Träkloss, hängande om halsen, framför benen på kreatur, för att hidra dem att springa Klöbben Träningsvärk, muskelvärk (har) Träpåk som användes vid klädtvätt Träräfsa (kraftig) för hässjning av hö Träställning, för att varpa upp garn till härvor Tröskeln Tunnbröd, mjukt hembakt Tunn, isig skare Tunt, vattnigt, dåligt. T ex svagt kaffe Tuppen Tvista, diskuttera Tvistar, är inte överens, har olika åsikter Tvärstycke på t.ex. skacklar Lämmen (betonat ä) Klestötn Bärarhärva Härveln (betonat ä) Dörabäcken Mjukkakun Skrépen Blaskut Kánken Divel (långt i) Begés Áksan Tygsko med gummisula. Vanlig gymnastiksko på 40 – och 50- talen Smärtingsko Täcker bottnen Täljer, täljde, täljt Tänderna Bottnsjyla Täle, tärdd, tärdd Tännren Täte Tettn (Lite långfil i mjölk, för att göra ny långfil) (Har man inte själv, eller kan få av en granne, får man gå ut i skogen och leta tätört) Tävlar, tävlade, tävlat Töväder Käppes, käppäsä, käppäsä Blia U UngkarL Undantagsstuga, för de äldre Undvara Gammpojk Fargångsstugun (öppet a) Bärsom 78 Unge, barn/ungar Undanstökat, klart Ungefär som, nästan som Uppfödd Upp och ner Uppe på vinden Upprymd, begajstrad, glad Upptågsmakare, som hittar på allt Uppåt i betydelsen uppefter (bäcken) Usch! Utan pengar Utanpå Utan strumpor i skorna, eller skor som glappar Utav, av, från Utebelysningen Utfordra kreaturen Utgödsla Utskjutande taksprång Utskällning (fick en ordentlig) Utsädet Utrymmet mellan fähus och hölada Ong, onga Bortjórt Na som Oppstillt Oppnéa Oppa bottn Fejjen Spit-uv Oppätt Huvva! Black Utarne Tjippskodd Borti Brolysä Still kräka Möka (långt öppet ö) Hövvda (öppet ö) Fick på lakaskalln Séa Portn (kort o) Utväg Rå (No val hä väl nan rå = Det ska nog ordna sig V Vackrare Vackert och varmt väder Vadmalsbyxor Vagga Vall, vallar, gärde, gärden Vakta kor (Getare) Vant sig av med Féger Goverä Vämmanschbyxen Tulla Lejd, lejden Jet Värnt sä å ve Var, varit Va, vu Konjunktivform: vo Om ja vo rik=Om jag vore rik (Ä, va, vu, ska va) (Är, var, varit, ska vara) Var, vart Vasch (Samma ord för både riktning och befintlighet) Varannan Ánnvar (kort a båda) 79 Vara i vägen, störa i arbetet Vara med Vara sugen på, var sugen på Varböld Vardagsdricka (vattenblandad kärnmjölk) Vardagskläderna Varet Varför det? Varifrån Varna Ligg å Va vä (kort öppet a) Snåles, snålesä Vogmora Blannbytta Vardaskléa Vogen Vafför hä? Várna (á = kort öppet a) Fark Varning: Sägs med grym röst till småbarnsom är på väg att stoppa något olämpligt i munnen Hata Var någonstans? Varpen läggs upp på denna i vävstolen Vasch nagerst? Búltn Vatten som kommer upp mellan kärnisen och snön, och fryser till Stöpa (långt ö) Vattenklöver Vattenpöl, vattenpölar, vattenpölarna Vattensalamander Vattensork Vattnet rinner snabbt, men forsar inte Ved att elda bakugnen med Vedboden, vedbodarna Vedeldad vattenvärmare för tvätt Ved i enmeterslängder Vedlådan (Låda för ved, nära köksspisen) Ved som är fuktig, inte torkad Vedstapel, vedstapeln, vedstaplarna Vek,svag och eländig Vem, vilken Vem av er? Vem vet? Vi Vid Vifta (med armarna) Villrådig, obeslutsam Vinden vänder i olika riktningar Triblada Vattulok, -a, -en Skrattabbarn Vattuvann Stritt (Vattnet är) Bakuvén Véhus, véhusä, véhusa Värmarn Kästvén Vélåa Survén Vékäst, vékästn, vékästa Picklut Höcken Vem å je? Ho vet? (långt o) Ve (kort e) Dävi (Han sto dävi en sten) Bläckt Tvillrut Svarv (Hä svarv) 80 (Långt öppet a) Visar avsky, visade avsky Visslar, visslade, visslat Vrå, vrån (eller hörn hörnet) Vråkar Vuxna Vårdslös, vårdslöst Vådslöshet (Farlig sådan) Bätches, bätchäsä Blister, blisträ, blisträ Ro, ron Kvirhöka Gärvfolkä Oslög, oslögt Asaforen Vårfloden har fyllt flottningsbäcken så att vattnet nårupp till grässvålen (svarn) Då är den svalbacksfull Svalbacksfull Vått småbuskigt landskap Väder, vind (även väderspänd) Slasalannä Vérä Väg, enkel, som byggdes med statsbidrag. En krona per sträckmeter. Sådan byggdes på 1930-talet av Nicke Backlund från Friheten till Pauträskvägen Enkronasväg Vägskäl Väldigt försiktig, feg Väldigt hemskt Väljer, valde, valt Väljer inte, tar vad som ges Vända tvärt Vänder om, vände om, vänt om Vänja sig Vänja sig av med Väntat för länge Världen Väster om sjön Västerut Väver, vävde, vävt Vägaschel (betonat ä och e Räddlivä Olicklit Väle, värdd, värdd Ta å nennes Tvärsno Sno, snodd, snodd Värne sä Värne sä å ve Övervänt Väla Västomsjön (långt ö) Västet Väv, vov, vuvi Y Yngling Yngsta barnet Ytteröra Yvig sälgbuske Yr Halvtjävling Askfisn Örstola Sälestol Huvvuvill 81 Å Åka skidor Åkersork Åldras Ångrar sig, ångrade sig, ångrat sig Årsgammal älg Ränn (på sjiden) Vann Gamles Grämes, grämäsä, grämmt sä Fjoling Årvidja (sammanvriden vidja) Användes för att hålla åran på plats i årtullen Håvidja Åsryggen Ex: Vackerkamen vid Björkås) Kamen (långt a) Ä Ändan Ändskiva på limpa Ändå, i alla fall Aschulä Kåtskiva Liks (Då ja nu liks håll på ...) Är den som har svårt att utföra vissa saker, eller är ovan vid arbetet Möcklut Äta matsäck i skogen (skogsarbetare) Äter mycket, på grund av att ha svultit Äter, åt, ätit Ätit upp Skaffa Grådu (jfr eng. Greedy) Et, åt, itte Infinitivform: eta Itte opp Ö Ögat, ögonen Öglan, öglorna Öglor på tråd, snöre, rep eller dylikt Ögonvar Ögä, öga Ölä, öla Lyttchen Fårgråtn Öppet vatten längs sjöstranden innan islossningen, på grund av att sjön stigit Lannvaka Öppningsbart fönster med hakar Örat, öronen Örfil Öster om sjön Överdriva, ljuga Överrumplande, plötslig brådska Hakafönsträ Örä, öra Hurvel Östomsjön (Långt ö i sjön) Skärv Hihaj (långt i) 82 NÅGRA ORD OM GRAMMATIK MED MERA DENNA DIALEKT HAR LIKSOM TYSKAN TRE GENUS MASKULINUM: MAN MÅSTE HA LÄRT SIG FRÅN BARNSBEN, ELLER HA EN VÄLUTVECKLAD SPRÅKKÄNSLA FÖR AFÖRSTÅ VILKA ORD SOM ÄR MASKULINUM DESSA ORD KAN ERSÄTTAS MED HAN. Exempel: Mansnamn, hästn, kniven, bocken, älgen, hunn, vargen, grisn, spisn, magan, halsn, skalln, snön, strömmen, blixtn, dörabäcken ... FEMININUM: DET ÄR LÄTTARE ATT FÖRSTÅ VILKA ORD SOM ÄR FEMININUM DÅ DESSA ORD, FÖRUTOM NAMNEN, SOM REGEL SLUTAR MED VOKALLJUDET A I BESTÄMD FORM SINGULARIS. (ENTAL) DESSA ORD KAN ERSÄTTAS MED HON. Exempel: Kvinnonamn, koa, sleva, sjea, gryta, jeta, kätta, schira, råtta, lampa, åska, hanna, döra, döragåta, brea, gardina, stekpanna, saxa, mjölka ... DIALEKTENS TREDJE GENUS FÅR VI VÄL KALLA NEUTRUM. DIT HÄNFÖR VI DE SUBSTANTIV SOM VARKEN ÄR MASKULINUM ELLER FEMININUM OCH SÅDANA SUBSTANTIV SOM NORMALT BARA FÖREKOMMER I PLURALIS. (FLERTAL) DESSA ORD KAN ERSÄTTAS MED HÄ ELLER DEM. Exempel: Ballongbyxen, brannbera, gärvfolkä, sjiöla, vardasklea, fangforä, hakafönsträ, hällflygä, langnen, pärlannä, skvalplock, stommel, unnaverä … När olika verbformer ges, är det presens, imperfekt och supinum inte temaformerna infinitiv, imperfekt och supinum, eftersom särskild infinitivform är mycket sällsynt i denna dialekt. I denna lista endast eta, fära, schära, stäla, och söva. När verben är lika, eller nästan lika, rikssvenskans, har också vi naturligtvis infinitivform. Jag har försökt att inte ta med ord som tillkommit efter 1950-talet, inte heller ord som ligger väldigt nära rikssvenskan. Undantag: *Ajtomat och packethållarn *Uttalades förr allmänt så i AC län. Då jag inte är säker på att jag minns rätt, vill jag gärna få reda på vilka ord som är fel, så att jag kan plocka bort dem från listan. Föreslå också gärna andra andra ord som borde vara med. 83 Du som orkat ända hit, kanske också orkar läsa några avslutande ord När jag har arbetat med ordlistan har jag inte intervjuat en massa personer. Däremot har jag i minnet lagrat mängder av ord som använts i min närhet, och av mig själv. Under arbetet med ordlistan har dessa ord ”poppat upp” ur minnet. Det är massor av ord jag inte visste att jag kunde. När jag har varit riktigt osäker har jag ringt min mor i Storuman, som är född i Bergnäs 1916, och stor del av sitt liv bott i Pauträsk. Det är svårt att fästa Pauträskmål och de flesta andra dialekter på pränt. Jag har på internet sett avskräckande exempel, med långa förklaringar om hur olika fonetiska tecken ska tolkas, så att jag ledsnat innan jag kommit fram till själva texten. Därför bestämde jag mig för en stavning som är en blandning mellan något som liknar vanlig svensk stavning, och vad som också liknar fonetisk skrift. Jag har dock enbart använt vanliga bokstäver i förhoppning om att det ska vara lättläst och lätt att förstå. Pauträskdialekten, som har utvecklats som ett välfungerande talspråk, har aldrig använts som skriftspråk. Därför finns det mycket att utveckla när det gäller hur orden bör stavas. Jag har inte haft några tydliga principer, utan försökt avgöra detta från fall till fall, och mest gått ”på känn”, d.v.s. vad jag tror kan fungera för att kunna kommunicera uttalet via skriftspråket. Tje – och sje-ljuden har jag försökt stava så ljudenligt som möjligt. Tje-ljudet har jag stavat med tj utom efter t inuti ord där jag använt ch. Exempel: Bätchäs, lyttchen. Sje-ljudet har jag stavat med sj eller sch beroende av vad som för mig känts rätt i det aktuella fallet Som jag nämnde i inledningen har jag inte tagit med ord som ligger väldigt nära rikssvenskan. Nedan ger jag ett exempel på ett verb som jag inte tagit med, för att det ligger för nära rikssvenskan. DIALEKT presens imperfekt SVENSKA supinumform presens imperfekt supinumform Bär, bar,(öppet a) buri Bär, bar, burit Detta exempel bör ge läsaren en uppfattning om ungefär var jag dragit gränsen. Om jag hade tagit med många fler ord skulle det nog ha bivit en trist läsning. (Uppdaterat i Eskilstuna 31 januari 2012) Ove (Bengt-Ove) Bengtsson född 42 E-post: [email protected] 84
© Copyright 2024