1. No category

Kemikalier
10 timmars temacirkel för
en medveten kemikaliekonsumtion
Inspirationsmaterial
De senaste årtiondena har det skett stora
förändringar på marknaden, både när
det gäller mat, varor och tjänster. Som
konsumenter måste vi därför på ett nytt
sätt utvärdera information, ifrågasätta
och ställa nya krav. Vi lever i en tid med
ett ständigt växande materialflöde, och
­behöver därför nya kunskaper och fär­
digheter för en hållbar konsumtion – en
av grundpelarna för en hållbar livsstil.
I din hand håller du ett inspirations­
material vars syfte är att hjälpa dig att bli
mer medveten om de olika kemikalier
som finns omkring dig i vardagen. För­
djupa dig i Marthaförbundets broschyr
Hemmets kemikaliekompott med hjälp
av diskussioner, ref lektioner, studie­
besök, upplevelser och olika praktiska
övningar och vardagsexperiment. Samla
dina vänner, kolleger, föreningsaktiva
eller kretsmedlemmar och diskutera
temat tillsammans! Att lära sig nya
saker är givande, oberoende av om du är
Martha eller inte.
I varje kapitel i boken finns förslag på
vidare läsning och länkar för dig som vill
veta mera. Se lästipsen som en möjlighet,
inte som ett måste.
kemikalier
inspiration
Start
Temacirkeln är en metod för lärande i
grupp. Samtalet är svaret på frågan i en
temacirkel. Delade kunskaper är dubbla
kunskaper – i gott sällskap. Temat är
fritt, det viktiga är att alla är intresse­
rade. Innehåll, tider, mötesplatser m.m.
kan ordnas fritt.
I en temacirkel lär man sig nya saker,
diskuterar och prövar sig fram genom att
ta reda på och experimentera både enskilt
och tillsammans. I gruppen skall det fin­
nas utrymme för att utbyta åsikter och
erfarenheter, att låta sig inspireras och att
få stöd för sina idéer. Viktigt är att lyfta
fram och inse att alla har olika utgångs­
lägen och att målsättningarna för var och
en i gruppen får och bör variera.
Inled er första träff med att läsa sidan 3
i broschyren Hemmets kemikaliekompott
och diskutera era förväntningar inför
temacirkeln. Skriv gärna upp förvänt­
ningarna och idéerna i en gemensam
anteckningsbok eller starta en gemensam
Marthablogg. Ni kan fritt välja innehåll,
så länge det har med vardagslivets kemi­
kalier att göra. Detta material är tänkt
som en idébank, inte som ett obligato­
riskt program. Ni kan träffas och dis­
kutera broschyrens innehåll eller så kan
ni bjuda in föreläsare som hjälper er på
vägen. Efter första träffen kan ni anmäla
gruppen som en studiecirkel till Svenska
studiecentralen.
Vi rekommenderar att ni träffas regel­
bundet, exempelvis med två till fyra veck­
ors mellanrum. Slå gärna fast datum och
plats för träffarna redan under den första
träffen, och diskutera eventuella gemen­
samma aktiviteter eller studiebesök.
Om ni är intresserade av att veta mera
om Martha, att bilda en ny krets eller
komma med förslag på nya temacirklar:
tag kontakt! Kontaktuppgifter finns på
Martha.fi.
Bidrag
Gruppen kan få bidrag för godtagbara,
verifierade kostnader (närmare anvisningar
fås då cirkeln anmäls) från Svenska studiecentralen för arbetet med temacirkeln om
följande kriterier uppfylls:
• Gruppen består av minst 5 personer
• Gruppen är anmäld som en studie­
cirkel till Svenska studiecentralen
senast efter första mötet. Anmäl
studiecirkeln via webbplatsen
www.studiecentralen.fi/kurser/cirklar.
Det går även bra att sända in en
anmälan per post. Kontakta i så fall
Studiecentralens centralkansli,
tfn 09-612 9070.
Att vara cirkelledare
• Gruppen träffas minst 10 x 45
minuter (t.ex. 5 kvällar á 1,5 h)
• En kontaktperson fyller i en
redovisningsblankett och en närvarolista och returnerar dem senast
en månad efter avslutad temacirkel
till Svenska studiecentralen.
Då cirkelanmälan är registrerad hos
­Studiecentralen sänds redovisnings­
blankett, närvarolista samt närmare
anvisningar till kontaktpersonen.
Cirkelledaren fungerar som kontaktperson
till Svenska studiecentralen och ansvarar
för att en korrekt närvarolista lämnas in.
Den som är ledare för en temacirkel är
samtidigt deltagare i cirkeln, en i gruppen.
I en temacirkel finns det ingen lärare, utan
alla söker kunskap och inspiration tillsam­
mans. En cirkelledare behöver inte kunna
eller veta mer än de andra temacirkel­
deltagarna gällande kemikalier.
Vardagsexperiment
Ett inspirerande sätt att pröva tankarna i
praktiken efter varje träff är att bestäm­
ma sig för att genomföra ett vardags­
experiment mellan träffarna! I vardagen
följer vi ofta gamla rutiner och gör saker
som vi alltid gjort dem. Men när vi ser
över hur vi använder våra resurser stänger
vi av autopiloten för en stund och väl­
jer mer medvetet och prövar göra saker
annorlunda: Hur blir det om jag gör så
här? Att experimentera med sina vardags­
vanor är ett sätt att få syn på vad man
verkligen behöver och vill, men också ett
sätt att skapa utrymme för förändring.
Listan ”att göra på egen hand” kan
inspirera till vardagsexperiment, men
man får givetvis själv välja nivå för sitt
åtagande. Man kan i gruppen antingen
komma överens om ett experiment som
alla på var sitt håll genomför, eller så väl­
jer man olika åtaganden.
Följande träff kan man inleda med
en kort utvärdering av hur man upplevt
experimentet och vilka följder det fått.
Sista träffen
Sammanfatta muntligt vad ni kommit
fram till under cirkelns gång och ut­
värdera eventuella experiment och studiebesök. Gå igenom förväntningarna från
första träffen och jämför era erfarenheter. Har du förändrat din syn på kemi­
kalierna i vardagen? Har du blivit en mer
medveten kemikaliekonsument?
Närvarolistan med namn och datum
skickas in till Svenska studiecentralen se­
nast en månad efter att cirkeln avslutats.
Vi på Marthaförbundet är också
nyfikna på era erfarenheter av temacir­
keln och tar gärna del av era aha-upplevelser och förslag till förbättring! Ni
kan utvärdera temacirkeln utgående
från vad ni tyckte var speciellt positivt,
vad som kunde ha varit annorlunda
och vad ni tyckte var speciellt intres­
sant. Skicka utvärderingen till Martha­
förbundet eller via epost till ekologi@
martha.fi.
5
Ren mat
Vad vi äter har en direkt koppling till
både hälsan, miljön och privatekonomin.
Att tänka på vad maten vi äter egentli­
gen innehåller blir allt vanligare idag och
många är oroliga över de tillsatser maten
innehåller. Oftast beror matens skadliga
effekter mer på dåliga matvanor, tillred­
ningsmetod och förvaring än på enskilda
tillsatsämnen. Väljer man goda råvaror
och tillreder maten själv slipper man
­bekymra sig. Eller?
mat
Att göra på egen hand
• Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s. 4–8 om ren mat.
• Läs igenom listan om förpackningar och kärl på s. 8 i broschyren Hemmets
kemikaliekompott. Vilken av punkterna skulle du kunna börja tillämpa i din vardag?
Berätta för de andra hur du gått tillväga! • Bekanta dig med Livsmedelssäkerhetsverket Eviras information om livsmedel http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/.
Välj ett tema under rubrikerna Nyheter, Återkallelser och Aktuellt som du inte kände
till och berätta gärna för de andra. • Ta reda på vad det står om rekommenderat
intag av fisk på www.evira.fi
Att diskutera
Att göra tillsammans
Vad är tillsatsämnen egentligen
och varför används de?
Vilken är skillnaden mellan tillsatsämnen och så kallade främmande
ämnen i mat?
Varför är det skäl att undvika mat
som innehåller bekämpningsmedel?
Varför är bekämpningsmedel vanligare
i importerade livsmedel jämfört
med inhemska?
Hur kan man undvika
bekämpningsmedel?
Vilka teman på Eviras webbplats
intresserade flest personer
i gruppen? Varför?
Lista de tillsatsämnen ni känner till.
Ta reda på varför dessa kemikalier
används och vilka deras uppgifter är.
Välj en produkt var ur följande lista.
Ta reda på vad den innehåller
(exempelvis till nästa träff) och
föreslå ett alternativ eller en
motsvarighet till produkten i fråga.
•Maizena redningspulver, mat lagningsgrädde, blåbärsyoghurt,
buljongtärning, margarin, citron peppar, vanillinsocker
Beställ Marthaförbundets matkulturbroschyrer (Martha.fi/broschyrer) eller
låna boken Mat Rätt (se listan nedan)
eller Carolas ekokök. Mat som smakar
på riktigt av Carola Magnusson och
välj var sitt recept. Experimentera
hemma och ordna ett knytkalas vid
nästa träff.
Mera att läsa: Mats-Eric Nilsson: Den hemlige kocken (2008) eller Äkta vara (2008)
• Michael Pollan: Till matens försvar (2008) • Nina Colliander-Nyman och Maria Riska: Mat
Rätt – om barn, mat & hälsa (2009) • Malin Olofsson och Daniel Öhman: Matens pris. Boken
som matindustrin inte vill att du ska läsa (2011) • Maria Österåker: Lev mer på mindre (2012)
• Finlands svenska Marthaförbund: broschyren Rena råvaror (2011)
7
Fixa, pyssla & dona
Vilka slags kemikalier är det vi använder
egentligen? Vi tänker inte alltid på att
de medel och vätskor som finns i köket,
garaget och badrummet är farliga om de
används eller förvaras på fel sätt. Nu är det
dags att granska innehållsförteckningarna
och varningssymbolerna och komma på
smartha alternativ till de skadliga ämnena.
Att göra på egen hand
• Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s. 10–17 om att fixa,
pyssla och dona. • Läs igenom listan om anvisningarna på s. 13 i broschyren
Hemmets kemikaliekompott. Vad kan du ta i beaktande som du inte gjort hittills?
• Gör en lista över de kemikalier du hittar hemma i ditt garage och fundera över
förslag på miljö- och hälsovänligare alternativ. • Fundera över vilka kemikalier
du kommer i kontakt med via din hobby eller familjens fritidsintressen.
Att diskutera
Läs igenom ett säkerhetsdatablad/
skyddsinformationsblad för en
kemikalie, till exempel:
•Aceton: www.swedhandling.com/
pdf/Aceton.pdf
•Terpentin: www.tikkurila.se/
files/3762/0061054.pdf
Välj en produkt var ur följande lista.
Ta reda på vad den innehåller
(till exempel till nästa träff) och
föreslå ett alternativ eller en
motsvarighet till produkten i fråga.
•Maskindiskmedel, propplösare för
avloppet, lösningsmedel, målarfärg,
bensin, kylarvätska, myggmedel.
För att få produkter av naturliga material såsom trä och läder att bli hållbara
behövs en hel del kemikalier. Därför
klassas exempelvis tryckimpregnerat
trä (som används bland annat i sandlådor, klätterställningar och terrasser)
som farligt avfall. Ta reda på olika
sätt att behandla olika träslag.
Behövs verkligen alla dessa
kemikalier i dag?
Hur kan man undvika
kemikalier i hemmet?
Vad borde man tänka på vid renovering, målning och tapetsering hemmet?
Hur kan vi skydda oss själva,
våra barn och vår miljö från
skadliga ämnen?
Var kan man få reda på mer
information om de kemikalier
vi står i beråd att köpa?
Vilka fritidsintressen har vi idag där
kemikaliebelastningen är betydlig?
Att göra tillsammans
pyssla
Gör en lista över de kemikalier ni hittar
hemma och ge förslag på miljö- och
hälsovänligare alternativ.
Mera att läsa: Rick Smith och Bruce Louries bok Förgiftad: om kemikalierna i vardagen och
det dolda hotet mot vår hälsa (2010) • Monica Kauppi: Impotensmadrassen (2009) • Anja
Nystén: Kemikaalikimara (2008) • www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Farosymbolerkanske-den-enda-varning-du-far/ • www.tukes.fi/sv/For-konsumenter/
9
Fint hemma
Alla vill väl ha ett rent hem och gärna ett
som doftar gott också. Men behöver vi
egentligen de färggranna, dyra städmed­
Att göra på egen hand
len som finns att köpa i butiken? Det finns
enkla alternativ som är hud- och miljö­
vänligare, billigare och ändå effektiva.
• Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s. 18–22 om städning.
• Se över din städskrubb. Vilka medel hittar du och vad innehåller de? • Hur ofta
städar du och vilka medel använder du? • Bekanta dig med maskindiskmedlets
säkerhetsföreskrifter. • Rengör din tvätt- och diskmaskin med citronsyra (fås på
apoteket) eller ättika. Lägg 50–100 g citronsyra eller 2–3 dl ättika i tvättmedelsfacket och kör en tom maskin på 60–90 grader.
Att diskutera
hemma
man placerat sig där man står –
antingen för den som står närmast,
eller för hela gruppen.
Varför finns det så många olika
rengöringsmedel på marknaden?
Vad innebär det att en produkt är
miljömärkt (t.ex. Svanen)?
Vilka medel behöver vi egentligen
för att få ett rent hem?
Hur rengjorde man sitt hem förr?
Kan man spara tid genom
att städa oftare?
Diskutera skillnaden mellan
mekanisk städning (skrubba och ta i)
och kemisk städning.
Hur kan man inspirera hela familjen
till att städa tillsammans?
För mig är det viktigt att...
•ha en städdag per vecka.
•städningen inte tar för lång tid.
•sätta saker på sina
rätta platser varje dag.
•storstäda 1–2 gånger per år.
•mitt hem är kliniskt rent.
•hela familjen hjälps åt med städningen.
•det doftar gott i mitt hem
då det är nystädat.
Ordna storstädningsdagar hemma hos
varandra då ni hjälps åt med sådant
som värdinnan tycker är mindre kul, till
exempel fönstertvätt, dammtorkning,
skåpstädning eller dylikt.
Ta era mattor till ett mattvättningsställe
på land och ha en mattvättningsdag
tillsammans. Glöm inte picknick-korgen!
Tipsa varandra om fläckborttagningsmetoder. Behövs flera råd går det
bra att kontakta Marthaförbundets
hushållsrådgivare, [email protected].
Välj en produkt var ur följande lista.
Ta reda på (till exempel till nästa träff)
hur de kan användas i städningen.
•Matsoda, ättika, tallsåpa,
olivtvål, citron, salt.
Att göra tillsammans
Gör upp en linje av sex papper med
siffrorna 1–6 skrivna på (en siffra per
papper). Vid linjens början skriver
ni ”stämmer bra” och vid linjens slut
”stämmer inte alls”. Läs upp ett av
påståendena nedan högt. Därefter
placerar var och en i gruppen in sig
själv på linjen genom att ställa sig vid
den siffra som bäst motsvarar den egna
åsikten, med det avstånd man önskar till
de två ytterligheterna (viktigt/oviktigt).
När alla markerat sin ståndpunkt, får
man i tur och ordning beskriva varför
Mera att läsa: Finlands svenska Marthaförbund: Smartha tips • Rick Smith och Bruce
Lourie: Förgiftad: om kemikalierna i vardagen och det dolda hotet mot vår hälsa (2010)
• Karen Kingston: Rensa i röran (2010) • Paul Andreas: Den fantastiska bikarbonaten (2005)
• www.ymparistomerkki.fi/svenska • Morotsliv.blogspot.com
11
Prylarna omkring oss
Praktiska prylar och föremål som pryder
vårt hem kan vara behandlade med en hel
del kemikalier som inte hittas på någon
innehållsförteckning. Granska hemmil­
jön tillsammans och fundera på varifrån
råvarorna till olika material egentligen
kommer. Hur behandlas materialen för
att de ska hålla – eller inte hålla?
prylarna
Att göra på egen hand
Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s. 23–25 om prylarna
omkring oss. • Ta reda på hur dina möbler (både inom- och utomhus) är behandlade.
• Vilka plaster finns i ditt hem? • Ta reda på hur ytbehandlingen av kläder och skor, som
t.ex. Goretex, går till. • Bekanta dig med bruksanvisningen till en ny elektronisk apparat.
Att diskutera
Att göra tillsammans
Vad brukar du tänka på när du
köper textilier, exempelvis kläder?
För- och nackdelar med naturliga
kontra syntetiska fibrer.
Olika smuts- och vattenavstötande
ytbehandlingar av textilier och skor försvinner med tiden. Vart tar de vägen?
Varför är det viktigt att undvika
att plaster blir varma?
Vad borde man tänka på när man
köper leksaker? Var hittar man miljöoch hälsovänligare alternativ?
När man köper nya elektronikprylar
rekommenderas det att man vädrar
dem innan man börjar använda dem.
Hur vanligt är det att vi konsumenter
tar oss tid att göra detta? Vad blir
konsekvenserna om man låter bli
att vädra dem?
Vilka prylar är egentligen nödvändiga och vilka är lyx? Fundera
på om de fyller ett behov eller
tillfredsställer ett begär.
Välj en pryl var ur följande lista.
Ta reda på (till exempel till nästa träff)
olika alternativ eller vad man bör
tänka på för att undvika att utsättas
för onödiga kemikalier.
•Telefon, tv, dator, leksaker,
handdukar, möbler, teflonpannor,
kläder, skor.
Bekanta er med olika plaster (läskflaska, plastpåse, plastmugg, etc.)
och dess märken. Skriv ut guiden på
förhand: www.naturskyddsforeningen.
se/gron-guide/kopa/plast/
Nyårslyckor av tenn innehåller
bly, som klassas som farligt avfall.
Fundera på andra roliga sätt att
fira och spå det nya året.
Besök ett lopptorg och fynda.
Mera att läsa: Rick Smith och Bruce Lourie: Förgiftad: om kemikalierna i vardagen och det
dolda hotet mot vår hälsa (2010) • Monica Kauppi: Impotensmadrassen (2009) • Anja Nystén:
Kemikaalikimara (2008) • Birgitta Johansson: Giftfri miljö – utopi eller verklig chans? (2006)
• Anna Froster, Magnus Hedenmark, Roger Olsson: Den flamsäkra katten – om kemisamhället,
hälsan och miljön (2011) • www.ymparistomerkki.fi/kuluttajille/kemikaaliopas/
13
Kosmetika och
personlig hygien
Vem vill inte vara snygg och ren? Upp­
sjön av olika produkter för hygien och
skönhet växer ständigt och innehållsför­
teckningarna är inte lätta att begripa sig
på. Marknaden för ständigt in nya kemi­
kalier i produkterna, medan forskningen
inte alltid hänger med vad ­beträffar de
långsiktiga konsekvenserna på hälsa och
miljö. Därför är det viktigt att bli med­
veten om hur vi kan göra för att undvika
hormonstörande, cancer- och allergi­
framkallande ämnen. För det finns enkla
och billiga alternativ som håller oss rena,
fräscha och friska.
kosmetika
Att göra på egen hand
• Läs Marthaförbundets broschyr Hemmets kemikaliekompott, s. 26–30 om
kosmetika och personlig hygien. • Inventera ditt badrumsskåp. Vilka produkter
använder du dagligen, ibland och mera sällan? Vad innehåller de produkter du
använder oftast? • Ta reda på vad nanopartiklar är för något.
Att diskutera
Vilka kemikalier sätter vi
på vår hud varje dag?
Vilka kemikalier utsätts
våra barns hud för?
För- och nackdelar gällande
solkrämernas fysikaliska och kemiska
skydd. Finns det andra sätt att
skydda sig mot solen?
Varför är det skäl att undvika starkt
parfymerade produkter?
Hur lär vi våra tonåringar att bli
mer medvetna konsumenter?
Varför och hur ska vi lära oss
att gilla vår egen hårfärg?
Vilken är skillnaden mellan deodorant
och antiperspirant? Finns det miljöoch hälsovänligare alternativ?
Var får man tag i naturkosmetik?
Att göra tillsammans
Boka in en dag då ni gör egna
spaprodukter såsom badsalt,
ansiktsmasker, hudoljor och hårinpackningar. Sök recept från
www.shenet.se.
Gör ett studiebesök till en ekofrisör.
Testa olika solkrämer som
finns på marknaden.
Tillverka er egen Marthasalva.
Mera att läsa: Katarina Johansson: Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg
(2011) • Noora Schingler: Lingon och läppstift (2011) • Lisen Sundgren: Lisens örtspa (2008)
• Rita Stiens: Skönhet – till vilket pris? (2007) • www.naturskyddsforeningen.se
Marthasalva
Här är det enklaste möjliga receptet för
en riktigt fet och hållbar salva som är
mångsidig och möjlig att variera i det
oändliga. Använd den till nästan allt
som är torrt eller fnasigt: händer, fötter,
sprickor, barnrumpor, svårläkta sår, torr
hårbotten och som skydd mot kyla på
vintern. Också träbänkarna i köket och
läderstövlarna kan få sig en omgång med
salvan!
Av receptet nedan får du en dryg deciliter salva.
salva
25 g bivax
10 g lanolin (ullfett) kan uteslutas
1 dl vegetabilisk olja (t.ex. rypsolja)
6–10 droppar eterisk olja kan uteslutas
Lägg bivaxet (och ullfettet) i ett
värmetåligt kärl, exempelvis ett större
decilitermått av rostfritt stål eller en
mindre kastrull. Koka upp vatten till
vattenbad. Ställ kärlet med bivaxet i
vattenbadet. När vaxet smält tillsätts
den vegetabiliska oljan. Först ser det
konstigt ut när oljan blandar sig med
det varma bivaxet, eftersom vaxet
stelnar av den kalla oljan, men det
smälter strax. Rör om försiktigt med
en pinne av trä eller glas.
Lyft kärlet ur vattenbadet och fortsätt röra
tills salvan börjar tjockna (vilket den gör
då den svalnat till cirka 50 grader). Tillsätt eventuellt eterisk olja, som gärna får
vara av någon ört, exempelvis rosmarin
eller lavendel.
Pytsa ut salvan i rena glasburkar med
lock. Vänta med att sätta på locket tills
salvan svalnat helt. Sätt på en fin etikett.
Salvan är uppmjukande, skyddande och
näringsrik.
Variationsmöjligheter
• Salva som håller mygg och knott på avstånd får du genom att tillsätta en
droppe (cirka 1/4 tsk) tjära eller beckolja i salvan medan den ännu är varm.
• Hudläkande salva för skavsår eller solbränd hud får du om du först gör en örtolja
av torkade ringblomsblad. Värm den vegetabiliska oljan tillsammans med 1 dl
torkade ringblomsblad i vattenbad cirka 1,5 timme. Sila ordentligt genom silduk
innan du tillsätter oljan i det smälta bivaxet. • Värmande salva för kalla fötter eller
ömma muskler får du om du tillsätter 8 g cayennepeppar, 3 g senapspulver, 3 g
malen ingefära och 2 g malen svartpeppar i grundreceptet.
16
17
Marthainspiration
Marthaförbundet utkom år 2009 med en
programförklaring kring en hållbar livs­
stil genom medvetna val. Globaliseringen
innebär många förändringar – både positi­
va och negativa. Överkonsumtion, klimatförändringar, avfallsberg, en orättvis för­
delning av tillgångarna i världen och den
ekonomiska krisen som nu drabbar stora
delar av världen är alla faktorer som väcker
oro för vart samhället är på väg. Den livs­
stil vi har i dag är inte hållbar i ett längre
perspektiv. Att ta ansvar för framtiden och
för de val vi gör låter kanske jobbigt och
tråkigt då vi samtidigt vill leva och njuta av
ett så gott liv som möjligt. Kan vi kombinera ett liv med ansvarstänkande för fram­
tiden med att njuta och unna oss det goda
i livet? Marthas specialstyrka – inspira­
törer för en hållbar livsstil (i broschyren
kallade Marthainspiratörer) inledde sin
verksamhet under hösten 2010 som ett
interregionalt projekt mellan Österbot­
ten och Östra Nyland. De 30 utbildade
Marthainspiratörerna föreläser och inspi­
rerar kring en hållbar livsstil. Temacirkeln
är ett av deras material.
M
IL J
Ö M Ä RK
T
441 763
Trycksak
Utgivare Finlands svenska Marthaförbund & Marthas
specialstyrka – inspiratörer för en hållbar livsstil med understöd av:
Finlands svenska Marthaförbund rf
Bölegatan 2, 00240 Helsingfors | Tfn 010 279 7250 | [email protected]
Marthaförbundets rådgivning
[email protected] | Tfn 010 279 7279 (tisdag till torsdag kl. 13–15)
[email protected] | Tfn 044 735 4975
[email protected] | Tfn 043 820 0073
FOTO Karin Lindroos | GRAFISK FORMGIVNING Adverbi
TRYCK Kirjapaino Uusimaa 2012 | UPPLAGA 2 000