Därför längtar stjärnan till julkonserten i Kalix
LOKALIX PRIS 30 KRONOR | EN LOKALTIDNING AV JOURNALISTSTUDENTERNA VID KALIX FOLKHÖGSKOLA FREDAG 19 DECEMBER 2014 ”Det är olagligt” – Oppositionen till attack efter debatten i kommunfullmäktige Sidan 4-5 Högre krav när medborgare lämnar förslag Det populära medborgarförslaget kommer efter årsskiftet att försvinna. Istället kommer en helt ny modell. Sidan 6 Sandra räddar julen för barnen För några veckor sedan startade Sandra Eriksson julklappshjälpen i Kalix. Hjälpen går ut på att hjälpa familjer med sämre ekonomi med julklappar till sina barn. Sista sidan Det är långt ifrån första gången Janne Schaffer besöker Kalix. Och troligtvis inte den sista. FOTO: Nellie Andersson Därför längtar stjärnan till julkonserten i Kalix Sidan 15 Kartläggning: Utsålt när skid-SM kommer till Kalix Stor julspecial! Gör dina egna julstjärnor Julrecept från hela världen Sidan 20-21 2 Ledare Vi 4 Vad anser du om det planerade kärnkraftbygget i Pyhäjoki? Gunvor Lundbäck, 87, Kalix – Det är mycket illa. Det är för farligt. Jag tänker på framtida generationer, mina barnbarn och deras barn. Fredag 19 december 2014 ”Utan en oberoende nyhetsrapportering skulle världsbilden inskränka sig till myter, vandringshistorier och kattvideor” Grattis! Du håller en bit lokal presshistoria i din hand. Det är den tiden på året igen när Lokalix publiceras. En rejäl bunt tidningar, producerade av journalisteleverna, har sålts till kalixborna varje år ända sedan 70-talet. Journalistlinjen på Kalix folkhögskola är igång igen med nya ettor efter ett års omarbetning av utbildningen med ny inriktning, ny teknik och mer energi. Ny teknologi gör nyhetsrapportering lättare än någonsin. Vi kan hålla oss uppdaterade om presidentvalet i Brasilien lika väl som brasilianarna. Vi får omedelbara bilder från såväl protesterna i Ferguson som från ubåtsjakter i Stockholms skärgård. Hemmavid får vi direkt samma information som åskådarna på alla stora fotbollsmatcher på varje kontinent. Nyhetsjakten är lättare än någonsin. Men journalistbranschen är tuffare än någonsin. Med all den lättillgängliga informationen via sociala medier, internet och bloggar så försvinner ofta förståelsen för arbetet som ligger bakom journalisternas nyheter. ”Varför ska jag betala för en tidning, det där dyker nog upp på Facebook” går ofta tankegången. Ett helt samhälle verkar ha glömt vikten av källkritik. Nyheter ska komma från journalister som med källkritiska metoder kan avgöra vad som är sant eller åtminstone sannolikt. Journalister har som yrke att faktiskt ta sig till platsen där nyheten händer. Journalister pratar med människor som var med när det hände och rapporterar sakligt om det som är relevant och intressant. Journalister är en oumbärlig stöttepelare för demokratin och för vår syn på världen. Att tro att människor ideellt på sin fritid kan tillhandahålla samma nyhetsrapportering som heltidsanställda och välutbildade reportrar är en underlig och skrämmande tankegång. En bloggare som hör rykten från andra bloggare och sedan berättar om det är inte tillförlitlig information. Utan en oberoende och kunnig nyhetsrapportering skulle det tillgängliga informationsflödet vara oerhört handikappat. Världsbilden skulle i värsta fall inskränka sig till myter, vandringshistorier och kattvideor. Inte ens i närområdet skulle man kunna hänga med i vad som händer. Hur Hej alla gamla och nya Lokalixläsare! – Det är inte bra. Jag tycker det är alldeles för nära Sverige. Jag förstår inte att folk inte reagerat hårdare på det här. Papperstidningen Lokalix har kommit ut ända sedan början av 70-talet. Då som nu har journaliststudenter vid Kalix folkhögskola sökt med ljus och lykta efter intressanta och relevanta nyheter runt om i kommunen. För det är precis vad Lokalix handlar om – att ha Kalix i centrum. – Det är för nära. Om det skulle ske en olycka så drabbas vi i Norrbotten. Jag minns Tjernobyl så jag är inte positiv. I årets nummer kan du bland annat läsa om den pågående krisen i kommunfullmäktige och ett helt uppslag om stundande Skid-SM i Kalix. Så sätt dig ned i din favoritfotölj med ett glas glögg och njut av kvalitativ lokaljournalistik! En nyhet för i år är vår nyhetssajt Lokalix.se. Där publicerar vi nyheter i text, ljud och rörlig bild, till skillnad från pappersutgåvan. Den du nu håller i din handen. – Miljömässigt är jag emot men ur energisynpunkt finns det inget som kan tävla med kärnkraft. Man måste vara realistisk. LOKALIX Pontus Johansson, nyhetschef Kurt Andersson, 54, Kalix finansierar till exempel kommunen SM i vår? Hur kan man innan valet lova besparingar för kommunen genom att dra in en kommunalrådspost för att sedan föreslå tre vice ordförandeposter? Skulle du veta det utan lokalmedier som Lokalix? Skulle du bry dig? Vi på journalistlinjen jobbar för att du ska vara informerad och uppdaterad och vi jobbar för yttrandefrihet och pressfrihet. Genom vår nyhetssajt lokalix.se som är igång hela året och genom pappers-Lokalix. Och här står du nu. Med tidningen i hand. Tack så mycket. Och grattis! Ledarredaktionen [email protected] Från oss alla - till er alla Jul, jul, älskade tv-jul! Här är Lokalix-redaktionens bästa underhållningstips. Eeva Leena Väätäjä, 60+, Kalix Birgit Söderberg, hemligt, Kalix LOKALIX Ansvarig utgivare Lotta Löthberg Nyhetschef Pontus Johansson Redigeringschef Alex Olofsson SVT:s fantastiska ”Öppet arkiv” visar klassiker som Hylands hörna och Rederiet precis när du vill. Klicka in på www.oppetarkiv.se och njut hela julledigheten! SVT visar under mellandagarna en dokumentär i tre delar om Sveriges älskade författare Astrid Lindgren. Del 1 sänds 25 december, 20.00 Skräcksugen? Stilla natt, blodiga natt, eller Black Christmas, är en klassiker i julmiljö från 1974 regisserad av Bob Clare. Nackhårsresning garanteras. Finns på DVD. På annandag jul visar SVT Sången från Vindelfjällen. En film om artisten Roger Pontares kärlek till det lappländska landskapet och den samiska kulturen. Sänds på SVT 2 kl. 22.00. Reportrar/redigerare Anne Marit Pentha Päiviö Markus Fredriksson Viktor Lundmark Pontus Johansson Mohammed Salem Alex Olofsson Alexandra Neudatjina John Strömshed Nyheter 3 Fredag 19 december 2014 ”Dumpa en stor sandhög i varje by” Det har varit fler plusgrader än minusgrader i vinter. Det har orsakat halka som i sin tur legat bakom många bilolyckor. Granåbon Mari Helen Rönnqvist tycker att sandningen borde bli bättre och har förslag på hur. - Med dem har vi en upphandling med respektive företag. Anbuden lämnas som ett prispaket som också omfattar snöröjning, säger Nilsson. Enligt honom är det därför svårt att säga en specifik kostnad för hur mycket kommunen lägger på just sandning. Det regniga vädret har orsakat halkigare och farligare vägar både inne i centrala Kalix, i byarna och på E4:an. Mari Helen Rönnqvist, undersköterska från Granån, är en av de som inte tycker att sandningen i Kalix fungerar nog bra. - Jag tycker att kommunen gott och väl kunde sanda både vägar och trottoarer bättre. Är det meningen att det ska vara skolplikt, ska väl eleverna kunna komma säkert och levande till och från skolan, säger hon och berättar om hur orolig hon är för sina tre barn som går skola i Sangis respektive Furuhedskolan. Mari Helen Rönnqvist har funderat på hur man kan göra vägarna säkrare. Hon föreslår att kommunen dumpar en stor hög sand i varje by och ger pengar för drivmedel till en person som är villig att sköta sandningen med traktor. På det sättet kan den akuta halkan bekämpas mer effektivt och därmed kan man undvika olyckor, menar hon. - Att sanda borde totalt sett vara en ren besparing av skattepengarna, om man tänker på vad ett enda benbrott kostar i reda pengar. För att inte tala om lidandet, säger Mari Helen Rönnqvist. Måndagen den åttonde december fick Mari Helen Rönnqvist köra fem ungdomar, bland annat sin 16-åriga son, in till Kalix efter att skolbussens bakdel halkat ner i diket på grund av den glashala vägen. Per Nilsson, chef för Kalix kommuns tekniska försörjning, säger att de jobbar flitigt med att sanda vägarna. - Vi har en funktionsupphandling som säger att det ska sandas efter behov. En svår vinter, halkmässigt, som denna, blir det oftare, säger Nilsson. Sandningen i centrala Kalix, sköter företaget NCC Roads. Utanför tätorten sköts den av flera olika entreprenörer. Men vem är det som bestämmer när vägarna och trottoarerna behöver sandas? Jo, det gör vädret! Allt beror på hur halt det är på gatorna. - Sandning ska ske när halka uppstått. Det gäller olika villkor. Gångvägar ska exempelvis sandas mer frekvent än bilvägar. Om man inte är nöjd med sandningen kan man ringa entreprenören. Nummer finns till respektive företag på kommunens hemsida, säger Per Nilsson. Mohammed Salem mohammed.salem.kalix@folkhögskola.se LÄSARBILD. Mari Helen Rönnqvist fotade den här olycksdrabbade bussen genom vindrutan på sin egen bil. Musik special: Jag är inte beredd att dö än, är en film där man får möta artisten Laleh på ett nytt sätt. Sänds 3 januari klockan 19.45 i SVT 2. Ladda ned underbara ljudböcker gratis från Sveriges Radio Play-appen. Just nu ligger tre fantastiska romaner ute: Hägring 38 av Kjell Westö, Stopptid av Juli Zeh och Nätternas gräs av Nobelpristagaren Patrick Modiano. Breaking Bad är en rikigt bra serie skapad av Vince Gilligan. Serien handlar om kemiläraren Walter White som efter sitt cancerbesked bestämmer sig för att slå sig in på den brottsliga banan. Finns på Netflix. Christoffer Aro Miro Frakić Nellie Andersson Marcus Nigéus Emma Terling Kontakt 0923-66610 LOKALIX [email protected] OLYCKOR. När olyckan är framme är det bilägarens ansvar att transportera bort bilen snarast möjligt. Förundrar du dig över att bilar kan ligga i diket vecka efter vecka? I vinter har man kunnat se exempel på det runt om i Kalix. Är det verkligen tillåtet att lämna sin dikeskörda bil hur länge som helst? Det är vanligt, speciellt på vintern, att bilförare tappar kontrollen över sina fordon och hamnar i diket på grund av halka och för hög fart. Men vad säger lagen om bilar som legat länge i diket? - Normalt om en bil far i diket ska bilägaren själv se till att snabbt få den bärgad. Om fordonet ändå lämnas kan kommunen flytta det, förutsatt att det är en kommunal väg, säger Per Nilsson, chef för Kalix kommuns tekniska försörjning.Om det är en statlig väg är det Trafikverket som ansvarar för att bilen forslas bort. Förklaringen till att man kan se bilar ligga i diket flera veckor i rad är att bilägaren inte tagit ansvar för bärgning plus att myndigheten innan bortförandet måste göra en hel del pappersarbete. Enligt svensk lag får man nämligen inte flytta andras egendom utan tillstånd. - Om bilen anses utgöra en trafikfara kan polisen sköta borttransporten, säger Per Nilsson. För att allmänheten ska se att en dikeskörd bil varit föremål för polisanmälan brukar polisen surra så kallad avspärrningstejp runt fordonet. Mohammed Salem [email protected] …och än slank hen ner i diket! FOTO: Mohammed Salem FAKTA | Antal trafikdöda minskar • Under november omkom 18 personer på svenska vägar. • Nio av dem hade färdats i personbil. • Bland de omkomna var häften kvinnor och hälften män. • Det är tio färre omkomna än under samma månad i fjol. Källa: Transportstyrelsen 4 Nyheter Fredag 19 december 2014 LOKALIX LOKALIX Nyheter 5 Fredag 19 december 2014 ”Vi tror vi lever i en trygg värld” Är du redo om en samhällskris skulle inträffa? Nederkalix lottakår håller i slutet av januari en krisberedskapsutbildning som förbereder gammal som ung på hur man ska agera ifall katastrofen skulle vara framme. Nederkalix lottakår har bland annat fått i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att ge information till allmänheten om hur man ska agera i olika krissituationer. Johanna Öman är kårchef för Nederkalix lottakår och ser många fördelar med kursen. – Bland annat har vi som mål att det ska bli mindre belastning på larmnumret 112. Under krisberedskapsutbildningen, som också kallas ”Sköt dig själv”, får man förbereda sig inför bland annat strömavbrott och översvämningar, och man får också utbildning i hjärt- och lungräddning. Kommunen kommer också att vara med och ge information om samhällets krisberedskap. – Vi vill öka kunskapen men också medvetenheten. Att människor ska veta hur man ska agera i en krissituation och kunna hjälpa andra, säger Johanna Öman. Många Kalixbor funderar över Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag på ett kommunalråd och tre vice ordföranden. Oppositionens kritik är hård. Men för närvarande verkar det inte som om (S) lyssnar på det örat. FOTO: Christoffer Aro Oppositionen: ”Det här är olagligt” På senaste kommunfullmäktige presenterade de rödgröna ett nytt förslag på ledning av kommunstyrelsen. Men det nya förslaget kan vara ett brott mot kommunallagen anser oppositionen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fick majoritet i kommunfullmäktige i Kalix efter årets kommunalval. De meddelade tidigt att organisationen med två kommunalråd skulle ersättas med ett för att minska kostnaderna. I förslaget som de rödgröna presenterade på det senaste fullmäktigemötet yrkade man på ett kommunalråd och tre vice ordföranden. Motiveringen var att det skulle bli en mer slagkraftig organisa- att tre partier ska kunna samarbeta med tion. Kommunalrådet Ellinor Söderlund varandra, säger Carl Otto Gählman till (S) skulle ha ett arvode på 46 480 kronor Lokalix. i månaden, förste vice ordförande TomModeraternas gruppledare Linda my Nilsson (S) 23 240 kronor i månFrohm är också kritisk till förslaget. aden, och andre vice ordförande Sven – Det är inte rimligt, det finns inte nog Nordlund (Mp) och tredje med arbetsuppgifter för vice ordförande Katarina ”Det här är Burman (V) 9 296 kronor olagligt och vi tre vice ordförande och vardera i månaden. det blir dyrare också. Om det hade funnits en Carl Otto Gählman från tänker anmäla Framtid i Kalix krävde det till förvaltplan och tydliga arbetsåterremiss av förslaget, viluppgifter hade vi kunket resten av oppositionen ningsrätten.” nat gå med på det, men röstade för. Det innebär att inte som förslaget ser ut nu. ärendet kommer att behandlas igen på I kommunallagens 6:e kapitel, paranästa fullmäktigemöte. graf 15, står det angående ordförande – Det här är olagligt och vi tänker an- och vice ordförande i kommunstyrelsen: mäla det till förvaltningsrätten. Det är ”Fullmäktige ska bland nämndens ledessutom både moraliskt och politiskt damöter välja en ordförande och en eller fel att kalixborna ska behöva betala för två vice ordförande. Dessa utgör tillsam- mans nämndens presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.” I Göteborgs kommunfullmäktige presenterades nyligen ett likadant förslag med en ordförande och tre vice. Eftersom det strider mot kommunallagen har det förslaget nu anmälts till förvaltningsrätten. Det kan bli aktuellt med en anmälan även i Kalix. – Vi vill inte bråka för bråkandets skull. Det här är en principfråga. Om det är olagligt anmäler vi till förvaltningsrätten. Vi kommer invänta ett beslut om anmälan i Göteborg, säger Moderaternas Linda Frohm. Kalix Socialdemokratiska kommunalråd Ellinor Söderlund säger till Lokalix att man nu kommer att se över förslaget efter oppositionens protester. – Vi hade också anmält det här, ifall det var oppositionen som lagt fram förslaget. Att förbereda sig inför olika scenarion gör att man får kunskaper som man kan ha nytta av senare i livet. – Som människa känner man sig tryggare efter att man fått vetskap om hur man ska agera i olika situationer. Man kan inte alltid förlita sig på samhället. Ibland måste man klara sig själv, säger Johanna Öman. – Särskilt viktigt är det i tider som dessa. – Allt fler förlitar sig på teknologin. Det kan vara problematiskt exempelvis vid en översvämning. Vi tror att vi lever i en trygg värld, men det kan hända vad som helst, säger Johanna Öman. Utbildningen hålls 31 januari. Pontus Johansson [email protected] När Lokalix är I kontakt med Ellinor Söderlund den 17 december meddelar hon att ett nytt fullmäktige ska hållas den 29 december. Men det kommer inte att handla om vare sig arvoden eller konstellationen med ett kommunalråd och tre vice ordföranden. – Vi har tittat på andra kommuner som har tre vice ordförande och anser därför inte att vårt förslag innebär några problem. Viktor Lundmark Viktor.lundmark.kalix@ folkbildning.net FAKTA | Så föreslås arvodena bli Ellinor Söderlund (S), kommunalråd: 46 480 kronor i månaden Tommy Nilsson (S), förste vice ordförande: 23 240 kronor i månaden Sven Nordlund (Mp), andre vice ordförande: 9 296 kronor Katarina Burman (V), tredje vice ordförande: 9 296 kronor Kommunalrådet vill ha vice ordföranden. FOTO: Anne Marit Pentha Päiviö Frohm (M) och Gählman (FiK) protesterar mot förslaget. FOTO: Christoffer Aro REDO. Nödproviant. FOTO: Nederkalix lottakår 6 Nyheter Fredag 19 december 2014 LOKALIX LOKALIX Nyheter 7 Fredag 19 december 2014 Årets Morjärvare Viltskytten Rickard Johansson har blivit utnämnd till årets Morjärvare. En prisceremoni har hållits i samband med årets julbord i Framtidshuset. Johansson tog i september silver i 50 meter viltmål på skytte-VM i Spanien. – Det är många i byn som ger mig stöd. De håller koll på hur det går. Ett sånt här pris betyder nog mer än vad folk tror, säger han. Årets upplaga av tävlingen är den andra i ordningen. Den grundades 2013 av tidningen Morajärvar’n. Förra året delades titeln mellan Bernt Selberg och Stina Lönnqvist. Marcus Nigéus ”Jevligt” i januari ”En lite jevla revy”. Så kallas Bröts nya teateruppsättning i Kalix. En revy där relationer står i fokus. Som publik kan man enligt Karolina Johansson, regissör och konstnärlig ansvarig, förvänta sig en rolig eftermiddag med igenkänningshumor – något som kännetecknar en revy. – Det ska förstås vara något som man pratar om efteråt. Karolina Johansson tycker att revy är viktigt, inte bara för publiken. – Revy är lättjobbat och ger människor en möjlighet att engagera sig i teater, eftersom det är en mindre uppsättning. I revyn kommer såväl nya som gamla skådespelare att delta och åldersspannet ligger mellan 13 och 65 år. Och vissa av nytillskotten kommer att göra sin scendebut i och med föreställningen. ”En liten jevla revy” har premiär tredje januari. Pontus Johansson Töres eldsjäl 2014 I början av december blev årets eldsjäl i Töre utsedd. Hon heter Sirpa Marjeta. ”Sirpa är en riktig glädjespridare i Törebygden för oss alla och väl värdig utnämningen till Årets eldsjäl 2014.” Så motiverar Törebygdens framtid sitt belut att kora Sirpa Marjeta till årets eldsjäl. Beslutet basers på hennes engagmang inom idrottsvärlden. Redan som tioåring deltog hon aktivt i skidtävlingar under vintern, och spelade fotboll under sommaren. Idag är Sirpa 44 år och hjälper till att träna barn och ungdomar inom Töre sportklubb. Till NSD säger Sirpa Marjeta att utmärkelsen inte var väntad från hennes sida, men att det känns jättekul. Alexandra Neudatjina Drograttfylleri Vid 22-tiden under tisdagskvällen stoppade polisen en bil i centrala Kalix. Föraren och passageraren visade tecken på drogpåverkan. De togs in för provtagning och förhör. Den 19-åriga föraren är misstänkt för drograttfylleri och blev fråntagen körkortet. Den 23-åriga passageraren misstänks för ringa narkotikabrott för eget bruk. Alexandra Neudatjina Byte av socialchef Nuvarande socialchef, Anna-Greta Brodin, slutar till årsskiftet. Kalix kommun kommer att rekrytera en ny socialchef, men tills vidare kommer Anna-Lena Andersson att arbeta 100 procent som tillförordnad socialchef., enligt Kalix kommuns hemsida. Alexandra Neudatjina PYNTAR. Kirsi Gustafsson och kollegan Britt-Inger Burman menar att en öppen och välkomnande jul är viktig för alla. FÖRSLAG. Efter årsskiftet försvinner medborgarförslaget i Kalix. FOTO: Christoffer Aro Större stöd krävs för nya Kalixförslaget Sedan år 2000 har kalixborna haft möjligheten att lämna medborgarförslag. Men efter årsskiftet försvinner det och istället kommer Kalixförslaget. I och med det nya förslaget hoppas kommunen på att göra det enklare för förslag från enskilda kalixbor att få gehör i kommunfullmäktige. Till skillnad från tidigare kommer det nu att krävas minst trettio namnunderskrifter för att ett förslag ska gå till beredning och man kommer också ha möjligheten att ställa sina förslag direkt till kommunens nämnder. Förslagen kommer att läggas ut på kommunens hemsida, där de kommer ligga uppe i max tre månader, och där ska det gå att skriva under på de förslag som man vill stödja. bereda alla förslag. Så det tar en himla tid, säger Tommy Nilsson. Tommy Nilsson är demokratiberedningens ordförande och en av de som ligger bakom förslaget. – Vi vill veta att det finns en opinion för ett förslag, för det är ganska mycket resurser som går åt för att bereda förslag som det ser ut idag. Vi kommer se om det bara är en som stödjer förslaget eller om det finns ett stöd bland allmänheten. Kalix kommun var den första kommunen i landet att införa medborgarförslag för fjorton år sedan, sedan dess har 293 förslag inlämnats. Idag har 195 av landets 290 kommuner tagit efter och i Norrbotten är det bara Gällivare kommun som inte infört medborgarförslag. Till skillnad från tidigare så kommer kommunen nu att tillsätta två tjänstemän att handha förslagen och kontrollera att de som kommer in är inom kommunens verksamhet. Och även folk som inte bor i Kalix kommer att kunna lämna förslag. Till exempel kommer stugägare eller folk med rötterna i Kalix nu för första gången kunna göra Är det många som lämnar medborgarförslag? – Det har ökat de senaste åren. Vi har haft i snitt sju till åtta medborgarförslag varje kommunfullmäktige. Och enligt den gamla modellen måste vi sin röst hörd i kommunfullmäktige. Tror du att fler kommuner kommer ta efter den här modellen? – Det är för tidigt att uttala sig om. Men efter två år kommer vi göra en större utvärdering. Som det ser ut idag är det väldigt få medborgarförslag som genomförs. De bereds och sedan blir de ofta avslagna. Vi får se om namninsamlingen har någon påverkan på besluten också. Om politikerna ser att det finns en väldigt stark vilja bakom förslag kanske det finns en större chans att förslagen genomförs. Även om det inte finns någon garanti, säger Tommy Nilsson. Firande med öppna armar De flesta ser fram emot julen och att vara ledig tillsammans med familjen. Men för många blir ensamheten extra påtaglig under julen. Kirsi Gustafsson som arbetat som diakon i Nederkalix församling sedan 2008 möter många ensamma. – Det är många som känner sig extra ensamma under jul. Många är äldre och barnen har flyttat hemifrån. Kanske barnen inte kommer hem och man orkar inte själv resa, säger Kirsi Gustafsson. Ensamheten är inte allt. Reklamen, julsångerna, julklapparna, pengarna och bilden av att alla ska vara glada och lyckliga kan fort upplevas som krav och ge ångest. Man får en känsla av att man inte räcker till. Sedan år 2008 har Töre och Kalixförsamlingen ordnat ett gratis firande på julafton dit alla är välkomna för att bland annat äta ett lättare julbord tillsammans. – Det är inte bara äldre och sjuka som kommer utan yngre också. En del kanske jobbar eller har kanske inte fått hem anhöriga så då passar man på att komma, säger Kirsi Gustafsson. Kirsi tycker att alla ska tänka till lite extra inför julen. Om man inte har familj och känner att man vill fira jul alls så kan man gå ihop tillsammans med vänner och hitta på något. Det behöver Manhemsskolans rektor Ingegerd Dahlgren är mycket nöjd med resultatet på skolrankingen. -Det är fantastiskt roligt. Det utvecklingsarbete som hela Kalix kommun har jobbat med sista åren visar sig nu i statistiken. Den nya läroplanen som infördes av alliansregeringen 2011 har lett till ökat fokus på diskussioner och pedagogiskt vilket enligt Ingegerd Dahlgren uppskattats av både lärare och elever. - Vi har jobbat väldigt tydligt med att hitta utvecklingsområden som stimulerar eleverna i skolan på olika sätt. Eleverna ska känna att det finns utmaningar och samtidigt veta vad som krävs av dem. De har blivit mer aktiva i sin egen lärandeprocess. Rektor Ingegerd Dahlgren. FOTO: Viktor Lundmark arbete, något som Ingegerd Dahlgren anser haft stor del i årets positiva resultat. På Manhemsskolan har man dessutom inom många ämnen infört så kallad kamratbedömning, det vill säga att eleverna får utvärdera och hjälpa varandra, På Manhemsskolan jobbar man mycket med så kallade matriser, för att på så sätt ge eleverna en chans att se var de befinner sig och samtidigt lättare förstå vilka krav som ställs på dem. Målet är att de hela tiden ska jobba mot högre betyg och inte nöja sig med att bara få precis godkänt. - Det är en del av den nya läroplanen, att lägga större fokus på att utveckla julafton utan kanske juldagen eller annandagen. Kirsi menar att det är viktigt att minnas att människor ofta är ensamma året runt, inte bara kring jul. Det är lika viktigt att hälsa på i januari, juni eller oktober. – Det handlar om att man ska ge en stund av sin tid. Kan man inte bjuda över någon som är ensam kanske man kan erbjuda skjuts till öppet julfirande här. Det som är viktigt är att det inte ses som ett krav utan att alla handlar efter sin egen kreativitet och förmåga, säger Kirsi. Kirsi Gustafsson jobbar 20 procent av sin tjänst som sjukhusdiakon och har sett hur mycket det betyder för människor att prata ut med någon. Hon pratar både finska och svenska i arbetet som diakon i Töre-Kalix och berättar att det går att boka besök hos henne eller någon annan i församlingen om man vill. – Nu kring jul blir det förmodligen svårt att få till de här besöken om man vill träffas, men efter jul har vi möjlighet säger Kirsi Gustafsson. ”Man ska ge en stund av sin tid” Anne Marit Pentha Päiviö anne-marit.pentha.paivio.kalix@ folkbildning.net Kirsi Gustafsson Fyra kalixbor i förbifarten Alex Olofsson [email protected] Kalix kommun kometklättrar När Lärarförbundet presenterade årets skolranking visade det på positiva siffror för Kalix kommun. Sedan förra året har man nämligen lyckats klättra hela 91 placeringar, från plats 135 till 44. inte alls vara avancerat. De som har familj kan tänka på den som är ensamma under julen. Man kan hälsa på, ringa eller ge en blomma. Har man möjlighet tycker hon att man ska bjuda över för att prata en stund. Det behöver inte vara på FOTO: Anne Marit Pentha Päiviö Ellinor Söderlund elevernas förmågor och mindre fokus på faktakunskaper. Eleverna tycker det är bra att de tydligt kan se var de befinner sig och vad de behöver utveckla. En enkätundersökning bland skolans elever visar på att de tror att de förbättrade resultaten, utöver ökad tydlighet på vilka krav och förväntningar som finns, beror på att man har små klasser som bidrar till bättre studiero, bra och engagerade lärare, och också att alla elever har en egen dator. Och rektor Ingegerd Dahlgren tror att man hittat ett vinnande koncept. - Fokus nu ligger på att fortsätta jobba på samma sätt och höja oss ännu mer till nästa år. John Strömshed Stellan Båtsman och Benjamin Anders Gustavsson Lena Jansson Vilken nyhet kommer du mest ihåg från 2014? – Det är Northlands haveri jag kommer ihåg mest. Den drabbade många i en redan drabbad kommun, Pajala, säger Stellan Båtsman. Ellinor Söderlund minns nyheterna om ebola bäst. Hon berättar att de har pratat mycket om det hemma med barnen som varit oroliga. – Det är Ukrainakrisen, säger Anders Gustavsson. – Den borde ha fått oss att fundera över det politiska läget kring Östersjön. Lena Jansson kommer att tänka på valet, när man fick se SDs valresultat. – Det var inte direkt positivt. Jag trodde vi i Sverige visste bättre. 8 Nyheter Fredag 19 december 2014 LOKALIX LOKALIX Nyheter 9 Fredag 19 december 2014 Gympriser chockhöjs Knappt 15 mil från Kalix planeras det finska kärnkraftverket. KÄRNKRAFTVERKET. Så här planeras det att se ut. FOTO: Fennovoima Finskt ja till kärnkraft SVERIGEKUNSKAP. På flera håll i kommunen arrangeras olika integrationsaktiviteter. Här är en bild från Morjärv, där byborna själva tog initiativet. FOTO: Mohammed Salem Samarbete ska förbättra integration Kalix kommun har i samarbete med Kalix folkhögskola startat ett integrationsprojekt som ska utveckla och förbättra flyktingmottagandet. Kommunen har fått 200 000 kronor från länsstyrelsen för att finansiera förstudien till projektet. I höstas började Kalix kommun tillsammans med folkhögskolan se över ett projekt som siktar på att förbättra flyktingmottagandet och integration av nyanlända i Kalix. I projektet kommer både utbildningsinsatser och lösningar för hur kommunen kan hitta bostäder för de utlandsfödda flyktingarna att ingå. Marie Järvinen, rektor för Kalix folkhögskola, säger att internaten på folkhögskolan kan tänkas bli ett utslussningsboende för unga och ensamkommande ungdomar. – Men i nuläget vet vi ingenting om det. Vår tanke är att se om vi kan ta emot nyanlända och vilket av husen - Östergård, Norrgård, Södergård eller Mellangård - vi i så fall kan använda. Men det här är inget som är aktuellt just nu, betonar Marie Järvinen och förklarar att det allra viktigaste för folkhögskolan är hur man kan utarbeta meningsfulla utbildningsinsatser för nyanlända. skolan i mitten av projektfasen. Kommunen har sökt och beviljats 200.000 kronor av länsstyrelsen för en förstudie. Förstudiens syfte är bland annat att söka efter lämpliga bostäder ute i byarna för de vuxna nyanlända. – Vi vill helt enkelt se över vilka förutsättningar det finns för boende för dem och i det syftet har vi pratat med byåldermannen i två byar, Sangis och Töre. ”Vi har pratat med byåldermannen i två av byarna” För folkhögskolans del är alltså huvudtanken att skapa en ny utbildning som ska hjälpa flyktingar att lättare komma in i arbetslivet. Just nu ligger Folkhög- Om det finns lediga bostäder så är det möjligt för de nyanlända att bo där., säger Monika Westman, som är områdeschef för socialtjänsten i Kalix. Marie Järvinen säger att de kommer att ha ett slutseminarium den fjärde februari. Efter det kommer projektet avslutas. Under våren 2015 hoppas Marie Järvinen att folkhögskolan ska kunna komma igång med integrationsprojektets utbildningsdelar Mohammed Salem [email protected] ”Bomba dom jävlarna tillbaka till stenåldern” ”Sverige vs Norge Finland. Haha Sverige där våra barn snart förväntas att vända ansiktet mot mecka! Så fan heller varför ska staten kosta på moskébyggen inte tror jag deras länder skulle bygga en kyrka för oss! Jävla svammel ta seden dit man kommer! Men dom tar sin sed med sig till oss. Kvinnosyn alla 1300 tal nä bomba dom jävlarna tillbaka till stenåldern!” Detta skrev en man på Facebook gruppen ”Politik i Norrbotten”. Mannen som delade med sig av inlägget tog hjälp av två bilder för att uttrycka sin åsikt. På ena bilden ser vi svenska flaggan och 15 flickor från olika länder, på den andra sex blonda, skandinaviska tjejer med norska flaggan. Inlägget gjorde mig ganska upprörd. Jag ville skriva och bemöta den här mannen med mina åsikter, för jag är trots allt själv invandrare — OCH muslim för den delen. Jag kände mig utpekad och ville skriva, men valde att inte göra det för att inte hamna i någon konflikt. Jag tänkte på inlägget hela dagen. Varför skrev jag ingenting? Varför lät jag mig själv fega ut? Varför lät jag en annan modig tjej, som valde att stå upp för ”invandrarna”, bli dumförklarad av en enligt mig rasistisk man? Jag som själv råkat ut för rasistiska påhopp och önskat att någon stått upp för mig. Istället valde jag att låtsas som ingenting. Sverige har varit mitt hem i nio år och kommer vara mitt hem i flera år till. Jag är chockad över hur många rasister det finns i vårt land. Jag förstår att man får en dålig uppfattning om muslimer med tanke på allt som händer runt om i världen, men varför ska vi hata alla muslimer för en grupps handlingar? Mannen som skrev inlägget säger ”du dömer oss alla för andras handling” till tjejen som valde att stå upp mot rasistiska åsikter, efter att hon nämnt Anders Behring Breivik och frågat om han tror att Breivik gjorde det han gjorde för att han kände sig extra kristen eller om han bara var sjuk i huvudet. Folk klagar på att muslimer bygger moskéer, men i så fall borde de ifrågasätta synagogorna eller de katolska kyrkorna, de grekiskortodoxa eller det buddhistiska templet i Åsele för den delen? För det har vi i Sverige också. Vi kan inte tycka att det är okej för vissa men inte för andra. Vi kan inte heller låta rasism styra oss och vårt vackra land. Det är bara pinsamt att hålla för öronen och babbla om annat när vi fortfarande behandlar inflyttade som ohyra. Vi kan i alla fall glädja oss åt att alla inte tänker likadant som mannen i ”Politik i Norrbotten”. För nu har Kalix folkhögskola, tillsammans med Kalix kommun, startat en integrationsprojekt som ska hjälpa nykomlingar att integrera sig i den svenska samhället. Nu har Finlands riksdag sagt ja till kärnkraftverket i finska Pyhäjoki, knappt 15 mil från Kalix. Enligt företaget Fennovoimas egna miljökonsekvensbeskrivning kan fisket i Norrbotten påverkas. Kärnkraftverket kommer att byggas av Fennovoima, där statliga ryska Rosatom står som en av de största finansiärerna med 34 procent av aktierna. Nu har Fennovoima fått tillstånd att lösa in över 100 hektar mark på halvön Hanhikivi utanför Pyhäjoki där kärnkraftverket ska byggas. 250 personer, där bland många stugägare, berörs direkt av beslutet. Fennovoima har i en miljökonsekvensbeskrivning redovisat ett 190 hektar stort område i havet där man ska dumpa grov och fin sand i samband med Mohammed Salem Kommunfullmäktige i Kalix, Piteå, Överkalix och Övertorneå har sagt nej till ett kärnkraftverk på Hanhikivi. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken har ägnat hela året åt att på olika sätt protes- tera mot byggplanerna. Inför den finska riksdagens slutgiltiga beslut lämnade nätverket över mer än 20.000 namnunderskrifter mot kärnkraftverket. Morjärvsbon och nätverkets talesperson Lena Lagerstam är uppriven efter beslutet; ¬ Just nu känns det väldigt tungt. Bara tanken på ett kärnkraftverk så nära Norrbotten är skrämmande. Vi har kämpat så mycket mot de här planerna. Trots nederlaget i Helsingfors är Lena Lagerstam och Kärnkraftsfritt Bottenviken fast beslutna att fortsätta kämpa. ¬ Vi kommer fortsätta samla in namnunderskrifter och hålla manifestationer. Sen äger SSAB andelar i Fennovoima, och vi kommer arbeta med att försöka påverka dem att dra sig ur projektet. Även om det ser mörkt ut för nätverket efter den finska riksdagens beslut att godkänna kärnkraftverket har Fennovoi- ma inget bygglov ännu. Det finns också brister i ritningarna över reaktorn enligt Lena Lagerstam. Nätverket kommer att lägga i några ytterligare växlar fram tills juli 2015 då beslutet om bygglov fattas. ¬ Vi ska träffas efter helgerna och diskutera kommande vår. Vi kommer göra allt vi kan för att stoppa bygget, säger Lena Lagerstam. Enligt Fennovoimas miljökonsekvensbeskrivning skulle det värsta tänkbara scenario, ett reaktorhaveri, allvarligt hota rennäringen, fisket, jordbruket, bär och svampplockning i norra Skandinavien samt innebära en direkt fara för människor i det närliggande området. Kärnkraftverket i Pyhäjoki beräknas stå klart år 2024 om allt går som planerat. Det kommunalt drivna gymmet Sportcity höjer priserna med 15 procent vid årsskiftet. Beslutet togs av fritids- och kultur nämnden i mitten av december. Britt-Inger Norström (S) är ordförande i nämnden och säger sig vara medveten om att det är en stor ökning. ¬ Vi har inte gjort en höjning på två år och det finns ett till gym i Kalix. Vi tycker att båda ska finnas, så vi får ta lite hänsyn nu, säger hon. Gymmet och simhallen är kommunala verksamheter och därför får Sportcity inte gå i vinst, men inte heller i förlust, utan ska ligga på ett jämt resultat. Kan det här bli ett problem? ¬ Det är ett dilemma. Kommunallagen säger att vi inte får subventionera priserna och samtidigt vill vi att alla ska ha råd att träna, så det är svårt, säger Britt-Inger Nordström. Prisökningen gäller vuxen och ungdomskort, för pensionärer är priset oförändrat. Anne Marit Pentha Päiviö Viktor Lundmark [email protected] Hon är enda invånaren i Räktjärv Det är snart 30 år sen sista tåget lämnade järnvägsstationen i Räktjärv. Den gamla rälsen som genom åren fraktat allt från ortsbor och kreatur till militärförband och allehanda gods, plockades bort 1986. Vid det laget hade både affären, caféet och ciderbryggeriet varit borta sedan länge. Vid 1900-talets början bodde runt 150 människor i Räktjärv, en liten by ute i skogen omkring en mil från Morjärv. 2013 var antalet bofasta nere på ett obönhörligt noll. Sen hände något som inte hänt på länge; byn fick en ny invånare och en befolkningsökning på 100 procent. [email protected] byggandet. Inom det området passerar vandringsfisk och dess rutter kan komma att påverkas, hävdar svenska Havs- och vattenmyndigheten i ett yttrande från fjortonde april i år. Man anser också att det saknas redovisning av alternativ till dumpning av dessa sandmassor till havs. I Fennovoimas miljökonsekvensbeskrivning nämns också riskerna att sandmassorna kan föras från platsen med bottenströmmar även efter dumpningen. Dumpandet av sandmassor och utsläppen av kylvattnet från kraftverket skulle alltså kunna påverka fiskvandringen i Bottenviken och på sikt förändra fiskbeståndet i Kalixälven enligt kärnkraftbyggarens egen analys. Fyrahundra kronor fattigare per år och vuxen blir man när Sportcity chockv höjer priset på årskorten. Det stod klart när kulturoch fritidsnämnden sammanträdde den 10 december. Redan 1997 köpte Elsa Aikio det vita gamla tvåvåningshuset i början av byn, och i 16 år har det fungerat som sommarstuga. När hon blev pensionär tidigare i år bestämde hon sig för att flytta dit permanent. – Jag trivs här, det är lugnt och skönt. Jag har mycket att göra hela tiden, hämta ved, elda, kratta, skotta snö till vintern. Och annars kan jag baka, säger Elsa med ett leende. Hon är ursprungligen från Inari i norra Finland, blev Kirunabo i mitten av 80-talet, och har nu alltså blivit Räktjärvs enda invånare. Det enskilda läget ser hon som något positivt, hon trivs i stillheten och naturen. – Vill man träffa folk kan man åka in till Morjärv. FOTO: Hotell Valhall Granen vandaliserad Under natten mot söndag blev granen utanför hotell Valhall i centrala Kalix vandaliserad. Det finns för stunden ingen misstänkt och det är oklart om det rör sig om en ensam gärningsman eller om det är ett gäng personer som slagit till. – Det var många fotspår i snön, men jag vet inte om det har varit folk där efteråt, säger Mattias Larsson, driftledare för gator och vägar på Kalix kommun. Det enda molnet på Elsas himmel just nu är hur snöröjningen i vinter kommer att fungera, om det nu kommer någon snö. Hon har beviljats hjälp med det från kommunen, men hur det kommer fungera rent praktiskt vet hon inte än. Men att det löser sig på ett eller annat sätt är hon säker på. Annars ser hon inte några nackdelar med livet i skogen. – Det har ju bott folk här förr. Man får anpassa sig. John Strömshed john.strömshed.kalix@ folkbildning.net Han törs inte gissa vad kalaset kommer att sluta på men Mattias Larsson verkar trots omständigheterna positiv. Under torsdagen sattes granen upp igen. Nellie Andersson TRAPPAN. Elsa Aikio kopplar av på farstutrappan till huset i Räktjärv FOTO: John Strömshed [email protected] 10 Nyheter Fredag 19 december 2014 LOKALIX LOKALIX Nyheter 11 Fredag 19 december 2014 Entrén till akutmottagning FOTO: Christoffer Aro Kalix har snabbast vård i landet GETOST. I affären säljer man egenproducerad ost FOTO: Marcus Nigéus Upplever du att du har fått vänta länge när du besökt akuten? I så fall ska du vara glad att du bor i Kalix eftersom akutmottagningen här har den kortaste väntetiden i landet. Förra veckan presenterade socialstyrelsen en undersökning på hur lång väntetiden är vid landets akutmottagningar. Det är i den undersökning som Kalix kommer på första plats med en genomsnittlig väntetid på 23 minuter. Torbjörn Resin är enhetschef på IVAK i Kalix – Det är så klart jätteroligt att vi har kortast väntetid i landet. Vi har under en lång tid jobbat mot ett effektivt patientflöde. Det är ett samarbete där vi kontinuerligt arbetar med andra avdelningar för att få till en så kort väntetid som möjligt för våra patienter. Vad är det som gjort det här möjligt? –Det är effektiva beslutsvägar genom hela vårdkedjan som är det viktiga. Det är jätteroligt att det syns så här, men för oss är det högkvalitativ vård som är det viktiga och där gynnar det oss att ha ett bra patientflöde. GÅRDSLIV. Jaana Alamäki Enström har tretton stycken getter och sex killingar på gården FOTO: Marcus Nigéus NYÖPPNAT. Bondersbyns nyaste café Kalix Ost FOTO: Marcus Nigéus Ost skapar nytt liv i butiken Femton liter mjölk per dag räcker inte - nu måste Den gamla Konsumbutiken i Bondersbyn har stått öde i många år. Men nu smygstartar Kalix Ost sitt café och butik som de hoppas kan liva upp byn. De senaste veckorna har det nya ”ostcaféet” i Bondersbyn haft helgöppet. Det är första gången på sju år som byns gamla butik hållit dörrarna öppna för kunder. Men stapelvaror som falukorv och makaroner har fått ge plats åt ca- féstolar, getostar och kaffebryggare. – Det var jättekul att se lokalen full med folk när vi hade premiär! Det kom till och med in folk från Kalix bara för att se butiken, berättar Jaana Alamäki Enström, som har startat och driver företaget Kalix Ost. från Haparanda med sin familj till Bondersbyn 2008. Hon tänkte direkt att hon ville göra något mer på den stora tomten som ingick i deras nya hem. Nu finns där en hage och ett nybyggt hus åt getterna. För Jaanas funderingar slutade med att hon byggde upp en getfarm för osttillverkning. Varje dag vaknar hon halv fem på morgonen och går ut för att mjölka. Femton liter per dag blir det. – Folk brukar väl kallas morgonpig- ”Jag är lugnare nu förtiden.” Jaana Alamäki Enström flyttade ga när de går upp klockan sju. När jag gör det känner jag vid nio att ”åh nej, halva dagen har ju gått!”. Men jag har alltid varit morgonpigg, så det är inga problem, säger hon. ter. Nu har de vuxit till sig, och första kullen killingar har kommit till världen. Jaana berättar att hon satsar på att ha 30 getter på gården. Idag har de tolv vuxna och sex killingar. – Att göra ost är ett hantverk, och det är roligt att se resultatet av sitt jobb. Man får inte samma handfasta känsla av att arbeta med människor, säger Jaana som i sitt tidigare liv var studievägledare. ”Att göra ost är ett hantverk.” Först köpte hon gamla konsumhuset. I mars förra skaffade hon sina första get- Jaana Alamäki Enström producera mer Jaana berättar att responsen hon fått Jaana ser framför sig hur företaget ser på sitt projekt är positiv. Även om det är ut om fem år. Hon föreställer sig butiken full med olika mycket jobb att starsorters ostar och ta ett företag har hon ”För femton-tjugo år aldrig låtit arbetsbör- sedan hade jag nog inte det mysiga café med fin stämdan tynga ner sig. Det ning. Kanske kan enda problemet hon kunnat göra det här.” har stött på är att allt har tagit längre tid gården också locka lite turister till byn. Jaana berättar att hon tidigare jobbat på än hon trodde. – Vi har ju haft så mycket att göra med särskola och känner att det vore roligt att att bygga fastigheterna. Självklart visste kunna erbjuda en person med funktionsjag att det skulle ta tid, men jag är väl nedsättning eller utvecklingsstörning arbete på företaget. lite otålig, säger hon. – Jag vet vilken kapacitet många förståndshandikappade människor har. De måste också få en chans till ett meningsfullt jobb Men hon säger att hon inte har bråttom med att utveckla företaget. Det får ta den tid det tar. – Jag är en lugnare person nu för tiden. För femton-tjugo år sedan hade jag nog inte kunnat göra det här. I dag, en tisdag i mitten av december, är nästan alla ostar sålda. Getterna slutar producera mjölk några månader varje år, så de nya produkterna kommer inte vara tillgängliga förrän till våren. I januari vill Jaana experimentera med komjölk som hon kan få tag på genom en lokal bonde, för att kunna utvidga sortimentet. – Det finns ju risk att man tar på sig för mycket. Det är mycket att göra med produktionen och att då hålla igång fiket och butiken samtidigt som man vill göra nya ostar… Man måste nog ta det lite piano. Marcus Nigéus Undersökningen visar att det är stora skillnader i väntetid på landets akutmottagningar. Det sjukhuset som hamnar längst ner på listan är Södersjukhuset i Stockholm. Där är väntetiden nästan fem gånger så lång som i Kalix och man kan få vänta i upp till två timmar. Vad ska ni göra för att inte tappa placeringen? – Vi arbetar outtröttligen på samma linje. Det här arbetet fortgår. Vi arbetar för ett effektivt flöde men samtidigt vill vi hålla en hög kvalité på vården. Det kan vi bara göra genom vår otroligt duktiga personal, säger Torbjörn Resin. Alex Olofsson FAKTA | Kortast väntetider Kalix St Göran Stockholm Piteå Gällivare Kiruna Bollnäs Minuter 23 24 25 27 30 33 12 Nyheter Fredag 19 december 2014 SVÅRT. Olov Kock tycker att Kalix är ett samhälle där tillgängligheten har låg uppmärksamhet. LOKALIX FOTO: Alex Olofsson Kantstenar gör Kalix otillgängligt För vissa är det bara en trottoarkant. För andra är det ett KebnekaIse. De nya kantstenarna i centrum har blivit en fråga om tillgänglighet för rörelsenedsatta i Kalix. Efter ombyggnationen av Köpmannagatan i somras har kritiska röster höjts mot vad man anser vara en försämrad tillgänglighet i centrum för rörelsenedsatta. Olov Kock flyttade till Kalix i början på åttiotalet och är förlamad i benen sedan han skadade ryggen i en motorcykelolycka. Han anser att Kalix är ett samhälle med dålig tillgänglighet för rörelsehindrade. – Tillgängligheten var inte bra tidigare heller. Men nu har det skett en klar försämring med de här höga kanterna. Det gäller inte bara oss med rullstol utan det blir svårare för till exempel personer med rullator eller barnvagnar också. Det är ynkligt att det ska vara såhär. Vad är det du upplever är problemet? – Problemet är helt enkelt att det är för höga kanter. Jag är bra på att åka rullstol men när det blir nästan 20 cm meter höga kanter blir det riktigt svårt, även för mig. Det finns några övergångar, så var det redan innan ombyggnationen, man får helt enkelt planera utifrån det och åka omvägar. Olov har under flera år påpekat vikten av dialog till Kalix kommun. För ungefär fem år sedan tog han med hela kommunstyrelsen på en rullstolstur genom Kalix. Tanken var att politikerna skulle få se de problem som en rullstolsbrukare kan stöta på i vardagen. Efter det hade man ett möte där Olov erbjöd sig att vara tillgänglig för att hjälpa kommunen i frågor om tillgänglighet. Ännu har ingen hört av sig. till ombyggnationen. – Innan byggandet påbörjades lämnade vi in en motion som tog upp det här problemet för rörelsehindrade. Den har ännu inte behandlats och nu har det till och med kommit en nästan identisk motion från två socialdemokrater, säger Henrik Eriksson. ”det är för höga kanter” Har det skett någon positiv förändring efter ombyggnaden av Köpmannagatan? – En sak som blivit bättre är det nya vattenrännorna. Förut var det precis så breda och djupa att ett länkhjul på en rullstol lätt fastnade. Så är det inte nu och det är en klar förbättring, säger Olov Kock. Henrik Eriksson, Centerpartiet, är också en av dem som ställer sig kritisk Ethel Björkman är vice ordförande i samhällsbyggnads nämnden och hon ser det inte som att kommunen varit ohörsam mot rörelsenedsatta. – Ja det finns motsägelsefulla uppgifter i detta. VI har fått många positiva kommentarer om Köpmannagatan till förvaltningen. Vad tänker du angående kritiken riktad mot de nya trottoarkanterna? – Med de väderförhållandena som vi har här och med tanke på att Köpmanagatan är en så pass vältrafikerad väg så blir det en fråga om slitage. Man kan inte sätta för låga kantstenar. Men vi kommer att anlägga ett till lager med asfalt på Köpmanagatan och då kommer kanterna bli lägre. Vad jag förstår så är man i dagsläget hänvisad till de övergångställen som finns, säger Ethel Björkman. Alex Olofsson alexander.olofsson.kalix @folkbildning.net Borta bra, men hemma är kanske ändå bäst... Augusti i Split, 32 grader. På nästan varje gata hörs bitar av svenska, norska och danska tack vare tusentals skandinaver som strömmar till min hemstad i Kroatien. Solbrända och nöjda är de, för alkoholen är inte dyr och maten är god. Livet är bekymmerslöst. Och så, medan svenskar flyttar söderut, packar jag varma kläder för Norden. skog, skog’ men som stadskille visste jag knappast vad det skulle innebära. Plötsligt blir avståndet kristallklart för mig och jag drabbas av rädsla för de fler tusen kilometer mellan mig och mitt liv i Kroatien. Har jag gått vilse? Ingen återvändo nu i alla fall. Augusti på Luleås flygplats, 14 grader. Genom fönstret syns bara en ändlös skog höljd i tjock dimma. Norrbotten har sammanfattats för mig fler gånger som ’skog, På grund av mina svenskstudier har Svenska institutet erbjudit mig en chans att tillbringa fyra månader i Sverige och på så sätt träna min svenska. Jag ska till Kalix folkhögskola. Men Kalix? Det lät ganska konstigt, för jag aldrig hört talats om det. Det tog ett halvtimmes googlande att förstå varför. En liten, liten stad belägen nära polcirkeln. ”bara en ändlös skog” För en person med stor livserfarenhet av en solig och varm stad verkade Kalix exotiskt. Och det var faktiskt det: renar, fruset vatten, norrsken. Dessutom visste jag att jag skulle trivas i lite kyla och mörker. Det skulle kännas bra med en lite isolerad tillvaron, tänkte jag. Fyra månader senare kan jag bättre svenska men är lappsjuk. Min längtan efter större städer, folkmassor, levande och mångfaldiga kulturscener har växt. Kalix var bra men det lyckas inte att motverka mitt stadssinnelag. Tack för allt, men jag ska hem nu. Miro Frakic LOKALIX Fredag 19 december 2014 13 14 Kultur LOKALIX Fredag 19 december 2014 Julens ljuva toner Mark Kozelek – Sings Christmas Carols +++ Weeping Willows – Christmas Time Has Come ++ Mark Kozelek, inofficiell världsmästare i deppighet, ger sig på att göra ett julalbum med både gamla och lite nyare julsånger. För den svenska publiken är det nog främst Silent Night och Oh Christmas Tree som är bekanta. Känner man till Kozelek som person och hans tidigare arbete med Red House Painters, Sun Kil Moon och under eget namn så vet man att det här inte kommer vara någon munter affär. Ingen Bjällerklang med andra ord. Det är melankoliskt och tillbakalutat, gitarrplock och en ensam stämma. Precis vad man förväntar sig av ”mannen som bara skrivit en låt”. När han väl bryter mot den vedertagna formulan, med körsång i ”Oh Come All Ye Faithful” och ”God Rest Thee Gentlemen”, eller illa placerade stråkar i ”Greg Lakes I Believe In Father Christmas”, blir resultatet inte helt tilldragande. Men här och där får han faktiskt till det riktigt bra. I den inledande trion av ”Christmas Time Is Here”, ”Do You Hear What I Say” och The Pretenders ”2,000 Miles” får han till om inte julkänsla så någon slags magi som får en att känna sig både varm och tom på samma gång. På det stora hela är det här en rätt trevlig, om än deppig, platta som jag inte hade haft något emot att ha på i bakgrunden när starkvinsglöggen ska inmundigas i den stilla julnatten. Men är det riktig julkänsla man är ute efter kan man lika gärna lyssna på Peter Jöback i år igen. Om Mark Kozelek inte bjuder på bjällerklang, så är det exakt vad Weeping Willows gör. Christmas Time Has Come inleder bokstavligt talat med muntert klingande bjällror. Gillar man något av Elvis gamla julalbum lär den här plattan sitta som en fittad basebollkepa som soundtrack till årets julstök. Personligen har jag väldigt svårt för sånt här. Det blir extremt hurtigt, sliskigt och juligt i ordets allra mest negativa bemärkelse. På ”Pretty Paper”, en duett mellan Weeping Willows-sångaren Magnus Carlsson och Doug Seegers får jag så kraftiga dansbandsvibbar att jag nästan blir besviken när Christer Sjögren inte kommer in och sjunger tredje versen. Hela skivan igenom matas vi med pampiga stråkar, bjällror, otaliga ”merry christmas” och en påtaglig dansbandskänsla. Weeping Willows har verkligen gått all in här. Och den här skivan kommer säkert gå varm i många hem i jul. Med inhopp av Helen Sjöholm, Annika Norlin, Jonas Karlsson och tidigare nämnda Doug Seegers och en påtaglig julstämning känns det som att det här inte kan gå fel i de breda lagren. Av den anledningen, och den anledningen endast, får Weeping Willows en högst objektiv tvåa i betyg. Men personligen dricker jag hellre lite för mycket julsprit än lyssnar på Christmas Time Has Come igen om jag vill må illa. John Strömshed John Strömshed LOKALIX Kultur 15 Fredag 19 december 2014 Tommy Körberg – Tommys Jul +++ MUSIKEN. Janne Schaffer har blivit en återkommande gäst i Kalixkyrkans julkonsert. ”Jag är trött på alla jävla julplattor”. Det sa Tommy Körberg när en stor kvällstidning frågade honom om det skulle bli någon ny julskiva i år. Men sedan hände uppenbarligen något. Med låtar på i sammanhanget inte helt självklara teman som spritmissbruk, självmord och skilsmässa äntrade han än en gång studion, och några månader senare tonsätter Tommys Jul tusentals pepparkaksbak och julluncher runt om i landet. Potentiellt. Enligt Körberg själv ville han göra en mörkare julskiva som lyfter fram vardagsrealismen framför det kristna gulligull vi är vana vid. Låtarna är skrivna av bland andra Jojje Wadenius, Tomas Andersson-Wij, Anders Bagge och Björn Ulvaeus. Och resultatet är en julskiva som musikaliskt inte känns särskilt julig. Istället är det texterna som är i fokus, i en filmisk musikalinramning med mycket stråkar, ståbas och piano. Mina förväntningar var i botten vad gällde den här skivan men jag måste erkänna mig positivt överraskad. Texterna är som utlovat mörka, men inte utan att man kan ana hopp borta vid horisonten. Och julkänslan, den dyker upp den med efter några spår; ”Julswing” är precis vad den heter och Tommy sjunger glatt om att griljera grisen. Tommy Körberg kan onekligen fortfarande sjunga och låtmaterialet är genomgående helt ok med en trevlig blandning av loungejazz, visor och musikalnummer. Jag är säker på att åtminstone den något äldre generationen inte kommer bli besvikna på Tommys Jul. John Strömshed FOTO: Anne Marit Pentha Päiviö Sjätte gången gillt för Schaffer Janne Schaffer är en världsartist som rest över hela världen tack vare sin passion för musiken. Ett ställe han gärna återkommer till är Kalix. Lokalix har tagit reda på varför. Janne Schaffer är en känd profil i musikbranschen och många känner till honom som en begåvad gitarrist. Nu är det sjätte året han kommer tillbaka till Kalix för att spela på kyrkans årliga julkonsert. – Det är roligt att komma till mindre orter! Jag känner igen mig i Kalix. Man hittar ju till hotellrummet och kyrkan, säger Janne Schaffer till Lokalix. Marie-Louise Burman som jobbar i kyrkan kontaktade honom för några år sedan, och efter det har det nästan blivit en tradition att Schaffer är med på julfirandet. Han tror själv att han blir kontaktad för att han är lättsamarbetad och genom sin erfarenhet kan inspirera folk. Han menar att om man ska syssla med musik så måste man kunna alla sorter, det fungerar inte att bara vara specialist på en sak. Man måste vara genuint intresserad. – Man måste veta varför man håller på med musik: För att man tycker att det är viktigt och roligt. Inte bara för att ”Om jag spelar och sjunger så kanske jag blir känd och omtyckt.” Det är ju inget fel med det, men om man ska slå sig fram yrkesmässigt så krävs det mycket mer. ”Man måste veta varför man håller på med musik” Spelningarna i kyrkan är någonting speciellt enligt Janne Schaffer. Alla är engagerade och vill göra sitt bästa. Stämningen är glad och positiv och han är fascinerad över det stora jobbet som läggs ner för att kunna bevara traditioner. Han förstår varför folk vill gå till kyrkan och lyssna på musik. – Jag tror att det är för att må bra. De bästa jullåtarna doftar harmoni. Det är väldigt vackra och känslosamma låtar. Man känner ett väldigt lugn, säger Janne Schaffer. han faktiskt har tid att vila upp sig på. – Det som är jul för mig, är bara att jag får vila och sova ut. Koppla av. Det tycker jag är fantastiskt. Nu under julen ska jag inte göra någonting. Julen är en speciell högtid och ett av Janne Schaffers bästa julminnen är från hans barndom. När familjen samlades vid granen för att öppna paket och tomten kom för att hälsa på. – Det kom en tomte en gång som jag inte hade någon aning om vem han var. Jag trodde att det var en riktig! Schaffer berättar att ju äldre han blir, desto viktigare är det att göra jobb som faktiskt betyder någonting. Han har ingen lust att åka på någonting om han inte anser att det är viktig. Men när han får frågan om han kommer tillbaka till Kalix nästa år är svaret solklart. – Jag hoppas det. Om de vill ha mig tillbaka så kommer jag! Nu ser julen lite annorlunda ut och han menar att det är den tid på året [email protected] Nellie Andersson Av glädje och slit bygger Burmans musik Högt och lågt när julen ska tonsättas Julalbumet. Älskat och hatat. Ett kommersiellt gissel eller ett högst nödvändigt inslag i den allmänna julpsykosen? Tidigare tycks fenomenet julalbum varit reserverat för svensktoppsartister, Bing Crosby och dansband. Men de senaste tio-femton åren har det dykt upp allt fler julalbum från mer oväntade artister. Bright Eyes släppte A Christmas Album redan 2002, ingen mindre än Bob Dylan hakade på 2009 och nu senast är det gamle Red House Painters-mannen Mark Kozelek som kastat sig huvudstupa ner i julträsket. Och däremellan har alla från Cee-Lo Green till Judas Priest-sångaren Rob Halford hunnit med att bjuda oss på en oönskad julklapp. Det är något obehagligt över hela grejen. De här julplattorna har allt som oftast, och visserligen av förklarlig anledning, väldigt kristna övertoner. Det är lycka, gulligull och Jesus Kristus för hela slanten. Samtidigt som jag skulle vilja påstå att en ansenlig del av åtminstone Sveriges befolkning är totalt likgiltiga till julen som en kristen högtid. Jag tror att de flesta idag drar fler likhetstecken mellan dagens jul och panikartad stress, fylla och misär, än Jesu födelse. ”Det är något obehagligt över hela grejen” När Weeping Willows i år väljer att släppa en überjulig och i min mening helt vedervärdig julplatta tycker jag mig se ett ganska tydligt syfte; här ska tjänas snabba cash, samtidigt som man kan håva in lite nya fans i åldrarna 60 till 80. På klar bekostnad av den artistiska integriteten, men whatever. I dessa borgartider är det väl något man får lov att unna dem. plump i protokollet för Dylan. Lyssna bara på inledande Here Comes Santa Claus. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta. Men hur som helst, julalbumet är onekligen här för att stanna, och ”Här ska tjänas snabba kanske komDet blir betydmer vi om siligt svårare att cash, samtidigt som man 30-40 förstå varför kan håva in lite nya fans” sådär år nostalgiskt Bob Dylan, en levande ikon och renodlad gud i mångas hylla Snoops Christmas In Tha Doggögon, valde att mer än 45 år in i karriä- house. Den som lever får se. Men än så ren släppa Christmas In The Heart julen länge är det 2014 och här ovanför kan 2009. Visserligen gick alla pengar albu- ni läsa om tre potentiella soundtrack till met drog in till välgörenhet, vilket inte årets julfirande. är något ovanligt när det gäller julalbum. Men ändå, varför inte bara ge dem pengarna istället? I mina ögon är Christmas In The Heart inget annat än en stor röd John Strömshed Människors uppskattning är bränslet för systrarna Burman som just genomfört årets välbesökta julkonsert. Kalix kyrka hade sin första julkonsert 1982 och efter det har det blivit tradition. Systrarna Marie-Louise och Britt-Inger Burman har i princip vuxit upp i kyrkan och trots mycket slit tycker de att resultatet är värt mödan. – Att folk gillar våra konserter gör att man drivs. Jag är en kreativ människa och julkonserten är en skapande process, säger Britt-Inger Burman. Det var systrarnas pappa, kantorn Alvar Burman, som drog igång det hela. Han brann för musikverksamheten i Nederkalix församling och erhöll Kungliga musikaliska akademiens främsta utmärkelse, medaljen för tonkonstens främjande, för sitt musikpedagogiska arbete. Det blev naturligt att Britt-Inger och Marie-Louise tog över när han blev äldre. Det hade blivit en livsstil. – Om man tycker något är roligt så drivs man att göra det som är jobbigt också. Vi får vara lediga på julafton, men vi vill inte, fyller Britt-Inger i. Marie-Louise är ansvarig för musikverksamheten i Nederkalix församling, körledare för Kalix Vokalensemble, Cantilena och Barnkören medan Britt-Inger leder barnkören, och grupperna Musicalix och Vocalix. Systrarna Burman tror att sång har en positiv effekt på människor, vare sig det handlar om barn eller pensionärer. Britt-Inger har till och med fått höra att hon räddat ett liv, bara genom att göra sitt jobb. – Det är något speciellt att höra att man räddat livet på någon. Kan det vi gör betyda något för en människa så är det bra. Jag är så lycklig över vad körverksamheten har betytt! Körerna är en stor del av julkonserten, och eftersom Nederkalix församling har körer i alla åldrar låter de de olika grupperna sjunga tillsammans ibland. Det ger den alldeles speciellt fin klang, tycker Marie-Louise och Britt-Inger . De tror att just det är en av anledning- SPELAR. Marie-Loise och Britt-Inger tillbringar många timmar bakom pianot. arna till att folk varje år vill komma tillbaka för att lyssna på julkonserten. – Sedan tror jag det är själva kyrkorummet som gör det, och historien som finns där, säger Britt-Inger. – Och det vackra skenet och ljuset! Jag tror att det är helheten. Det är de olika tårtbitarna, tillägger Marie-Louise. Under hösten har körerna fått erbjudanden om att vara med i olika filmer, och artister som vill jobba med dem har hört FOTO: Christoffer Aro av sig för att jobba med dem. En av körerna har bland annat medverkat i filmen ”Fever at Dawn” som kommer nästa år. – Det blir ringar på vattnet, konstaterar Britt-Inger Burman. Nellie Andersson 16 Kultur Fredag 19 december 2014 LOKALIX LOKALIX Kultur 17 Fredag 19 december 2014 Har du en tatuering eller kan du tänka dig att skaffa en? Evelin Sandberg, 14, Kalix Nej, jag har ingen tatuering. Men jag planerar att skaffa en ”systertatuering” tillsammans med mina systrar. PRECISION. Bra konturer är grundstenen för en bra tatuering, enligt Eva Gyllemalm ”Han ville ha den där örnen, som var en symbol nazisterna använde. Örnen höll i ett hakkors, då sa jag att hakkorset tar vi bort” ”Planerer att skaffa en med mina systrar” Jimmy Lonnakko, 30, Kalix Ja, jag har fyra stycken och planerar att skaffa fler. Jag kommer tatuera hela överkroppen. ”Jag kommer tatuera hela överkroppen” Lars Henriksson, 65, Månsbyn Nej, det är jag för gammal för. Jag hänger väl kanske inte med i tiden. ”Det är jag för gammal för” VAN TATUERARE. Eva Gyllemalm har haft sin studio i Sören i sex år. FOTO: Marcus Nigéus DAGENS PROJEKT. Benjamin Kontio hade en färdig skiss på vad han vill tatuera. Hos Eva Gyllemalm flödar bläcket Svenskar älskar tatueringar. Så även Kalixbor. – På 15 år har jag inte haft en ledig dag på grund av kundbrist, säger Eva Gyllemalm som driver Sören Ink utanför Kalix. Eva Gyllemalm är veteran när det gäller tatuerande. I nio år hade hon en egen lokal i Kiruna, innan hon flyttade till Sören där hon har fortsatt verksamheten hemifrån. Måleri har varit ett intresse sedan hon var barn men heltidsarbete som tatuerare var inte planerat. Istället började hon tatuera för skojs skull när hon var mammaledig. Hon säger att trycket från kunder är stort. – Jag bokar bara in tider för två månader framåt. Det blir för komplicerat att planera längre än så. Alla möjliga sorters människor kommer till Eva för att tatuera sig. Hennes kunder kan vara allt från artonåringar till pensionärer. – Imorgon kommer en 66-årig man och vi ska täcka över hans första tatueringar som han skaffade för 40 år sedan. Det är ganska häftigt, säger hon. Eva Gyllemalm tror däremot inte att de fördomar som fortfarande finns om tatueringar kommer att försvinna. – Det är många yngre med helt hysteriska föräldrar som inte alls vill att de ska tatuera sig. Stereotypen av någon som är tatuerad är att det är en sjöman eller en kriminell person. Givetvis stämmer inte den bilden överens med verkligheten. Men Eva är ändå lite återhållsam med de jobb hon väljer att ta sig an. – Jag tatuerar inte någon på halsen, eller händerna eller fingrarna, om de inte har täckt i princip resten av kroppen redan. Den som inte har mycket tatueringar sedan tidigare borde inte välja de ställena. ”Jag tatuerar inte någon på halsen eller händerna eller fingrarna” Precis som modet i klädesindustrin går trenderna bland tatueringar i vågor. En del saker som var populärt för tio år sedan vill folk knappt kännas vid längre, men andra motiv kan komma tillbaka och bli moderna igen. – Jag gillar att göra realistiska bilder. Men att ha texter är jättemodernt just nu. Jag tror alla tatuerare börjar bli less på att göra dem, men jag tycker de är kul. Tatueringar brukar väcka starka känslor. Antingen älskar man eller hatar dem. Det beror förmodligen på att de är permanenta och därför blir motivet också extra viktigt. Eva Gyllemalm upplever att kunderna är mer kvalitetsmedvetna än förut. Man tänker mer kring motiven och ser till att det inte är något man ångrar i efterhand. – Jag hade en kund en gång, en medelålders man. Han var fascinerad av Hitler. Han var inte nazist men var intresserad av andra världskriget och hade en massa böcker om det. Han ville ha den där örnen, som var en symbol nazisterna använde. Örnen höll i ett hakkors, då sa jag att hakkorset tar vi bort. Självklart, tyckte han. ”Jag tror att alla tatuerare börjar bli less på att göra texter, men jag tycker de är kul” I den lilla tatueringsstudion sitter Benjamin Kontio. Han har åkt från Gäl- livare för att skaffa sig sin tredje tatuering, en pergamentrulle med text på och en ros. De två andra har Eva Gyllemalm också gjort. – Nu har armen domnat bort lite, så det känns nästan inte. Men jäklar vilken smärta när hon skrev texten jag har på nyckelbenet! säger han. Marcus Nigéus [email protected] Nils Matti, 71, Kalix Nej, tatueringar tycker jag inte alls om. Det är inte snyggt. Några små går väl an men inte alla. ”Tatueringar tycker jag inte alls om. Det är inte snyggt” TEXT & FOTO: Marcus Nigéus 18 Kultur Fredag 19 december 2014 LOKALIX LOKALIX 19 Nyheter Fredag 19 december 2014 Hennes matpassion blev populär blogg Johan Larsson och Thim Riback nöjda med sina framgångar. FOTO: Miro Frakić Dags för Kalix film År 2014 har visat sig vara viktigt för film- och tv-produktion på Kalix folkhögskola. Två studentfilmer belönades på årets Västerbottens Amatörfilmsfestival, VAFF. Studentregissörerna Thim Riback och Johan Larsson är bland vinnarna. Att vara ung filmare är aldrig enkelt, men i Umeå verkar situationen ändå vara lite bättre. För 19:e året i rad har västerbottniska amatörfilmmakare fått en möjlighet att visa upp sina talanger på VAFF. Det är bland annat två filmer som producerats på Kalix folkhögskola, nämligen ”Equal Gaming” och ”Det var bara du”, som prisbelönades. Johan Larsson och Simon Engstrand är namnen bakom ”Equal Gaming”. Filmen följer ett damlag under turneringen i Counter-Strike: Global Offensive, ett kritikerrosat men mansdominerat onlinedatorspel som släpptes 2012. Huvudfråga som tas upp är om det verkligen finns ett behov att uppdela turneringen efter kön. Enligt Johan är problemet att ”tjejer inte känner sig välkomna på killscenen”. När filmen först laddades upp på Youtube var den 23 minuters lång men för VAFF måste den klippas ned till 15. Johan och Simon var tvungna skynda sig för att hålla tidsfristen i juni. Nästan ett halvår senare har deras möda gett resultat. ”Equal Gaming” belönades med Bästa Film-pris i den så kallade Tungvikt-kategorin (filmare 20-26 år), och de två regissörerna fick dessutom en GoPro-kamera. – Det känns rätt kul att så många fått se filmen, och priset är ju också bra, berättar Johan. Pris för Bästa Film i Mellanvikt-kategorin (filmare 16-19 år), gick till Thim Riback för ”Det var bara du”. Den var inte menat som ”en vanlig film”, förklarar Thim, utan som en sorts protest mot ett av hans lärares påståenden. – Han sa att film inte kunde vara konst för att den gör man för pengar, vilket var konstigt. Därför ville jag göra nåt väldigt, väldigt konstnärligt. Manuset bygger på intervjuer med olika personer om deras minnen från högstadiet. Berättarrösten blandas med ett antal bilder från Kalix, kopplade till en ung människas skolliv. – Det är en sorts visuell dikt, en låt utan sång, beskriver Thim slutresultatet. Det är inte första gången Thim har fått erkännande på VAFF. För två år sedan, före utbildningen på Kalix folkhögskola, blev han uppmärksammad med filmen Ingen tid för oss. Med sådana framgångar verkar det ändå vara en bra tid för filmarna på Kalix folkhögskola. Miro Frakić DEBUTANT. Theres Brännmark läser och pratar om sin debutroman på Kalix bibliotek. FOTO: Emma Terling Theres Brännmark har hittat hem Theres Brännmark är igång igen. Förra året blev hon korad till årets svensklärare och nu ger hon ut sin första bok. Den släpptes den 14 december med en kort presentation och uppläsning av författaren själv i Kalix biblotek. – Jag trodde att ungefär 20 personer skulle komma, men istället blev det runt 50. Det var en härlig blandning också! Några kolleger, vänner och släktingar, men det var många jag inte träffat förr, säger Theres Brännmark om sin releasefest. Boken, Nanna och Johanna - vägen hem, som tog ett och ett halv år att skriva, bygger på miljöer i Kalixbygden. Läsaren kommer att känna igen sig lovar Majvor Müller som publicerade boken på PUF förlaget. – När författaren själv kommer från området hon beskriver blir det mer känsla. Man kan se kurvan i vägen som skildras, säger Majvor Müller. Theres läste upp några stycken ur boken. – Så fort hon läste om det gröna huset så kunde jag se det och vägen fram till det framför mig. Hur allt såg ut, bekräftar en entusiastisk kvinna i publiken. Theres Brännmark beskriver hur hon skapade detaljerna i sin bok, om Nanna själv, om huset där hon bor och de andra karaktärerna läsaren träffar på. Men inspirationen till denna värld Theres skapat har sitt ursprung i ett möte i verkligheten. – Det var så att jag träffade en gammal kvinna som gjorde ett starkt intryck på mig. Hon är inspirationen till Nanna men är annars en påhittad karaktär, berättade Theres för publiken. Romanen började som anteckningar i ett kollegieblock där Theres skissade på karaktärer och handling. Sedan fick resten växa fram naturligt. Att få sitt verk publicerat är en dröm denna författare haft i 30 år. Hon har varit intresserad av att skriva sedan hon var barn och yrkeslivet som lärare har inte kunnat sätta stopp för det. – Det är ju nu man förstår att det här är på riktigt. Jag har gett ut en bok! Theres Brännmark har två historier som ligger hemma i väntan på hårt arbete så hon tror definitivt att hon ger ut minst en bok till. – De kommer inte handla om Nanna och Johanna men jag kommer hålla mig till samma genre. Emma Terling [email protected] – Man får inspiration medan man skriver. Ibland kan jag inte ens säga var en idé kommer ifrån, förklarar Theres Brännmark. ”Ibland kan jag inte ens säga var en idé kommer ifrån” Calyx är säkert inte en nyhet för experter på buteljerade dofter. Det var Prescriptives, ett amerikanskt företag, som kom ut med den 1987. Kvinnan bakom doften är Sophia Grojsman, en välkänd näsa i parfymvärlden, som tillverkat parfymer för ett antal varumärken som Calvin Klein, Bvlgari, Elizabeth Taylor, Lancôme och Yves Saint Laurent. Calyx beskrivs ha en fruktkänsla – i den blandas aprikos, passionsfrukt, mynta, mandarin, bergamott, ringblomma, hallon, cederträ och fler andra exotiska ingredienser. En klassiker, kan man påstå. Men då kan man undra, vad har den här Calyx med vårt lilla Kalix att göra? Svaret är helt enkelt – ingenting. I själva verket är Calyx ett engelskt ord med gammalgrekiska rötter som betyder ’blomfoder’, det vill säga, blommans yttre omklädning. Det grekiska ordet kalyx härstammar från verbet kalyptein, som betyder ’dölja, gömma’. En gömd blomma, intressant nog. Å andra sidan står Kalix, som, oavsett doften, framkallar en annan känsla. Ursprungligen kom namnet Kalixälven först. Enligt Wahlbergs Svenskt ort- ericasmeny.blogg.se facebook.com/ericasmeny instagram.com/ericagh66 Ericas matintresse har alltid funnits där. Bullar, godis, dryck samt mycket fler maträtter finns att hitta på Ericas Meny. Så heter Erica Hermanssons receptblogg. Inspirerad av naturen arrangerar hon till och med bilder för alla sina recept. Erica Hermansson har alltid haft ett stort intresse för matlagning. Genom åren har hon samlat på sig många recept, men det var för cirka ett och ett halvt år sedan att hon startade sin blogg, Ericasmeny. – Barnen ringde hem till mig då och då för att fråga hur jag gjorde vissa grejer. Och då tänkte vi att om jag skriver en blogg med mina recept, så kan de söka efter dem där. ALLA FOTON: Privat har mina läsare som följer mig varje dag, och det blir som en typ av kontakt via bloggen. Recepten hon lägger upp är uppskattade av många runt om i Sverige. Ibland händer det till och med att hon får förfrågan om att testa på att baka med speciella ingredienser. Att testa på nya saker tycker Erica mycket om. Hon får mycket inspiration från matlagningsprogram och andra recept. – När jag ser någonting vill jag prova det. I alla fall en gång! ”Äta måste man även om man är dålig” namnslexikon är det en försvenskning av det nordsamiska namnet Gáláseatnu. I sin tur består det av två led, nämligen gállit ’vada’ eller gálus ’sval’ samt eatnu ’stor älv’. Hur som helst parfymerat är Kalix alltså kallt och fuktigt. Ingen nyhet är det för Kalixbor heller. För snart tio år sedan blev Erica Hermansson påkörd av en onykter skoterförare. Olyckan vände upp och ned på hennes liv. och hon var tvungen att lägga både jobb och många andra intressen åt sidan. Men matlagningen har hon ändå orkat hålla fast vid. – Det kanske ser ut som att jag står i köket varje dag, men så är det inte! Jag tillbringar väldigt mycket tid i sängen under mina dåliga dagar. Matlagningen är egentligen den enda hobbyn jag har just nu, äta måste man ju även om man är dålig. Miro Frakić Via maten och bloggen har hon skapat sig många nya kontakter. – När man är hemma har man inte samma sociala liv som förut. Men jag Vad har Calyx med Kalix att göra? Kalix är ganska litet, det råder knappt något tvivel om saken, men när en Kalixbo stöter på en parfym med ett likadant namn som hemorten kan det kanske verka vara lite större. För en stund i alla fall. Här finns Erica på nätet Mycket av det Erica lagar och bakar laddar hon upp på bloggen med både recept och bild. Vissa av recepten är sånt som man kan hitta i de flesta kokböckerna, och vissa är egna eller spetsade recept. – När man har lagat mat länge vet man ungefär hur smakerna blir när man blandar. Erica arrangerar ofta sina bilder med hjälp av porslin hon tycker om. Hon köper ibland olika fat på loppmarknader. Även naturen är en stor inspirationskälla. – Jag har lite bilder där jag fotograferat kakor och mat ute. Bland annat har jag fotat ischoklad ute. Det var frost en dag och då tänkte jag att ischoklad och frost nästan var samma sak. Hennes naturintresse har inte bara inspirerat till olika bildarrangemang, utan också gett en utmärkelse. Hembakningsrådet utsåg Ericas ”Dopparebulle” till vinnare av vuxenklassen i Kanelbulledesigntävlingen 2014. Det var hennes lösning på ett återkommande dopparproblem som kammade hem vinsten. – Jag brukar vara ute och gå i skogen. Då har jag ofta med mig bullar, och de vill man ju doppa i kaffet eller chokladen! Men en rund bulle är svår att doppa, så jag gjorde små smala flätor som skulle göra det lättare. Erica tror att alla kan laga mat eller baka bara man har rätt inställning. – Har man ett brinnande intresse för något så vill man lära sig mer. Man söker information om hur man ska göra och vad man behöver. Har man bra redskap så är det lättare att lyckas, säger hon. Dopparebulle Alexandra Neudatjina Smaskiga tips för julbordet Saffransbullar Ingredienser: • 50 g jäst • 3 dl socker • 5 dl mjölk, kall • 1 ägg • salt • 2 tsk mald kardemumma • ca 14 dl mjöl • 150 g rumsvarmt smör • 2 pkt saffran Gör så här: Lös jästen i lite mjölk och socker. Rör ner ägg, resten av mjölken, kardemumma, saffran, salt och mjöl. Klicka i smöret. Rör till en smidig deg. Strö lite mjöl över degen, sätt gladpack över bunken och låt jäsa i 1-1 1/2 timme. Gör fyllningen: Rör rumsvarmt smör med riven mandelmassa och vit choklad. Kavla ut en bit av degen till rektangel. Bred fyllningen på degen. Vik degen på mitten. Skär remsor och snurra snurror som läggs på bakplåtsklädda plåtar. Låt jäsa 40 min. Grädda i 220 g i ca 5-7 min. Låt svalna. Smält lite smör, pensla bullarna och doppa i socker. Rödlökspannacotta Enkelt, gott och festligt att ställa fram på julbordet. Serveras med Kalix Löjrom, så klart! Ingredienser (ca 6 snapsglas): • 2-2 1/2 dl grädde • 1/2 finhackad rödlök • 1 krm cayennepeppar • salt • 2 gelatinblad Gör så här: Lägg gelatinbladen i kallt vatten. Koka upp grädden och den finhackade rödlöken. Ta kastrullen från plattan och krydda. Krama ur gelatinbladen och rör ner i grädden. Rör tills gelatinet löst sig. Fördela i snapsglasen. Låt svalna och ställ in i kylen några timmar för att stelna. Man kan med fördel göra dessa dagen innan. Garnera med ett Löjromsägg, lite fint hackad lök och dillvippa. 20 Sport Fredag 19 december 2014 LOKALIX LOKALIX Sport 21 Fredag 19 december 2014 Sängbrist under SM Under skid-SM i mars förväntas det komma många tusen människor till Kalix. Och alla ska ha någonstans att bo. Redan två dagar efter SM-beskedet var hela centrala Kalix fullbokat. Både kommunen och turistbyrån har gått ut med anrop efter fler sovplatser. Man hoppas nu att privatpersoner ska anmäla sitt intresse för att hyra ut en sängplats till besökare under SM-dagarna. – Vi har redan fått in några tips där privatpersoner vill hyra ut. Vi kommer förmedla dem när alla kommersiella boenden är slut, säger Madelene Johansson, Swedish Lapland Kommunen och Swedish Lapland har gått ut via sociala medier med information om hur man går till väga om man vill anmäla sitt intresse att hyra ut. – Det är upp till var och en att sätta pris, göra upp om avtal och tillträde med den som man ska hyra till. Vi har lämnat en rekommendation, och det är mellan 150 och 200 kronor per bädd och natt. Prisrekommendationerna är basera de på liknande större arrangemang på andra orter. Till exempel Boden under O-ringen. Runt om i olika byar, Båtskärsnäs, Morjärv och Töre, finns det några hundra sovplatser kvar. Men det är brist på centralt belägna rum. Det är både seniorer och juniorer som kommer finnas på plats under tävlingsdagarna. – Med bara de tävlande och deras ledare har vi tusentals personer. Vi beräknar att varje tävlande minst har med sig två eller tre personer, säger Reine Sundqvist, informationschef vid Kalix kommun. Reine Sundqvist säger också att man förväntar sig mycket publik. Speciellt om det är bra väder och om det går bra för svenskarna i VM som det gick i OS. För att de boende ska få en bra upplevelse, planerar kommunen, näringslivet och föreningarna så mycket som möjligt tillsammans. –Det ska finnas aktiviteter under den här tiden och Kalix ska visa upp sig från sin bästa sida. Det handlar om samarbete. Jag är övertygad om att det här kommer bli väldigt bra, säger Reine Sundqvist. Alexandra Neudatjina alexandra.neudatjina.kalix@ folkbildning.net Tävlingsprogram Lördag 21 mars: Intersport Cup H 21, 10km intervallstart (K) D 21, 5km intervallstart (K) Söndag 22 mars: Skid-SM dyrare än väntat FOTO: Christoffer Aro Kalix kommun tvingas skjuta upp andra Ombyggnationen av skidstadion på Djuptjärn kommer att kosta omkring 3,5 miljoner kronor. Exakt var pengarna hämtas ifrån är oklart. – Kommunen gör en omprioritering i budgeten, och så får vi ta andra satsningar under kommande år, säger informationschefen Reine Sundqvist till Lokalix. Det är framför allt ombyggnationen av bron in till skidstadion som blivit dyrare än beräknat. Något kommunen ändå har valt att prioritera. – Kommunen ser det som en investering för framtiden. Allt vi gör nu skulle ändå ha gjorts om några år, men SM skyndar på det. På samma sätt får några andra projekt vänta till kommande år. Men det är inga tidigare budgeterade projekt för kommande år vi har fått stryka, utan budgeten är lagd med tanke på kostnaderna för skidstadion, säger Reine Sundqvist, informationschef. Vilka projekt inom samhällsbyggnadsförvaltningen som kommunen väljer att vänta med kan inte Reine Sundqvist svara på. Lokalix har även pratat med Mårten Öhman, chef för samhällsbyggnad, och Evert Rönnkvist, enhetschef för fritids- och kulturförvaltningen, men ingen av dem kan svara på exakt vilka pro- ”En investering för framtiden” jekt som kommunen väljer att vänta med inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Lars Lundqvist, ordförande för Kalix SK, hoppas på att SM blir ett lyft både för det lokala näringslivet och att fler ungdomar i Kalix ska börja med skidåkning. – Det här är en stor grej för oss i skidklubben! Vi hoppas att få hit 4 000 till 5 000 besökare. Drömmen är att i framtiden få arrangera världscuptävlingar. Sen hoppas vi såklart att både ungdomar och motionärer ska lockas hit i högre grad än tidigare. Vi kommer att ha en väldigt fin skidare- na i Kalix nu, säger Lars Lundqvist. Sex stycken senioråkare kommer delta från Kalix SK. Senast Kalix fick arrangera skid-SM var 1958. Utmaningen för Kalix SK blir att klara av organisationen kring SMhelgen, något Lars Lundqvist tror blir avgörande för att kunna få fler och större tävlingar till Kalix i framtiden. Även han ser ombyggnationen av skidstadion på 3,5 miljoner kronor som en investering för framtiden. – Vi kommer att ha en komplett skidstadion i Kalix nu. Det gör att chansen till att arrangera tävlingar planerade investeringar ökar, speciellt med tanke på att det blir allt mer osäkert med snö i Mellansverige. Vi vill vara ett alternativ både för tävlande och motionärer. Även Evert Rönnkvist, enhetschef för fritids- och kulturförvaltningen, är positiv till skid-SM i Kalix. – SM kommer dra hit mycket folk. Det blir en folkfest. Det kommer gynna näringslivet och sätta Kalix på kartan. Intresset för skidor är stort i Kalix, säger han. Marcus Fredriksson marcus.fredriksson.kalix @folkbildning.net FAKTA | SKID-SM • Skid-SM gick senast i Kalix 1958 • 21-24 mars 2015 går skid-SM i Kalix • Omkring 3,5 miljoner investeras i skidstadion • Hoppas på 4000 till 5000 besökare • Alla sovplatser i centrala Kalix är slut SM H 21, Teamsprint (K) D 21, Teamsprint (K) Måndag 23 mars: Scandic Cup H 19-20, 2,5km prolog (F) H 17-18, 2,5km prolog (F) D 19-20, 2,5km prolog (F) D 17-18, 2,5km prolog (F) Tisdag 24 mars: Scandic Cup final H 19-20, 15km jaktstart (F) H 17-18, 15km jaktstart (F) D 19-20, 10km jaktstart (F) D 17-18, 10km jaktstart (F) SM och Intersport Cup H 21, 50km masstart (F) D 21, 30km masstart (F) K = klassisk stil F = fristil Annica Fredriksson laddar upp. FOTO:Alexandra Neudatjina Kö i Kalix Kalix folkhögskolas vandrarhem är ett alternativ som man har kunnat boka sovplats till under skidveckan i mars. Den som hade tänkt bo där, men inte bokat i tid, får börja se sig om efter en annan lösning. – Alla våra 43 bäddar tog slut i juni. Folk står i kö för att få en sängplats. Vi blev jätteförvånade när så många började boka redan i maj, säger Annica Fredriksson, administratör på Kalix folkhögskola. Oftast brukar det vara ett fåtal lag som bokar alla sovplatserna. Men den här gången är det många fler enskilda bokningar, bland annat familjer. Berättar Annica Fredriksson. Marcus Fredriksson marcus.fredriksson.kalix@ folkbildning.net 22 Sport Fredag 19 december 2014 LOKALIX LOKALIX Sport 23 Fredag 19 december 2014 KÖR SÅ DET RYKER.Full fart med Tiger. SATSAR.Fredrik Tiger sätter Kalix på motorkartan. FOTO: Alexandra Neudatjina LASTAD.Team Tigers tävlingsbil. Kalix på motorkartan LETAR TRÄNARE. Jakten på en ny tränare går trögt, men Ingvar Gälman hoppas ha tränaren klar till jul. FOTO: Christoffer Aro Svårt hitta tränare Assis damer drog i början av december igång försäsongen - men utan att ha någon ny huvudtränare. – Förhandlingar pågår med en kandidat, men än är inget klart, säger Assis sportchef Ingvar Gälman till Lokalix. Assis damer sparkade efter förra säsongens missade uppflyttning till Elitettan sin tränare Jouko Liakka efter två år i klubben. Assis sportchef Ingvar Gälman förklarar att det behövdes en ny röst i laget. – Vi kände att vi behövde förändra något, och då är det enklast att byta tränare. Jouko Liakka (före detta tränaren) förstod det också. Det är inga ”hard feelings” mellan oss. Hittills på försäsongen har en av spelarna, Lina Henriksson, lett träningarna i väntan på en ny huvudtränare. Att rekryteringen av en ny tränare dröjer säger Ingvar Gälman beror på att det är många praktiska detaljer som ska lösas först. – Dels finns det ingen uppsjö av tränaralternativ här uppe i Norrbotten, framför allt inte på damsidan. Sen ska man vara medveten om att det tar väldigt mycket tid i anspråk att jobba som tränare. Man får vara beredd att jobba uppemot sex kvällar i veckan. Just nu väntar Assi på svar från en tränare där en del frågetecken behöver rätas ut för honom när det gäller jobb och helhetsbilden. Assi hoppas på ett besked innan jul. Ingvar Gälman tycker inte att träning- en i dagsläget påverkas av att de står utan huvudtränare. Skulle inte saken vara löst i januari när taktik och teknik ska börja slipas, blir det jobbigare. – Vår vision är att den nye tränaren ska göra oss till ett mer spelande, tekniskt lag. Mer bollinnehav och mindre av den raka fotbollen. Ju fortare vi kan komma igång med att träna under vår nye tränare desto bättre, såklart. Elitettan. – Division 1 är för dålig här uppe helt enkelt. Det har vi märkt i kvalet sen också. Vi matchas mot för enkla lag under säsongen, och sen kan vi inte komma upp i tillräcklig nivå för att vinna kvalet. – Vi behöver ta oss upp i Elitettan för att utvecklas, både som lag och klubb, säger Ingvar Gälman. Marcus Fredriksson Assis sportchef är tydlig med att målet inför kommande säsong är att vinna division 1 och sedan att ta steget upp i [email protected] Rutinsamtalet som blev ett avslöjande... I mitten av november ringde jag upp Assi IF:s dåvarande damlags-tränare Jouko Liakka. Jag ville höra hans tankar om den gångna säsongen, och hur planerna inför nästa såg ut. Då släppte han bomben: Assi hade sparkat honom! Det hade varit klart i flera veckor. Ett scoop med andra ord. När jag senare frågade ordföranden i Assi, Lennart Vikström, om varför de inte hade släppt det till media, var hans svar lika enkelt som förvånande: de tyckte inte att det var någon stor grej. Under de 15 år jag bevakat allsvensk och internationell fotboll har jag aldrig någonsin hört något liknande. Det vanliga när en tränare får gå, oavsett om det gäller engelska storlaget Manchester United eller allsvenska IFK Göteborg, är att känslorna i mer eller mindre utsträckning svallar. Styrelsemedlemmar uttalar sig, sportchefen recenserar den sportsliga situationen, och tränaren ger förstås sin syn på det hela. I Assi är det annorlunda. Där tycker man inte att det är en stor grej … Marcus Fredriksson [email protected] STCC tar stortävlingen RallyX till Kalix. Kalix motorklubb gläds över att få arrangera evenemanget, och förberedelserna är redan i full gång. I sommar kommer Kalix motorklubb att få en hektisk tävlingshelg att ta sig igenom. Under en och samma helg kommer både Norrlandsveckan, som går varje säsong, och RallyX-serien att hållas på motorstadion i Kalix. Sammanlagt under hela helgen hoppas man på cirka 10.000 besökare, och det kräver både bra planering och mycket engagemang från klubben. Man räknar med att alla campingar kommer vara fulla, och man har redan nu börjat leta efter en lösning. – Vi har diskuterat med kommunen om olika alternativ. Om campingarna blir fulla har vi pratat om att göra en tillfällig campingplats vid Manhemsskolan, säger Fredrik Tiger, engagerad i Kalix motorklubb och förare i Team Tiger. RallyX är ett av de största arrangemangen som Kalix motorklubb fått chans att arrangera hittills. Det är inte alla klubbar som får möjlighet att hålla i en så stor tävling, och det gör Dan Abrahamsson, Xtreme Events Scandinavia, extra stolt över beskedet. – Det här är positivt för oss. Det är en jättestor grej för en liten klubb som oss. Att få den här responsen på att vi är duktiga att arrangera tävlingar, och att vi har en anläggning som håller måttet är kul. – Jag tror ingen i Sverige kan matcha oss när det gäller duschar och toaletter. Allting är samlat på ett ställe. Vi har ju dessutom en velodrom som ingen annan i Sverige har, säger han. Tävlingen ger inte bara hopp om storpublik, fulla campingplatser och plus i kassan, utan kommer också ge motorklubben möjligheten att visa framfötterna. Man har som mål att förhandla till sig ett treårigt kontrakt för fler RallyX-tävlingar i Kalix. – Det handlar om att få dem att förstå. Alla bilmärken som är aktiva inom sporten, bland annat Volkswagen och Ford, har ju även återförsäljare här uppe. Jag tror de vill synas här också! Jag kommer trycka på att man måste vara över hela landet, säger Fredrik Tiger, som ska förhandla med STCC. Fredrik Tiger är inte bara med och planerar tillsammans med klubben. Han kommer också själv att tävla i högsta klassen, Supercar, i RallyX. För honom är det här höjdpunkten på säsongen. - Det är alltid speciellt att tävla på hemmaplan. Man vill ju visa det man kan. Jag åker med mycket mindre budget än mina motståndare. Det gör ju att man slår från underläge, speciellt i den här klassen som jag ska tävla i nu. Men jag tycker det är kul, säger han. Enligt Tiger är det svårt att få en stark budget här uppe i norra Sverige. – Jag jobbar stenhårt för att få nya stora sponsorer. Men tyvärr bor jag i fel landsända för att jaga dem. Man har mer företag att jobba med i Stockholmstrakten. Förra säsongen drabbades teamet av problem. Elektronikstrul och sent påbörjade arbeten sänkte säsongen. - Ju hårdare man kan satsa, desto ro- ligare är det för alla. Det man håller på med ska vara seriöst, inte något ”halvtjorv”. Dessvärre var det ”halvtjorv” förra säsongen. Jag var för sent ute med allting! Bilen var för sent klar, jag var sen med sponsorjobben, ja, jag var för sen med allting helt enkelt. Det är frustrerande. Jag vet ju att jag kan köra, säger Fredrik Tiger. Fredrik kommer vara med och förbereda så mycket han kan tillsammans med klubben. Men någon dag innan RallyX-tävlingen kommer han släppa arrangemangförberedelserna för att fokusera fullt ut på sig själv och bilen. I år vill han ta revansch. - Det kommer vara 110 blås hela tiden! Alexandra Neudatjina alexandra.neudatjina.kalix@ folkbildning.net ”Jag går min egen väg - som Zlatan” Kalix bandys Björn Hellman, 24 år, fick i början av december göra sin landslagsdebut. Målet är nu en plats i VM-truppen, och för att nå dit följer han sin idols exempel. – Jag går min egen väg, precis som Zlatan, säger han. Björn Hellmans lag förlorade matchen med 6-5, men förbundskapten Jonas Claesson var nöjd med sin unge målvakt. – Claesson berömde mig och sa att det såg lugnt och bra ut. Trots det var jag besviken då vi förlorade. Jag har å andra sidan inte varit riktigt nöjd med en insats på tre år. Sist jag var det vann vi mot Tillberga med 8-0… Trots att Björn Hellman är bandymålvakt, så är det Zlatan Ibrahimovic som är den store förebilden. Det visar sig bland annat i att han låtit tatuera in några av Zlatans tatueringar. – Han är oerhört seriös, både i träning och match, och så har han alltid gått sin egen väg och inte lyssnat för mycket på vad andra tycker om honom. Det mottot försöker jag själv leva efter, säger Björn Hellman till Lokalix. Björn Hellman har idrotten i familjen genom att hans pappa spelade allsvensk fotboll med Brage på 90-talet. När Björn var tolv år flyttade familjen tillbaka till Kalix, och eftersom det inte fanns något handbollslag, som var Björns sport, fick det bli bandy istället. Debuten i landslaget, som var ett lag bestående av unga och lovande spelare, skedde mot Sveriges a-lag med mer erfarna spelare i början på december. Uttagningen i landslaget bekräftar den bild man haft under en längre tid i Kalix: att Björn är en av landets bästa målvakter. Nu handlar det om att gå från bra till bäst. – Jag försöker undvika att släppa returer, och om jag måste handlar det om att göra det rätt. Det handlar inte bara om att rädda utan att se nästa situation. Jag jobbar också hårt på att utveckla mitt kastande. Svenska målvakter brukar traditionellt inte vara så bra på det, men just nu ligger jag tvåa i målvakternas assist-liga, säger Björn Hellman och skrattar. Drömbilden han målar upp för sig själv är att en dag få avgöra en VM-final, genom att assistera till det avgörande målet, just med ett utkast. ser upp till, men vidhåller att idolen är Zlatan. Han berättar att Zlatans starka psyke har inspirerat honom. Exempelvis när Björn som 16-åring fick hoppa in för Kalix, och räddade ett friläge av Pelle Fosshaug. Björn Hellman beskriver sig själv som lugn och säker, men aldrig nöjd. – Många målvakter är rädda att det ska komma spelare och avsluta på dem, men jag tänker tvärtom. Kom hit så ska jag rädda! Man får aldrig vara rädd att misslyckas som målvakt. Marcus Fredriksson Fotnot: Läs en längre intervju med Björn Hellman på http://www.lokalix.se När man ska gå från bra till bäst är detaljerna avgörande. Exempelvis har Björn valt att träna och spela i lite tunnare handskar, vilket är ovanligt bland målvakter. På så sätt blir han bättre på att greppa bollarna och undvika returer. Men smärtan blir betydligt större. Han har också inför denna säsong köpt en klassisk ”rysshjälm” av landslagsmålvakten Andreas Bergwall. En hjälm där sikten är betydligt bättre än i en vanlig hjälm. Björn Hellman beskriver landslagsveteranen Bergwall som en person han INGEN RETUR.VM är målet för Björn Hellman. FOTO: Christoffer Aro 24 LOKALIX Fredag 19 december 2014 LOKALIX Sport 25 Fredag 19 december 2014 Öppet alla dagar 8-22 • Flygfältsvägen 27 • 0923-120 30 Jubileumsfesten fortsätter på ICA Näsbyn! Nötfärs Succé! Emma ndersson. Forward med tvärsäkert skott 39 ICA BASIC, Storpack ca 1600g Max 2 förp/hushåll. Gäller så långt 1000kg räcker. 95 / kg Laxsida 99:- ICA. Ca 1100g Färsk Max 1 köp/kund / kg Ortens Julskinka 79 Öbergs Lantchark Rimmad, Kokt Sill i glas Abba. 210-240g. jfr 20,83-23,81/kg, 35,71-41,67/kg utan spad Max 2 köp /husthåll 5:/ st Julmust Apotekarens. 140cl. jfr 3,57/l + pant. UTTAGSAUTOMAT 95 / kg Max 2 köp /husthåll 5:+ pant Priserna gäller fr.o.m. måndag vecka 51 16-åriga bandytjejen Emma Andersson i Team Kalix IBK har hittills haft en bra säsong i damernas division 2. – Det är mina medspelares förtjänst att det fungerar så bra i år, säger Emma. Med halva serien färdigspelad leder Emma Andersson innebandyns skytteliga. Hon har hittills i år gjort 27 mål och sex assist. När Lokalix pratar med henne beskriver hon sig som en löpstark forward. Hennes vassa skott i kombination med en bra speluppfattning har ställt till stora problem för motståndarnas målvakter i serien. Men Emma är noga med att poängtera att det till stor del är hennes medspelares förtjänst att det har fungerat bra i år. – Jag får bra passningar levererade till mig, säger hon. Det var hennes kompisar som från början tyckte att hon skulle testa på sporten, och hon inledde sin innebandykarriär som elvaåring. – Det jag gillar med innebandyn är att den är en sport med högt tempo och det händer saker hela tiden. I år är det hennes andra säsong med seniorlaget. Förra året kombinerade hon det med att spela i länslaget i Norrbotten. Säsongen 2012/2013 utsågs hon till en av de bästa forwarden i distriktsmästerskapet för 15-åringar. Vad har du för målsättning med din innebandy? – Jag har ingen direkt målsättning mer än att det ska gå så bra som möjligt för oss som lag. Jag tar en säsong i taget och vill utveckla mitt fysiska spel och bli starkare. Innebandyn är en fysisk sport som sliter mycket på kroppen. Det är vanligt med knä och fotledsskador, men det bekymrar inte Emma. – Vi kör alltid mycket med bra, förebyggande övningar, speciellt under försäsongen. Emma kom in på innebandygymnasiet i Kalix i höstas, men valde att läsa på ekonomiprogrammet istället. Hon kände att det skulle ta för mycket tid. Team Kalix ligger just nu på en fjärdeplats i tabellen. Och har chans att spela om en kvalplats till division 1. UPPLADDNING. Mycket träning är en del av framgången. AMBITIÖS. Robin Lindqvist siktar ännu högre. Succélagets hemlighet Kalix hockey har imponerat i division 1. Nu är laget klar för spel i allettan. – Får vi ut maximalt av laget kan vi gå långt, säger tränaren Robin Lindqvist. Målsättningen innan säsongen startade var att komma på en topp fyra plats i tabellen, vilken man klarade med bravur. Elva raka segrar och inte en enda förlust på hemmaplan. Det har minst sagt varit en fantastisk säsong för Kalix hockey. Nu laddar laget om inför spel i allettan. Men tränaren Robin Lindqvist är ändå inte helt nöjd. – Det finns alltid olika detaljer i spe- let som behöver förbättras. Vi har visat att vi är ett bra lag men nu måste vi höja vårat spel en nivå till. Jag tror stenhårt på mina spelare, säger Robin Lindqvist. känna sig lika viktiga. Robin Lindqvist betonar verkligen vikten av att alla har bidragit, från styrelse till spelare och ledare. – Vi är en liten förening och då måste alla verkligen ge allt i alla lägen. ”Ingen ska vara större än laget” Kalix hockey har gått från att ha varit ett mittenlag i division 1 under många säsonger, till att nu vara ett av topplagen. Och nu senast slutade de på en andraplats i tabellen. Nyckeln till framgångarna lades enligt Robin Lindqvist redan förra säsongen. – Vi har fokuserat på att få ihop en bra grupp som jobbar stenhårt för varandra, och det tycker jag att vi har lyckats riktigt bra med. Grundfilosofin är att ingen ska vara större än laget. Alla ska En spelare som har varit viktig under säsongen är backen Johan Pettersson. Han vann skytteligan i serien för backar och gjorde totalt 28 poäng. – Det är jävligt viktigt att få en bra start. Jag har tidigare spelat kval med andra klubbar och jag vet vad som krävs Man måste höja sig en nivå extra, säger Johan Pettersson. I allettan kommer man att möta de bästa lagen från division 1 östra, och det kommer att bli en hel del långa resor för laget, något som klubbens ordförande John Eriksson inte ser som något bekymmer. – Vi har just nu en stabil ekonomi i föreningen. Men det blir givetvis betydligt tuffare om vi skulle ta klivet upp i allsvenskan, säger Johan Eriksson. Premiärmatchen för Kalix i allettan spelas mot Piteå i Part arena den 27:e december. Christoffer Aro [email protected] ”Vi fortsätter gnugga vidare” Kalix Bandy inledde serien med tre raka vinster, och överraskade hela Bandysverige. Men med två poäng på de fem senaste matcherna har laget hamnat i ett betydligt knepigare läge. – Vi måste jobba hårdare på att minimera våra egna misstag, säger tränaren Mats Rönnqvist. Det gick minst sagt bra för Kalix Bandy i elitseriestarten. Nästan för bra. I alla fall om man frågar Mats Rönnqvist som är ny tränare i laget inför den här säsongen. – Nu i efterhand kanske vi skulle ha tagit det på ett bättre sätt än vad vi gjorde. Vi blev väldigt hypade i medierna, och det är möjligt att vi blev lite bekväma i vårt spel. Christoffer Aro Mobiltelefoner kan rädda liv Tack vare en mobiltelefon kan personer som fått hjärtinfarkt snabbt få hjälp. Mobilräddarna är en tjänst som den som kan utföra hjärt- och lungräddning kan anmäla sig till. Om någon faller ihop får mobilräddaren ett sms. Totalt i Norrbotten har 1142 anmälda mobilräddare anmält sig till tjänsten sedan tjänsten startades tidigare i år. För mer information om mobilräddarna, gå in på nll.se/mobilraddarna. FOTO: Christoffer Aro Mats Rönnqvist är positiv inför fortsättning av serien. Trots de senaste förlusterna är Mats Rönnqvist nöjd med vad hans lag hittills har presterat. – Jag känner att vi spelmässigt är bra med i de matcher som vi har förlorat. Med lite flyt så hade vi kunnat vara hö- gre upp i tabellen. Det är en jämn serie och det känns surt att vi inte tog några fler poäng. Det var inför den här säsongen som han tog över som tränare och han betonar att det är ett nytt lagbygge som är igång. Han och spelarna är väl medvetna om att det kommer att komma svackor under spelet i serien. Trots förlusterna i de senaste matcherna känner han inte någon oro inför kommande matcher. – Jag tycker att vi har en positiv anda i laget, och vi kommer att fortsätta att gnugga vidare med vårt spel. Just nu är laget på en kvalplats i tabellen, något som han inte är nöjd med. – Målsättningen innan säsongen var såklart att vi ska slippa kvala för att hålla oss kvar i serien. Men självklart vill vi ta oss till slutspel, och vi är väl medvetna om att det kommer att bli en tuff uppgift, säger Kalix Bandys tränare Mats Rönnqvist. Christoffer Aro [email protected] 26 Julspecial Fredag 19 december 2014 LOKALIX LOKALIX Julspecial 27 Fredag 19 december 2014 Julpyssel i vintermörkret Typiskt julbord. Redan de gamla vikingarna... Julbordet har sina rötter i vikingatiden. Den äldsta maträtten som fortfarande lagas är dopp i grytan, även om forskarna är osäkra på exakt hur gammal den är. Andra äldre rätter som vi fortfarande serverar på julafton är julkorven och lutfisken. Maträtter som vi idag förknippar med ett typsikt julbord är jämfört med dem rena moderniteterna. Vanorna skiljer sig från norr till söder och från julbord till julbord, men på de flesta hittar man skinka, köttbullar och sill. Det vanligaste är julskinkan. Årligen i Sverige säljs kring sju miljoner kilo julskinka. Vi äter alltså ett kilo julskinka per person i Sverige, enligt Svenska köttindustrin egna siffror! Julen firas runt om bland kristna i hela världen och den jul de flesta av oss känner till och firar kom hit på medeltiden. I vår klass finns personer från olika delar av världen. Men en sak har vi alla gemensamt, vi längtar alla hem till god mat och ledighet. Här bjuder vi på några delikatesser från vårt julbord. Passa på att nu i jul prova ut en ny favorit till julbordet, som för en del av oss redan är självklara och väldigt goda! På den här sidan har vi vi samlat recept från olika områden i Europa. Här kan du testa på att laga delikatesser som du får en kort beskrivning till och som sedan följs av ett enkelt recept. Recepten kommer från några av Lokalix egna reportrar som har rotat i gamla receptböcker och skrivit ned gamla släkthemligheter för att ta fram för vad som för dem kännetecknar en riktgt jul. God matig jul! Anne Marit Pentha Päiviö Engelska Mince Pies Äkta engelska Mince Pies FOTO: Anne Marit Pentha Päiviö Julbordet är viktigt för oss svenskar. Julmaten är en tradition och nästan helig för många av oss. I nästan varje hem finns en rätt som familjen inte kan vara utan, och varje familjemedlem har sin egen favorit. 1. Mince Pie är den riktigt klassiska fruktkakan som man kan hitta i alla mataffärer och i de flesta hem i Storbritannien så här års. Pajerna kan ätas när och hur som helst. Den serveras på barer eller med eftermiddagsteet. Men förknippas hos britterna först och främst med julen. Lite knåpigt att göra, men väl värd besväret! Shuba, rysk sillsalladtårta Fritule, degboll från Kroatien Kokt renrygg med märgben Den enkla och goda salladen “shuba”, rysk sillsallad, är en av rätterna som man kan hitta på vårt julbord. Den kan både göras med och utan äpplen. Vissa toppar den också med ett rejält lager kokta och skivade ägg. Hemma hos oss brukar vi göra Shuba enligt det här receptet. Precis som mormor hemma i Murmansk brukar göra. En traditionell julafton i Kroatien avviker lite från den svenska. Man förbereder sig för juldagen – pyntar julgranen och lagar julmat. Man brukar också fasta, åtminstone till middag. Då lagas desserten fritule, friterade degbollar med en smak som för många kroater symboliserar jul. På många samiska julbord Du behöver till fyllningen: hittar du kokt renrygg som 250g russin (utan kärnor) är en riktigt festmåltid. Med 250g sultanrussin (utan kärnor) märgben till toppar du mål250g vinbär tiden. Du behöver: 4 salta sillfiléer, exempelvis en burk inläggningssill (blötlägg innan enligt anvisning på burken) 1 mellanstor gul lök 1 stort äpple, gärna syrligt 2-3 kokta morötter 3 stora kokta potatisar 3-4 mellanstora kokta rödbetor 200-250g majonnäs på burk 1 paket jäst 0,5 dl mjölk (varmt) 1 dl vatten (varmt) 1 msk socker, 2 ägg 1 tsk vaniljsocker 1 citron (skalet) en nypa salt 0,5 kg vetemjöl, mörk rom eller vitt vin, allt efter tycke och smak). Friteringsolja och florsocker Gör så här: Gör så här: Skär sill i smala strimlor. Sprid sillen över botten på skålen som du har valt att göra salladen i. Sikta mjöl. Smula jästen och smält den i varmt vatten med socker och 2 msk vetemjöl. Skär löken och bred över sillen. Du behöver för 40 stycken: Vispa i ägg, vaniljsocker, citronskal finrivet, varmt mjölk, rom och salt. Vänd ner resten av mjölet, och lägg till mer varmt vatten om det behövs. Slå det med en träsked tills smeten är elastisk. Du behöver: Renrygg i bitar Märgben (frivilligt) Salt Vatten 10 Liters gryta Tid: 1,5 till 2 timmar Gör så här: Tillsätt vatten i grytan, ungefär 3-4 liter, så vattnet täcker köttet. Koka upp vattnet, när vattnet kokar lägg i köttet. När det skummar i grytan, tar man bort skummet allt eftersom. Låt köttet koka 30 minuter innan du börjar salta. Saltningen är en smaksak. Men salta rikligt, buljongen ska bli smaksatt. Låt köttet koka totalt 1,5 till 2 timmar beroende på hur mycket tuggmotstånd du vill ha. Låt jäsa en halv timme på ett varmt ställe. Ös upp köttet innan servering. Om du vill koka märgben tillsätter du benen i grytan ungefär 7 till 10 minuter innan köttet kokat färdigt. De är viktigt att vända benen när det kokat halva tiden. Efteråt klyver man benet för att komma åt märgen. Sillsalladtårtan avnjuter du bäst tillsammans med mörkt rågbröd. Värm oljan på medelvärme och skeda gradvis ned smeten med en lite inoljad sked. Fritera tills bullarna är gyllenbruna. Lägg fritule att rinna av på hushållspapper och strö sedan florsocker på. Njut! Buljongen är god att dricka eller att använda som dopp i grytan. Använd gärna ätpinnar till benmärgen. Om man har svårt för fettet kan man skära bort det efter kokning, fettet ger nämligen smak till bujongen. Alexandra Neudatjina Miro Frakić Anne Marit Pentha Päiviö Riv äpple på löklagret. Riv morot över det rivna äpplet. Riv potatisarna på morötterna. Riv rödbetorna över potatisen. Täck sedan över med majonnäs och låt står i kylen över natten. 65g suckatblandning 250g äpplen, fint hackade 125g mjukt smör Rivet skal från ½ citron Rivet skal från ½ apelsin ½ tsk kanel En nypa muskot En nypa kryddpeppar 250g farinsocker 250ml brandy eller mörk rom Pajingredienser och muffinplåt 2. 3. 4. 5. Skapa vit jul inne med fallande snöflingor Lätt och billigt knep för lite extra fint i jul. Du behöver sax, penna och vita pappersark, A4. De behöver inte vara blanka. 1-2. Dela och klipp ut pappret på bredden i tre lika delar. Tag en av tredjedelarna och vik till en kvadrat. Klipp ut kvadraten. 3-5. Tag din kvadrat och vik (hörn mot hörn) till en triangel. Gör detta igen så du får en likadan men mindre triangel. 6. Det svåra steget: Att vika denna triangel i tredjedelar: Lägg triangeln med den längsta sidan mot dig (neråt). Tag höger sidan och lägg över triangeln. Du ska inte vika till en ny triangel så gå inte för långt, lite mindre än hälften räcker. Vik (löst) med utgång från toppen av triangeln så att den blir spetsigare. Vänd triangeln och gör samma sak igen. Dvs tag den högra sidan och vänd över åt vänster. KOLLA SPETSEN. Du måste nu korrigera den lösa vikningen så att du har en bra spets och att du ligger kant-i-kant vid sidorna. Tryck ihop och vik pappret. 7. Klipp av ’vingarna’så att de blir jämna med den raka linjen i mitten. 8. Rita in ett mönster lätt med blyerts. Tänk på att det som nu är spetsen på triangeln kommer att bli mitten på snöflingan. 9. Klipp ut och vik upp försiktigt. LYCKA TILL! TIPS: Gör flera och häng i snören från taklampan för att skapa en fin vinter kristall krona. Text och Bild: Emma Terling [email protected] Gör så här: Hacka upp all frukt smått och jämnt. Blanda ihop allt utom sockret och brandyn i en stor skål. Lös upp sockret i brandyn och tillsätt i blandningen. Täck skålen och låt stå över natten. Rör om i smeten nästa dag, häll sedan upp i glasburkar och låt stå i några dagar. (britterna lagrar i 21 dagar) 6. 8. 9. Quizet – Vad vet du om Kalix? 1. Vad ska rondellen ”kråkfällan” egentligen föreställa? Gör en vanlig pajdeg med smör, mjöl och socker. Sätt ugnen på 180 grader. Fyll muffinplåtarna med degbollar, ungefär lika stora som en valnöt. Pressa ut dem så degen täcker formen. Lägg i fyllningen. 2. Vad är Spiggen ett smeknamn för? Ta lite mindre pajbollar och tryck dem platta med handflatan för att göra runda lock. Lägg på locken och tryck ihop degen lite vid kanterna. 1: Den orange bollen utanför Kalix Galleria 2: Toppen på Kalix kyrka 3: En mini-ubåt Vispa upp ett ägg och pensla på pajerna. Lägg i ugnen i ungefär 20 min, tills de blir gyllenbruna. Lämna i formarna i 5 minuter. För att servera: strö lite florsocker över dem. 3. Kalix kyrka är troligtvis den äldsta kyrkan i Norrbotten, men till vilken historisk period tillhör den? Emma Terling 7. 1: Vindens rörelser 2: En strand 3: Kalix omgiven av älven 1: Medeltiden 2: Vikingatiden 3: Efterreformatorsik tid 4. Vad ska de nya små orange bollarna utanför Kalix galleria föreställa? 1: Bandybollar 2: Kalix, Töre och Överkalix kommun 3: Löjromskorn 5. Hur gammal är Kalix folkhögskola? 1: 120 år 2: 75 år 3: 85 år 6. Hur många butiker kan man hitta i Kalix galleria? 1: 20 butiker 2: 10 butiker 3: 15 butiker 7. Hur många bor i Kalix kommun? (avrundat till tusental) 1: 16000 2: 20000 3: 14000 8. Vad betyder egentligen ”Kalix”? 1: Där älven möter havet 2: De två kullarna 3: Den kalla älven 9. Vilket parfymföretag tillverkar parfymen ”Calyx”? 1.Clinique 2.Chanel 3.Calvin Klein 10. Mellan vilka datum kommer Skid-SM hållas i Kalix? 1: 2-5 mars 2: 22-24 februari 3: 22-24 mars 11. En knivbeväpnad mani Kalix blev skjuten av polisen under 2014, men vilken månad? 1: September 2: Augusti 3: Januari 12. I en by i Kalix finns en getfarm. Vilken by? 1: Stråkanäs 2: Vitvattnet 3: Bondersbyn Rätt svar: 2,3,1,3,2,3,1,3,1,3,2,3 Julmat från norr till söder 10. 28 Nyheter Fredag 19 december 2014 SPÄNNANDE. Snart är det dags för Sandra Eriksson att lämna ut de sista julklapparna. LOKALIX FOTO: Christoffer Aro Tomten heter Sandra Många klappar och mycket godis är vad de flesta barn förväntar sig av julen. Men alla föräldrar har inte möjlighet att ordna det. Det är därför Julklappshjälpen kom till. Sandra Eriksson från Kalix startade Julklappshjälpen för några veckor sedan. Hon hade sett att den fanns i Haparanda och tyckte att det var en bra idé. Den går ut på att få de som har lite för mycket att ge till de som har lite mindre. – Det är ju inte så att man måste vara jättefattig för att höra av sig till mig. Men man kanske har haft en oförutsedd utgift, eller helt enkelt känner att man inte har råd den här månaden. – Jag tror att verksamheten kommer växa! Det känns som att det finns ett behov. Det är via Facebook som Sandra fått kontakt med både de som sökt hjälp och de som velat hjälpa till. Sidan ”Julklappshjälpen Kalix” har närmare 250 gilla-markeringar och förhoppningen är att det ska bli ännu fler nästa år. Sandra har hört av sig till olika företag som varit positiva till att sponsra julklappar men tror att anledningen till att de inte hör av sig ” Jag tror att verksamheten kommer växa” Sandra ser sig själv som en kreativ person som gärna vill hjälpa andra, och därför tog det inte lång tid att förvandla tanken på julklappshjälp till verklighet. Hon har hon gjort hela arbetet på sin fritid och hunnit förstärka julklappssäcken för 20 barn. själva är för att hjälpen inte hunnit sprida sig nog mycket än. – Folk är ju alltid misstänksamma till sånt här i början. Men alla jag pratat med har tyckt att det varit en jättebra idé. Om det sedan skulle bli pengar över ska jag skänka det till Kvinnojouren eller Röda korset. Inget hamnar i min ficka, säger Sandra Eriksson. Sandra har tidigare varit med och arrangerat den årliga barnvagnsmarschen, där det i år var 40 deltagande. Nu drömmer hon om att Julklappshjälpen ska växa. – Men nästa år ska jag börja tidigare, och det vore jätteroligt om Julklappshjälpen kunde hjälpa familjer med julmat också. Sandra Eriksson har själv en dotter på tre år, Saga, och tror att det är mycket på grund av henne som hon ville starta julklappshjälpen. – Det är ju kul att kunna ge!, säger hon. Nellie Andersson [email protected] Att bada bastu, det är inget mandomsprov Jag älskar att bada bastu, och jag bastar året om. Få saker är så underbart som att begrunda det tysta vinterlandskapet en klar vinterkväll, eller som att fascineras av den ljusblå himlen en ljummen sommarnatt. Bastandet har kommit att bli en såväl själslig som kroppslig reningsprocess i livet. Livet må gå upp och ner, men bastandet består. Förra sommaren besökte jag en kompis i den åländska skärgården, och självklart blev det bastubad när det närmade sig midnatt. Vi befann oss trots allt i Finland. Att basta med finnar är lite speciellt, som att spela fotboll med brassar eller hockey med kanadensare. Du känner att du har något att bevisa. Speciellt när det kommer till finnars syn på svenska män, och deras förmåga att bada bastu. Kvällen var fantastisk, den heta bastun och det svalkande havsvattnet var precis lagom, och jag kände mig som en i gänget mitt bland dessa ålänningar. På vägen hem berättade min kompis att de övriga i gruppen var imponerade av ”svensken”, som både hade bastat och badat längst av alla, och dessutom verkade njuta av det! Jag vet alltså vad jag pratar om när det kommer till bastande. Det är mot bakgrund av detta som jag blir beklämd över vad som hände mig för ett tag sen på simhallen i Kalix. Efter att ha suttit i bastun ett tag kommer två killar i de sena tonåren in. Den ene har med sig den vattenhink. Under sina fem minuter i bastun kastar killen vatten på aggregatet en gång varje halvminut. Vana bastu-badare förstår såklart att detta skapar en olidlig miljö. Efter denna ”uppvisning” går han ut och återvänder inte. Min fråga till Kalix fäder är: hur har ni uppfostrat era söner egentligen? För mig framstår detta beteende som typexempel på en kille som aldrig fick ha far och son-samtalet när han var 13, och nu försöker leva upp till den macho-karaktär som han tror finns. Att bada bastu är ingen tävling, det är något vackrare än så. Att Finland för några år sen valde att lägga ner bastu-VM berodde främst på att en ryss tragiskt omkom under tävlingen, men jag vill tro att skälet var djupare. I den finska bastu-dokumentären Den nakna mannen, som kom för några år sen, får man på ett naket (om ordvitsen ursäktas) och nära sätt följa några finska män en period i livet med bastun som redskap. De tittare som förväntade sig machokultur och sexism blev besvikna. Istället fick tittaren se en annan sida av den finske mannen. Crescendo i filmen nås när en av männen berättar om sitt liv, sina glädjeämnen och sorger, och plötsligt brister ut i gråt. Det borde inte vara uppseendeväckande att en finsk man gråter på 2000-talet, men det är det likväl. På samma sätt som denna sekvens skakade om den finska folksjälen hoppas jag att den ska röra folksjälen i Kalix. För bastande är, liksom livet, ingen tävling. Det är betydligt vackrare än så. Marcus Fredriksson [email protected]
© Copyright 2024