1. No category

Karolinska Universitetssjukhuset
Hörsel- och Balanskliniken
Verksamhets chef
Klinikråd
Driftråd
Diagnostik
Habilitering
Rehabilitering
Enheten för hörselhabilitering barn och ungdom
Enhetschef
Bit. enhetschef
Enhetsråd
FOUU
Miljö
Etik
Team SÖDER
Förskola – skola
0 – 20 år
Team Stockholm
Förskola - skola
0 – 20 år
Team Stockholm
Förskola - skola
0 – 20 år
Team NORR
Förskola – skola
0 – 20 år
Flerfunktions
team
0 – 100 år
Karolinska Universitetssjukhuset
Hörsel- och Balanskliniken
Hörselhabilitering Barn och Ungdom
Totalt antal inskrivna patienter
Antal med hörapparat
Antal med CI
Antal med BAHA
Antal med hem eller skol teknik
2073 st
997 st
169 st
55 st
750 st
Förskolebarn 247st skolbarn o äldre 1826st
Vad önskar jag mitt inlägg kommer ger Er !
Att ni nu går hem och är mer ljud kritiska
Kontrollerar tekniken mer regelbundet
Filmar Er verksamhet för utvärdering
Sören Holmberg
Hörselingenjör
En dag på jobbet !
Høre i olika ljudmiljøer
Høre via høreapparat – CI - BAHA
Høre via teleslinga – FM
Fungerar tekniken ?
Mikrofonteknik
1.Problemet:
Dåligt signal-brus-förhållande
på grund av:
* Buller (höra - höra via HA – se – känna)
* Efterklang
* Avstånd
2.Lösningar:
* Val av rätt sal
* Akustikförbättring
* Bra skolmöbler
* Tyst i klassen
* Rätt placering
* Slinga, FM
Några riktlinjer att ……
Alla barn behöver en god akustisk miljö för att kunna utvecklas speciellt gäller det barn med hörselnedsättning. Barn har svårare än vuxna att höra
i dålig akustisk miljö (flera vetenskapliga rapporter har visat detta). Om de har en hörselnedsättning blir det än svårare. Akustikförbättrande
åtgärder som görs för hörselskadade är även bra för normalhörande barn. Så långt som möjligt skall SVENSK STANDARD SS 02 52 68 följas.
Klassrummet: Väljes så, att det ej ligger i omedelbar närhet av utrymmen där man kan räkna med bullrande aktiviteter såsom trapphus och
korridoravsnitt med livlig rörelse under lektionstid, slöjdsal och liknande, trafikled intill med hög trafikfrekvens, skolgård där störande aktivitet äger
rum under lektionstid.
Rummet bör vidare ha kort efterklangstid, 0,5 sekunder över oktavområdet 125 - 8000 Hz är godtagbart. Det får ej heller vara utsatt för starka
induktiva störfält (rekommenderat värde är – 35dB(A)), vilket kan försvåra användningen av hörsel teknisk utrustning.
Bullerdämpande åtgärder: Eftersom den normalt förekommande störnivån under aktiviteter i klassrummet ofta leder till maskering av
nyttoinformationen är det angeläget att en minimering av störnivån görs. Rekommenderad maximal störnivå är 30 dB(A) och 45 dB(C).
Nedanstående åtgärder har effektiv inverkan på störnivån.
Golv/Elevstolar: Inläggning av mjuk golvbeklädnad. Helsyntetisk öglematta ger bästa resultatet. Om någon typ av plastmatta väljes skall salen
förses med elevstolar av kryssfot eller kryssbens modell. Plastmattan är dock vida underlägsen heltäckningsmattan från bullerdämpande
synpunkt. Gummitassar av typ ACTIVE care () har ofta en bra ljuddämpande effekt. Det är viktigt att mattfabrikantens städinstruktioner följes för
vald matta.
Elevbord: Dämpning av bänklocksslamret genom montering av självhäftande tätningslist på vänster och höger lådkant på samtliga elevbord.
Värnamo All-list dim: 8 x 15 mm (eller Tesa Universallist, dim: 8 x 15 mm) har goda stötabsorberande egenskaper, cirka 10cm på vardera
bänksida räcker.
Dörrar/ Fönster: Dämpning med avseende på slagljud samt översyn och eventuell förbättring av tätning mot utifrån inträngande ljud.
Självhäftande tätningslist av lämplig grovlek ger god verkan.
Ventilationssystem: Vid höga störnivåer över 30dB(A) och/eller över 45dB(C)) skall möjligheterna till reduktion av denna undersökas.
Belysning: För att den hörselskadade skall kunna få bra stöd i den talandes avläsebild måste ljusförhållandena vara goda. Normalbelysningen i
klassrummet bör vara över 500Lux och minst 700Lux på tavlan. Belysningen måste vara akustisk såsom induktivt störningsfri.
e.”
Exempel på tal utan akustik sanering
Akustikberäkning
125 250 500 1000 2000 4000Hz
30 kvm Ecophon
Akutex T Gedina
30 kvm Ecophon
Akutex T Gedina
30 kvm Ecophon
Akutex T Gedina
Sabine
0,84 0,65 0,48 0,45 0,46 0,48s
0,7 0,48 0,45 0,48 0,45 0,46s
0,62 0,49 0,45 0,45 0,45 0,45s
FORMEL: T = 0,16 * V/A
T = efterklangstiden
V= rummets volym
A= rumsabsorption (a1*S1 + a2*S2 osv….)
20 mm tjock 50 mm
nedpendling
med 20mm tjock och
200mm nedpendling
med 40mm tjock och
200mm nedpendling
Olika materialsdämpfaktor:
125
250
500
1000
2000
4000 Hz
Absorbent
50mm
0,49
0,63
0,83
0,97
1,00
0,96
Gardin
0,03
0,12
0,15
0,27
0,37
0,42
Mjuk
matta
0,05
0,08
0,20
0,30
0,35
0,40
Sittande
person
0,17
0,36
0,47
0,52
0,50
0,46
Störljud = Oönskade ljud
Ljudnivåer på olika golv !
På klinkers:
Utan tass
Med tennisbollar
90 dB
40 dB
På trägolv:
Utan tass
Med tennisbollar
70 dB
40 dB
Olika mätningar:
Buller/ ljudnivåmätning
Efterklangs mätning
Luftljudsisolerings mätning
Stegljudsisolering mätning
RASTI, STI mätning
Ljusmätning
”at det at
kunne
høre de
andre
elever
stadig er
den største
udfordring
i dagens
skole.”
Karolina Smeds
FM- system med høretelefon, Audiofon – MP4
At kunne høre bra to teleslinga.
Tore Lundborg
Tågbanans signalsystem mätt i hörselklassrum (10m över spåret).
Mätning med tåg på plattform 5, kl:00,05
dB
7904
7744
7584
7424
7264
7104
6944
6784
6624
6464
6304
6144
5984
5824
5664
5504
5344
5184
5024
85
80
75
70
65
60
55
50
45
40
Frekvens
Hz
Fröken testar CI
med testplatta
Med fjärrkontrollen
testas både att M
och T fungerar
Fröken har myggmikrofon med FM
sändare som är
kopplad till
teleslingan
Testplatta för CI
test
Clips med
hörapparat för test
av teleslingan och
elevernas
hörapparater
Mikrofontyper:
Halskroksmikrofon
Myggmikrofon
Bommikrofon/Madonna
Mikrofon på halskrok
Eleven har mini FM (MLx) och pedagogen myggmikrofon.
Mikrofonteknik:
Slå på/sätt på mikrofonen ! Va skall de höra allt ?
Jag viskar så hörs det inte,
Flera lärare med mikrofon,
Glömmer slå av den ibland,
Karolinska Universitetssjukhuset
Hörsel- och Balanskliniken
Hörselhabilitering Barn och Ungdom
Hur fungerar skolhörselteknisk utrustning som
skall användas av integrerade hörselskadade
elever?
Gjordes våren 2006 på 95 skolutrustningar och
2010 på 35 stycken utrustningar
Sören Holmberg
Hörselingenjör
Fasta systems felprocent 2006 (95st) och 2010 (25st)
60
Procent
50
40
2006
30
2010
20
10
0
Väl fungerande
Felanmälda
Upptäckta fel
Hörselteknik för elever med
flerfunktionsnedsättning
Ett samarbete mellan:
 Karolinska Universitets sjukhuset Enheten för
Hörselhabilitering Barn och Ungdom
 Specialpedagogiska skolmyndighetens
resursenhet.
Projekt tid 2008 – pågående.
Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Procent
Fungerade hörselteknisk utrustning
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2008
2009
2010 (VT)
Hörapp OK
CI OK
Sling OK
Hörapparatskontroller:
Arne Gustavsson Birgittaskolan
cirka 80 % OK
Sören Holmberg Alviksskolan (88%) cirka 50 % OK
17 % ej med
17 % felaktiga
17 % en av två felaktig
Sören Holmberg Åsbackaskolan
70 % OK och satt på örat
Fel på portabla system (17st) 2010
8
Antal elever
7
6
5
Väl fungerande
4
Upptäckta fel
3
2
1
0
mFM
Halsslinga
Hörlurar
”at det at kunne høre de andre
elever stadig er den største
udfordring i dagens skole.”
”at det at kunne høre de andre
elever stadig er den største
udfordring i dagens skole.”
Utrustning (95 st) hos de elever som besöktes 2005-2006
Access 210
Mentor (Okayo)
Tegnér (AKG)
Transett pedagog III
TRANSETT PED III
T y p o c h a n t a l u t r u st n i n g a r ( 2 5 st y c k e n ) å r 2 0 10
Ped III
A 210
A 330
ACCESS 210
ACCESS 330
”at det at kunne høre de andre
elever stadig er den største
udfordring i dagens skole.”
nd
e
H
s
I,
O
K
IC
ko
lla
C
C
a
ig
m
em
ak
t
g
O
K
t ra
si
Fe
l
en
in
te
O
k
pp
ar
at
en
En
ör
a
Ku
H
Antal elever
Vad gav hörapparatskontrollen ?
9
8
7
6
5
Pojke
4
Flicka
3
2
1
0