1. No category

Hörselhabilitering Barn och Ungdom
2015-07-01
KAPITEL 7
Hörsel – tal – språk och kommunikation
Språket ger oss möjligheten att koda föremål och företeelser som underlättar för oss att
minnas och uppmärksamma omgivningen. Språket hjälper oss att lösa problem, vi kan
diskutera med andra, och med oss själva, och göra analyser. Dessutom fungerar språket
gruppsammanhållande. Genom språket signalerar vi grupptillhörighet, inte bara geografiskt
utan även åldersmässigt, socialt, ekonomiskt, intressegrupp och yrkesutövning.
Redan spädbarnet kan kommunicera och föra ”ett samtal” med olika ljud, kroppen, blicken
och leendet. Barnet föds med en förmåga att ta emot språkliga signaler, och med ett behov av
kontakt, närhet och stimulans.
Bra att tänka på
En av de viktigaste sakerna att komma ihåg är att fortsätta leka, sjunga och prata med barnet.
Sådana kärleksfulla handlingar ä livsviktiga för alla barn, med eller utan hörselnedsättning.
Man ska erbjuda barnet så många auditiva och talspråkliga upplevelser som möjligt.
Kom ihåg att
 Språk utvecklas olika fort och framgångsrikt hos olika barn.
 Barn med hörselnedsättning behöver mer riktad talspråklig stimulans än normalhörande
barn.
 Trots hjälpmedel kompenseras barnets hörselnedsättning inte helt. Det är viktigt att vi tar
hänsyn till detta när vi pratar med barnet (närhet/avstånd, bullrig miljö etc.)
 I förskola/skola brukar barn med hörapparat/cochleaimplantat behöva extra hjälpmedel
t ex slinga och FM-system.
 Tecken kan ibland underlätta kommunikationen i ex bullriga miljöer.
Talspråksstöd
Logopederna arbetar med att öka föräldrarnas medvetenhet kring sina barns tal- och språkutveckling samt att tidigt kunna fånga upp de barn som avviker från den förväntade språkutvecklingen. Talpedagogen ger fortsatt stöd och information till åldrarna 6 – 20 år.
Samtal/introduktion för nya barn och föräldrar
 Ge information kring tidig typisk språkutveckling.
 Resonera kring ev tvåspråkighet när familjen har ett annat hemspråk än svenska.
 Resonera kring hur barnets hörselnedsättning kan påverka talspråksutvecklingen.
 Samtala om vikten av föräldrarnas förhållningssätt vad det gäller lyssnande- och
talstimulans.
 Intensiv/halvintensiv insats i form av tidigt lyssnande-, tal- och språkträning för barn med
måttlig hörselnedsättning och barn med grav hörselnedsättning (AVT).
Talspråkskontroller från 1 – 6 år
 Följa upp talspråksutvecklingen samt titta på eventuella ytterligare avvikelser (t ex
oralmotoriska svårigheter, avvikande röstklang/nasalitet) som kan diagnostiseras och
behandlas av logoped eller remitteras vidare till Logopedkliniken/ÖNH-kliniken.
 Ge föräldrarna rekommendationer kring tal- och språkstumulans utifrån barnets språknivå.
1
Hörselhabilitering Barn och Ungdom
2015-07-01
KAPITEL 7
Bedömning av den fortsatta språkutvecklingen
8-års språkscreening erbjuds barn med måttlig till grav hörselnedsättning och bilaterala
hörhjälpmedel (ej CI).
Olika habiliteringsformer som erbjuds familjer inom
Hörselhabiliteringen
AVT – Auditory Verbal Therapy
AVT är ett kontinuerligt stöd för föräldrarna att hjälpa sitt barn att utveckla talspråk genom att
använda sin hörsel och förmåga att lyssna optimalt. AVT riktar sig i första hand till föräldrar
med barn som har en måttlig-grav hörselnedsättning i åldern 0-3 år. Målet är att barnet på sikt
ska komma i nivå med sin kronologiska ålder för att bli självständig som kommunikatör i talspråkiga miljöer.
AVT erbjuds familjer i Stockholmsområdet sedan 2007 vars barn är inskrivna i
Hörselhabiliteringen.
Om du är intresserad av AVT och vill ha mer information kontakta din specialpedagog eller
logoped Pia Rasmussen, certifierad AVT-handledare, e-post
[email protected]
Nätverksarbete enligt Karlstadmodellen
Föräldrar med förskolebarn som har hörselnedsättning samt ytterligare funktionsnedsättning
erbjuds att arbeta i nätverk enligt Karlstadmodellen för bästa möjliga stöd och språkträning.
Tanken bakom detta arbetssätt är att människor som finns i barnets dagliga miljö är viktiga
för barnets välmående och utveckling samt kan vara ett bra stöd för föräldrarna. Det innebär
att familjen arbetar tillsammans med ex vänner, mor- och farföräldrar och förskolepersonal,
för att barnet ska få en god utveckling inom hörsel, språk och kommunikation.
Alla deltar i regelbundna möten kring barnet var 6:e vecka ca 90 minuter. I perioderna mellan
mötena ska man genomföra det som nätverket kommit överens om.
För mer information kontakta specialpedagog Christina Norbäck, certifierad handledare i
Karlstadmodellen, e-post [email protected]
Specialpedagogiska samtal
Att leva med en hörselnedsättning innebär ofta många frågor och funderingar hos
barnet/ungdomen själv och hos anhöriga. Med kunskap och medvetenhet om konsekvenser
utifrån hörselnedsättningen, kan man finna strategier som underlättar vardagen och ev svårigheter kan minskas.
Under ett specialpedagogiskt samtal diskuterar vi kring era behov och önskemål om ev. stöd.
Tillsammans kan vi resonera kring frågor och funderingar som berör ditt barn eller dig som
ungdom utifrån ett helhetsperspektiv. Vi pratar om hur man kan anpassa sig till hörselnedsättningen på ett positivt sätt och finna lösningar.
Exempel på innehåll
 Hörhjälpmedel och teknik
 Akustik, ljud- och ljusmiljö t ex i hemmet, förskolan och skolan
2
Hörselhabilitering Barn och Ungdom





2015-07-01
KAPITEL 7
Hörsel
Språk och kommunikation
Val av förskola/skola
Förskolesituation/skolsituation
Frågor och funderingar om framtiden
Hur man kommunicerar med och stimulerar sitt barns tal och språk
– några tips









Det finns ingen som har lika många tillfällen som du som förälder att stimulera barnets
tal. Använd den möjligheten.
Prata om sådant som intresserar barnet. Kommentera vad babyn gör (sparkar, rapar) och
vad babyn tittar på (lampan, blomman).
Vissa lekar är bra modeller för hur ett samtal fungerar (lyssna – tala-lyssna) ex är tittut,
ge-ta-lekar, rulla en boll mellan er.
Fingerlekar, ramsor och enkla sånger både roar och lär. T ex tummetott, slickepott. /Baka,
baka liten kaka…/
Lyssna på ditt barn. Ta barnet på allvar. Svara på barnets frågor. Gå sedan vidare i
samtalet och led barnet in i en dialog. Viktigast – gör pauser, så att barnet hinner svara.
Acceptera barnets yttranden, även om de inte låter helt korrekta, men ”ge ibland tillbaka”
det barnet säger i en riktigare form.
Prata (och teckna) mycket om vad ni ser, hör och gör tillsammans.
Använd vardagens händer. Berätta om vad du själv gjort under dagen eller vad du håller
på med just nu och vad du ska göra i morgon. Om du börjar berätta blir barnet kanske
inspirerat att göra detsamma.
Många gånger behöver barnet lite längre tid för att komma på ord. Barnet säger: ”Titta!”
Invänta då barnet men ”ge” sedan ordet eller meningen, om det behövs.
När du vill att ditt barn ska lära sig ett visst ord upprepa då det ordet flera gånger i olika
meningar, i ett naturligt sammanhang. När du vill att barnet ska förstå en förklaring, ta
ögonkontakt med barnet och begränsa språket till det som är viktigast för stunden.
Hjälp barnet att sortera sina intryck i språklig form. Tala om olika storlekar eller beskriv
saker, t ex i form av motsatser, den här är lång men den här är kort… Tala om vad olika
saker är gjorda av och vad man använder dem till. Förklara inte mer än vad barnet just då
är intresserad av att ta in. För att veta det krävs att du iakttar barnet.
Bra tillfällen att utveckla språket är när man är tillsammans med barnet i gemensamma
aktiviteter t ex när man klär av och på sig, när man förbereder mat, dukar, äter, diskar.
När man åker bil eller buss, är ute och går, när man handlar, städar eller tvättar är också
bra tillfällen. Passa på att kommentera det du gör och be barnet hjälpa dig med olika
småsaker.
Ex på aktiviteter då barnets tal/språk kan utvecklas:
 Pussel: Lägg pussel tillsammans. Småprata om pusslet. Beskriv bildens innehåll och peka
på olika detaljer.
 Rita, måla: Sätt dig ibland hos barnet och rita/måla tillsammans. Prata. Kommentera dina
egna och barnets bilder. Låt barnets fantasi leda. Låt barnet försöka gissa vilka föremål
du ritat.
3
Hörselhabilitering Barn och Ungdom




2015-07-01
KAPITEL 7
Lera, trolldeg: Hjälp till att forma enkla figurer och jämföra dem med varandra med hjälp
av ord: större, mindre, längre, tjockare eller ord som minst, finast, plattast osv. Prata om
färgen på leran eller strukturen kletig, kladdig, mjuk, hård… osv.
Klossar: Kommentera barnets bygge. Ställ frågor och låt barnet förklara sina planer. Om
du själv hjälper till att bygga – beskriv din plan och vad du just gör. Låt barnet ”hjälpa”
dig att bygga genom att förklara hur du ska göra.
Lottospel, bilddomino: Lägg alla bilder i en hög och dölj en bild i taget i handen, säg vad
den föreställer och först därefter visa upp den. Då bygger du mer på hörseln och barnet
måste lyssna aktivt, eftersom bilden är dold.
Memoryspel: Barnet kan utveckla sitt ordförråd genom att lära sig vad sakerna på
bilderna heter. Om barnet behöver lite extra träning på ett visst sorts språkljud kan man
sortera ut alla bilder som börjar på det svåra ljudet.
Sätt dig sedan mitt emot barnet, när ni spelar, så att barnet kan se din mun. Varje gång du
vänder en bild benämner du föremålet på bilden på ett sådant sätt att ljudet hörs tydligt.
Försök att dra ut ljudet lite, om det går, t ex ”ssssol…”. Om ljudet inte går att dra ut kan
du istället upprepa det några gånger, t ex ”k-k-k-katt…”. Stimulera även barnet att säga
orden, när han/hon vänder sina kort. Korrigera inte barnet om ljudet blir fel uttalat, men
upprepa det gärna riktigt själv, någon gång då och då. Beröm barnet om ljudet blir rätt.
Viktigt att läsa mycket för barnen!
 Läs böcker på lagom nivå – inte för svåra, inte för lätta. Anpassa nivån efter barnet med
språkliga problem, inte efter äldre eller yngre syskon. Barnbibliotekarien eller
Hörselhabiliteringens personal kan hjälpa dig med bokförslag.
 Du kan ”pratläsa” boken genom att läsa en del och berätta en del, med bilderna som stöd.
På det sättet är det lättare att anpassa svårighetsgraden till barnet.
 Var inte rädd för att ”spela teater” när du läser. Överdriv betongen. Gör pauser, speciellt
före överraskningseffekter. Härma saker i texten.
 Lämna pauser ibland i läsningen för att barnet ska få tillfälle att kommentera och svara på
barnets frågor.
 Kommentera själv bilderna. På så vis knyter du an till texten och fördjupar barnets
intresse och förståelse. Ibland kan det vara riktigare att be barnet förklara.
 När du läst boken för barnet några gånger kan ni tillsammans försöka komma ihåg vad
den handlade om, t ex genom att ni hjälps åt att berätta eller genom att ni berättar en sida
var.
 Försök hitta en lässtund varje dag, med lugn och ro.
Språkstimulans för äldre barn
 Använd språket för att lösa problem. Inspirera barnet till läsning.
 Träna hjärnan med hjärngympa, knep och knåp, minneslekar, kortord.
 Berätta för varandra egna upplevelser, historier.
 Frågesport.
 Bejaka barnets intressen, sök fakta tillsammans.
 Läs böcker och tidningar, lätta artiklar i dagstidningar.
 Fortsätt med högläsning även när barnet lärt sig läsa själv.
 Förbered ordförråd för skolämnen, även gärna engelska, delta i läxläsning.
4
Hörselhabilitering Barn och Ungdom
2015-07-01
KAPITEL 7
Praktiska tips om hur man får kommunikationen att fungera bättre med barn/ungdom
med hörselnedsättning
 Skapa ögonkontakt.
 Tala tydligt och inte för snabbt.
 Tala med normal stämma, undvik att skrika.
 Tala med normala munrörelser, avläsning är ett bra stöd.
 Minska störande bakgrundsljud, ex stäng av radio och TV.
 Vänd ansiktet mot barnet.
 Ha bra belysning.
 Prata inte från ett rum till ett annat.
 Kom ihåg att det är lättare att följa med i ett samtal om man vet vad det handlar om.
 Försök tala en i taget om ni är flera personer.
 Påkalla barnets uppmärksamhet innan du börjar prata.
 Håll inte handen för munnen när du pratar.
 Stå inte med ryggen mot ljuset när du pratar.
 Uttala namn och svåra ord extra tydligt.
 Rätta till missförstånd och upprepa det som inte uppfattats rätt.
 Byt inte samtalsämne utan förvarning.
5
Hörselhabilitering Barn och Ungdom
2015-07-01
KAPITEL 7
Teckenspråk
Teckenspråket är ett eget språk med egen grammatik och syntax. Det är fullt jämförbart med
vilket språk som helst. Det finns tecken för ord och hela uttryck.
I Sverige erkändes teckenspråket som dövas första språk 1981. Det var vi först med i världen.
Teckenspråket är inte internationellt, utan varje land har sitt eget teckenspråk.
Tecken som stöd, TSS
TSS är tecken som stöd till det talade språket. Följer det svenska språkets grammatik.
Handalfabetet används för att bokstavera namn och sådana ord som det inte finns tecken för.
6
Hörselhabilitering Barn och Ungdom
2015-07-01
KAPITEL 7
Teckenutbildning
Hörselhabiliteringen erbjuder kurser i teckenspråk och tecken som stöd (TSS) till familjer och
deras nätverk. Landstinget har ansvar för teckenspråksundervisning till föräldrar de första 2/3
terminerna (cirka 60 timmar).
TUFF-utbildning
TUFF betyder Teckenspråksutbildning För Föräldrar. Hela TUFF-utbildningen omfattar
240 timmar och är en fortsättning på Hörselhabiliteringens grundutbildning. Här anordnas
terminskurs dag och kvällstid, intensivkurser, temadagar och läger. Utbildningarna är
kostnadsfria.
När man går TUFF-kurs kan man få ersättning från CSN för förlorad arbetsinkomst. För mer
information se www.tuffkurs.nu
Västanviks folkhögskola i Dalarna har teckenspråkskurser av olika slag. För mer information
se www.vastanviksfhs.se
Teckenspråk för barn och ungdom
Hörselhabiliteringen erbjuder teckenspråksgrupper för barn och ungdom, även tillsammans
med föräldrar.
Manillaskolan erbjuder Tema teckenspråk en vecka per termin för elever med hörselnedsättning, som går integrerade.
Teckenspråk för syskon och barn till döva föräldrar
Manillaskolan erbjuder teckenspråk för dessa grupper en vecka per termin.
För mer information se www.spsm.se
7