Kollektivtrafik för äldre
I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD
Trafikdag
T
fikd LTH 2012-05-08
2012 05 08
Anders Wretstrand
Agenda
• Definition
• Resandet
• Värderingar
• Kollektivtrafik – en användbar tjänst?
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Äldres kollektiva färdmedel
• Vad är kollektivtrafik?
– ”…i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter
som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt
givna regler”
• Allmän kollektivtrafik
– Lokal, regional,…
• Särskild kollektivtrafik
– Linjelagd, anropsstyrd
– Öppen, bara för legitimerade
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Antal resor per person och år
900
800
700
600
kollektivtrafik
G/C
Personbil
500
400
300
200
100
0
6–14
15–24 25–34 35–44 45–54 55–64 65–74 75–84
Käll RES 2006
Källa:
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Olika typer av kolltrafik över dygnet
• Dagtid - skol och arbetspendling
• Servicelinjer under dagen
• Eftermiddag
g – kvällstid,, lediga
g resurser
Arbete och skola
10
9
Principbild, kollektivtrafikens roller över dygnet
8
7
Servicelinjer
Sport och fritid
Nattrafik
6
5
4
3
2
1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Faktorer som påverkar valet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Biltillgång
Restid
Turtäthet
Pålitlighet / punktlighet
Enkelhet
Parkeringstillgång
Biljettpris
Bensinpris
Trygghet / Komfort
Information / marknadsföring
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Alla värdesätter inte snabbhet lika högt
• Ett exempel på att
– Olika grupper av resenärer har olika preferenser
• Heterogenitet!
g
– Snabb resa viktigt för att konkurrera med bil
• Gångavstånd inte lika avgörande
– För äldre är restiden inte lika viktig
• Närhet till hållplats,
• Sittplats,
Sitt l t
• Trygghet viktigare
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Värderingar Skåne 2006-2009 (45-64)
Viktiga faktorer
Korr.
Betyg
Snabbhet
0,55
60%
Pålitli h t
Pålitlighet
0 55
0,55
57%
Linjesträckning
0,52
44%
Lyhördhet
0,52
30%
Avgångstider
0,51
49%
Restidsanvändning
0,47
58%
Socialt och trevligt
0,45
44%
Oplanerad info
0,41
26%
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Värderingar Skåne 2006-2009 (65-75)
Viktiga faktorer
Korr.
Betyg
Snabbhet
0,55
60%
Pålitli h t
Pålitlighet
0 55
0,55
57%
Linjesträckning
0,52 / 0,55
44% / 58%
Lyhördhet
0,52 / 0,49
30% / 39%
Avgångstider
0,51
49%
Restidsanvändning
0,47
58%
Socialt och trevligt
0,45 / 0,48
44% / 56%
Oplanerad info
0,41 / 0,46
26% / 34%
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Detta kräver olika system!
• Masstransport med fokus på snabbhet
– kan konkurrera med bil
• Sociala transporter med yttäckning
– tillgodose
g
resmöjligheter
j g
– kan ersätta bil
– Linjelagd trafik för enkelhet, slippa beställa
– Anropsstyrd för individuell anpassning
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Trots tillgänglig tätortstrafik…
Varför har du slutat åka buss?
åker privat bil
åker ftj
svår på/avstigning
för långt gångavstånd
rädd att åka själv
dålig
g service
svårt att få sittplats
inget behov
lång restid
dåligt utbud
dålig info
fö d
för
dyrtt
annat
0
20
40
60
80
100
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
120
140
Antal färdtjänstberättigade
250 000
200 000
-14%
150 000
100 000
38%
-38%
0 - 64
65 - 79
80 -
50 000
-9%
0
Käll TRAFA
Källa:
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
”Flytta över” till allmän kolltrafik?
• Alla de som ”försvunnit”
försvunnit från färdtjänst: åker de buss eller…?
– Vi vet inte men
• En del har gj
gjort det
• En del åker privatbil
• Några åker inte alls…
• Äldre personer tycks uppskatta nuvarande resmöjligheter, men
– mobilitets-praktiken ett ständigt hanterande av betydande
hinder i systemet och den byggda miljön
– mobilitet som förflyttning(smöjlighet) anses "acceptabel"
acceptabel ,
medan mobilitet som praktik visar det motsatta
– T ex KOLLA
KOLLA-projektet
projektet i Göteborg: har inte gett de effekter
man trodde, trots STORA och BRA satsningar
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Gårdagens äldre inte morgondagens…
• Varje kohort och delpopulation bär på en särskild ryggsäck av
livsval och erfarenheter
• Påverkar resandet och färdmedelvalen
• Framtidens äldre åker inte som dagens
• De bor i områden som passade dem tidigare
– På gott och ont, beroende på kollektivtrafiktillgång…
• Dock:
– NÄRHET, TRYGG GÅNGMILJÖ OCH ANVÄNDBARA
SYSTEM FORTSATT VIKTIGA PARAMETRAR!
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Kvalitet i tjänsteprocessen - Kollektivtrafik
Kundperspektivet
Leverantörsperspektiv
et
• Behov
• Användbarhet
• Strategi
Önskad
Q
Målsatt
Q
Q
Upplevd
Q
Leverans
• Tillgängligh
et
EN 13816:2002
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
Kvalitet i tjänsteprocessen - Kollektivtrafik
Kundperspektivet
Leverantörsperspektiv
et
• Behov
Undersök önskad kvalitet
- Uttalade behov
• Användbarhet
Undersök upplevd kvalitet
- Subjektiv
j
användbarhet
• Strategi
Önskad
Q
Identifiera behov
Målsatt Bestäm fokusområden
Väljj trafiklösning
g
Q
Definiera standard/kvalitet
Q
Upplevd
Q
Leverans
• Tillgängligh
et
Mät och inventera levererad
kvalitet
- Objektiv
tillgänglighet
EN 13816:2002
Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508