Läs särtrycket från tidningen Nötkött!

Särtryck
temabygg
Helspalt för ungtj
2
NUMMER 6 2013 | NÖTKÖTT
Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013
temabygg
urar på Ytha Gård
– När vi studerade olika alternativ
kom vi snabbt fram till att spaltstall
är effektivast vad gäller utrymmet
och framför allt väldigt lättskött. Det
är nästan bara att fodra, säger Axel
Bernersson.
Djupströbädd såg de aldrig som något alternativ, beroende på att det skulle bli problem att få
tag i tillräckligt med halm. Inte heller liggbås
kändes lockande.
– Det är ju alltid en säkerhetsrisk att vara
inne hos djuren.
Axel Bernersson på Ytha Gård på norra
Öland tycker att det nya spaltstallet uppfyller
hela önskelistan. Det är lättskött och trevligt
att arbeta i, samtidigt som det är utrymmeseffektivt och ger en god djurmiljö.
Bygget inleddes i november 2012. Nio
månader senare stod det klart. Det blev ett 38,5
meter långt helspaltstall med totalt 14 boxar.
Nybygget är uppfört i den gamla båsladugårdens förlängning, så att samma rälshängda
grovfodervagn kan betjäna såväl dikobesättningen som mjölkrastjurarna.
– Vi har ett spaltstall sedan tidigare och har
goda erfarenheter av det. Spaltstavarna lades
in 1994 och har hållit väldigt bra, säger Axel.
DET GAMLA SPALTSTALLET har betongspalt,
medan nybygget har så kallad gummispalt
från Fritz Foderstyrning AB. De gummiklädda
spaltstavarna är tillverkade av plåtprofiler med
speciellt utvald legering och ytbehandling för
att klara den tuffa miljö som djurstallar innebär.
Vid nyproduktion är det ett krav att spaltgolv har mjuk beläggning. Axel tycker att de
gummiklädda spaltstavarna fungerar bra och
han värdesätter att djuren har ett mjukt underlag.
– Djuren rör sig mer på gummispalten, så
de verkar trivas bättre.
Axel tycker att djuren håller sig hyfsat rena,
precis som i gamla stallet.
– Denna typ av spaltstavar verkar släppa
igenom gödseln väldigt bra. En annan fördel
är att de är enkla att montera, tillägger Axel
som berättar att montering av inredning och
inläggning av spaltstavar har skett i egen regi.
Spaltstavarna som använts klarar längder upp till tre meter. På Ytha Gård krävdes
»
– Med nuvarande inriktning rymmer det 120
djur, säger Axel Bernersson om det nya spaltstallet som är ljust och lättskött.
NÖTKÖTT | NUMMER 6 2013
Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013
3
temabygg
» YTHA GÅRD FORTS.
Spaltgolvet släpper igenom gödseln bra och ger en torr yta.
Det nya stallet har byggts i båsladugårdens förlängning, se skissen.
Spaltstavarna används i längder om 2x1,75
meter. Klövpallen är 50 cm bredd.
Panelerna av kanalplast styrs med hjälp av en
väderstation.
Vattennipplarna har placerats en bit in i boxen
över golvet.
Inredningens stolpar har plastfoder för att
undvika korrosion.
en spaltlängd på 3,5 meter. Därför är det en
avbäring i boxarnas mitt, så att spaltlängden
är 2x1,75 meter. Tillsammans med en klövpall på 50 centimeter ger det en boxbredd på
fyra meter.
Systemet har visat sig fungera bra hos många
andra. Så här långt har även vi goda erfarenheter, säger Axel.
På Ytha Gård finns funderingar på att byta
ut spaltstavarna i det gamla spaltstallet.
– Kanske kan det bli till sommaren. Det
innebär ju en del arbete. Även distanserna
måste bytas.
Längs båda sidor av nya spaltstallet har det
monterats kanalplast i skenor. Kanalplasten
styrs av en väderstation som känner av temperatur, vindriktning och vindhastighet.
– Även detta har visat sig fungera bra. Syste-
met gör det lättare att få ett bra klimat i stallet
eftersom det reagerar direkt på svängningarna
i temperatur och vind, säger Axel.
Ytha Gård har tillhört släkten sedan 1955,
då den köptes av Axels farfar Bengt. Fadern
Jan-Erik tog över 1978 och bedrev mjölkproduktion till 2005, varefter han växlade över till
dikor. Även modern Inga Einwall Bernersson
har jobbat i lantbruket, men är även verksam
som veterinär.
I DET NYA SPALTSTALLET används ingen
utgödsling under spalten. Istället är stallet
byggt för självflyt. Det åstadkoms med en tröskel som gör att det alltid är en spegel av gödsel
under spalten. Gödseln flyter därför av egen
kraft till en pumpbrunn.
– Vi fick tipset av vår lokala leverantör.
4
NÄSTA GENERATIONSVÄXLING skedde 2011,
då Axel tog över fastigheten och hälften av
NUMMER 6 2013 | NÖTKÖTT
Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013
temabygg
YTHA GÅRD
Det nya spaltstallet, som byggts samman med båsladugården, har tio större
boxar och fyra mindre.
talet är nu uppe i 110-120 per år.
Gårdsnamnet avslöjar att odlingsbetingelserna varit tuffa. Gården var omtalad för
sitt tunna jordskikt. Således fanns det inte så
mycket att odla i, utan det var mest yta. Med
åren har förutsättningarna för odling utvecklats positivt. Likaså stallytan för nötköttsproduktion.
– I och med nybygget får vi möjlighet att
föra upp omkring 150 nötkreatur per år. Det
800
Självflyt över tröskel
Självflyt över tröskel
Självflyt över tröskel
11700
NÖTKÖTT | NUMMER 6 2013
Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013
4050
3500
400
A
11700
38500
38500
36000
36000
TEXT & FOTO JANNE PETERSSON
Helspaltsstall för 150 tjurar
Ca 2,0 m2 per djur i
medeltal.
4050 Total boxarea 288 m2
3500Därav gummispalt 252 m2
800 mm djupa rännor med
självflyt
Självflyt över tröskel
eller
A 400 mm djupa med
utgödsling.
11700
800
400
2000
500
500
2000
är en nivå som harmonierar med vår areal,
sammanfattar Axel Bernersson.
11700
driftbolaget. Då utökades dikobesättningen
genom inköp av simmentalkvigor. Axel blev
också erbjuden att köpa mjölkraskalvar för
vidare uppfödning, vilket han nappade på.
Tjurkalvarna köptes som spädkalvar från
en besättning. Merparten såldes vidare efter
tre månaders uppfödning. Axel ville behålla
dem till ungnöt och snart var byggplanerna i
full gång. Fortfarande kommer mjölkraskalvarna från samma besättning, fast an-
Fastighetsägare: Axel Bernersson. Driftbolaget Frönäs
veterinär och lantbruk ägs
gemensamt av Axel och Inga
Einwall Bernersson.
Produktion: Cirka 140-150
ungtjurar per år, mest av
mjölkras och 35 dikor.
Areal: Drygt 60 hektar
åkermark, varav 50 egen.
Cirka 70 hektar betesmark.
Växtodling: Mest vall som
ensileras huvudsakligen i
torn. Lejer sådd, växtskydd och majsskörd.
Resultat köttraser: 13-14 månaders uppfödningstid, klass R och fett 3.
Resultat mjölkraser: 16 till 18 månaders uppfödningstid, klass O till O- och fett 2+ till 3- .
1000
1000
5
temabygg
Helheten gör spalten till en
SPARBÖSSA
– Till tjurar borde det inte byggas annat än spaltstallar. Det anser Paul Jensen, i Laxeby utanför Köpingsvik på
Öland, utifrån egna erfarenheter både
som lantbrukare och som återförsäljare av stallinredning och -utrustning.
Paul driver Jesses Lant- & Anläggningsservice
i Laxeby utanför Köpingsvik på Öland. Han är
dessutom verksam som klövvårdare, så han har
flera perspektiv på djurhållning, stallsystem
och företagande.
Vid investering i stallar till ungtjurar ser han
inga bättre lösningar än just gummiförsedda
spaltgolv.
– Spaltgolven är bra för djuren, minskar
byggytan, är säkra att arbeta i, eliminerar strökostnaderna och sparar arbetstid i den dagliga
djurskötseln. Samtidigt blir spaltstallars flytgödsel betydligt rationellare och billigare att
hantera än fastgödsel från ströbäddar, säger
Paul.
– Det gäller att se till helheten. Merkostnaden för spaltgolv är minimal jämfört med
vinsterna, understryker han.
VINSTERNA I SÄKERHET gäller inte bara djurskötseln, utan även för djuren.
– I en spaltbox minimeras tjurarnas möjligheter till ansats om de bråkar med varandra.
Paul ser självflyt som ett intressant systemval för den som investerar i spaltgolv.
– Intresset för självflyt har blivit allt större.
Tekniken är beprövad och har visat sig fungera bra. Avgången av ammoniak och andra
gaser blir lägre än vid skraputgödsling under
spalten eftersom gödseln lämnas ifred. Samtidigt undviks risken för krånglande utgödslingsutrustning.
VID INVESTERING I spaltgolv tycker Paul det är
viktigt att se till golvets öppningsarea, det vill
säga utrymmet där gödseln faller igenom. Vid
självflyt är det viktigt att fylla på med vatten
direkt efter att gjutningen av rännorna gjorts
klar. Det gör betongen vattenmättad och minskar risken för att gödseln ska fastna. Det är
också viktigt att det finns vatten upp till tröskeln då stallet tas i bruk.
– Rännorna bör vara minst 80 centimeter
djupa under spalt. Tröskeln bör vara minst 15
centimeter, säger han.
JANNE PETERSSON
Byggkostnad
Helspaltsstall för ca 150 tjurar hos Axel Bernersson Ytha Gård.
Ritning: 40-716 (Se sidan 5)
Byggnadens mått: L=38,5 m, B=11,7 m, = 450 m2.
Boxmått: 4x6 m = 24 m2, Därav 21 m2 gummispalt.
12 boxar på totalt 288 m2.
Gummiklädd renässans för
Bottenplatta, grävning, gjutning för självflyt samt
byggnadsstomme med tak. ........................................................................ 1.462.000 kr
Ventilation: Tilluft med styrda kanalplastväggar och
frånluft med skorstenar............................................................................................394.000 kr
Gummispalt 252 m2......................................................................................................472.000 kr
Foderkrubba 72 m............................................................................................................. 48.000 kr
Rälssystem................................................................................................................................ 28.000 kr
Inredning....................................................................................................................................220.000 kr
Utgödsling (självflyt)........................................................................................................................0 kr
El............................................................................................................................................................. 95.000 kr
Vatten................................................................................................................................................ 75.000 kr
Gödselbrunn 1200 m2 befintlig............................................................................................0 kr
Arbetskostnad eget arbete..................................................................................100.000 kr
Summa:.............................................................................................................................. 2.894.000 kr
6
Pris / m2: 6.430 kr
Pris / djur: 19.290 kr
NUMMER 6 2013 | NÖTKÖTT
Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013
temabygg
temabygg
HelhetenSjälvflyt
gör spalten
till en
kräver
SPARBÖSSA
+
djupa rännor
FÖRDELAR MED
SPALTBOX
– Till tjurar borde det inte byggas an-
nat än spaltstallar. Det anser Paul Jensen, i Laxeby utanför Köpingsvik på
t4QBSBSTUBMMVUSZNNF
Öland, utifrån egna erfarenheter både
t7´MES´OFSBUoHFSUPSSBSFNJMKÄ
som lantbrukare och som återförsält3BUJPOFMMUPDIM´UUTLÄUU
jare av stallinredning och -utrustning.
t*OHFOWJTUFMTFJOOFCMBOEEKVSFO
Paul driver Jesses Lant- & Anläggningsservice
t.JOESFSJTLBUUEKVSFOTLBEBSWBSBOESB
i Laxeby utanför Köpingsvik på Öland. Han är
dessutom verksam som klövvårdare, så han har
flera perspektiv på djurhållning, stallsystem
och företagande.
Vid investering
i stallar till ungtjurar ser han
NACKDELAR
MED
inga
bättre
lösningar
än just gummiförsedda
SPALTBOX
spaltgolv.
– Spaltgolven är bra för djuren, minskar
byggytan, är säkra att arbeta i, eliminerar ströt(SVOEGÄSI¶MMBOEFOLBOGÄSTW¶SBEFOEKVpare
schaktningoch
som
spaltgolven
kräver.
kostnaderna
sparar
arbetstid
i den dagliga
t4LSBQPSVOEFSTQBMUFOT´LSBSVUUSBOTQPSten, men innebär ökade kostnader och risk
GÄSBWCSPUU4K´MWGMZUN¶TUFVUGPSNBTS´UU
för att fungera och kan ibland kräva extra
insatser.
-
I de flesta fall fungerar självflytsutgödsling bra. Systemet ger ingen negativ
påverkan på luftkvaliteten jämfört med stallar som har skraputgödsling i
öppna gångar.
För attblir
självflytsutgödsling
ska fungera
är gödseln
det viktigt
att ifred.
ha ettSamspalten
eftersom
lämnas
djurskötseln.
Samtidigt
spaltstallars flytränndjup
på minst
80 centimeter
under
och
att tröskeln
mot
kulverten
tidigt
undviks
risken för
krånglande
utgödsgödsel
betydligt
rationellare
och billigare
att spalt
är minst
centimeter
lingsutrustning.
hantera
än15
fastgödsel
från hög.
ströbäddar, säger
Paul.
Det
konstaterar
bygg– Det
gäller attJenny
se tillBengtsson,
helheten. Merkostnadsrådgivare
vid Hushållningssällskapet
naden
för spaltgolv
är minimal jämfört med
Gamleby. Under
sin utbildning
vinsterna,
understryker
han. till agronom
jämförde hon luftkvaliteten i stallar med
VINSTERNA
I SÄKERHET
bara
djursjälvflytsutgödsling
mot gäller
stallarinte
med
skraskötseln,
utani även
förgångar.
djuren.Hon samlade
putgödsling
öppna
– I en
spaltbox minimeras
tjurarnas
även
lantbrukarnas
erfarenheter
av möjligsjälvheter
till ansats om de bråkar med varandra.
flytsutgödsling.
Paul
serundersökning
självflyt som ett
intressant
Jennys
gällde
gårdarsystemmed
val
för den som investerar
spaltgolv.
mjölkproduktion.
På dessai sker
det ett dagIntressetavför
självflyt
har blivit allt större.
ligt–tillskott
vatten
till självflytsrännorna
Tekniken
är diskbeprövad
har visatleds
sig funggenom att
och och
spolvatten
ner
era
bra.spalten.
Avgången av ammoniak och andra
under
gaser
blir lägre
änofta
vid skraputgödsling
under
Frågorna
som
kommer kring självflytsutgödsling gäller dels luftkvaliteten, dels
funktionen som sådan.
VID INVESTERING
I spaltgolv tycker Paul det är
medan
andra inte alls
viktigt
att seproblem.
till golvets öppningsarea, det vill
hade
sådana
säga utrymmet
gödseln faller igenom. Vid
Problemen
med där
stopp
självflyt
är det
viktigt
var
störst hos
dem
som att fylla på med vatten
direkt
att gjutningen
av rännorna gjorts
hade
småefter
ränndjup
och
klar.
gör betongen
för
lågaDet
trösklar
till kul- vattenmättad och minskar risken
för har
att fått
gödseln ska fastna. Det är
vertarna.
En del
också extra
viktigtvatten
att det
vatten
upp till tröstillsätta
förfinns
Jenny
Bengtsson.
då stallet
tas flyi bruk.
attkeln
hålla
gödseln
– Rännorna bör vara minst 80 centimeter
tande.
djupa
underinte
spalt.
Tröskeln
bör några
vara minst
När detta
har
hjälpt har
fått 15
centimeter,
säger han.
använda
omrörare
eller pumpar för att
åtgärda stopp. Med många sinkor eller ungJANNE
djur i samma system får gödseln
enPETERSSON
fastare
konsistens, vilket kan öka behovet av att tillsätta vatten.
GUMMISPALT
t4QBMUTUBWBSFMMFSLBTTFUUFSN¶TUFEJmensioneras efter de vikter de utsätts för.
Alla lösningar är inte avsedda för tyngre
maskiner.
spaltgolv
VAD GÄLLER LUFTKVALITETEN kunde
Jenny inte se någon betydelsefull skillnad mellan stallar med självflytsutgödsling och de med skraputgödsling i öppna
gångar. Båda systemen uppvisade ett medelvärde på drygt 3 ppm. Det motsvarar
en tredjedel av djurskyddsföreskrifternas
gränsvärde som är på 10 ppm. Luftkvaliteten påverkas även av hur ventilationen utformas.
I några av mjölkstallarna med självflyt
uppstod problem med stopp i utgödslingen,
I JENNYS UNDERSÖKning framkom många
fördelar med självflytsutgödsling. Lantbrukarna uppskattar att de inte har någon
utgödsling som behöver underhållas och
repareras, vilket håller driftskostnaderna
nere.
En annan fördel är att det inte uppstår
klövskador orsakade av gödselskraporna. Till
nackdelarna hör att det kan behöva tillsättas
vatten och att det kan bli ökade problem med
flugor, främst under sommaren.
JANNE PETERSSON
DET ÄR INTE BARA spalt-
stavarna som har utvecklats. Detsamma gäller
byggtekniken för rännor
och spaltstöd.
– Det har kommit
sinnrika prefabricerade
betongprodukter som Henrik Karlsson.
minimerar behovet av att
bygga gjutformar och som underlättar såväl
gjutning som efterföljande montering, berättar Johan.
Bästa rådet är detsamma som vid andra
investeringar:
– Det är alltid värdefullt att ta sig tid till att
besöka olika lantbruk för att se hur olika system ser ut och fungerar i praktiken, säger de.
4QBMUHPMW
Fritt fall efter 15 mm
Kulvert
80 cm
Här fastnar ingen gödsel mellan spalterna, som det gör på vanlig betongspalt.
(ÄETFM
Den unika konstruktionen ger överlägsen ren spalt och rena djur.
15-20 cm
7BUUFOTQFHFM
Se vår hemsida om olika speciallösningar, t.ex över tvärkulvert och skrapgångar
Tröskel samma unika gummikonstruktion.
med olika höjder och bredder men med
www.fritzagro.nu
JANNE PETERSSON
NÖTKÖTT
| NUMMER 6 2013
Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013
Principskiss över hur ett självflytssystem fungerar. Skissen visar ett längssnitt genom en
spaltgång. Byggrådgivare Jenny Bengtsson ser framförallt två fördelar med systemet. Dels
slipper man mekaniska skrapor i gångarna som behöver servas och lagas, dels minskar energiförbrukningen.
0380-755 90
NUMMER 6 2013 | NÖTKÖTT
7
temabygg
+
D
NF
PSSBSFNJMKÄ
LÄUU
CMBOEEKVSFO
SFOTLBEBSWBSBOESB
ED
-
LBOGÄSTW¶SBEFOEKVm spaltgolven kräver.
UFOT´LSBSVUUSBOTQPSade kostnader och risk
N¶TUFVUGPSNBTS´UU
an ibland kräva extra
BTTFUUFSN¶TUFEJe vikter de utsätts för.
e avsedda för tyngre
golv
Självflyt kräver
djupa rännor
I de flesta fall fungerar självflytsutgödsling bra. Systemet ger ingen negativ
påverkan på luftkvaliteten jämfört med stallar som har skraputgödsling i
öppna gångar. För att självflytsutgödsling ska fungera är det viktigt att ha ett
ränndjup på minst 80 centimeter under spalt och att tröskeln mot kulverten
är minst 15 centimeter hög.
Det konstaterar Jenny Bengtsson, byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapet
Gamleby. Under sin utbildning till agronom
jämförde hon luftkvaliteten i stallar med
självflytsutgödsling mot stallar med skraputgödsling i öppna gångar. Hon samlade
även lantbrukarnas erfarenheter av självflytsutgödsling.
Jennys undersökning gällde gårdar med
mjölkproduktion. På dessa sker det ett dagligt tillskott av vatten till självflytsrännorna
genom att disk- och spolvatten leds ner
under spalten.
Frågorna som ofta kommer kring självflytsutgödsling gäller dels luftkvaliteten, dels
funktionen som sådan.
medan andra inte alls
hade sådana problem.
Problemen med stopp
var störst hos dem som
hade små ränndjup och
för låga trösklar till kulvertarna. En del har fått
tillsätta extra vatten för Jenny Bengtsson.
att hålla gödseln flytande.
När detta inte har hjälpt har några fått
använda omrörare eller pumpar för att
åtgärda stopp. Med många sinkor eller ungdjur i samma system får gödseln en fastare
konsistens, vilket kan öka behovet av att tillsätta vatten.
VAD GÄLLER LUFTKVALITETEN kunde
Jenny inte se någon betydelsefull skillnad mellan stallar med självflytsutgödsling och de med skraputgödsling i öppna
gångar. Båda systemen uppvisade ett medelvärde på drygt 3 ppm. Det motsvarar
en tredjedel av djurskyddsföreskrifternas
gränsvärde som är på 10 ppm. Luftkvaliteten påverkas även av hur ventilationen utformas.
I några av mjölkstallarna med självflyt
uppstod problem med stopp i utgödslingen,
I JENNYS UNDERSÖKning framkom många
palteckller
nor
JANNE PETERSSON
4QBMUHPMW
mit
ade
om Henrik Karlsson.
v att
h som underlättar såväl
jande montering, berät-
tsamma som vid andra
defullt att ta sig tid till att
k för att se hur olika sysrar i praktiken, säger de.
3
fördelar med självflytsutgödsling. Lantbrukarna uppskattar att de inte har någon
utgödsling som behöver underhållas och
repareras, vilket håller driftskostnaderna
nere.
En annan fördel är att det inte uppstår
klövskador orsakade av gödselskraporna. Till
nackdelarna hör att det kan behöva tillsättas
vatten och att det kan bli ökade problem med
flugor, främst under sommaren.
JANNE PETERSSON
80 cm
Kulvert
(ÄETFM
7BUUFOTQFHFM
15-20 cm
Tröskel
Principskiss över hur ett självflytssystem fungerar. Skissen visar ett längssnitt genom en
spaltgång. Byggrådgivare Jenny Bengtsson ser framförallt två fördelar med systemet. Dels
slipper man mekaniska skrapor i gångarna som behöver servas och lagas, dels minskar energiförbrukningen.
Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013