Läs särtrycket från tidningen Nötkött!
Särtryck temabygg Helspalt för ungtj 2 NUMMER 6 2013 | NÖTKÖTT Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013 temabygg urar på Ytha Gård – När vi studerade olika alternativ kom vi snabbt fram till att spaltstall är effektivast vad gäller utrymmet och framför allt väldigt lättskött. Det är nästan bara att fodra, säger Axel Bernersson. Djupströbädd såg de aldrig som något alternativ, beroende på att det skulle bli problem att få tag i tillräckligt med halm. Inte heller liggbås kändes lockande. – Det är ju alltid en säkerhetsrisk att vara inne hos djuren. Axel Bernersson på Ytha Gård på norra Öland tycker att det nya spaltstallet uppfyller hela önskelistan. Det är lättskött och trevligt att arbeta i, samtidigt som det är utrymmeseffektivt och ger en god djurmiljö. Bygget inleddes i november 2012. Nio månader senare stod det klart. Det blev ett 38,5 meter långt helspaltstall med totalt 14 boxar. Nybygget är uppfört i den gamla båsladugårdens förlängning, så att samma rälshängda grovfodervagn kan betjäna såväl dikobesättningen som mjölkrastjurarna. – Vi har ett spaltstall sedan tidigare och har goda erfarenheter av det. Spaltstavarna lades in 1994 och har hållit väldigt bra, säger Axel. DET GAMLA SPALTSTALLET har betongspalt, medan nybygget har så kallad gummispalt från Fritz Foderstyrning AB. De gummiklädda spaltstavarna är tillverkade av plåtprofiler med speciellt utvald legering och ytbehandling för att klara den tuffa miljö som djurstallar innebär. Vid nyproduktion är det ett krav att spaltgolv har mjuk beläggning. Axel tycker att de gummiklädda spaltstavarna fungerar bra och han värdesätter att djuren har ett mjukt underlag. – Djuren rör sig mer på gummispalten, så de verkar trivas bättre. Axel tycker att djuren håller sig hyfsat rena, precis som i gamla stallet. – Denna typ av spaltstavar verkar släppa igenom gödseln väldigt bra. En annan fördel är att de är enkla att montera, tillägger Axel som berättar att montering av inredning och inläggning av spaltstavar har skett i egen regi. Spaltstavarna som använts klarar längder upp till tre meter. På Ytha Gård krävdes » – Med nuvarande inriktning rymmer det 120 djur, säger Axel Bernersson om det nya spaltstallet som är ljust och lättskött. NÖTKÖTT | NUMMER 6 2013 Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013 3 temabygg » YTHA GÅRD FORTS. Spaltgolvet släpper igenom gödseln bra och ger en torr yta. Det nya stallet har byggts i båsladugårdens förlängning, se skissen. Spaltstavarna används i längder om 2x1,75 meter. Klövpallen är 50 cm bredd. Panelerna av kanalplast styrs med hjälp av en väderstation. Vattennipplarna har placerats en bit in i boxen över golvet. Inredningens stolpar har plastfoder för att undvika korrosion. en spaltlängd på 3,5 meter. Därför är det en avbäring i boxarnas mitt, så att spaltlängden är 2x1,75 meter. Tillsammans med en klövpall på 50 centimeter ger det en boxbredd på fyra meter. Systemet har visat sig fungera bra hos många andra. Så här långt har även vi goda erfarenheter, säger Axel. På Ytha Gård finns funderingar på att byta ut spaltstavarna i det gamla spaltstallet. – Kanske kan det bli till sommaren. Det innebär ju en del arbete. Även distanserna måste bytas. Längs båda sidor av nya spaltstallet har det monterats kanalplast i skenor. Kanalplasten styrs av en väderstation som känner av temperatur, vindriktning och vindhastighet. – Även detta har visat sig fungera bra. Syste- met gör det lättare att få ett bra klimat i stallet eftersom det reagerar direkt på svängningarna i temperatur och vind, säger Axel. Ytha Gård har tillhört släkten sedan 1955, då den köptes av Axels farfar Bengt. Fadern Jan-Erik tog över 1978 och bedrev mjölkproduktion till 2005, varefter han växlade över till dikor. Även modern Inga Einwall Bernersson har jobbat i lantbruket, men är även verksam som veterinär. I DET NYA SPALTSTALLET används ingen utgödsling under spalten. Istället är stallet byggt för självflyt. Det åstadkoms med en tröskel som gör att det alltid är en spegel av gödsel under spalten. Gödseln flyter därför av egen kraft till en pumpbrunn. – Vi fick tipset av vår lokala leverantör. 4 NÄSTA GENERATIONSVÄXLING skedde 2011, då Axel tog över fastigheten och hälften av NUMMER 6 2013 | NÖTKÖTT Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013 temabygg YTHA GÅRD Det nya spaltstallet, som byggts samman med båsladugården, har tio större boxar och fyra mindre. talet är nu uppe i 110-120 per år. Gårdsnamnet avslöjar att odlingsbetingelserna varit tuffa. Gården var omtalad för sitt tunna jordskikt. Således fanns det inte så mycket att odla i, utan det var mest yta. Med åren har förutsättningarna för odling utvecklats positivt. Likaså stallytan för nötköttsproduktion. – I och med nybygget får vi möjlighet att föra upp omkring 150 nötkreatur per år. Det 800 Självflyt över tröskel Självflyt över tröskel Självflyt över tröskel 11700 NÖTKÖTT | NUMMER 6 2013 Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013 4050 3500 400 A 11700 38500 38500 36000 36000 TEXT & FOTO JANNE PETERSSON Helspaltsstall för 150 tjurar Ca 2,0 m2 per djur i medeltal. 4050 Total boxarea 288 m2 3500Därav gummispalt 252 m2 800 mm djupa rännor med självflyt Självflyt över tröskel eller A 400 mm djupa med utgödsling. 11700 800 400 2000 500 500 2000 är en nivå som harmonierar med vår areal, sammanfattar Axel Bernersson. 11700 driftbolaget. Då utökades dikobesättningen genom inköp av simmentalkvigor. Axel blev också erbjuden att köpa mjölkraskalvar för vidare uppfödning, vilket han nappade på. Tjurkalvarna köptes som spädkalvar från en besättning. Merparten såldes vidare efter tre månaders uppfödning. Axel ville behålla dem till ungnöt och snart var byggplanerna i full gång. Fortfarande kommer mjölkraskalvarna från samma besättning, fast an- Fastighetsägare: Axel Bernersson. Driftbolaget Frönäs veterinär och lantbruk ägs gemensamt av Axel och Inga Einwall Bernersson. Produktion: Cirka 140-150 ungtjurar per år, mest av mjölkras och 35 dikor. Areal: Drygt 60 hektar åkermark, varav 50 egen. Cirka 70 hektar betesmark. Växtodling: Mest vall som ensileras huvudsakligen i torn. Lejer sådd, växtskydd och majsskörd. Resultat köttraser: 13-14 månaders uppfödningstid, klass R och fett 3. Resultat mjölkraser: 16 till 18 månaders uppfödningstid, klass O till O- och fett 2+ till 3- . 1000 1000 5 temabygg Helheten gör spalten till en SPARBÖSSA – Till tjurar borde det inte byggas annat än spaltstallar. Det anser Paul Jensen, i Laxeby utanför Köpingsvik på Öland, utifrån egna erfarenheter både som lantbrukare och som återförsäljare av stallinredning och -utrustning. Paul driver Jesses Lant- & Anläggningsservice i Laxeby utanför Köpingsvik på Öland. Han är dessutom verksam som klövvårdare, så han har flera perspektiv på djurhållning, stallsystem och företagande. Vid investering i stallar till ungtjurar ser han inga bättre lösningar än just gummiförsedda spaltgolv. – Spaltgolven är bra för djuren, minskar byggytan, är säkra att arbeta i, eliminerar strökostnaderna och sparar arbetstid i den dagliga djurskötseln. Samtidigt blir spaltstallars flytgödsel betydligt rationellare och billigare att hantera än fastgödsel från ströbäddar, säger Paul. – Det gäller att se till helheten. Merkostnaden för spaltgolv är minimal jämfört med vinsterna, understryker han. VINSTERNA I SÄKERHET gäller inte bara djurskötseln, utan även för djuren. – I en spaltbox minimeras tjurarnas möjligheter till ansats om de bråkar med varandra. Paul ser självflyt som ett intressant systemval för den som investerar i spaltgolv. – Intresset för självflyt har blivit allt större. Tekniken är beprövad och har visat sig fungera bra. Avgången av ammoniak och andra gaser blir lägre än vid skraputgödsling under spalten eftersom gödseln lämnas ifred. Samtidigt undviks risken för krånglande utgödslingsutrustning. VID INVESTERING I spaltgolv tycker Paul det är viktigt att se till golvets öppningsarea, det vill säga utrymmet där gödseln faller igenom. Vid självflyt är det viktigt att fylla på med vatten direkt efter att gjutningen av rännorna gjorts klar. Det gör betongen vattenmättad och minskar risken för att gödseln ska fastna. Det är också viktigt att det finns vatten upp till tröskeln då stallet tas i bruk. – Rännorna bör vara minst 80 centimeter djupa under spalt. Tröskeln bör vara minst 15 centimeter, säger han. JANNE PETERSSON Byggkostnad Helspaltsstall för ca 150 tjurar hos Axel Bernersson Ytha Gård. Ritning: 40-716 (Se sidan 5) Byggnadens mått: L=38,5 m, B=11,7 m, = 450 m2. Boxmått: 4x6 m = 24 m2, Därav 21 m2 gummispalt. 12 boxar på totalt 288 m2. Gummiklädd renässans för Bottenplatta, grävning, gjutning för självflyt samt byggnadsstomme med tak. ........................................................................ 1.462.000 kr Ventilation: Tilluft med styrda kanalplastväggar och frånluft med skorstenar............................................................................................394.000 kr Gummispalt 252 m2......................................................................................................472.000 kr Foderkrubba 72 m............................................................................................................. 48.000 kr Rälssystem................................................................................................................................ 28.000 kr Inredning....................................................................................................................................220.000 kr Utgödsling (självflyt)........................................................................................................................0 kr El............................................................................................................................................................. 95.000 kr Vatten................................................................................................................................................ 75.000 kr Gödselbrunn 1200 m2 befintlig............................................................................................0 kr Arbetskostnad eget arbete..................................................................................100.000 kr Summa:.............................................................................................................................. 2.894.000 kr 6 Pris / m2: 6.430 kr Pris / djur: 19.290 kr NUMMER 6 2013 | NÖTKÖTT Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013 temabygg temabygg HelhetenSjälvflyt gör spalten till en kräver SPARBÖSSA + djupa rännor FÖRDELAR MED SPALTBOX – Till tjurar borde det inte byggas an- nat än spaltstallar. Det anser Paul Jensen, i Laxeby utanför Köpingsvik på t4QBSBSTUBMMVUSZNNF Öland, utifrån egna erfarenheter både t7´MES´OFSBUoHFSUPSSBSFNJMKÄ som lantbrukare och som återförsält3BUJPOFMMUPDIM´UUTLÄUU jare av stallinredning och -utrustning. t*OHFOWJTUFMTFJOOFCMBOEEKVSFO Paul driver Jesses Lant- & Anläggningsservice t.JOESFSJTLBUUEKVSFOTLBEBSWBSBOESB i Laxeby utanför Köpingsvik på Öland. Han är dessutom verksam som klövvårdare, så han har flera perspektiv på djurhållning, stallsystem och företagande. Vid investering i stallar till ungtjurar ser han NACKDELAR MED inga bättre lösningar än just gummiförsedda SPALTBOX spaltgolv. – Spaltgolven är bra för djuren, minskar byggytan, är säkra att arbeta i, eliminerar ströt(SVOEGÄSI¶MMBOEFOLBOGÄSTW¶SBEFOEKVpare schaktningoch som spaltgolven kräver. kostnaderna sparar arbetstid i den dagliga t4LSBQPSVOEFSTQBMUFOT´LSBSVUUSBOTQPSten, men innebär ökade kostnader och risk GÄSBWCSPUU4K´MWGMZUN¶TUFVUGPSNBTS´UU för att fungera och kan ibland kräva extra insatser. - I de flesta fall fungerar självflytsutgödsling bra. Systemet ger ingen negativ påverkan på luftkvaliteten jämfört med stallar som har skraputgödsling i öppna gångar. För attblir självflytsutgödsling ska fungera är gödseln det viktigt att ifred. ha ettSamspalten eftersom lämnas djurskötseln. Samtidigt spaltstallars flytränndjup på minst 80 centimeter under och att tröskeln mot kulverten tidigt undviks risken för krånglande utgödsgödsel betydligt rationellare och billigare att spalt är minst centimeter lingsutrustning. hantera än15 fastgödsel från hög. ströbäddar, säger Paul. Det konstaterar bygg– Det gäller attJenny se tillBengtsson, helheten. Merkostnadsrådgivare vid Hushållningssällskapet naden för spaltgolv är minimal jämfört med Gamleby. Under sin utbildning vinsterna, understryker han. till agronom jämförde hon luftkvaliteten i stallar med VINSTERNA I SÄKERHET bara djursjälvflytsutgödsling mot gäller stallarinte med skraskötseln, utani även förgångar. djuren.Hon samlade putgödsling öppna – I en spaltbox minimeras tjurarnas även lantbrukarnas erfarenheter av möjligsjälvheter till ansats om de bråkar med varandra. flytsutgödsling. Paul serundersökning självflyt som ett intressant Jennys gällde gårdarsystemmed val för den som investerar spaltgolv. mjölkproduktion. På dessai sker det ett dagIntressetavför självflyt har blivit allt större. ligt–tillskott vatten till självflytsrännorna Tekniken är diskbeprövad har visatleds sig funggenom att och och spolvatten ner era bra.spalten. Avgången av ammoniak och andra under gaser blir lägre änofta vid skraputgödsling under Frågorna som kommer kring självflytsutgödsling gäller dels luftkvaliteten, dels funktionen som sådan. VID INVESTERING I spaltgolv tycker Paul det är medan andra inte alls viktigt att seproblem. till golvets öppningsarea, det vill hade sådana säga utrymmet gödseln faller igenom. Vid Problemen med där stopp självflyt är det viktigt var störst hos dem som att fylla på med vatten direkt att gjutningen av rännorna gjorts hade småefter ränndjup och klar. gör betongen för lågaDet trösklar till kul- vattenmättad och minskar risken för har att fått gödseln ska fastna. Det är vertarna. En del också extra viktigtvatten att det vatten upp till tröstillsätta förfinns Jenny Bengtsson. då stallet tas flyi bruk. attkeln hålla gödseln – Rännorna bör vara minst 80 centimeter tande. djupa underinte spalt. Tröskeln bör några vara minst När detta har hjälpt har fått 15 centimeter, säger han. använda omrörare eller pumpar för att åtgärda stopp. Med många sinkor eller ungJANNE djur i samma system får gödseln enPETERSSON fastare konsistens, vilket kan öka behovet av att tillsätta vatten. GUMMISPALT t4QBMUTUBWBSFMMFSLBTTFUUFSN¶TUFEJmensioneras efter de vikter de utsätts för. Alla lösningar är inte avsedda för tyngre maskiner. spaltgolv VAD GÄLLER LUFTKVALITETEN kunde Jenny inte se någon betydelsefull skillnad mellan stallar med självflytsutgödsling och de med skraputgödsling i öppna gångar. Båda systemen uppvisade ett medelvärde på drygt 3 ppm. Det motsvarar en tredjedel av djurskyddsföreskrifternas gränsvärde som är på 10 ppm. Luftkvaliteten påverkas även av hur ventilationen utformas. I några av mjölkstallarna med självflyt uppstod problem med stopp i utgödslingen, I JENNYS UNDERSÖKning framkom många fördelar med självflytsutgödsling. Lantbrukarna uppskattar att de inte har någon utgödsling som behöver underhållas och repareras, vilket håller driftskostnaderna nere. En annan fördel är att det inte uppstår klövskador orsakade av gödselskraporna. Till nackdelarna hör att det kan behöva tillsättas vatten och att det kan bli ökade problem med flugor, främst under sommaren. JANNE PETERSSON DET ÄR INTE BARA spalt- stavarna som har utvecklats. Detsamma gäller byggtekniken för rännor och spaltstöd. – Det har kommit sinnrika prefabricerade betongprodukter som Henrik Karlsson. minimerar behovet av att bygga gjutformar och som underlättar såväl gjutning som efterföljande montering, berättar Johan. Bästa rådet är detsamma som vid andra investeringar: – Det är alltid värdefullt att ta sig tid till att besöka olika lantbruk för att se hur olika system ser ut och fungerar i praktiken, säger de. 4QBMUHPMW Fritt fall efter 15 mm Kulvert 80 cm Här fastnar ingen gödsel mellan spalterna, som det gör på vanlig betongspalt. (ÄETFM Den unika konstruktionen ger överlägsen ren spalt och rena djur. 15-20 cm 7BUUFOTQFHFM Se vår hemsida om olika speciallösningar, t.ex över tvärkulvert och skrapgångar Tröskel samma unika gummikonstruktion. med olika höjder och bredder men med www.fritzagro.nu JANNE PETERSSON NÖTKÖTT | NUMMER 6 2013 Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013 Principskiss över hur ett självflytssystem fungerar. Skissen visar ett längssnitt genom en spaltgång. Byggrådgivare Jenny Bengtsson ser framförallt två fördelar med systemet. Dels slipper man mekaniska skrapor i gångarna som behöver servas och lagas, dels minskar energiförbrukningen. 0380-755 90 NUMMER 6 2013 | NÖTKÖTT 7 temabygg + D NF PSSBSFNJMKÄ LÄUU CMBOEEKVSFO SFOTLBEBSWBSBOESB ED - LBOGÄSTW¶SBEFOEKVm spaltgolven kräver. UFOT´LSBSVUUSBOTQPSade kostnader och risk N¶TUFVUGPSNBTS´UU an ibland kräva extra BTTFUUFSN¶TUFEJe vikter de utsätts för. e avsedda för tyngre golv Självflyt kräver djupa rännor I de flesta fall fungerar självflytsutgödsling bra. Systemet ger ingen negativ påverkan på luftkvaliteten jämfört med stallar som har skraputgödsling i öppna gångar. För att självflytsutgödsling ska fungera är det viktigt att ha ett ränndjup på minst 80 centimeter under spalt och att tröskeln mot kulverten är minst 15 centimeter hög. Det konstaterar Jenny Bengtsson, byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapet Gamleby. Under sin utbildning till agronom jämförde hon luftkvaliteten i stallar med självflytsutgödsling mot stallar med skraputgödsling i öppna gångar. Hon samlade även lantbrukarnas erfarenheter av självflytsutgödsling. Jennys undersökning gällde gårdar med mjölkproduktion. På dessa sker det ett dagligt tillskott av vatten till självflytsrännorna genom att disk- och spolvatten leds ner under spalten. Frågorna som ofta kommer kring självflytsutgödsling gäller dels luftkvaliteten, dels funktionen som sådan. medan andra inte alls hade sådana problem. Problemen med stopp var störst hos dem som hade små ränndjup och för låga trösklar till kulvertarna. En del har fått tillsätta extra vatten för Jenny Bengtsson. att hålla gödseln flytande. När detta inte har hjälpt har några fått använda omrörare eller pumpar för att åtgärda stopp. Med många sinkor eller ungdjur i samma system får gödseln en fastare konsistens, vilket kan öka behovet av att tillsätta vatten. VAD GÄLLER LUFTKVALITETEN kunde Jenny inte se någon betydelsefull skillnad mellan stallar med självflytsutgödsling och de med skraputgödsling i öppna gångar. Båda systemen uppvisade ett medelvärde på drygt 3 ppm. Det motsvarar en tredjedel av djurskyddsföreskrifternas gränsvärde som är på 10 ppm. Luftkvaliteten påverkas även av hur ventilationen utformas. I några av mjölkstallarna med självflyt uppstod problem med stopp i utgödslingen, I JENNYS UNDERSÖKning framkom många palteckller nor JANNE PETERSSON 4QBMUHPMW mit ade om Henrik Karlsson. v att h som underlättar såväl jande montering, berät- tsamma som vid andra defullt att ta sig tid till att k för att se hur olika sysrar i praktiken, säger de. 3 fördelar med självflytsutgödsling. Lantbrukarna uppskattar att de inte har någon utgödsling som behöver underhållas och repareras, vilket håller driftskostnaderna nere. En annan fördel är att det inte uppstår klövskador orsakade av gödselskraporna. Till nackdelarna hör att det kan behöva tillsättas vatten och att det kan bli ökade problem med flugor, främst under sommaren. JANNE PETERSSON 80 cm Kulvert (ÄETFM 7BUUFOTQFHFM 15-20 cm Tröskel Principskiss över hur ett självflytssystem fungerar. Skissen visar ett längssnitt genom en spaltgång. Byggrådgivare Jenny Bengtsson ser framförallt två fördelar med systemet. Dels slipper man mekaniska skrapor i gångarna som behöver servas och lagas, dels minskar energiförbrukningen. Särtryck från tidningen Nötkött | Nummer 6 2013
© Copyright 2024