1. No category

 ‐ 4 ‐ Carnivvor 
Det mesta för sm
måskalig och hemm
matillverkning av ch
harkuterier. 
Det vi inte lagrar,, beställer vi hem ttill dig. Kontakta o
oss om du saknar något 
nt Öppet för beställlningar dygnet run

Betala mot faktura, som medföljerr varorna www.Carnivvor.se Chaircuite, komm
manditbolag Mogårdsväggen 11 143 43 Vårby Gård Orgnr 969753‐7737 e‐mail [email protected] mobil: 0762‐624959 ------------------------ vik här ---------------------------
Produktion, kontroll och bäst före Föreskriffterna för produktion
n av fjälster är relativvt hård och i Sverige ffinns endast sex anläggnin
ngar som är godkänd
da enligt föreskrifter i EUs ”Category Codee XIII” Ingen kommerssiell produktion av fåårfjälster finns för närvarande i Sverige. D
Det mesta fjälstret som används i Sverige importeras från länder utanför EU, däribland Iran, Irrak, Pakistan och Afghanistan. Carnivorss fjälster kommer fråån Storbritannien, No
orge och Uruguay Kollagenfjäälster pningen. Skär av ellerr bryt av en bit av och Kollagenffjälster ska inte blötläggas före korvstopp
trä på ko
orvhornet. Fyll försikttigt. Nötfjälstter er i en, ibland två bitaar. Enbunt aav nötfjälster komme
Får
domesticerat får) bed
döms vara runt 10 00
00 år gammalt. I Tamfårett (”Ovis Aries Aries” d
Sverige finns det för närvaran
nde cirka 200 000 fårr, medan det i mitten
n av 1800‐talet var up
pp i cirka 1,5 miljoner får. Fåret harr liksom kossor fyra m
magar, våmmen, nätm
magen, bladmagen o
och sist löpmagen. Ettt smart flö
ödessystem högspecialiserat för att omvandla och sortera gräs till protein, näring och andrra nyttigheter. Resten
n blir spillning som gö
ödslar och lukrar jord
den. ‐1‐
OM FJÄLSSTER Fjälster äär enligt Svenska akademins ordbok ””skinn av tarm” fråån slaktdjur. I praktiken har fjälster ocksåå kommit att omfattta andra typer av korvskinn, gjorda aav plast, cellulosa mm. Med eett ännu vidare beegrepp kan även andra delar av matsmälltningssystemet om
mfattas; typ mage occh strupe. Fjälster een smart förpackn
ning. Ett naturligt sätt förpacka att tillvarata det mest kött i en slaktkrop
pp. Tarmen består av fyra lager. Innerst ligger ettt mycket veckad sleemhinna; mucosa‐‐, Därefter kommeer lagren submucossa, muskellager och
h ytterst serosa; en
n tunn hinna som omger allaa inre organ. Får‐ occh svinfjälster är deet submucosa lagreet av tarmeen som blir kvar eftter att den behand
dlats. Nötfjälster haar dessutom kvar lager av ring‐, och längsgåeende muskler. Välja fjälsster börjare bör man välja ett fjälster mellan 26 och 36 mm, som är grovt nog aatt Som nyb
vara lättstoppat och enkeltt att hantera. Det kkan vara fårfjälster 26 mm, kollagenfjälster 28 mm elleer svinfjälster 34/36
6 mm. Kollagen
nfjälstret är inte som
m många tror vegeetariskt, utan gjort av fiberprotein från djur, främ
mst nötkreatur. Fib
berproteinet är i stort sett samma sakk som gelatinblad och det ttillverkas ungefär p
på samma sätt som
m när man gör papp
per av pappersm
massa. Kollagenfjälster är alltså en so
orts ”proteinpappeer.” Sorter och dimensioner Fjälster äär Fjälsttertyp Diameter, 1 m rrymmer 1 kg storleksssorterade mm ca köttfärss kräver cirrka i intervaller om 2 Fårfjjälster 18/22 0,20‐‐0,25 kg 4‐5 m mm. Hurr mycket 24/26+ 0,
,3 kg 3 m
m de rymm
mer beror Svinf
fjälster 28/30 0,
,4 kg 2,5
m förutom på 30/32 0,,5 kg dimensio
onen 34/+ 0,5
5/+ kg 2 m
m också påå hur Nöt, Kroktarm 40/43 1
1 kg 1 m
m elastiskaa de är, Raktarm 50/55 1½
½/+ kg 0,7 m samt på hur hårt Kollaagenfjälster
23
0,,3 kg
3 m
m de stopp
pas. Räkna 28/+ 0,,5 kg 2 m
m tabellenss värden Fibro
ous Casings 50 1,5 kkg/styck för Carniivors fjälster. 3 4 Ätbart, tuggba
art eller..? bara. Det omfattar får‐, svin‐, nöt‐, occh Alla fjälsster gjorda av råvaror från djur är ätb
kollagen
nfjälster. Men det äär inte sam
mma som att de är tuggbara. De grövssta fjälstren, d.v.s. krok‐, och raktarm
m från nött och somliga av svin är så tjocka och sega att man väljeer att inte äta dem. Fjälster av plast och cellulo
osa bör man självfaallet inte äta. Packat i bunt eller på tub? Buntar, d.v.s. ”nystan” meed fjälster har varit det traditionella säättet att förpacka fjälster. Svin‐ och fårfjälsteer i buntar om 100 yards1 (91 m) ellerr delar därav för 0 yards svin‐, eller ffårfjälster brukar b
bestå av 5 till 6 olika nötfjälstter. En bunt på 100
bitar. Deet kan vara lite kne
epigt att hitta ändaarna och reda ut nyystanet. Men med lite vanaa är det hur enkelt som helst. Fjälster uppträdda på plasttuber (‐rör) har bllivit allt mer vanligtt. Det underlättar hanterin
ngen. Man vet hur många meter varjee tub rymmer och man slipper dessutom att spola igenom
m fjälstret. Fjälster på tub säljs också i korta längder, meer anpassaade till hushållsbrukk än 100 yards. 1
En yard
d är en anglosaxisk längdenhet som ursprungligen definierade
es som avståndet från
n kungens (Henrik I) näsa till sp
petsen av tummen med framsträckt hand
d. Översatt till dagenss mått blir det ungefär 0,91 meeter, (tre engelska fot). Källa: Wikipedia ------------------------ vik här ---------------------------
Fö
örberedelser införr stoppningen n är konserverade; insaltade i saltlag e
eller nästan torrsalltade. Man måste Fjälstren
därför laaka ut saltet före sttoppningen. Fjälstrets elasticitet bir o
också bättre. Är blötläggn
ningen för kort, går fjälstret lätt sönd
der och fördärvar korvstoppningen. D
Det är nog deet vanligaste missttaget som görs. Hur längge man ska blötläggga fjälstret beror deels på hur hårt salttade de är och dessutom
m på fjälstrets tjocklek. Minst tre tim
mmar för får‐, och ssvinfjälster och längre tid
d grövre fjälster fråån nötkreatur. Lakvvattnet bör vara fin
ngerljummet, d.v.ss. runt 30 ggrader och masseraar man fjälstret då och då, förkortas urlakningen. Fjälstret är redo, när det ärr helt ”sladdrigt”. K
Kollagenfjälster skaa inte blötläggas, utan stoppas torrt På korvhornet Tubade ffjälster: Tar först bort ena plastbrickaan och skjuter sedaan över fjälstret direkt påå hornet. Buntade ffjälster: Hitta ände
en på en av fjälsterbuntarna och trä upp på h
hornet Enklare b
blir det om man arrbetar under vatten
n i en väl rengjord d
diskho eller bunke. Låt cirka fem centimeter blli kvar utanför horn
nets spets. När korrvfärsen sedan kommerr ur hornet, drar deet med sig fjälstret i den takt som färssen pressas ut. Man kan behö
öva hjälpa till då occh då med att skjutta ut fjälstret mot sspetsen. Droppar man öveer lite kallt vatten så går stoppandet e
enklare. Förvara fjä
älster mklorid. Utan jod so
om eftersom det Fjälster äär konserverade i vvanligt salt; natrium
skulle missfärga tarmen. Saalthalten är hög meen varierar mellan olika typer. Nästan
n torrsaltaade fjälster har hög ssalthalt och kräverr längre blötläggnin
ng än de som liggerr i saltlag. Man börr inte djupfrysa fjälster. Vid nedkylnin
ng expanderar vatten och spränger delar av tarmens celler och
h minskar elasticite
eten. Man kan djup
pfrysa, men fjälstreet förlorar i kvalitet. Fjälster ssom blivit över och
h är rent kan man i stället återsalta i jo
odfritt grovsalt. Ös rikligtt med grovsalt över fjälstren och låt ssaltet suga upp så m
mycket vatten som
m möjligt. Lägg sedan in fjälsttret i en plastpåse eller helst en krukaa utan hermetisk tillslutnin
ng. Förvara sedan kkylskåpskallt (4oC). Lufta krukan iblan
nd så att frisk luft kommerr in. Rätt förvarat kan de förvaras myccket länge. Dock in
nte hur länge som helst.