1. No category

Källan
december 2013
januari 2014
1
Att se det stora i det lilla
Jag minns min gammelfaster Eira som
var över 70 år och som ibland var vår
barnvakt när vi var små. Hon var alltid
glad, skrattade ofta och älskade att få
göra oss barn glada genom att ibland ge
oss presenter och ta hand om oss. Vi
fick fina presenter, sådant som mamma
och pappa inte alltid kunde ge oss och
vi tyckte alltid om när faster Eira kom på
besök. Inte bara för presenterna utan
också för hennes värme. Eira tyckte väldigt mycket om barn, men hon kunde
tyvärr inte få några egna. Hon älskade
barn och för henne var det roligare att
ge gåvor till andra än att själv få.
När faster Eira blev äldre så fortsatte
hon att ge till andra genom att varje
julafton servera mat på Ria Dorkas i
Kumla. Hon slet hårt flera julaftnar och
jag minns att hon berättade om hur de
utslagna på Ria Dorkas alltid var så
tacksamma över den goda maten och
hur de uppskattade värmen och gemenskapen som fanns där. Hon lämnade
bekvämligheten hemma i soffan under
julen för att hjälpa andra utsatta i samhället.
Nu när mörkret börjar falla och hösten
snart går över till vinter så går mina
tankar över till den stora högtiden julen,
då Jesusbarnet föddes, Guds son. Jesus var en sann medmänniska och han
såg alltid de som var utsatta, svaga och
små. Han vågade trotsa kungar, högre
präster och ledare för att stå upp för de
små och svaga. Jesus var en sann diakon och han såg alltid det stora i det
lilla.
Jag vill avsluta med en bön i adventstid
från Bönboken (Verbum).
”O du eviga ljus, som överglänser
alla skapade ljus, genomträng
våra hjärtan. Lys oss och lär oss
att i tacksamhet och glädje dela
med oss. Låt vår samvaro med
varandra dessa dagar, i både
hem och församling, bli en glädjens och kärlekens fest. Lär oss
skilja på smått och stort, på skal
och kärna. Låt våra julförberedelser och allt vårt arbete få glans av
den oerhörda gåvans härlighet!”
Det var länge sedan Eira dog men hon
finns kvar i mitt hjärta och hon har på
sista tiden kommit upp i mina tankar
när jag nu jobbar som diakon i församlingen. För mig var hon en sann medmänniska och diakon. Hon kunde glädjas åt andras lycka, hjälpa de små och
svaga i samhället och framförallt se det
stora i det lilla.
Omslag: Kjell Brunnegård, foto, Charlotte Sjöberg, foto o collage.
2
Pernilla Olsson
Redaktionen
önskar alla
Källans läsare
God Jul
och
Gott Nytt År
När vintermörkret kring oss står
Dags för årsmöte!
Vilka är det egentligen som bestämmer i
vår församling? En del skulle svara pastorn, andra styrelsen. Kassören, om det
gäller ekonomin. Helena, om man vill
hyra lokaler. Estetiska gruppen, när det
handlar om nya gardiner! Och fastighetsutskottet, när dörrar ska bytas ut.
Vi är många som delar på ansvaret. Och
det allra högsta beslutande organet är vi
alla tillsammans i församlingsmötena,
med årsmötet som vår främsta demokratiska möjlighet.
Det är en ros utsprungen
av Davids rot och stam,
av fäderna besjungen,
en ros i Juda land,
en blomma skär och blid,
mitt i den kalla vinter,
i midnatts mörka tid.
Vi möts till årsmöte lördag 8 februari kl
15 i församlingssalen. För diskussioner, frågor, svar och beslut om verksamhet och ekonomi – och gemenskap.
Och vem får ungdomsledarstipendiet i år?
Vill du föreslå någon konkret förändring
eller förbättring? Lämna då en motion till
styrelsen senast tre veckor före årsmötet.
Vid kretsmötena söndag 2 februari
kl 18 finns det en chans att förbereda besluten genom att gå igenom verksamhetsberättelse och budgetförslag – och diskutera tillsammans.
Välkomna!
Ps o S 113 v 1
Gudstjänstseminarium
Onsdag 4 december kl 18.30
Alla som vill är välkomna till ett
seminarium om våra gudstjänster.
Varför firar vi gudstjänst? När är en
gudstjänst lyckad? Gudstjänstgruppen
inbjuder till ett öppet idésamtal.
Församlingsstyrelsen genom Ann Lystedt,
ordförande
Välkomna
till Ansgarsförsamlingens Ungdoms årsmöte
Fredag 14 februari 2014
kl 19.00 i Ansgarsgården
Ett bra sätt att fira Alla hjärtans dag på!
3
Bara Jesus?
Vi har nu haft Jesus som tema under hela hösten. Bara Jesus? Gud
Fader då? Endast några ytterst få av gamla testamentets allra största
gestalter fick komma Gud nära. Det står, till exempel, att Mose fick se
Guds rygg. Det är en markering av närhet, men ändå stor distans. I
Jesus har Gud blivit helt synlig för oss alla. Lärjungen Filippos bad
Jesus: ”Visa oss Fadern!”. Han fick svaret ”den som har sett mig har
sett Fadern”. Bara Jesus? Nej, när vi ser på Jesus lär vi oss mer om
vem Fadern är. Gud är naturligtvis varken man eller kvinna, varken
jude eller blåögd, men precis som Jesus är Gud både kärleksfull och
barmhärtig.
Bara Jesus? Hur är det med Anden då? Det är trots allt bara några få
tusental personer i historien som har sett Jesus. Inte ens de som var
med honom hela tiden begrep vad han sa, och än mindre vad han skulle göra här. Det var först när Anden kom som de förstod. Då, plötsligt,
kom allt det Jesus hade sagt till liv. Då blev berättelserna om Jesus till
det bränsle som nu brinner och ger värme över hela världen. Anden
tände den elden, inte Jesus. Utan Anden inget kristet liv. Utan Anden
ingen Jesus i våra hjärtan.
Varför talar vi då så pass lite om Anden? För att Anden inte vill stå i
centrum. Anden pekar hela tiden på Jesus. Jesus säger till lärjungarna
i sitt avskedstal: ”Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte
ta emot det nu. Men när han kommer, sanningens ande, skall han
vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan
förkunna det han hör …”
Bara Jesus? Nej, men Andens roll är att peka på Jesus.
Bara Jesus? Det är inte så bara! Jesus Kristus är centrum för vår
kristna tro. Luther kallade honom för skriftens kärna och stjärna. Det
är bara genom Jesus vi kan förstå vem Gud är och vad Gud vill med
oss. Närmast i våra gudstjänster kommer vi att följa Jesus genom kyrkoårets texter, från krubban till korset. Låt de 100 dagarna få bli en
livstid. Jesus själv lovade: ”Jag är med er alla dagar till tidens slut."
Mikael Ericson
4
Allt vad vi gör för andra
Inför den traditionella offerperioden,
december – januari, är det läge att reflektera kring begreppet internationell
mission.
Vi står vid ett missionens
vägskäl, där vi för att
vara trovärdiga, bland
annat behöver tänka över följande:
Mission kan översättas : uppdrag, kallelse, sändning. Vad gäller uppdraget? På vems initiativ utför vi uppdraget? Vad motiverar oss?
Att samtidigt som vi tar vara på förtroendet från t.ex SIDA, motverkar att barn
blir barnsoldater, stöttar arbete för
mänskliga rättigheter etc., inte glömmer
banden till systerkyrkorna. Att vi öppnar
dörren i Sverige för kristna från Mellanöstern. Att vi öppnar dörren bokstavligt
och bildligt för grannen.
Vi, du och jag, har ett uppdrag som
kristna och kyrka. Formerna har sett
olika ut under tid och ska så göra.
Grunden däremot, är densamma, alltsedan Jesu ord i Missionsbefallningen
(Matt 28:18–20) ”Gå ut i hela världen...”
Låt oss fundera ett tag, varifrån vi har
fått våra ”missionsbilder” och vår
inställning till mission. Jag kan minnas missionärens diabilder från fjärran
land, insamlingen till ett jordbruksprojekt i Indien, försäljningen av etiopisk
peppar till förmån för en blindskola i
Etiopien etc. Exemplen kan radas upp
och många känner igen sig i och identifierar sig med dessa ”missionsbilder”.
Under adventssöndagarna kommer vi
från Internationella Rådet att informera
om internationell mission. Vi kommer
också att utifrån föregående, dela tankar
angående olika missionsaspekter.
Tillsammans har vi världens möjlighet till
insats, ”hemma” och internationellt!
Offerdag söndag 5 januari för den internationella missionen. Vi gör skillnad!
Lars Persson
Internationella Rådet
Vi ska emellertid inte vara så rädda och
försiktiga, att vi inte vågar tänka nytt.
Gud har gett oss fria händer, nya möjligheter och nya vägar. Han går vid vår
sida och litar på oss.
När jag tänker framåt, vill jag alltså
först blicka bakåt. Inte minst för att i
nuet, försöka förstå vad mission i tjugohundratalet kan innebära. Begreppet
bistånd finns då i högsta grad på
”missionskartan”. För vad innebär satsning på utbildning, sjuk- och hälsovård, arbete för mänskliga rättigheter,
vattenprojekt, klimatarbete etc., om
inte att gå i Missionsbefallningens
anda!
Foto Marianne Jansson
i Kongo Brazzaville
5
Skilda världar
”Alla människor är födda fria, lika i
värde och rättigheter..” säger Art.1 i
FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Tänk dig att Svartån utgör gränsen mellan västra och östra Västerås. Du som bor
på västra sidan rör dig mycket sällan över
till den östra sidan, för där bor människor som inte är som du. Du som bor på
östra sidan håller dig också på din sida,
såvida du inte jobbar på andra sidan,
där du kan hitta servicejobb.
Du som bor på väster njuter av parker,
rena gator, parkeringsytor, sophämtning, gatubelysning och en allmänt välordnad miljö. Barnen kan glädja sig åt en
välutrustad skola och lekparken i kvarteret. Shoppingutbudet är som i vilken
storstad som helst, med gallerior och
välsorterade butiker.
Du som bor öster om ån, trampar dagligen fram på trasiga trottoarer bland drivor av sopor som blåst i väg från kvarterets öppna container. Någon sophämtning från huset där du bor finns inte.
Dina barn går till den kommunala skolan som är överfull och dåligt utrustad.
Den som har råd väljer en privat skola
med bättre standard. Barnens främsta
lekyta är gatan, som också utgör parkeringsplats. Här på öster tycks tiden stått
stilla; inga shoppinggallerior värda namnet, men många små specialbutiker där
varorna trängs på en minimal yta. Troligen har butiksägaren ärvt butiken och din
storfamilj bor i samma slitna fastighet.
Livet på öster styrs av regler som de boende på väster har bestämt. Som öster-bo är
du inte fullvärdig medborgare i Sverige,
får inte göra militärtjänst och inte rösta i
nationella val. Du innehar ett ID-kort
som kan gå förlorat om du bor utomlands
6
en längre tid eller om du inte längre har
ditt ”livscentrum” i den här delen av
Västerås. Då måste du flytta till någon
kranskommun. För att reparera eller
bygga ut ditt hus krävs bygglov, precis
som för dem som bor väster om ån, men
du på öster får vänta i åratal på att få
ditt tillstånd och i slutändan får du troligtvis avslag. Du bygger ändå för familjen växer. Då riskerar du att tvingas
riva ditt hus, annars gör myndigheterna
det och räkningen skickas till dig.
Varför avslag? Det finns en kommunal
lag som säger att befolkningen i Västerås ska bestå av 70% väst-bor och
30% öst-bor. På öster föds fler barn och
fördelarna med att inneha ett VästeråsID jämfört med ett ID från Sura eller
Hallsta, hindrar människor från att flytta ut. Den helt avgörande skillnaden i
rättigheter är att du i kraft av ett Västerås ID kan röra dig fritt över hela
landet och ta flyget från närmaste flygplats om du vill resa utomlands. Utan
detta ID måste du först resa till Finland
för att flyga därifrån.
Detta är Jerusalem år 2013. I den västra
delen bor israeliska medborgare, i den
östra bor palestinier med ”residensstatus”. Östra Jerusalem är ockuperat
område liksom övriga Västbanken sedan
1967. Någon sa: ”Vi dricker ockupationen varje dag”. Människor särbehandlas och förvägras rättigheter på etnisk
grund. Utanför Jerusalem är begränsningen av rörelsefriheten den värsta och
utgör kollektiv bestraffning, förbjudet
enligt Internationell humanitär rätt.
Hur blev det med människors lika värde?
Gunlög Galmén
följeslagare i Jerusalem
Måndagsträffens terminsstart 3 feb.
19.00.Välkommen att lyssna till Gunlög!
… och fred på jorden?!
Östra Jerusalem 29 oktober 2013
Vi fick se en fruktansvärd syn!
Ett hem för en familj med tre barn,
jämnat till marken. Kl 04 på morgonen stormade hundratals soldater
och militär in i familjens tvåvåningshus, gav dem 20 minuter att tömma huset. Enligt mamman fanns
ingen förvarning. Sen gjorde bulldozers jobbet och mannen arresterades. Bygglov saknas! Familjen har
ansökt om detta i åratal och betalat
en förmögenhet. Men palestinier får
nästan aldrig något tillstånd. Hur
det än förhåller sig: Hur kan detta
få ske? Var finns moral, var finns
humanitet?
” Han tårar fälla skall som vi, förstå vår nöd
och stå oss bi, med kraften av sin Anda…”
Västra Jerusalem………………..
På andra sidan av den 8 m höga
betongmuren, i de västra stadsdelarna, finns det nya moderna
bostäder för de som får bo där.
De psalmer vi sjunger i advent
och jul får oss kanske att tänka
andra tankar nu…
”Jerusalem höj upp din röst
och dotter Sion fatta tröst…”
EAPPI-följeslagarna höjer sina
röster för fred på jorden.
På besök i Hebron
EAPPI-följeslagare på guidad tur.
Här är en av alla platser där det
har byggts en mur för att skilja
människor åt.
Här i Västerås:
”Advent är mörker och kyla
Vi tänder ett ljus och ber:
Förbarma dig, Gud, över jorden,
all nöd, all förtvivlan du ser.”
Sammanställt av Charlotte Sjöberg
7
PROGRAMSIDOR
Varje söndag kl 10.30 är det
Bön före gudstjänsten i samtalsrummet.
DECEMBER
01 Sö 11.00 Gudstjänst på första advent
100 dagar med Jesus: Vardagskraft.
Predikan av Mikael Ericson, sång och
musik med Ansgarskören, Musikkåren
och barn från Musiklekis. Sara Lundqvist är gudstjänstledare. Under
tiden: Äventyret, för barn 0-14 år.
Kyrkfika.
03 Ti 14.00 Tisdagsträff Källmoragården
Sång och musik med grupp från PRO
i Ramnäs.
03 Ti 18.00-20.00 Kvinnocafé
i församlingssalen.
04 On 14.00 Onsdagsträffen
Doris Bernhardson, fängelsepastor i
Sala, om arbetet innanför fängelsemurarna.
18.30 Gudstjänstseminarium
Varför firar vi gudstjänst? När är en
gudstjänst lyckad? Gudstjänstgruppen
inbjuder till ett öppet idésamtal.
06 Fr 19.00 Gränslös gudstjänst
med Hanna Czitrom, bön och
lovsång.
08 Sö 11.00 Gudstjänst med nattvard
Avslutning på serien 100 dagar med
Jesus. Predikan av Mikael Ericson.
Sång av Charlotta Hammar.
Gudstjänstledare: Johan Backman.
Äventyret för barn 0-14 år.
Utgångskollekt till sjukhuskyrkan och
stadsmissionen. Kyrkfika.
18.00 Ekumenisk bön
i Centrumkyrkan.
09 Må 18.00 Repetition för julspel
För alla barn och vuxna som vill vara
med den 15 dec.
11 On 13.00 Onsdagsträffen
Jultallrik och luciafirande.
OBS! föranmälan.
8
14 Lö 17.00 Julkonsert med Cantabile,
Musikkåren och Ansgarskören
Inledande luciatåg med Musikmakarna.
Särskild kollekt till flygelrenovering.
Fri entré
19.00 Julfest med Tonår.
15 Sö 11.00 Gudstjänst med julspel
Julens glada psalmer blandas med
änglar, herdar, vise män och så klart
Jesus-barnet. Medverkan av Mikael
Ericson, Pernilla Olsson, Musikmakarna
och många flera. Kyrkfika.
12.00 Församlingsmöte
med samtal om församlingens vision
och framtidsplaner. Film för barnen.
21 Lö 12.30 Ungersk gudstjänst
22 Sö 11.00 Gudstjänst
på fjärde advent. Predikan: Ingvar
Gustafsson. Sång: Anna Nager.
Gudstjänstledare: Barbro Berglund.
Bibeltexter: Fil 4:4-7 och Luk 1:30-35.
Kyrkfika.
24 Ti 11.00 Julbön
i Missionshuset på Vallby friluftsmuséum med Pernilla och Erik Olsson.
23.00 Julnattsgudstjänst
med Mikael Ericson. Sång av Anette
Hallqvist och Monica Bertram.
25 On 07.00 Julotta i Centrumkyrkan
Lars-Erik Pettersson predikar.
29 Sö 11.00 Gudstjänst
Predikant meddelas i annonsering.
Maja Odendaal sjunger och Hans
Rudäng är gudstjänstledare.
Tema: Guds barn.
Bibeltexter: Jes 11:1-9 och Matt 18:1-5.
31 Ti 17.00 Nyårsbön
med Mikael Ericson och sång av
Ann-Christine & Björn Folke.
JANUARI 2014
01 On 16.00 Gudstjänst i Centrumkyrkan
på nyårsdagen, med Alf & Gunvor
Englund. Bibeltexter: Joh 2:23-25
och Ps 21.
05 Sö 11.00 Missionsgudstjänst
med Elisabeth Lindgren se sid 10
Sång av Ola Andersson.
Gudstjänstledare: Bettan Svärd
Rosenqvist. Särskild
insamling för Equmeniakyrkans
Internationella mission.
12.20 Julfest på trettondagsafton
efter gudstjänsten med jullunch och
roliga upptåg för alla åldrar.
12 Sö 11.00 Gudstjänst med nattvard
Vittnesbörd från höstens 100 dagar
med Jesus. Predikan av Mikael
Ericson. Sång av Helena Lundin.
Gudstjänstledare: Sara Lundqvist.
Kyrkfika.
14 Ti 18.00-20.00 Stickcafé
Terminsstart
15 On 14.00 Onsdagsträffen (se sid 10)
Terminsstart med Knytis.
18 Lö Bygglördag i Ansgarsgården
Var med och bygg och fixa!
19 Sö 11.00 Gudstjänst
Predikant meddelas i annonsering.
Sång av Per Söderbäck. Tema:
Livets källa. Bibeltext: Joh 5:31-36.
Äventyret under tiden, för barn
0-14 år, start för terminen. Kyrkfika.
24-26 Helgen Lovsångshelg
med Martin Börjesson, musikledare
i Öckerö missionsförsamling.
24 Fr 19.00 Gränslös gudstjänst
med Martin Börjesson, Hanna
Czitrom, Mikael Ericson och
ungdomsbandet. Fika efteråt.
25 Lö 10.00 Inspirationsdag för sångare
och musiker
Martin Börjesson undervisar och övar
tillsammans med lovsångsgruppen och
andra som vill vara med och sjunga, spela
och leda andra i tillbedjan. Öppen inbjudan.
Kom och testa!
25 Lö 19.00 Lovsångsgudstjänst
med Martin Börjesson
26 Sö 11.00 Gudstjänst
med Martin Börjesson, Mikael Ericson
med flera. Tema: Tacksamhet och
slentrian. Äventyret under tiden, för
barn 0-14 år. Kyrkfika.
28 Ti 18.00 Kvinnocafé
i församlingssalen, till kl 20.00.
FEBRUARI
02 Sö 11.00 Gudstjänst
på Kyndelsmässodagen.
Predikant meddelas i annonsering.
Tema: Uppenbarelsens ljus.
Bibeltexter: Luk 2:22-40 och
Matt 13:31-33. Utdelning av biblar till de
barn som välsignats och döpts under
året. Sång av församlingens olika barnmusikgrupper under ledning av Pernilla
Olsson. Äventyret under tiden, för barn
0-14 år. Kyrkfika.
18.00 Kretsmöten
med angelägna samtal inför
församlingens årsmöte.
BETEL
Barkarö
DECEMBER
08 Sö 17.00 Adventssånger
Sång av en grupp ur Promusica.
Sara Lundqvist, tankar om tro.
Yvonne Stenström.
JANUARI 2014
12 Sö 18.00 Cafégudstjänst
Bengt Sandqvist.
15 On 09.00 Öppen förskola
Terminsstart.
17 Fr 10.00 Musiklekis
Terminsstart.
20 Må 17.30-19.00 Himlakul
för barn 5-8 år. Terminsstart.
9
Onsdagsträffen i januari
Nya Söndagsskolan
On 15 14.00 Knutfest med knytis
“Nu är glada julen slut”.
On 22 14.00 Västerås stadsbibliotek
för alla
Bibliotekarie Isabel Borràs Auli
berättar om bibliotekets tjänster
för oss äldre.
On 29 14.00 I förundran över vår
fantastiska värld
Stefan Edmans bok Förundran
har inspirerat sångaren och
recitatören Erik Ström till ett rikt
varierat sång-, musik- och bildprogram.
Alpha
Under hösten har en Alphakurs med sex
deltagare hållits. Tio onsdagskvällar med
olika ämnen och olika föredragshållare,
en hel lördag i Betel Barkarö och en avslutningsfest med inbjudna.
Blir du sugen på att gå en Alphakurs? Då
är du välkommen i september 2014.
Barbro Berglund
Det finns potential. När vi, till exempel,
var på läger i Kolmården var det ett fyrtiotal barn och unga med, varav fler än
tjugo är i åldern för Äventyret (0-14 år).
Gästande
predikant
Elisabeth Lindgren
är från Enköping….
och är samordnare
för bildning och fortbildningsfrågor i……
Equmeniakyrkan.
Hon har också erfarenhet av internationellt arbete och har genom det besökt
Palestina, Syrien, Indien, Kina, Estland,
Bolivia, Peru, Colombia.
Elisabeth predikar i Missionsgudstjänsten 5 januari kl 11.00.
Bengt Sandqvist
10
Nu har det stora äventyret startat!
Nu ska vi jobba på för att få fler och
fler att komma och trivas. Vi har höga
ambitioner med den nya söndagsskolan. Det måste vi ha. Antalet barn i
våra gudstjänster har minskat år efter
år och föräldrar följer sina barn. Det
är så klart något fint med det, att man
vill vara tillsammans. Nu vet jag av
egen erfarenhet att barn kan trivas
alldeles utmärkt i kyrkan, så jag hoppas att fler barn ska ta med sina föräldrar hit. Jag tror att vi behöver det,
vi familjer.
Man kan säga att Äventyret är en
gudstjänst för barn. Det är upplagt
enligt samma mönster, med en mötesledare, förkunnelse, sång, kollekt och
bön. Visst skiljer det en hel del i uttrycken, men den stora skillnaden är
nog att barnen går till olika smågrupper efteråt för att prata om ”predikan”.
Det är som Jesus sa: barnen är ett
föredöme för oss vuxna!
Mikael Ericson
Diakoni är vi
Det är så lätt i vårt individualistiska
samhälle att vi sätter våra egna behov
som nummer ett.
Lyft blicken och se Jesus, uppmanar
Niklas Piensoho oss att vi ska göra i en
av sina andliga övningar. Jesus är förebilden. Han tog kontakt med eller hälsade på människor som ingen annan ville
veta av. Hur klarar vi av det?
Diakonalt arbete (socialt arbete i kristen
regi) vänder sig till alla som har behov.
Det kan vara allt ifrån de små barnen till
äldre personer och till människor som på
något sätt har hamnat i utanförskap.
Vårt ungdomsarbete ser jag som ett stort
diakonalt arbete där vi vuxna får visa på
Jesus. Lek och stoj med scouterna eller
ett enkelt samtal med en av deltagarna
på kvinnocaféet berikar. ”Det ger så
mycket tillbaka”, som man så ofta hör
sägas. Vad ger det tillbaka? Jo, glädje,
värme, känslan av att få betyda något för
någon annan.
Vi närmar oss julen, hjälp oss att mötas
och förhålla oss så att alla får känna att
de är värdefulla och just därför betyder
något för någon annan.
Varför vände jag ryggen till?
Varför gick jag förbi?
Jag kunde i alla fall nickat på huvudet.
Varför log jag inte?
Varför sa jag inget?
Det är vackert väder idag”… det kunde
jag ju ha sagt
Varför vände jag ryggen till ?
Rosita Norén
Diakonirådet
Klimatfrågan
i församlingen
Vi vet ju mycket väl att Gud kom till vår
värld genom Jesus, som blev en människa av kött och blod och behövde mat
och kläder. Att diakonalt ansvar är en
del av vår tro är också självklart. Men
det är lätt att falla för frestelsen att för
övrigt hänskjuta tron till ett avskilt
andligt rum och missa att det inte bara
är människorna som Gud älskar utan
allt som ingår i hans skapelse och frälsningsplan. ...”att också skapelsen skall
befrias ur sitt slaveri under förgängelsen.”
skriver Paulus.
Ovanstående är grunden för en ny liten
skrift från Sveriges Kristna Råd - Värna
den jord som Gud älskar. Budskapet är
att det är ett brott mot Guds vilja att
medverka till att förstöra skapelsen. Därför måste vi som tror leva som ivriga förvaltare av vår jord, så att vi inte förstör
den. I vår tid är klimatfrågan den mest
akuta utmaningen. Under hösten har
larmrapporterna skärpts. Hur ändrar vi
vår livsstil för att bidra till en hållbar
utveckling av vår jord? Den frågan
måste engagera oss som en självklar del
av vår tro och bli ett inslag i vår församlings hela verksamhet. Inte genom domedagsprofetior, men genom förmedling av
hopp om en god framtid på jorden.
Några församlingsmedlemmar har under
hösten deltagit i en ekumenisk studiecirkel i denna fråga. Hur går vi som församling nu vidare?
Birgitta Nilsson
11
Vi bygger om Ansgarsgården
Under hösten har ombyggnationen i
Ansgarsgården börjat och den nedre
våningen beräknas vara klar till 1:a söndagen i advent. En försenad start gjorde
att vi hann göra mer än planerat, innan
byggfirman kom. Ombyggnationen innebär bland annat att väggar flyttas, nya
datakablar dras, styrelserummet blir större och bredare dörrar sätts in, så att det
blir mer handikappanpassat.
Utanför expeditionerna finns ett nytt utrymme med arbetsnamnet "navet". Här
kommer kopiator och kontorsmaterial
att finnas. Dessutom ska soffor och kaffemaskin göra "navet" till en naturlig
mötesplats för besökare. På andra våningen har det också gjorts förändringar,
även om den stora ombyggnationen är
planerad att starta i januari. Bland annat har omklädningsrummen handikappanpassats med nya dörrar, vid köket finns en ny serveringsbänk och en
skjutdörr har satts in till köket.
Henrik Lundin
Bertil Gårdstam
En byggfirma har gjort det som inte
amatörer klarar av; monterat dörrar, satt
nya tak m.m. Rörmokare har också anlitats. El och ventilation har yrkeskunniga församlingsmedlemmar fixat. För att
inte fritidshemmet och kvällsaktiviteter
ska drabbas för mycket av byggdammet
finns det en städjour varje dag.
Hur fungerar det för personalen som
jobbar på fritidshemmet under ombyggnadstiden? "Man får vara flexibel",
säger Karin Wolff, föreståndare.
Bakom ombyggnationen finns en Lokalplaneringsgrupp bestående av representanter ur lokalgruppen och estetisk grupp.
Den träffas regelbundet för att planera,
diskutera och lösa problem som uppstår
under arbetets gång.
Håkan Galmén och Magnus Lundin
Så mycket som möjligt försöker vi göra
själva och många frivilliga har hjälpt till
på vardagar, helger och under några arbetslördagar. Listor har funnits med olika
arbetsuppgifter att ta itu med, som att
mura, klistra väv, måla, gjuta golv, riva
kablar m.m. Vartefter arbetet framskrider
bockas uppgifterna av och nya kommer
till.
12
Med så många frivilliga som hjälper till,
krävs det mycket logistik och organisation av arbetet. Detta sköts av Hans-Erik
Berglund och Hans Rudäng. De har koll
på det mesta som rör ombyggnationen och
gör en fantastisk insats för att arbetet ska
flyta på så smidigt som möjligt.…...………..
Byggnadsarbetet går också att följa på
Ansgarsförsamlingens hemsida:
www.ansgarsforsamlingen.se.
Karin Schütte
Tankar på äldre da’r
I ett av höghusen vid Trumslagarbacken bor Ingegerd Eklund tillsammans
med sin make Kalle. Ingegerd är pensionerad speciallärare och har bott i Västerås sedan sin skoltid.
Vad betyder Ansgarskyrkan för dig?
Jag mår bra och känner glädje i kyrkan. Där får jag vara tillsammans med
andra som jag efter många år känner
väl. Mina närmaste vänner har jag i
församlingen.
Jag är tacksam för livet i kyrkan, det
har blivit en naturlig livsmiljö för mig.
Nu är jag också ledare för en krets med
många äldre, varav en del inte längre
orkar delta så mycket i kyrkans verksamhet. Då är det en värdefull uppgift
att hålla kontakt med dem.
Hur är det att vara äldre i
Ansgarskyrkan?
Genom RPG har äldre en träffpunkt
varje onsdag. Programmen är varierade,
av god kvalité och fyller en viktig funktion. Ingegerd brukar växla vilka hon
sitter tillsammans med för att kunna
hålla kontakt med fler.
När man har en uppgift känner man sig
inte utanför. Svårare är det när krafterna avtar och man inte längre orkar vara
aktiv. Då blir man lätt isolerad och kan
känna sig ensam. Ingegerd framhåller
diakonin gentemot de äldre. På många
sätt tar man hand om varandra men
det är svårt att göra det fullt ut. En del
samtal vill man inte föra med vänner
och bekanta, då vill man tala med pastorn eller diakonen.
Gudstjänsterna i Ansgarskyrkan
Gudstjänsterna har förändrats en del
på senare år och nya former som passar för ungdomar behövs. Samtidigt
känner många äldre en trygghet i de former som man är van vid och kan ha svårt
att ställa om vid förändringar. Det är
viktigt att nya idéer förankras väl i församlingen.
Det behöver vara en mix mellan lovsång,
som många yngre tycker om, och psalmsång, som äldre är vana vid. Predikan är
viktig, att få en förklaring på bibeltexten.
Hörslingan är nödvändig för de äldre,
den har nyligen byggts om och fungerar
mycket bättre än förut.
Kyrkkaffeansvaret är en möjlighet att
arbeta tillsammans, äldre och yngre. Där
man kan göra olika insatser efter sin
förmåga.
Något som har varit speciellt roligt i
kyrkan?
Ingegerd nämner lägren under ungdomstiden. Flickorna cyklade ut till lägerplatsen där pojkarna hade haft läger först.
Där mötte hon Kalle för första gången.
Under senare år har hon varit kassör i
RPG. Hon får ibland höra om sig själv:
”du som känner alla”. Äldrekören Gemenskap minns hon med saknad.
Sammanhållningen i kyrkan betyder
mycket även för det fortsatta livet.
Tomas Stenström
13
Tonårs Julfest
14 dec 19.00
Tillsammanslägret på Kolmården
En helg i slutet av september gav sig två busslaster
med förväntansfulla barn, tonåringar och vuxna
iväg från Ansgarskyrkan till Stegeborgsgården utanför Norrköping. De skulle åka på Tillsammansläger.
Vad gjorde de på lägret och hur var det?
Isak hos getterna
Isak Strandberg 8 år
Vi gjorde inte så mycket när vi var där på gården.
Vi gick till slottsruinen. Men det var jätteroligt på
Kolmården. Vi tittade på alla djuren. Delfinerna - de
var bäst av allt. Det var jag som gjorde att vi (Isak,
mamma, pappa red. anm.) kom iväg på lägret. Jag
såg affischen i kyrkan.
Emelie Bertram 6 år och
Märta Gårdstam 4½ år
De var i Kolmården och träffade Bamse, Lilla
Skutt och Skalman. De såg tigrar och delfiner.
Emelie berättar att två av delfinerna och två
människor hoppade samtidigt. Märta såg också
den lilla elefantbebisen.
En morgon på lägret var Märta med och gjorde
frukost. På borgen (Stegeborgs slottsruin) hade
en prinsessa gömt sig för kungen. Emelie berättar att det var Pernilla som avslöjade för kungens vakter var prinsessan fanns.
Vårterminen startar
Tisdag
14 januari
Onsdag 15 januari
Torsdag 16 januari:
Fredag
17 januari:
Söndag 19 januari:
Onsdag 22 januari:
Fredag
24 januari:
Fredag
14 februari:
14
Märta och Emelie
Barnintervjuer av Karin Schütte
för de olika grupperna:
Scouterna Spårarna & Äventyrare kl 18.30
Scouterna Upptäckarna & Utmanare/Rover kl 18.30
Musiklekis kl 16.30 & Musikmakarna kl 17.30
Tonår kl.19.00
Söndagsskolan Äventyret kl 11.00
Konfirmanderna kl 16.00
Gränslös gudstjänst kl 19.00
AFU:s årsmöte 14 februari kl 19.00
Musikinstrument - Musikprogram - Noter m.m
Stora Gatan 41
021-15 12 70
Vi bedriver kurser, studiecirklar
och kulturarrangemang
i samarbete med
Julkonsert i Ansgarskyrkan
med Cantabile och Musikkåren.
Inledande luciatåg med
Musikmakarna.
Välkommen!
Lördag 14 december kl 17.00
Särskild kollekt till flygelrenovering.
15
ANSGARSKYRKAN
Pettersbergsgatan 32, 724 63 Västerås
ansgarsforsamlingen.se
[email protected]
Expedition
öppet
må-on 09.00-13.30 to 11.00-13.30
telefon
021-14 07 01
Diakon Hanna Czitrom
med barn och ungdomsinriktning
exp 021-14 07 06
[email protected]
Ledig måndagar.
Pastor Mikael Ericson
församlingsföreståndare
exp 021-14 07 04, arb.tfn.bostad: 021-548 05 42 Musikledare/Diakon Pernilla Olsson
[email protected]
exp 021-14 07 14
Oftast ledig fredagar eller lördagar.
[email protected]
Ledig måndagar.
Barbro Berglund
vice församlingsföreståndare
Församl. ordf. Ann Lystedt
[email protected]
070-656 66 33
021-33 25 55 mobil 070-260 85 05
[email protected]
Församlingssekr. Helena Manngård
exp 021-14 07 01
[email protected]
Ledig fredagar.
Björn Folke
telefontjänst i omsorgsgruppen
tel 021-14 07 09 on-to + varannan fredag.
OBS! Numret har tidigare gått till köket.
Församl. vice ordf. Ulla Walldén
021-35 84 93
[email protected]
Ungdomsrådets ordf. Jonas Secund
mobil 070-201 44 30
[email protected]
OBS! De anställdas telefoner fungerar även som mobiltelefoner!
Ansgarsgårdens kök
Ansgars Fritidshem
Köket, församlingssal
Café Björnen på N. Björnö
021-12 07 08
021-12 07 08
021-14 07 02
021-14 07 02
(Gäller enbart på sommaren.)
Församlingens plusgiro
34 45 61-6
Församlingens bankgiro
232-5611
Gåvor för renoveringen, märk ”Ombyggnaden”
Gåvor för Internationell Mission, märk ”Missionen”
Betel Barkarö (Berit Ericsson) 021-500 13
Ansgarsförsamlingens
Ungdoms plusgiro
Nästa nummer utkommer:
Fredag 24 januari
Ansv. utgivare:
Ann Lystedt
Redaktör:
Karin Schütte
[email protected]
17 68 32-4
Vid redaktionens foton anges normalt inte fotograf.
16