Ladda ner årsredovisning 2012
Årsredovisning 2012 I n n e h ållsf ö rte c k n i n g Vd har ordet 3 Kundporträtt 4-5 Vikten av information 6-7 En god omställning 8-9 En omställare berättar 10-11 Vice ordförande Britta Lejon 12 Ordförande Ulf Bengtsson 13 Att arbeta på Trygghetsstiftelsen 14-15 Presentation16-20 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 21 Förvaltningsberättelse22 Flerårsöversikt Resultaträkning23 Balansräkning24 Kassaflödesanalys25 Ekonomisk redovisning Resultaträkning26 Balansräkning27 Kassaflödesanalys28 Noter29-32 Revisionsberättelse33 Styrelse och revisorer Huvudkontor Stockholm Trygghetsstiftelsen Box 1145 111 81 Stockholm Besöksadress: Kungsgatan 57 A, 5 tr Telefon: 08-613 14 00 Fax: 08-723 05 60 Kundtjänst: 020-613 140 E-post: [email protected] Internet: www.tsn.se Organisationsnummer: 80 20 15-0721 2 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 34-35 Utgiven av: Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse Redaktion: Karin Bobert och Siv Ericson Grafisk form: Mattias Blomberg Formgivare AB Produktion: Mattias Blomberg Formgivare AB Foto: Catharina Biesèrt, Nille Leander, Erik Nordblad, Magnus Pehrsson, Kristofer Samuelsson, Helena Sundqvist Laurin, Lars Trangius Tryck: Ineko AB, Stockholm april 2012, Upplaga 1 600 V d h ar or d et Caroline Söder, verkställande direktör. Året som gått Det är glädjande att konstatera att det går mycket bra för våra kunder. Och trots att arbetsmarknaden generellt har präglats av många varsel och hög arbetslöshet har vi på kort sikt ännu inte sett effekter för våra nya kunders möjligheter att finna ett nytt jobb. Det fina resultatet om minst 8 av 10 som får ett nytt arbete innan uppsägningstidens slut håller i sig. Totalt kom 2 202 nya kunder in till stiftelsen samtidigt som 2 300 fick ett nytt arbete eller en annan lösning. Att dela erfarenheter och kunskaper är mycket efterfrågat och stiftelsen som en mötesplats för omställningsfrågor har nu blivit en väl etablerad verksamhet. Glädjande är att de cirka 80 semi- narier som vi erbjudit kunder, arbetsgivare och fackliga representanter runt om i landet har lockat nästan 1 000 deltagare! Utöver det kontinuerliga och intensiva arbete som pågår för att stötta våra kunder till ett nytt arbete har året i övrigt präglats av många utvecklingsinsatser. Insatser som pågått under en längre tid och som nu kunnat sättas i full drift för att öka servicen till våra kunder. Bland annat har kunderna numera en inloggad sida på tsn.se där de kan se utbetalningstillfällen, samla jobbsökarhandlingar och annat. Dessutom är flera av de webbaserade stöden på plats där bland annat arbetsgivare och fackliga representanter kan ta del av information om stiftelsen och avtalet via film. Seminarier för våra kunder kring sociala medier, cvmallar, intervjuförberedande material med mera finns nu också som ett komplement till de övriga aktiviteter vi gör. Det är en uttalad strategi att vi kontinuerligt hittar nya och förbättrade vägar att möta de behov som uppstår hos kunder och myndighetsrepresentanter. Inte minst viktiga är de idéer som kommer in från myndighetsrepresentanter, kunder, underkonsulter och medarbetare som driver oss att fortlöpande finna nya sätt att anpassa erbjudandet. Trygghetsavtalet – ett så fenomenalt initiativ av våra parter! Gång på gång påminns man om vikten av ett gott samarbete parterna emellan. Det goda klimatet mellan parterna är verkligen karaktäriserande för stiftelsens verksamhet och det finns en klar samstämmighet och ambition att finna bra lösningar i samband med omställningar. Det är denna samverkan som är grunden för att vi lyckas nå det gemensamma målet, det vill säga att Trygghetsstiftelsens kunder hittar ett nytt arbete eller en annan lösning så fort som möjligt. Att Trygghetsavtalets konstruktion är attraktiv bekräftas gång på gång när stiftelsen under året vid återkommande tillfällen blivit inbjuden av europeiska representanter för att berätta om den svenska omställningsmodellen. Flera europeiska länder försöker finna idéer och modeller för att klara den omstrukturering som är nödvändig. Trygghetsavtalen och parternas gemensamma vilja att finna lösningar ses som något ovanligt och möts ofta med överraskade miner. De tycker helt enkelt att det är fantastiskt att vi funnit en så väl fungerade modell. Samverkan präglar vår verksamhet och avslutningsvis vill jag tacka alla myndighetsrepresentanter – arbetsgivare som fackliga representanter – för ett fint samarbete under året. Jag vill även tacka våra fantastiska samverkanspartners och stiftelsens medarbetare som med ett genuint och stort engagemang gör allt vad de kan för att ingjuta mod och framtidstro hos våra kunder. Varmt tack, jag ser fram emot ett fortsatt fint samarbete nästa år! Caroline Söder Vd, Trygghetsstiftelsen V E R K S A M H E T E N 2 0 12 3 KU N D P O RT R ÄT T En chans – och jag tog den När Sida skulle dra ner på personal såg Helena Thorfinn en möjlighet att ta steget som hon länge funderat på. – Jag fick en chans och tog den. Nu kunde den där romanen jag burit i mitt hjärta bli verklighet. Sent på hösten 2010 tog Helena Thorfinns yrkesliv en plötslig vändning. Hennes arbetsgivare Sida hade stora ekonomiska problem och drev igenom en drastisk minskning av personalen. Eftersom hon ett halvår tidigare hade tagit tjänstledigt och flyttat med familjen till Lund för att maken börjat jobba för FN i Köpenhamn, fick hon vända sig till Trygghetsstiftelsen i Malmö för att få råd. – Jag hade alltid haft fast jobb och hade ingen aning om vad som väntade om jag slutade på Sida. Jag fick panik, men vädrade också morgonluft. Det här var chansen jag väntat på i hemlighet. 4 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 På Trygghetsstiftelsens regionkontor i Malmö mötte hon gruppchefen Erik Markenros. – Han förstod direkt hur orolig jag var och ställde in ett möte för att berätta om vilken hjälp jag kunde få. Han var väldigt stöttande genom hela processen, en blandning mellan guide, bollplank och idéspruta. Vistelsen i Dhaka Helena Thorfinn hade arbetat på Sida i tolv år. Före tjänstledigheten och flytten till Lund hade hon återkommit till Sverige från tre års tjänstgöring som utvecklingsanalytiker i Bangladeshs huvudstad Dhaka. – Jag hade just fyllt 45 och tänkte att ska jag någon gång våga testa något annat så är det nu. Tjänstledigheten i Skåne skulle hon ägna åt att gå en författarutbildning och utveckla den romanidé hon fått under vistelsen i Dhaka. Från sitt arbetsrum på svenska ambassaden såg hon dagligen slitna textilarbetare passera ute på gatan. Hon ville utforska kontrasten mellan det privilegierade liv hon och hennes kolleger levde och den fattigdom och skyddslöshet som stora delar av lokalbefolkningen befann sig i. – Journalisten i mig vaknade till liv. Jag kände ett behov av att uttrycka mig på ett annat sätt än i de rapporter jag skickade hem till Sida. I jämförelse med den verklighet jag såg omkring mig kändes rapporterna och promemoriorna som död materia. KU N D P O RT R ÄT T hade ingen direkt utbildning i det. Trygghetsstiftelsen uppmanade mig att snoka reda på hur jag kunde skärpa min professionella profil. Hon hittade snart några utbildningar som passade in i planen: En veckas kurs i biståndsmanagement och möjligheten att lära sig mer om utvärderingsteknik. En annan kurs på samma tema i Stockholm och sedan en utbildning i Malmö för att bli ännu bättre på att leda förändringsprocesser. – Men jag ska inte säga att hela resan var en dans på rosor. Ibland vaknade jag svettig klockan fyra på morgonen och undrade vad jag gjort. Hur skulle jag kunna försörja mina barn? Jag kände också att det var läskigt att inte ha en professionell identitet utan bara gå runt på olika kurser. Nya utmaningar Helena Thorfinn. Vidga kompetensen Vanan och viljan att iaktta och formulera sig fanns efter en tidigare karriär som journalist, med flera års jobb på bland annat Svenska Dagbladet, TV4 och Sveriges Television. Snart blev författarutbildningen också en viktig del i den nya tillvaron, vid sidan av de mer yrkesinriktade kurser hon kunde gå med hjälp av pengar från Trygghetsstiftelsen. – Jag fick hjälp att ta fram en plan för hur jag skulle använda tiden och insåg att jag måste vidga min kompetens. Jag behövde skärpa mina verktyg. Tanken var att försöka etablera sig som konsult inom strategi, kommunikation och management inom biståndet. – Jag hade under åren på Sida förstått att jag gillade att leda och driva förändringsprocesser, konstaterar Helena Thorfinn. Men jag Samtidigt skrev hon färdigt sin roman och fick den till sin stora förvåning förlagd. När den kom ut på Norstedts förlag i april 2012 blev den mycket väl mottagen och ”Innan floden tar oss” ligger nu på topplistorna runt om i landet. Hösten blev snabbt fulltecknad med föreläsningar om boken och kortare konsultuppdrag. – Trygghetsstiftelsen hjälpte mig att starta en egen firma och den började snart ticka ganska snabbt. Plötsligt hade jag två ben att stå på – både det litterära skapandet och konsultuppdragen. Årsskiftet innebar ytterligare en utmaning. Då började Helena Thorfinn på Raul Wallenberg Institutet i Lund, som jobbar med mänskliga rättigheter och har ett internationellt perspektiv. Hennes uppdrag är att bygga upp en ny kommunikationsavdelning och se om det finns förutsättningar att arbeta på ett annat och mer utåtriktat sätt. Om det leder till en fast anställning är ovisst och kanske inte heller det Helena Thorfinn önskar. – Att vara konsult och författare samtidigt passar nog mig bra. Det växelbruk jag ägnat mig åt sedan jag slutade på Sida har varit väldigt fruktbart. Jag skulle hemskt gärna skriva ännu en bok, men problemet med författandet är att det är ensamt. Jag älskar att jobba i grupp och samarbeta med andra människor. ■ KUNDAKTIVITETER En majoritet av deltagarna i Trygghetsstiftelsens aktiviteter säger att det har bidragit till att de hittat ett nytt jobb eller lyckats starta ett företag. Aktiviteterna genomförs vanligen i Göteborg, Malmö, Stockholm eller Sundsvall men kan även ordnas på andra orter. Det kan vara söka jobb-aktiviteter i grupp eller enskilt. En hel serie med aktiviteter eller enstaka seminarier. Deltagarna kan bland annat få hjälp med: • Att beskriva sin kompetens ur olika synvinklar. • Var och hur man hittar jobben. • Att skriva bra ansökningshandlingar. • Intervjuträning. • Yrkesvägledning. • Tips om hur en rekryterare tänker och hur bemanningsbranschen fungerar. Den som blivit uppsagd och vill starta eget företag kan få rådgivningssamtal med en starta eget-konsult för att diskutera och få en bedömning av sin affärsidé. Det finns även möjlighet att få både praktiska och teoretiska kunskaper om egenföretagarens vardag. ■ V E R K S A M H E T E N 2 0 12 5 V i kt e n av i n f or m at i on Konkret och handfast information Utöver doktoranderna, som är tidsbegränsat anställda när de arbetar med sin avhandling, är 35 procent av lärarna och forskarna på högskolan tidsbegränsat anställda. Då blir Trygghetsavtalet viktigt, särskilt med tanke på de relativt osäkra arbetsförhållanden som detta medför. Avtalet har också successivt förbättrats för den här gruppen, i och med att kvalificeringstiden har kortats ner till tre år inom en fyraårsperiod, och att man i princip får samma stöd som en uppsagd tillsvidareanställd, förutom när det gäller pensionsdelen. Tillsvidareanställda är en viktig grupp som behöver mycket information. Förutom tidningsartiklar och riktad skriftlig och digital information arrangeras informationsmöten både lokalt och mer centralt vid de större lärosätena. Robert Andersson är förhandlingschef på SULF, Sveriges universitetslärarförbund: – Det är en viktig grupp, både att informera och att ge omställningsstöd. Det är rätt många som aldrig kommer till Trygghetsstiftelsen, eller där vi ser en ”lösning okänd”-etikett. Vi tror att närmare hälften av dem aldrig använder Trygghetsstiftelsens möjligheter. Det är alltså inte bara när medlemmen hör av sig som SULF informerar om Trygghetsavtalet. Fortfarande blir en del glatt överraskade – men kunskapen har helt klart ökat bland SULF:s medlemmar. 6 Populära möten År 2006 justerades Trygghetsavtalet så att fler tidsbegränsat anställda omfattades. Då inleddes särskilda aktiviteter med information för dessa grupper, till exempel doktorander och postdok-medlemmar. – Vi brukar ha informationsmöten, där vi även tar upp Trygghetsavtalet. Jag brukar tala om socialförsäkringsbiten, vad som händer om man flyttar utomlands, berättar Robert Andersson. Ibland är försäkringskassan med. Vi pratar om a-kassefrågor och vad man ska tänka på. Trygghetsstiftelsen och AEA har varit med, men ibland informerar vi själva om detta. Vetenskaps rådet, som forskningsfinansiär, har varit med och berättat hur man söker pengar. Vi brukar också ha med någon som varit utomlands och arbetat. Ibland kan det vara svårt att få medlemmarna att komma på informa- tionsmöten - men detta mötet, och det som handlar om pensionsfrågor, drar alltid mycket folk, berättar Robert Andersson. – Jag tror att det är för att det är så konkret och handfast! De kan mer Stödet för att så fort som möjligt kunna hitta ett nytt jobb är det bästa med avtalet, tycker Robert Andersson. SULF är väldigt nöjda med Trygghetsstiftelsen. – De är väldigt lyhörda och intresserade av att ta del av vad vi tänker. Våra medlemmar har stor hjälp av Trygghetsstiftelsen. Många är vana att söka jobb inom högskolan. Här får man hjälp att se att man har större kompetens än det forskningsområde man har haft. Plus att man får trygghet i den ekonomiska delen, förstås. Själva paketet är bra, och villkoren är ganska rimliga. Men man vill ju alltid ha det bätt- KUNDBERÄTTELSE: Stimulerande, Vi var en oerhört trevlig grupp som träffades mulerade brev samt cv (som jag jobbat på utvecklande och roligt… under kursens gång. Jag har faktiskt fortfa- under kursen). Jag blev kallad på intervju och Mitt namn är Karin Stenström. Jag disputera- rande kontakt med vissa från kursen. Under fick jobbet som projektledare på SBU med de från Karolinska Institutet våren 2010 och slutet av mammaledigheten, hösten 2011, så start i februari 2012. Jag trivs oerhört bra på var vid det tillfället gravid. Att hitta ett jobb kontaktar jag Trygghetsstiftelsen igen för att SBU, som är en fantastisk arbetsplats där jag under graviditeten visade sig vara svårare än berätta att jag snart var tillgänglig på arbets- kan utvecklas i min roll som projektledare. jag trott. Min handläggare på marknaden. Inom en månad får jag ett med- Trygghetsstiftelsen uppmuntrade mig att gå delande från min handläggare att de söker en inte ge upp. Tids nog hittar man ett jobb som deras jobbsökarkurs under hösten 2010, som projektledare på Statens beredning för medi- är stimulerande, utvecklande och roligt. Jag innehöll allt från uppfräschning av cv:t och cinsk utvärdering (SBU) i Stockholm. Jag nap- är glad att jag hittade det så fort och det via det personliga brevet till utbildning i hur man pade direkt på detta och ringde upp kontakt- tipset från Trygghetsstiftelsen. skulle göra reklam för sig själv på bästa sätt. personen på SBU samt skickade mitt välfor- Karin Stenstöm V E R K S A M H E T E N 2 0 12 Vad jag har lärt mig efter denna resa är att V i kt e n av i n f or m at i on KUNDBERÄTTELSE: Omställning som möjlighet! Uppsägning på grund av arbetsbrist blir en kris för de flesta, så även för mig. I juni 2012 blev jag uppsagd från min tjänst som personalhandläggare på en statlig myndighet där jag jobbat i ungefär fem år. Efter mitt första möte med konsulenten för Trygghetsstiftelsen insåg jag att det fanns stora möjligheter också i den här krisen. Jan Forsström blev min konsulent och jag fick snabbt ett värdefullt förtroende för honom. Jans kompetens, tydlighet och hans goda förståelse för min situation gjorde att jag snabbt ställde om för en ny karriär. Jan matchade mig med en karriärcoach som har gjort all skillnad för mig. En kvinna med fantastisk kompetens, som förde mig framåt hela tiden och som också såg mina unika egenskaper. Jag fick under hösten möjlighet att gå en utbildning som gav mig nya spännande kunskaper och viktiga insikter. Sedan november 2012 har jag ett nytt jobb som bättre matchar min kompetens än det jag hade tidigare. Jag jobbar idag som coach/utbildare och får äntligen använda min fulla potential i mitt arbete. Jag kan inte vara annat än tacksam för det stöd jag fått från min konsulent på Trygghetsstiftelsen och min coach. Högsta betyg till er! Linda Lo Johansson Robert Andersson, SULF, deltar regelbundet i informationsmöten för doktorander. re för sina medlemmar… Tillsammans med Saco-S, som är den egentliga avtalsparten, tror vi inom SULF att man behöver arbeta med omställningsfrågor som ett paket, där man också har ett tänk kring kompetensutveckling: dels att man själv utvecklar sin kompetens, dels att arbetsgivaren är med och ger stöd. Tidsbegränsat är tradition Andelen kunder hos Trygghetsstiftelsen som kommer från tidsbegränsade anställningar inom högskolevärlden kan tyckas oproportionerligt hög just nu, menar Robert Andersson. Skälet till det är att inflödet av kunder i denna grupp är ganska jämn, det är i stället andra grupper som haft högre toppar i sina uppsägningar tidigare, i och med flytt av myndigheter med mera. – Det finns av tradition en stor andel tidsbegränsat anställda inom högskolan. Doktoranderna är naturligt tidsbegränsat anställda, under tiden de arbetar med sin avhandling. Men utöver det är 35 procent av alla lärare och forskare på högskolorna tidsbegränsat anställda. En stor del av dem borde ha tillsvidareanställningar, menar vi. Samtidigt, skulle högskolan anställa fler tillsvidare skulle det säkert innebära fler uppsägningar. Sammanlagt kan det bli ganska många år med tidsbegränsade anställningar för en högskolelärare, innan man lyckas få en fast anställning. Robert Andersson menar att det är en tradition, ett förhållningssätt; man ska hanka sig fram ett antal år innan man får fast jobb: – Det finns undersökningar som visar att det tar mellan sju och tio år att få en tillsvidareanställning efter en doktorsexamen. Och då kan man tillägga att år 2011 var medianåldern för en doktorand vid disputation 34 år. ■ V E R K S A M H E T E N 2 0 12 7 E N G O D O M S TÄ L L N I N G Om konsten att ställa om utan uppsägningar, nästan Projekt Smälteryd handlar om nedläggningen av en kriminalvårdsanstalt i Sätila utanför Göteborg. Det är också berättelsen om konsten att ställa om en verksamhet så att alla utom en av de 39 anställda klarade avvecklingen utan uppsägning. En utgång som var långt ifrån given. Det började i september 2010 med generaldirektörens uppdrag att ”se över” antalet öppna platser i regionen. Redan då var det tydligt att det handlade om just Smälteryd och att ”se över” var detsamma som avveckling, även om det definitiva nedläggningsbeslutet kom först i februari året därpå. En väntetid på drygt fyra månader mellan besked om inriktning och det faktiska beslutet. – Inget idealt utgångsläge för en omställningsprocess. Men att tappa ytterligare tid var inget alternativ, konstaterar Bengt Herrman, personalexpert inom kriminalvården Region Väst, som tillsammans med kollegan Carl-Erik Ängerheim och anstaltsledningen fick uppdraget att hantera nedläggningen. – Vi började jobba på en gång. Redan vid de ordinarie personaldagarna senare i september 2010 gjorde regionchefen Lennart Palmgren klart för de anställda att Smälteryd skulle avvecklas. KUNDBERÄTTELSE Att bli uppsagd efter nästan tio år från ett arbete som jag trivs med och är riktigt bra på var en chock. Gick igenom alla stadier – sorg, uppgivenhet och ilska. Trots det accepterade jag snabbt verklig- Även om det formella beslutet ännu inte var fattat. Ingjuta mod och hopp – Ett sånt besked väcker naturligtvis oro. Så vi var med på personaldagarna för att berätta om den formella gången, hur omställningsprocessen ser ut, vad som var att vänta. Men, och det är kanske minst lika viktigt, vi var också där för att ingjuta mod och hopp. Bland annat genom att beskriva hur vi går till väga, alla de kontakter vi tar med andra arbetsgivare både inom och utom kriminalvården. Det blev en ”hygglig” start, menar Bengt Herrman. Och den hoppfulla tonen fanns med som ett viktigt inslag under hela processen. Även om denna självklart försvårades av den ovisshet och de förhoppningar som låg kvar hos personalen fram till februari 2011, när det formella beslutet kom. Det positiva med den förtida starten var att när uppsägningarna väl började ticka så fanns allt på plats med individuella handlingsplaner för alla anställda. En regional omställningsgrupp hade bildats och dialogen mellan arbetsgivare och fackliga organisationer fungerade bra på alla nivåer. Där fanns inga hemligheter. heten och fann min kraft att blicka framåt. Trygghetsstiftelsen har bemött mig Tidigt samarbete med respekt och gett ett professionellt Redan under hösten 2010, egentligen från starten, inleddes också samarbetet med Trygghetsstiftelsen. En lysande samarbetspartner, menar Bengt Herrman. – De jobbar väldigt öppet och okonventionellt. De lyssnar på individer- stöd. Med hjälp av dessa positiva möten har jag nu vågat satsa på att bli min egen arbetsgivare. Läskigt … men framförallt väldigt inspirerande och hoppfullt! Malin Wendel 8 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 na. Väldigt många av de 39 anställda på Smälteryd förde diskussioner med Trygghetsstiftelsen samtidigt som de pratade med oss. Den personliga kontakten är väldigt viktig. Därför bestämdes redan från början att Carl-Erik Ängerheim och Bengt Herrman skulle finnas ute på anstalten minst två dagar i veckan. – Där på vårt eget lilla kontor träffade vi alla anställda en del kanske bara en gång de flesta flera gånger. Det vi lärde oss i dessa samtal om hur man såg på sin situation och sin framtida yrkeskarriär blev avgörande för att omställningen kunde genomföras på ett bra sätt. Innovativ ångerrätt Det var också under de gemensamma bilresorna ut till Smälteryd, som idén kläcktes till ”ångermöjligheten”, den kanske mest innovativa delen i omställningspaketet. – Vi spånade om vad som skulle kunna behövas utöver det vi redan gjorde och kom fram till ”ångermöjligheten”. De som ville pröva på en anställning utanför kriminalvården erbjöds en ångerrätt, som innebar att den som senast två månader före uppsägningstidens utgång ångrade sig och ville återgå till kriminalvården kunde göra det. Vi kunde inte lova exakt var men garanterade en tillsvidareanställning inom Region Väst, på rimligt avstånd från Smälteryd (i realiteten inom Göteborgsoch Borås-områdena). Och ångermöjligheten fungerade som den trygghetsförstärkare de två innovatörerna tänkt sig. 11 personer tog chansen att pröva på hos nya arbetsgivare. Bara en ångrade sig och är idag tillbaka inom kriminalvården. Ett annat tänk utanför ramarna var beslutet att alla vakanser inom kriminalvården i Region Väst under den aktuella perioden skulle prövas av de omställningsansvariga i projektet. E N G O D O M S TÄ L L N I N G BENGT HERRMANS RÅD TILL OMSTÄLLNINGSANSVARIGA • Tidig och tydlig information till personalen. • Visa personalen möjligheter till alternativ i ett tidigt skede. • Berätta för personalen om målen med omställningsarbetet. • Återkommande individsamtal med berörd personal. • Sök omplaceringsmöjligheter både inom myndigheten och bland andra arbetsgivare. • Viktigt att omställningsansvariga är fysiskt närvarande på platsen för omställningen. • Att omställningsansvariga inte är direkt berörda av omställningsprocessen. Vakansprövning kopplad till omställningsansvariga. • Ångerrätt under uppsägningstiden bidrar till att man vågar söka nytt arbete utanför myndigheten. RÅD TILL HUVUDKONTORET • Snabba och tydliga beslut från huvudkontoret. • Avsätt särskilda omställningsmedel på central nivå. • Tydligt mandat och budget till omställningsansvariga. SAMVERKAN • Bilda en regional omställningsgrupp. • Regelbunden avstämning med lokala fackliga företrädare. • Påbörja samverkan med Trygghets stiftelsen i ett tidigt skede. ■ Bengt Herrman, personalexpert Kriminalvården. – Vi fick bra kontroll på de vakanser som dök upp. Det gjorde i sin tur att vi tidigt kunde komma igång med erbjudanden om omplacering till anställda från Smälteryd, säger Bengt Herrman. Lyckligt slut Målsättningen i omställningsprocessen var att all personal skulle ha ett bra alternativ att gå vidare till, de skulle känna att kriminalvården som arbetsgivare tar sitt ansvar, arbetet skulle ske kostnadseffektivt och ta tillvara personalens kompetens för fortsatt arbete inom kriminalvården – Och facit nu, två år senare, visar att vi lyckades väl. Av de 39 anställda blev till slut bara en person uppsagd utan möjlighet till omplacering. Visserligen är det statliga trygghetsavtalet det klart bästa på svensk arbets marknad, men ett projekt som Smälteryd borde var möjligt även inom andra sektorer, tror Bengt Herrman. – Det handlar mer om engagemanget hos de som genomför projektet än vilket avtal som finns i botten. Men varje omställningsprojekt är unikt i sig. Epilog: Knappt är anstalten Smälteryd nedlagd förrän den likt en sagans fågel Fenix tycks återuppstå. ”Beslutet att lägga ner Smälterydsanstalten gick inte som planerat”, skriver tidningen Hallands Nyheter. ”Lokalerna har stått tomma sedan april förra året. Utredning pågår och om allt går enligt planen öppnar nya Smälterydsanstalten i början av 2015, men nu som kvinnofängelse. Då det tidigare har varit djurskötsel på Smälterydsanstalten passar lokalerna och området bra för att de intagna ska kunna ägna sig åt bland annat hästskötsel”. – Det är riktigt att det nu finns planer på att öppna igen med ett helt nytt koncept. Det känns bara bra. Och en del av den gamla personalen har faktiskt hört av sig, säger Bengt Herrman. ■ V E R K S A M H E T E N 2 0 12 9 E N O M S TÄ L L A R E B E R ÄT TA R Generositet och smarta lösningar i Trafikverkets omställningsarbete Som ett smörjmedel i organisationen. Så beskriver Carl-Bertil Magnusson sitt arbete med övergripande omställningsfrågor på Trafikverket. Han betonar vikten av ordning, reda och tydlighet och har ambitionen att alltid hitta smarta och generösa lösningar inom regelverkens ramar. Hur ser den här personens bakgrund ut? Vilken hjälp vill och kan hon eller han behöva? Hur ser situationen ut just nu? Det är sådana frågor som Carl-Bertil Magnusson diskuterar med dem som är under omställning eller på väg att bli uppsagda från myndigheten. Han har varit engagerad i omställningsfrågor länge. Det som först var en del av uppdraget som facklig företrädare kom senare att bli hans huvudsyssla. Nu har han arbetat med omställningsfrågor på heltid i snart tio år – och han är tydlig när han beskriver det allra viktigaste i det arbetet. Ingen lätt situation – Att förlora jobbet är långt ifrån någon lätt situation, det är inga enkla frågor som väcks och naturligtvis inget som jag lättvindigt klarar av med ett telefonsamtal, säger han. Det är nödvändigt att jag möter var och en, att vi sitter ner och resonerar i lugn och ro. Det betyder inte att det är fritt fram att älta be- KUNDBERÄTTELSE: 10 svikelser, oförätter och livets orättvisor under de här mötena. – Det är inte min roll, säger CarlBertil Magnusson. Många hamnar i ett sorgearbete, och det måste jag förstås respektera och ta hänsyn till. Det är därför det är så viktigt med en lång startsträcka – att vi kommer igång så snart vi vet att det är aktuellt med en uppsägning. Varje enskild person måste få tid för att ta in beskedet, reflektera över situationen och se olika möjligheter. Att tänka framåt – Men sedan gäller det att gå vidare, att tänka framåt och att hitta en lösning på problemet, utifrån vars och ens förutsättningar. Det betyder att den ena lösningen inte är den andra lik. Helst ska ingen behöva vara mer än tre månader i omställning, det är målsättningen. Sista utvägen Att säga upp personal är den absolut sista utvägen – dessförinnan går man Det fanns nog vissa som tyckte att jag var noga igenom om det finns möjlighet till andra jobb på Trafikverket. Ändå rör det sig om ungefär ett tjugotal uppsägningar i snitt per år, ofta som en följd av att olika verksamheter effektiviseras, omlokaliseras eller outsorscas. Det händer också att ny teknik slår ut en del arbetstillfällen, som till exempel för tågklarare. Stödperson På Carl-Bertil Magnusson bord hamnar också pensionsansökningar, rehabiliteringsärenden och företrädesrätt. Men den här dagen har han åkt från hemorten Vänersborg till Trygghetsstiftelsens kontor i Stockholm. Han är här för att stötta några anställda på en av Trafikverkets vägfärjor, som troligen kommer att bli uppsagda under nästa år då deras uppgifter rationaliseras bort och ersätts med ny teknik. Nu är de på sitt första besök hos stiftelsen för att få en introduktion om vilket stöd de kan få här, hur programverksamheten referens, som varit till stor nytta för mig. Ett knappt år efter starten har jag uppdrag All energi på rätt sak galen, som valde bort vetenskapen för en Mitt fotointresse började tidigt, men växte till karriär inom foto. Men inte Trygghetsstiftelsen. för såväl privatpersoner som företag och tid- en regelrätt passion parallellt med att jag De förstod direkt att mitt beslut var rätt för ningar, utvecklar min marknadsföring och genomgick en forskarutbildning i rymdfysik i mig, och ordnade snabbt olika typer av stöd. mitt nätverkande, skriver offerter inför bröl- Uppsala. Under åren fram till disputationen Bland annat fick jag hjälp med att ta fram en lopssäsongen 2013 och smider dessutom pla- tog jag osannolika mängder bilder – många genomtänkt affärsplan, som verkligen under- ner för ett eget, kommande fotoprojekt. Det fler än jag hann med att efterbehandla. lättade i startskedet. Ännu roligare var att blir långa arbetsdagar – men jag känner att Fotandet verkade kräva att bli en heltidssyss- Trygghetsstiftelsen tidigt anlitade mig för ett jag satsar all min energi på precis det jag la, och jag kände att det vore synd att inte uppdrag inom just det område som är min spe- helst vill göra. Se ett par av Eriks bilder på göra ett försök. cialitet: spontana, oposerade bilder av männis- sidorna 18-19. kor. En jättekul fotografering – och en värdefull Erik Nordblad V E R K S A M H E T E N 2 0 12 E N O M S TÄ L L A R E B E R ÄT TA R literingsärenden. Allt dokumenteras i minnesanteckningar och protokoll. När ett ärende är förhandlat och klart, ska en tydlig handlingsplan finnas för var och en. Samverkan Varannan vecka har de dessutom möten med de centrala fackliga företrädarna för samverkan och förhandlingar om uppsägningar. – Det är viktigt att våra fackliga företrädare, både lokalt och centralt, är med på hela resan i omställningsprocessen. – Det är ett pussel vi lägger, så det är klart att ordning, reda och tydlighet är A och O i det här arbetet, säger CarlBertil Magnusson. Det är inte ovanligt att vi hittar lösningar genom att flytta fram och tillbaka i flera led. Det händer också att en äldre medarbetare väljer att bli utlöst med en pensionsersättning för att vara generös mot en yngre som annars kanske hade förlorat sitt jobb. Det är just ett generöst synsätt som ska prägla Trafikverkets omställningsarbete. – Med dubbel uppsägningstid, en snittlön på ungefär 35 000 kronor plus sociala avgifter och en särskild premie för pensionsavsättningar kostar det närmare en miljon kronor att säga upp en medarbetare, konstaterar Carl-Bertil Magnusson. Så mycket pengar ska vi använda för att göra något bra. Det gäller att hitta smarta lösningar, som fungerar i det regelverk vi har att följa. Ledningen säger att vi får de medel vi behöver för omställningsarbetet och det ger oss stora möjligheter att hitta bra individuella lösningar. Carl-Bertil Magnusson, omställningsorganisationen Trafikverket. ser ut och vilken hjälp de kan få av sin coach. Carl-Bertil Magnusson vet att det är viktigt att han är med vid den första informationsträffen. Och han släpper inte de här personerna helt under den process som nu inleds, även om deras viktigaste kontakter på vägen mot ett nytt jobb från och med nu finns på Trygghetsstiftelsen. – Företrädesrätten är stark, säger han, och det är en av mina och mina kollegors uppgifter att hela tiden beva- ka om det dyker upp några nya möjligheter inom Trafikverket. Hitta lösningar Varannan vecka träffas alla personalchefer inom myndigheten för att gå igenom vilka tjänster som behöver och får tillsättas, och om några av de medarbetare man har i omställning kan anvisas till de tjänsterna. Man diskuterar också vilka risker som finns för övertalighet på de olika arbetsplatserna och försöker hitta lösningar på svårare rehabi- Stimulans Nu närmar sig Carl-Bertil Magnusson pensionsåldern, och när han summerar det senaste decenniet säger han att det aldrig har varit tråkigt att gå till jobbet. – Det är så stimulerande att bidra till att människor kommer vidare, säger han. De som lämnar sin arbetsplats ska kunna göra det rakryggat och med vissheten att Trafikverket är en god och attraktiv arbetsgivare, som tar väl hand om sina anställda också i sådana här lägen. Därmed skapar vi också goodwill för myndigheten. – Det är det som alltid har varit målet och glädjen i mitt arbete. ■ V E R K S A M H E T E N 2 0 12 11 V I C E O R D F Ö R A N D E B R I T TA L E J O N Trygghetsstiftelsens nya vice ordförande BRITTA LEJON Född: i Järfälla, Stockholm, 1964 Utbildning: Fil kand, Kulturvetarlinjen, Stockholms universitet och påbörjad masterutbildning, Lund. Karriär: 1987-1990 Byråsekreterare Transportrådet och skyddsombud ST. 1990 - Departementssekreterare kommunikationsdepartementet och 1994-1998 avdelningsordförande för ST inom regeringskansliet. 1998-2002 Statsråd i Göran Perssons regering (demokrati-, konsument-, ungdoms- och förvaltningsminister). 2002-2006 Riksdagsledamot (s) (bland annat vice ordförande Justitieutskottet). FOTO: KRISTOFER SAMUELSSON 2004-2009 Ordförande i svensk Biblioteksförening. Britta Lejon, förbundsordförande ST. Den 6 juni 2012 tillträdde Britta Lejon posten som vice ordförande i Trygghetsstiftelsen. Styrelsen utgörs av representanter för Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O, Saco-S och Seko. Den består av sex ledamöter med personliga ersättare. I styrelsen företräder Britta Lejon det fackliga samverkansorganet OFR/S, P, O. Lång erfarenhet Det går knappast att beskriva Britta Lejons karriärväg som direkt spikrak. Från byrå- till departementssekreterare och jobbet som ST-ordförande inom regeringskansliet – ja absolut. Men sedan… storkliv till ministerposten i regeringen Persson som efter en mandatperiod fick bytas mot en ”vanlig” riksdagsplats, som dessutom försvann efter förlustvalet 2006. Först 2008 blev det ordentlig fart på karriären igen. Och nu sitter hon där, stadigt förankrad, som ordförande för TCO-anslutna förbundet ST:s 90 000 medlemmar. Varav majoriteten är statstjänstemän. En position som dessutom innebär vice ordförandeskapet i statliga 12 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 2008-2011 Ordförande i FOLAC, de svenska folkhögskolornas samarbetsorgan i internationella frågor. 2008- Ledamot i styrelsen för EAEA, den europeiska organisationen för vuxenutbildningsfrågor. 2008- Förste vice ordförande i Fackförbundet ST och från maj 2012 förbundets ordförande. 2012- Utsedd till vice ordförande i NEA, den fackliga grupperingen för statsförvaltningar i Europa. ■ Trygghetsstiftelsen och därmed en nyckelroll i värnandet av det statliga trygghetsavtalet. Det bästa på hela arbetsmarknaden, menar samstämmiga bedömare. emot framtidens förväntade påfrestningar. – Efter ett halvår som vice ordförande i Trygghetsstiftelsen är jag djupt imponerad av verksamheten. Trots mycket högt ställda förväntningar lever man inte bara upp till utan till och med överträffar de egna målsättningarna. Det är stort. Viktigt avtal Världsunikt trygghetssystem Det statliga trygghetsavtalet fortsätter att vara en mycket viktig del i de statsanställdas trygghetssystem. Även om vi idag inte kan se behovet av stora, strukturella neddragningar inom den statliga sektorn, av samma typ som de inom försvaret, så kommer förändringstrycket att vara fortsatt högt. Och därmed också kraven på omställningar för de anställda, menar Britta Lejon. Men hon tycks lugn inför den statliga trygghetsmodellens förmåga att stå Trygghetssystemet är världsunikt för de nordiska länderna, där parter i gemensamma organ tillsammans hittar lösningar på stora omställningsproblem. – I omvärlden är man förundrad över vår förmåga till konstruktivt samarbete, säger Britta Lejon med lång erfarenhet av internationellt arbete. Vid sidan av ledarskapet i förbundet ST är hon sedan i höstas också vice ordförande i NEA, den fackliga grupperingen för statsförvaltningar i Europa. ■ ORDFÖR ANDE ULF BENGTSSON Trygghetsstiftelsens nya ordförande kollektivavtalen och frågorna är många. Ett tredje arbetsområde är att stödja medlemmarna i etableringen av den statliga arbetsgivarpolitiken ute på myndigheterna. FOTO: CATHARINA BIESÈRT Ett bra trygghetssystem Ulf Bengtsson, generaldirektör Arbetsgivarverket. Den 1 mars 2012 tillträdde Ulf Bengtsson posten som Trygghetsstiftelsens ordförande. Trygghetsstiftelsens styrelse bestämmer riktlinjer för verksamheten och ansvarar för förvaltningen av stiftelsens kapital. Som generaldirektör för Arbetsgivarverket ingår det i Ulf Bengtssons uppdrag att leda styrelsearbetet i Trygghetsstiftelsen. För arbetsgivarsidan är det viktigt med Trygghetsstiftelsen och ”arbetsmarknadens bästa trygghetsavtal”. – Vi har ett kollektivavtal som garanterar stöd vid uppsägningar och omställningar på arbetsmarknaden under en period. Vi vet att 8 av 10 som kommer till Trygghetsstiftelsen får någon form av lösning under den stipulerade tiden. Och det är ett väldigt gott resultat, både för individen och staten som arbetsgivare. Ulf Bengtsson är en stor vän av den svenska modellen med starka, självständiga parter som tar ansvar för löner och andra arbetsmarknadsfrågor. Väsentligt sjunkande organisationsgrader skulle kunna hota legitimiteten i modellen. Några sådana problem syns dock inte idag, menar han. – Om man tittar på vad som gjorts i Sverige de senaste 15-20 åren kan man, utöver budgetregler, överskottsmål och annat, tvärtom se den svenska modellen som en del av förklaringen till att vi kommit så väl ut ur de ekonomiska kriserna. Jag hyllar principen om starka fackföreningar som är goda företrädare för sina medlemmar. Det är en förutsättning för att vi som arbetsgivare ska vara bra. Ju bättre arbetstagarorganisationer desto bättre arbetsgivare! ■ ULF BENGTSSON Född: i Spånga, Stockholm, 1956 Staten ur ett helhetsperspektiv Det är svårt att tänka sig en mera skräddarsydd karriärväg än den som fört Ulf Bengtsson till posten som ny chef för Arbetsgivarverket. Från toppjobb på Finansen, som med sina ramanslag styr löneutrymmet, via den praktiska erfarenheten av arbetsgivarfrågorna på myndighetsnivå. En väg som också flera av hans företrädare har gått. – Jag känner själv att det här uppdraget passar väldigt väl med min kompetensbakgrund. För mig var det också en stark lockelse att på nytt få jobba med staten ur ett helhetsperspektiv om än med myndighetsglasögon. En medlemsorganisation Formellt är Arbetsgivarverket en statlig myndighet, men också en medlemsorganisation som företräder de statliga arbetsgivarna i förhandlingarna om kollektivavtalen inom den statliga sektorn. Ett av Arbetsgivarverkets viktigaste uppdrag, understryker Ulf Bengtsson. En stor del av det dagliga arbetet är också att vara rådgivare till myndigheterna i arbetsgivarfrågor. Oftast handlar det om tolkning och tillämpning av Familj: gift, två barn Utbildning: Fil lic i statskunskap, Göteborgs universitet 1987 Karriär: 1982-1991 Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 1991-1993 Riksrevisionsverket (RRV) 1993-2008 Finansdepartementet, varav de fem sista åren som budgetchef 2008-2012 Generaldirektör för Försvarsmakten 2012- Generaldirektör för Arbetsgivarverket från 1 mars. ■ V E R K S A M H E T E N 2 0 12 13 AT T A R B E TA PÅ T RYG G H E T S S T IF T E L S E N Hjärta och hjärna ”Vi tror på människans vilja att ta ansvar och utvecklas. Vi är besjälade av vårt uppdrag och drivs av ett engagemang att ingjuta mod och framtidstro hos våra kunder. Vi vill få våra kunder att se sina möjligheter och utveckla sin potential på vägen till ett nytt arbete/försörjning.” som regionassistenter och med stabsfunktioner och ledning. Utöver den lilla kärnan anställda så anlitar stiftelsen ett hundratal samarbetspartners som genomför söka jobb-aktiviteter för kunderna. Det är en flexibel modell som gör det möjligt att snabbt möta upp kundernas behov. Trygghetsstiftelsens verksamhet är en viktig del i samhällsutvecklingen och bidrar positivt till den. Det är en inspirationskälla för alla anställda och det blev tydligt när gruppen tillsammans arbetade fram värdegrunden ovan. Värdegrunden har sedan blivit en naturlig del både i det dagliga arbetet och i allt utvecklingsarbete som sker. En dynamisk arbetsplats Trygghetsstiftelsen har 30 anställda som jobbar på fem kontor runt om i landet. Ungefär hälften jobbar som konsulenter, det vill säga som rådgivare och samordnare för kunder, arbetsgivare och fackliga representanter. Övriga anställda jobbar med att administrera utbetalningar till kunder, kursadministration, kundtjänst, växel och reception, Vi strävar efter att värdegrunden ska genomsyra all verksamhet. 14 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 Stiftelsen har under 2012 fortsatt att arbeta metodiskt med medarbetarfrågor. Kontinuerliga diskussioner och utvärdering av metoder har lett både till bättre resultat och till ökad arbetsglädje. Ett kvitto på det är en hedrande sjundeplacering i kategorin små organisationer i 2012 års upplaga av medarbetarunder- sökningen Great Place to Work. I undersökningen svarade hela 96 procent av medarbetarna att de allt sammantaget jobbar på en mycket bra arbetsplats. Delaktighet och utveckling Trygghetsstiftelsen har glädjande nog en mycket låg personalomsättning och flera anställda har varit med sedan början av nittiotalet. För att behålla ett gott klimat är följande områden extra viktiga i personalarbetet: •delaktighet •en god arbetsmiljö •att värna om jämställdhet •återkommande utvecklingssamtal •en kontinuerlig kompetensutveckling •ett aktivt friskvårdsarbete. ■ TRYGGHETSSTIFTELSENS VÄRDEGRUND Vi tror på människans vilja att ta ansvar och utvecklas. Vi är besjälade av vårt uppdrag och drivs av ett engagemang att ingjuta mod och framtidstro hos våra kunder. Vi vill få våra kunder att se sina möjligheter och utveckla sin potential på vägen till ett nytt arbete/försörjning. Resultat Vi fokuserar på vårt uppdrag och att vara resurseffektiva. Samverkan Vi samverkar för att uppnå synergier och skapa kunskapsöverföring. Enkelhet Det ska vara enkelt. Allt från kontakterna med oss till våra system, verktyg och administrativa processer. Tillgänglighet Vi är tillgängliga och lägger oss vinn om att återkomma. Professionalism Vi är ansvarsfulla, kunniga, flexibla och möter våra kunder och intressenter med respekt och integritet. Antal ANSTÄLLDA (2012-12-31) Män 8 Kvinnor 22 Totalt 30 Ålder medarbetare 25 år eller yngre 0 26 till 34 år 0 35 till 44 år 4 45 till 54 år 11 55 år eller äldre 15 Anställningstid Mindre än 2 år 3 2 till 5 år 10 6 till 10 år 4 11 till 15 år 4 16 till 20 år 5 Mer än 20 år 4 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 15 P R E S E N TAT I O N Det här är Trygghetsavtalet Trygghetsavtalet är ett kollektivavtal för statsanställda. Avtalet togs fram av Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna och började gälla 1990. Målet med trygghetssystemet är att skapa bra förutsättningar och att erbjuda stöd för att finna ett nytt arbete för den enskilde. Trygghetsavtalet omfattar alla anställda som: •sägs upp på grund av arbetsbrist och som i minst ett år i följd har haft en eller flera anställningar inom det statliga avtalsområdet inte • vill flytta med när verksamheten omlokaliseras till annan ort, och har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år har • haft tidsbegränsade anställningar, där anställningarna har varat under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Trygghetsavtalet gäller också för dem som är anställda med lönebidrag. En arbetstagare omfattas av Trygghetsavtalet i maximalt sju år från och med att den statliga anställningen upphörde. Vilken hjälp finns att få? Förebyggande Vid risk för övertalighet kan stiftelsen under vissa förutsättningar stötta med utbildning så att den som eventuellt ska sägas upp i stället kan få nya arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare. Normalt sker det genom en delfinansiering mellan arbetsgivaren och Trygghetsstiftelsen. Stöd till nytt arbete Målet är att den som blir uppsagd så fort som möjligt ska få ett nytt jobb. Tillsammans med den enskilde genomförs ett kartläggningssamtal. Utifrån det planeras vägen till ett nytt jobb. De flesta väljer att delta i stiftelsens söka jobb-aktiviteter men avtalet ger även möjlighet till olika individuella lösningar. En individuell lösning kan till exempel vara inskolningslön, praktik, hjälp 16 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 att starta eget företag, kompletterande utbildning eller omskolning. Rättigheter Förlängd uppsägningstid har de som är uppsagda, som varit tillsvidareanställda och omfattas av Trygghetsavtalet – som mest är tiden dubbelt så lång som lag och kollektivavtal annars säger. Den som deltar i jobbsökaraktiviteter under sin uppsägningstid, till exempel praktik, utbildning eller en annan åtgärd som Trygghetsstiftelsen stödjer har möjlighet att vara tjänstledig med lön. Den som blir arbetslös kan få utfyllnad av a-kassan, det kallas avgångsersättning och blir aktuellt när den tidigare lönen är högre än a-kassetaket. Delar av mellanskillnaden ersätts av stiftelsen och betalas ut för samma tid som a-kassan. Avgångsersättning är skattepliktig. Den som blivit uppsagd och får ett nytt arbete har rätt till kompensation om den nya lönen är lägre än den tidigare. Kompensationen kallas inkomsttrygghetstillägg, för tidsbegränsat an- ställda kallas det löneutfyllnad. Det innebär att hela löneskillnaden – dock högst 30 procent av tidigare lön – ersätts under de två första åren. Under det tredje och fjärde året ersätts halva skillnaden. Syftet är att stimulera till att byta yrke eller bransch eller att ta ett nytt jobb även om lönen är lägre. Efterskydd innebär att man kan få ny hjälp från stiftelsen även om man lämnat den statliga sektorn. Efterskyddet gäller om man blir uppsagd och arbetslös igen inom sju år från den dag den statliga anställningen slutade om det inte finns ett trygghetssystem på den nya arbetsplatsen. Den som fyllt 61 år vid uppsägningstidens slut och har haft en tillsvidareanställning har rätt till pensionsersättning men kan också välja att söka arbete. Det kan då finnas rätt till avgångsersättning. Den som var minst 55 år när uppsägningstiden löpte ut och har fyllt 61 år och inte längre har rätt till ersättning från a-kassan, kan beviljas särskild pensionsersättning. ■ P R E S E N TAT I O N Jobmuligheder Kontoret i Malmö har haft en kurs för den som vill jobba i Danmark. Kursen handlar om den danska arbetsmarknaden, vad man ska tänka på ifall man får jobb, arbetsplatskultur och villkor. Förändringar i TA KUNDBERÄTTELSE: Ny bana efter 55 kurs som skulle fräscha upp mina gamla I december 2011 rasade min värld då jag blev kunskaper och stiftelsen stod för kursavgif- uppsagd från mitt jobb som administratör vid ten. Kompetensrådet för utveckling i staten. 55+ Under kursens gång blev jag allt mer och administratör. Hur attraktiv är man då på stärkt i att mitt beslut var det rätta. Nu åter- arbetsmarknaden, var min första tanke. stod bara en liten detalj – att hitta ett lämp- Ganska snabbt kom jag in på Trygghets stiftelsens jobbsökarkurs och humöret vände ligt jobb. Parallellt med jobbsökande hade jag kon- uppåt igen. Vilken fantastisk utbildning! Lite taktat Johanna Ros på Trygghetsstiftelsens tillbakablickar i livet men sen allt fokus på Rekryteringsservice och bestämt mig för möjligheterna, på framtiden! Det gav mig en möjligheten att ta kortare uppdrag på myn- enorm kick. Margareta Winther var min digheter. Döm om min förvåning då hon coach och utmärkta kursledare. redan dagen efter ringde och undrade om Efter lite grävande i mitt förflutna hittade jag var intresserad av en praktikplats på en jag en trådända som jag trodde jag tappat HR-avdelning! Det var personalchefen Anki helt. För många år sedan var tanken att jag Myrberg, som behövde avlastning. skulle jobba med personalfrågor. Gick då en Den 1 september 2012 började min prak- längre utbildning men ödet ville annorlunda tik och den 1 november fick jag en ett-årig och min yrkesbana löpte på som vanligt. anställning som personalhandläggare vid Nu, med tio år kvar av mitt yrkesliv, hade nuvarande Myndigheten för tillgängliga jag fått chansen att göra det byte som aldrig medier, MTM. Och behöver jag säga att jag blev av den gången. Jag presenterade min trivs förträffligt? Tänk att en uppsägning idé för min konsulent Maria Wahlén på stif- kunde bli det bästa som hänt mig i arbets- telsen och fick, efter en del argumentation, livet! med henne på mina planer. Jag hittade en Anneli Berglund Den första april 2012 kom ett omarbetat Trygghetsavtal. Översynen av Trygghetsavtalets struktur och innehåll gjordes för att underlätta tillämpningen. Nyhetsbrev Trygghetsstiftelsen ger ut ett digitalt nyhetsbrev. Det skickas till arbetsgivare och fackliga representanter på anslutna statliga myndigheter. Artiklarna finns även på tsn.se. Trygghetsstiftelsens allra första nyhetsbrev kom ut 1998. Sociala medier Under 2012 genomförde stiftelsen 10 seminarier om hur man kan använda sociala medier i sitt jobbsökande. Seminarierna genomfördes i Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall. Mina sidor Trygghetsstiftelsens kunder har fått tillgång till en ny flik på tsn.se som heter Mina sidor. Där kan kunderna logga in för att se utbetalningar, information om aktiviteter de är bokade till med mera. V E R K S A M H E T E N 2 0 12 17 P R E S E N TAT I O N Så gick det 2012 Bilder från kundseminariet Försäljning och marknadsföring. 8 av 10 fick nytt jobb Under 2012 fick 78,3 procent av de tillsvidareanställda ett nytt jobb eller annan lösning innan uppsägningstidens slut. 84,6 procent av de tidsbegränsat anställda fick en lösning inom 9 månader från uppsägningen. 78,3% 21,7% Tillsvidare lösta Tillsvidare olösta 84,6% Tidsbegränsade lösta 15,4% Tidsbegränsade olösta hög kännedom Trygghetsstiftelsen har under året fortsatt sitt arbete med att öka kännedomen bland arbetsgivare och fackliga representanter. Stiftelsen träffade fortlöpande myndighetsrepresentanter och har regelbundet gett ut ett nyhetsbrev. Rekryteringsservice har marknadsförts mer än tidigare vilket resulterat i fler inkomna tjänster. Samarbetet med olika lärosäten har fortsatt under året. 18 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 Stiftelsen har dessutom, som ett led i att utveckla mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, anordnat seminarier och omställarutbildningar för 350 arbetsgivare och fackliga representanter. Seminarierna har bland annat handlat om förberedelse och genomförande av ett uppsägningssamtal, om medarbetarskap och om strategiskt förändringsarbete. Dessutom har information om Trygghetsavtalet genomförts regelbundet. De olika aktiviteterna som riktats till arbets givare och fackliga representanter under 2012 har resulterat i att 8 av 10 känner till Trygg hetsstiftelsen och Trygghetsavtalet. Inflödet av kunder Vid en historisk jämförelse ligger antalet personer som sägs upp inom den statliga sektorn och omfattas av Trygghetsavtalet på en relativt låg nivå. Under 2012 anmäldes 2 202 personer till Trygghetsstiftelsen. De tidsbegränsat anställda var för andra året i rad i majoritet bland nya kunder. 52 procent var tidsbegränsat anställda, varav de flesta kom från universitet och högskolor. Andelen minskade dock något i jämförelse med 2011 (55 procent). Det beror bland annat på att Svevia AB sade upp ett stort antal tillsvidareanställda och att Försvaret genomförde en större omorganisering under året. Mycket nöjda kunder De arbetsgivare, fackliga representanter och kunder som haft kontakt med Trygghets stiftelsen har varit mycket nöjda. Våra utvärderingar visar att 9 av 10 var totalt sett mycket eller ganska nöjda. Kunderna som har gått på våra aktiviteter och program är i ännu högre grad nöjda. Bland kunderna som exempelvis gått ett Nytt jobb-program är hela 97,7 procent mycket eller ganska nöjda. Inflöde Antal 20112012 2 153 2 202 Kvinnor 53% 49% Män 47% 51% Tillsvidareanställda 45% 48% Tidsbegränsat anställda Snittålder 55% 52% 42 år 42 år P R E S E N TAT I O N Aktuella kunder Aktuella kunder är de personer som anmälts till Trygghetsstiftelsen och ännu inte fått en permanent lösning. Vid utgången av 2012 var antalet aktuella kunder 4 751, vilket är något fler jämfört med slutet av 2011. Bland aktuella kunder har knappt hälften en tillfällig lösning eller är i en målinriktad åtgärd. De allra flesta av dessa har en tillfällig anställning. De andra är på praktik, inskolning, utbildning eller startar eget. I jämförelse med 2011 är det färre som har ett tillfälligt arbete eller är arbetslösa. Utflödet av kunder Under 2012 var det färre som lämnade Trygghetsstiftelsen än det har varit de senaste åren. Totalt var det 2 300 personer som flödade ut (3 282 personer år 2011). Majoriteten var tidigare anställda inom universitet och högskolor. Doktorandernas arbetsmarknad ser ut att vara opåverkad av årets försämrade svenska arbetsmarknad. Den bilden förstärks av att betydligt fler har avböjt kontakt 2012 jämfört med 2011. Kunder som avböjer kontakt är oftast just doktorander som får utflöde 20112012 Nytt arbete per sektor 2011 2012 Statligt jobb 20% 18% Statligt jobb 45% 41% Privat jobb 18% 19% Privat jobb 41% 43% Kommunalt jobb 6% 7% Kommunalt jobb 14% 16% Startat eget företag 5% 4% Avböjt kontakt 26% 37% Pension 16% 11% Lång utbildning 1% 1% Övrigt 8% 2% en ny tidsbegränsad anställning inom akademin i samband med att den tidigare anställningen avslutas. De tillsvidareanställda som är äldre än 55 år ser ut att ha påverkats något mer av den försämrade svenska arbetsmarknaden. I denna grupp är det ungefär hälften så många som flödat ut 2012 jämfört med 2011. Att andelen doktorander och forskare fortsätter att öka bland de kunder som lämnat stiftelsen, får effekten att andelen yngre än 35 år ökar till 22 procent av utflödet. En knapp majoritet (54 %) var kvinnor, precis som 2011. 82 procent (70 %) fick ett nytt arbete eller startade eget företag medan en lägre andel än 2011 gick i pension, 11 procent (16 %). Av de kunder som fick ett nytt arbete 2012, gick ungefär lika många till privat som statlig sektor. Tidigare år har det varit en högre andel som har återanställts inom staten. Rekryteringsservice Det har varit ett bra år för Trygghets stiftelsens Rekryteringsservice. Antalet inkomna tjänster uppgick till 240 under 2012, en ökning jämfört med 2011 (210). 34 tjänster tillsattes under året. Inflödet av kandidater består till stor del av doktorander, främst från Stockholms universitet. Cirka 70 procent av kandidaterna är kvinnor och det är även kvinnorna som dominerar bland de tillsatta tjänsterna. Rekryteringsservice startade 2006 och hittills har 238 personer fått arbete via tjänsten. V E R K S A M H E T E N 2 0 12 19 P R E S E N TAT I O N Det här är Trygghetsstiftelsen När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist är det Trygghetsstiftelsens uppgift att så långt som möjligt förhindra att han eller hon blir arbetslös. Stiftelsen strävar efter att vara en kompetent aktör och samverkanspartner i statligt omställningsarbete och erbjuder: •uppsagda individuellt stöd som effek- tivt bidrar till nytt arbete eller annan lösning •anslutna verksamheter stöd som bidrar till att de mänskliga processerna i samband med omställningar fungerar väl •arbetsgivare, fack och andra aktörer mötesplatser för erfarenhets- och kunskapsutbyte i omställningsfrågor. Trygghetsstiftelsen bildades av parterna på den statliga arbetsmarknaden 1990 i samband med att de enades om Trygghetsavtalet för statligt anställda. Trygghetsstiftelsen har parternas uppdrag att förvalta avtalet och medlen. Styrelsen utgörs av representanter för Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O, Saco-S och SEKO. Sedan starten 1990 har cirka 94 000 personer omfattats av Trygghetsavtalet. 20 Inflödet de senaste åren har legat på drygt 2 200 personer per år. 2012 hade stiftelsen 30 anställda och kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Västerås och Sundsvall. Mål för verksamheten Trygghetsstiftelsens övergripande mål är att kunderna ska ha ett arbete eller annan lösning så snart som möjligt innan uppsägningstidens slut. För kunder med tidsbegränsad anställning är målet arbete eller annan lösning så snart som möjligt. Under 2012 hade 78,3 procent av de tillsvidareanställda löst sin situation innan uppsägningen tog slut, vilket låg över målsättningen. För de tidsbegränsat anställda hade 84,6 löst sin situation inom nio månader. NÖJDHET Några röster ur Trygghetsstiftelsens kundundersökning hösten 2012 (Sifo): ”En otroligt bra förmåga att bemöta människor där de befinner sig, en positiv inställning.” ”De ger så bra stöd och information och är väldigt engagerade.” ”De är helt suveräna, okomplicerade och lätta att komma i kontakt med via mail med mera.” ”De är väldigt bra, kompetenta och omhändertagande. Jag är väldigt positiv till dem. De gör ett bra jobb.” ”Otroligt sympatiska och trevliga människor som förstod sorgen av att bli av med jobbet. Alla som blev av med jobbet skulle få ta del av Trygghetsstiftel sen. De är så proffsiga.” Ekonomiskt resultat 2012 i korthet Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras genom avgifter från statliga myndigheter. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal mellan parterna. Den totala avgiften för stiftelsen uppgick under perioden 2012 till 0,3 procent, 278 mkr (313 mkr 2011). Utbetalda stödåtgärder uppgick till 178 mkr mot 170 mkr året innan. ■ KUNDBERÄTTELSE: kommer genom att gå kurser i att söka jobb, lytiker på FMV vid Anskaffningskontor Mark. Jag vågade lyfta blicken coachning med mera för att kunna identifiera Jag har fixat två fasta jobb efter 50 års ålder. Mitt namn är Ulla Backlund. Jag blev upp- dina styrkor och därigenom nå ditt mål att få sagd från FOI i januari 2006. Jag var 50 år ett nytt jobb. Jag nappade på det och det gav gammal och jobbade på FOI Sensorteknik i resultat. Mitt första jobb var ett vikariat som kan få. Det känns motigt när det händer och Linköping. Min första tanke var att jag aldrig studievägledare på min egen utbildning på man har rätt att vara arg, ledsen och uppgi- kommer att få ett nytt jobb om jag inte vida- KTH i Stockholm. Det första halvåret dag- ven. Tack vare ovärderliga jobbsökarkurser reutbildar mig, och min tanke var att utbilda pendlade jag mellan Stockholm och Linköping. och coachstöd från Trygghetsstiftelsen våga- mig till socionom. Min handläggare från 5:08-tåget från Linköping och åter från de jag lyfta blicken och tro på mig själv igen! Trygghetsstiftelsen uppmuntrade mig vid vårt Stockholm vid 17-tiden. Sedan flyttade famil- Det ligger mycket i ”Trägen vinner” och ”Det första möte och sa att du som har så bra jen till Stockholm och jag fick fast tjänst på är för tidigt att ge upp”. utbildning ska inte alls vidareutbilda dig. Du KTH. Sedan augusti 2008 arbetar jag som ana- Ulla Backlund V E R K S A M H E T E N 2 0 12 Vad jag har lärt mig efter denna resa är att vara ödmjuk och ta all värdefull hjälp man Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören för Trygghetsstiftelsen, en kollektivavtalsstiftelse (802015-0721), avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2012. V E R K S A M H E T E N 2 0 12 21 F ö rva lt n i n g s b e r ät t e l s e Förvaltningsberättelse Stiftelsens ändamål är att stödja och hjälpa arbetstagare inom det statliga avtalsområdet som på grund av arbetsbrist kan komma att sägas upp, är uppsagda eller arbetslösa. anslutning till stiftelsen under förutsättning att deras verksamhet har nära anknytning till statlig verksamhet. Anslutningsavgifterna beslutas från fall till fall av stiftelsens styrelse. Avgifterna uppgick under året till 2,0 mkr (2,3 mkr). Resultat och ställning Kapitalförvaltning och kapitalets utveckling Stiftelsens resultat blev för året positiv 81 mkr (98 mkr). Soliditeten (eget kapital i förhållande till totalt kapital) var 80 % (77 %). Kassaflödet blev positivt och uppgick till 70 mkr (95 mkr). Utbetalda stödåtgärder uppgick till 170 mkr mot 178 mkr året innan. Ökningen av likvidamedel 195 mkr (106) beror på ändring av kapitalförvaltningspolicy som ska träda i kraft januari 2013. Detta har medfört avyttringar och omplaceringar av kapital i slutet av året. Stiftelsens kapital förvaltas av Kammarkollegiet och SEB. Syftet med kapitalet är att utgöra en buffert som vid varierande utgiftsnivå minskar behovet av frekventa avgiftshöjningar. Drygt hälften av kapitalet placeras i räntebärande papper. Resten placeras i aktier (svenska och globala) och en mindre del i alternativa fonder. Finansiering Kassaflödet är fortsatt positivt och har bidragit till att buffertkapitalet ökat något. Stiftelsens ändamål Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras genom avgifter från statliga myndigheter. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O*, Saco-S och SEKO. Totala avgiften för stiftelsen uppgick därmed under perioden 2012 till 0,3 %**, 278 mkr (313 mkr). Avkastningen totalt under året blev 6,78 % (-0,85 %) och gav ett finansnetto på 15,1 mkr (8,8 mkr). Diagrammet nedan visar resultatutvecklingen och hur det påverkat balansomslutningen och buffertkapitalet. *OFR/ S, P, O (Offentliganställdas Förhandlingsråd/Statstjänstemän, Poliser, Officerare). Även arbetsgivare som inte är statliga myndigheter kan beviljas ** Partsrådets andel på 0,055 % fördelades 2012 åter till dem, ej till Trygghetsstiftelsen. Resultatutveckling Mkr 600 450 300 150 0 -150 -300 2005 Resultat 22 2006 Balansomslutning V E R K S A M H E T E N 2 0 12 2007 2008 Buffertkapital marknadsvärde 2009 2010 2011 2012 f l e r å r s öv e r s i k t r e s u ltat r ä k n i n g Flerårsöversikt Resultaträkning Tkr 2012 2011 2010 2009 2008 277 806 312 670 300 377 285 947 1 995 2 331 2 174 2 143 2 152 279 801 315 001 302 550 288 090 235 168 Intäkter Avgifter från myndigheter Anslutningsavgifter Summa intäkter från myndigheter Övriga intäkter 233 016 678 341 0 0 83 280 479 315 342 302 550 288 090 235 251 -169 751 -177 735 -206 977 -202 162 -217 750 Driftkostnader -20 148 -23 741 -23 182 -24 244 -25 039 Personalkostnader -23 201 -23 356 -24 138 -25 784 -26 887 Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar -549 -414 0 0 0 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -399 -382 -500 -490 -454 Summa intäkter Kostnader Utbetalda stödåtgärder Övriga kostnader Summa kostnader Verksamhetsresultat Förändring av reserv för beslutade stödåtgärder 0 0 0 0 -7 -214 048 -225 628 -254 798 -252 680 -270 136 66 431 89 714 47 752 35 410 -34 885 0 0 0 0 0 Finansiella intäkter och kostnader 15 066 8 753 11 743 22 803 -12 342 ÅRETS RESULTAT 81 497 98 467 59 495 58 213 -47 227 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 23 f l e r å r s öv e r s i k t balansr äkning Balansräkning Tkr 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 1 272 1 561 1 412 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar 1 272 1 561 1 412 0 0 Inventarier 421 769 1018 1 218 1 186 Summa materiella anläggningstillgångar 421 769 1 018 1 218 1 186 1 693 2 330 2 430 1 218 1 186 Kundfordringar 427 184 130 0 0 Skattefordringar 563 920 1 366 Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga fordringar 14 080 274 361 513 20 7 474 6 575 7 245 5 374 27 389 Aktier och andelar i aktiefonder 142 936 168 743 144 394 88 424 58 752 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 167 586 160 658 155 320 139 698 131 446 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank 194 624 105 704 39 911 54 019 12 141 Summa omsättningstillgångar 527 690 443 058 348 728 288 027 229 748 SUMMA TILLGÅNGAR 529 383 445 388 351 157 289 245 230 934 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Stiftelsekapital 426 593 426 593 426 593 426 593 426 593 Balanserat resultat -85 775 -184 242 -243 737 -301 950 -254 723 Årets resultat Summa eget kapital 81 497 98 467 59 495 58 213 -47 227 422 315 340 818 242 351 182 855 124 642 Avsättningar Avsättningar pensioner 304 395 422 214 0 Beslutade stödåtgärder 81 500 81 500 81 500 81 500 81 500 Trygghetsåtagande till personal Summa avsättningar 8 751 8 751 8 751 8 751 8 751 90 554 90 646 90 672 90 465 90 251 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 4 921 5 806 9 851 8 367 8 894 Övriga kortfristiga skulder 6 979 3 125 3 256 3 227 2 937 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Soliditet 24 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 4 614 4 994 5 028 4 332 4 210 16 514 13 925 18 134 15 926 16 041 529 383 445 388 351 157 289 245 230 934 80% 77% 69% 63% 54% f l e r å r s öv e r s i k t k a s s a f lö d e s a n a ly s Kassaflödesanalys 2012 2011 2010 2009 Inbetalningar Tkr 267 735 315 820 301 140 308 944 234 255 2008 Utbetalningar -211 721 -227 991 -253 203 -252 119 -269 651 Kassaflöde från den löpande verksamheten före räntor 56 014 87 829 47 937 56 825 -35 396 Erhållen ränta inkl fondrabatt 8 566 7 395 6 460 6 837 6 997 Erhållna utdelningar 5 052 3 424 2 733 2 567 2 906 -143 -133 -60 -36 -38 69 489 98 515 57 070 66 193 -25 531 -260 -563 -1 412 0 0 -51 -132 -301 -522 -628 0 0 0 0 -5 Erlagd ränta o övriga finansiella kostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Realisationsresultat försäljning materiella anläggningstillgångar. Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar 862 -2 339 2 127 14 132 -21 943 Kassaflöde från investeringsverksamheten 551 -3 034 414 13 610 -22 576 70 040 95 481 57 484 79 803 -48 107 Likvida medel vid årets början enligt balansräkning 435 106 339 625 282 141 202 338 250 445 Likvida medel vid årets slut enligt balansräkning 505 146 435 106 339 625 282 141 202 338 Årets kassaflöde V E R K S A M H E T E N 2 0 12 25 r e s u ltat r ä k n i n g Ekonomisk redovisning Stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av följande resultat- och balansräkningar. Resultaträkning Tkr Not 2012 2011 Intäkter Avgifter från myndigheter Anslutningsavgifter Övriga intäkter Summa intäkter 277 806 312 670 1 995 2 331 678 341 280 479 315 342 -169 751 -177 735 -20 148 -23 741 -23 356 Kostnader Utbetalda stödåtgärder Driftkostnader Personalkostnader 2 -23 201 Avskrivningar imateriella anläggningstillgångar 3 -549 -414 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar 4 -399 -382 -214 048 -225 628 66 431 89 714 15 066 8 753 81 497 98 467 Summa kostnader Verksamhetsresultat Finansiella intäkter och kostnader ÅRETS RESULTAT 26 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 5 balansr äkning Balansräkning Tkr Not 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 1 272 1 561 1 272 1 561 421 769 421 769 1 693 2 330 Kundfordringar 427 184 Skattefordringar 563 920 3 Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 4 Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga fordringar 14 080 274 7 474 6 575 Aktier och andelar i aktiefonder 142 936 168 743 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 167 586 160 658 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 Kortfristiga placeringar 7 Kassa och bank 194 624 105 704 Summa omsättningstillgångar 527 690 443 058 SUMMA TILLGÅNGAR 529 383 445 388 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Stiftelsekapital 426 593 426 593 Balanserat resultat -85 775 -184 242 Årets resultat Summa eget kapital 81 497 98 467 422 315 340 818 Avsättningar Avsättningar pensioner 2 304 395 Beslutade stödåtgärder 8 81 500 81 500 Trygghetsåtagande till personal 9 Summa avsättningar 8 751 8 751 90 554 90 646 4 921 5 806 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder 6 979 3 125 4 614 4 994 16 514 13 925 529 383 445 388 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 10 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 27 k a s s a f lö d e s a n a ly s Kassaflödesanalys Tkr 2012 2011 Inbetalningar 267 735 315 820 Utbetalningar -211 721 -227 991 Kassaflöde från den löpande verksamheten före räntor 56 014 87 829 Erhållen ränta inkl fondrabatt 8 566 7 395 Erhållna utdelningar 5 052 3 424 Erlagd ränta och övriga finansiella kostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten -143 -133 69 489 98 515 INVESTERINGSVERKSAMHETEN -260 -563 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -51 -132 Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar 862 -2 339 Kassaflöde från investeringsverksamheten 551 -3 034 70 040 95 481 Likvida medel vid årets början enligt balansräkning 435 106 339 625 Likvida medel vid årets slut enligt balansräkning 505 146 435 106 Årets kassaflöde 28 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 n ot e r Noter Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper Stiftelsens årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Inventarier 4 år Datorer 3-4 år Balanserade utvecklingskostnader för utvecklingsarbeten 4 år Kortfristiga placeringar Räntebärande värdepappersportfölj och aktieportfölj värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde) för varje portfölj, dvs. enligt lägsta värdets princip. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Not 2. Antal anställda, löner och andra ersättningar Medelantal Kvinnor Män Styrelse och VD 2012 2011 20 19 9 9 29 28 2012 2011 1 599 1 599 Övriga anställda 12 566 12 180 Totala löner och ersättningar 14 165 13 779 Sociala avgifter enligt lag och avtal 5 219 5 116 Pensionskostnader 1 960 1 995 21 344 20 890 Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader V E R K S A M H E T E N 2 0 12 29 n ot e r Not 2. Forts Antal på balansdagen 2012 Varav män 2011 Antal på Varav män balansdagen Styrelseledamöter, ordinarie 6 2 6 2 Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 1 0 1 0 Gentemot tidigare verkställande direktören Benne Lantz har utfästelse gjorts om pensionsutfyllnad från det att Benne Lantz uppnår 70 års ålder. Utfästelsen som täcks av avsättningar i balansräkningen har aktuarieberäknats till 0,3 (0,4) mkr. Utbetalningar månadsvis har verkställts med början i november 2006. Not 3. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Avskrivning av de immateriella anläggningstillgångarna har påbörjats då tillgångarna har tagits i bruk under 2011. Ingående anskaffningsvärden Nyanskaffningar Utgående anskaffningsvärden 2012-12-31 2011-12-31 1 975 1 412 260 563 2 235 1 975 Ingående ackumulerade avskrivningar -414 0 Årets avskrivningar -549 -414 Utgående ackumulerade avskrivningar -963 -414 1 272 1 561 2012-12-31 2011-12-31 3 221 3 089 Utgående bokfört värde Not 4. Inventarier Ingående anskaffningsvärden Nyanskaffningar 51 132 Utgående anskaffningsvärden 3 272 3 221 Ingående ackumulerade avskrivningar -2 452 -2 070 Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde 30 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 -399 -382 -2 851 -2 452 421 769 n ot e r Not 5. Finansiella intäkter och kostnader 2012 Utdelningar aktier Realisationsvinster/förluster Ränteintäkter inkl fondrabatt Räntekostnader Summa 2011 5 053 3 424 862 -2 339 9 292 7 801 -141 -133 15 066 8 753 Not 6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012-12-31 2011-12-31 Upplupna intäktsräntor och utdelningar 4 307 3 578 Förutbetalda hyror 1 820 1 798 Övriga förutbetalda kostnader 1 346 1 198 Summa 7 474 6 575 Anskaffningsvärde Verkligt värde Bokfört värde Svenska aktieandelar 64 151 73 943 Utländska aktieandelar 35 588 34 981 Alternativa placeringar 43 197 45 878 142 936 154 802 Obligationer 167 586 173 805 Summa 167 586 173 805 Not 7. Kortfristiga placeringar TKR Fondandelar Summa 142 936 Räntebärande 167 586 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 31 n ot e r Not 8. Beslutade stödåtgärder Utöver de utbetalda stödbelopp som redovisas i resultaträkningen har stiftelsen i enlighet med det statliga trygghetsavtalet gjort utfästelser om stöd i olika former, utfästelser som helt eller delvis ännu inte resulterat i utbetalningar. Stiftelsen har reserverat 81,5 mkr (81,5 mkr) som en följd av de utfästelser som gjorts vid bokslutstidpunkten. Beloppet redovisas under rubriken ’Avsättningar’ i balansräkningen. Not 9. Trygghetsåtagande till personalen Enligt ett lokalt kollektivavtal tillförsäkras stiftelsens anställda vid eventuella uppkommande uppsägningar på grund av arbetsbrist samma rättigheter som statsanställda har enligt det statliga trygghetsavtalet. Storleken av de framtida utbetalningar som kan komma att erfordras som en följd av avtalet bedöms till 8,8 mkr (8,8 mkr). Not 10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012-12-31 2011-12-31 Arbetsgivaravgifter 2 556 2 950 Semesterlöneskuld/intjänad komptid 1 339 1 296 Löneskatt 474 480 Övrigt 244 268 4 613 4 994 Summa Stockholm den 18 mars 2013 Ulf Bengtsson Ordförande Britta Lejon Karin Ericsson Sven-Olof Hellman Marie Eriksson Elisabeth Mohlkert Caroline Söder Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 mars 2013 Barbro Thorblad Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Johan Rönnkvist Auktoriserad revisor 32 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 Robert Andersson r e v i s i o n s b e r ät t e l s e Revisionsberättelse Till styrelsen i Trygghetsstiftelsen - en kollektivavtalsstiftelse Org. nr 802015-0721 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse för år 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse för år 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning funnit att någon ledamot av styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna och verkställande direktören inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Stockholm den 18 mars 2013 Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Barbro Thorblad Uttalanden Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Johan Rönnkvist Auktoriserad revisor Robert Andersson V E R K S A M H E T E N 2 0 12 33 styrelse 34 V E R K S A M H E T E N 2 0 12 styrelse Styrelse Trygghetsstiftelsens styrelse hade fyra sammanträden under verksamhetsåret. Styrelsen består av sex ledamöter med personliga ersättare. Utsedda av staten: Karl Pfeifer ordförande (fr om 2012-01-01 t o m 2012-02-29) Arbetsgivarverket Ersättare: Carin Linder Arbetsgivarverket Ulf Bengtsson ordförande (fr om 2012-03-01) Arbetsgivarverket Marie Eriksson Mälardalens Högskola Per-Olof Stålesjö Försvarsmakten Karin Ericsson Arbetsförmedlingen Margareta Hammarberg Regeringskansliet Utsedda av de fackliga organisationerna: Annette Carnhede vice ordförande (t o m 2012-05-31) OFR/S, P, O Ersättare: Evalill Tagesson OFR/S, P, O Britta Lejon vice ordförande (fr o m 2012-06-01) OFR/S, P, O Elisabeth Mohlkert Saco-S Anders Brandt Saco-S Sven-Olof Hellman SEKO Lars Johansson SEKO Revisorer under perioden har varit Ordinarie Barbro Thorblad Domstolsverket Ersättare Kalle Sevilä Socialdepartementet Robert Andersson Saco-S Åke Olsson SEKO Johan Rönnkvist Auktoriserad revisor Carina Sjögren Auktoriserad revisor V E R K S A M H E T E N 2 0 12 35 Huvudkontor Stockholm Trygghetsstiftelsen Box 1145 111 81 Stockholm Besöksadress: Kungsgatan 57 A, 5 tr Telefon: 08-613 14 00 Fax: 08-723 05 60 Kundtjänst: 020-613 140 E-post: [email protected] Internet: www.tsn.se Organisationsnummer: 80 20 15-0721
© Copyright 2024