Trygghetsstiftelsens årsredovisning 2014

Årsredovisning 2014
4
10
Innehållsförteckning
Året som gått
3
Så gick det under 2014
4
Kalendarium6
Det här är Trygghetsstiftelsen
8
Så här går arbetet till 9
Kundberättelser10
”Jag känner väldigt
mycket glädje
och energi...” 10
Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice
14
Mötesplatser för rekrytering
15
Lokala omställningsmedel
16
De nya avtalen
18
Att arbeta på Trygghetsstiftelsen
20
Årsredovisning för räkenskapsåret 2014
21
Förvaltningsberättelse 22
Flerårsöversikt
Resultaträkning23
Balansräkning24
Kassaflödesanalys25
Ekonomisk redovisning Resultaträkning26
Balansräkning27
Kassaflödesanalys28
20
Huvudkontor Stockholm
Trygghetsstiftelsen
Box 1145 111 81 Stockholm
Besöksadress: Kungsgatan 57 A, 5 tr
Telefon: 08-613 14 00
Kundtjänst: [email protected]
E-post: [email protected]
Internet: www.tsn.se
Organisationsnummer: 80 20 15-0721
Utgiven av: Trygghetsstiftelsen
– en kollektivavtalsstiftelse
Redaktion: Catharina Eriksen
Grafisk form och produktion: Ineko AB
Foto: Lars Clason, Ann-Sofi Rosenkvist,
Erik Nordblad, Frida Valentin, Ulf Siborn,
Olof Holdar, Kristofer Samuelsson,
Karin Bobert och Catharina Eriksen
Tryck: Ineko, Stockholm april
2015/222471, Upplaga 1 600
Noter29
Revisionsberättelse37
Styrelse38
”Min konsulent på Trygghets­stiftelsen
gav mig det självförtroende jag
behövde för att våga...”
12
12
19
VD HAR ORDET
Året som gått
Y
tterligare ett år har gått och stiftelsen kan glädjande konstatera
att det går bra för kunderna.
Inom ett år har hela 96 procent
ett nytt arbete eller annan lösning. Cirka 45
procent går vidare till en statlig anställning.
Det goda resultatet kan förklaras av en något
ljusare arbetsmarknad men även det faktum
att stiftelsen under de senaste åren fokuserat
än mer på individanpassade åtgärder.
Antalet anmälda kunder 2014 uppgår
till 2 124 personer, vilket är något färre än
de senaste åren. Generellt är det färre som
sägs upp på grund av arbetsbrist samtidigt
som andelen tidsbegränsat anställda som
kommer till stiftelsen ligger på en stabil
nivå. Undantaget är tillsvidareanställda från
universitet och högskolor. Denna enskilda
kundgrupp, som består av såväl administrativ personal som lärare och forskare, ökar
i stället till följd av minskade anslag och
nedläggning av vissa utbildningar. Totalt
sett kom 78 procent av alla anmälda från ett
universitet eller en högskola.
ÅRSREDOVISNING 2014 Det är även glädjande att det totala antalet
kunder som finns hos stiftelsen minskar.
Det beror dels på att det under året är fler
kunder som har fått nya tillsvidareanställningar, dels på att antalet arbetslösa har
minskat. Kunderna som är kvar i avtalet
tillhör ungefär samma målgrupp som förra
året och speglar inflödet väl. Många är
30–39 år, en knapp majoritet är kvinnor
och medelåldern är drygt 40 år.
Stiftelsen har haft en uttalad strategi
att kontinuerligt hitta nya och förbättrade
vägar för att möta de behov som uppstår
hos kunder och myndighetsrepresentanter.
I det arbetet är förslagen som kommer in
från myndighetsrepresentanter, kunder,
underkonsulter och medarbetare en viktig
drivkraft för oss att finna nya sätt att an­
passa erbjudandet. Utöver det fortlöpande
och intensiva arbete som pågår för att
stötta våra kunder till ett nytt arbete har
året präglats av många utvecklingsinsatser.
Det individuella stödet till våra kunder
har ytterligare stärkts. Vi har under året
exempelvis förbättrat vår webbplats, vi
har utökat vårt utbud av cv-seminarier på
engelska och genomfört ett antal så kallade
ringverkstäder för att inspirera ännu fler
kunder att våga göra spontanansökningar.
Sommaren 2014 träffades ett nytt avtal
om omställning som trädde i kraft den
1 januari 2015. Under hösten har det
pågått ett intensivt arbete för att säkerställa
att avtalets intentioner effektueras från
årsskiftet. Det har inneburit design av nya
arbetsprocesser, systemförändringar och
nytt informationsmaterial för att nämna
några exempel.
Till sist vill jag tacka alla myndighetsrepresentanter – arbetsgivare som fackliga
representanter – för ett fint samarbete under
året. Jag vill även tacka våra fantastiska
samarbetspartners och stiftelsens med­
arbetare som med ett genuint och stort engagemang gör allt vad de kan för att ingjuta
mod och framtidstro hos våra kunder. Jag
vill också passa på att tacka för fantastiska
år på stiftelsen då jag nu går vidare till nytt
arbete. Jag önskar tillträdande vd Åsa Lindh
varmt välkommen och önskar stiftelsen all
framgång i det viktiga och meningsfulla
arbete som verksamheten har!
CAROLINE SÖDER Avgående vd,
TRYGGHETSSTIFTELSEN
3
SÅ GICK DET UNDER 2014
Så gick det under 2014
Målsättningen överträffades
– 8 av 10 fick nytt jobb
U
nder 2014 fick 76,8 procent av
de tillsvidareanställda ett nytt
jobb eller annan lösning innan
uppsägningstidens slut. 83,5
procent av de tidsbegränsat anställda fick en
lösning inom 9 månader från uppsägningen.
Resultatet 2014 överträffade målsättningen
som var satt till 75 procent.
DET GÅR SNABBT FÖR
STIFTELSENS KUNDER
Glädjande kan konstateras att 96 procent av
kunderna har ett nytt arbete eller en annan
lösning inom ett år. Redan inom ett halvår
har 6 av 10 tillsvidareanställda och 9 av 10
tidsbegränsat anställda hittat en lösning.
FULL AKTIVITET OCH FOKUS
PÅ INDIVIDEN
Trygghetsstiftelsen har under året tagit
steget fullt ut och lagt ett individfokus i våra
processer. Det har inneburit att betydligt
fler kunder jämfört med tidigare har fått
individuell coachning. 1 500 kunder, jämfört
med 1 370 kunder under 2013, har fått
någon typ av individuell omställningsåtgärd.
Stiftelsen har även fortsatt arbetet med att
målgruppsanpassa seminarieverksamheten
– en verksamhet som utökats. 119 kund­
seminarier har arrangerats.
EN MÖTESPLATS FÖR
OMSTÄLLNINGSFRÅGOR
Stiftelsen har liksom tidigare år anordnat
välbesökta och uppskattade seminarier för
arbetsgivare och fackliga representanter.
Ämnesområden för året var Employment
branding och kunskaps- och erfarenhets­
utbyte kring hur en myndighet har använt
sina lokala omställningsmedel.
HÖG NÖJDHET
Kunderna är fortsatt mycket nöjda med de
aktiviteter som stiftelsen har genomfört
under året. Utvärderingarna visar att 94 procent är nöjda. En lika hög andel var nöjda
bland de arbetsgivare och fackliga representanter som deltog på ett seminarium.
Tillsvidare
FÄRRE UPPSAGDA OCH ANMÄLDA
Tidsbegränsade
0
20
Lösta 4
Olösta
40
60
80
100
Antalet personer som anmäldes till Trygghetsstiftelsen och trygghetsavtalet 2014
minskade med sju procent jämfört med
förra året, vilket förklaras av att staten har
genomfört få större omställningar under
TRYGGHETSSTIF TELSEN
SÅ GICK DET UNDER 2014
året. Under 2014 anmäldes 2 124 personer
till Trygghetsstiftelsen varav 78 procent
kom från ett universitet eller en högskola.
Akademins fortsatta dominans innebär
att antalet och andelen som är yngre än
35 år fortsätter att öka jämfört med tidigare
år. Idag är 37 procent (35 procent förra året)
av alla anmälda yngre än 35 år, och snitt­
åldern för de anmälda kunderna är 41 år.
Med något undantag har sedan år 2006
fler kvinnor än män anmälts till Trygghetsstiftelsen. I år är 52 procent av de anmälda
kunderna kvinnor. Det beror framför allt på
att många kvinnor lämnade sin anställning
inom till exempel Specialpedagogiska
skolmyndigheten, Fortifikationsverket och
Hjälpmedelsinstitutet.
ANMÄLDA KUNDER
Antal
2013
2014
2 278
2 124
Kvinnor
51 %
52 %
Män
49 %
48 %
Tillsvidareanställda
37 %
33 %
Tidsbegränsat anställda
63 %
67 %
Snittålder
41 år
41 år
MINSKAT ANTAL
AKTUELLA KUNDER
Aktuella kunder är de kunder som anmälts
till Trygghetsstiftelsen och ännu inte fått en
permanent lösning. Vid utgången av 2014
bestod den totala stocken kunder av 4 815,
vilket är färre än vid årsskiftet ett år tidigare.
Att kundstocken minskat beror främst på
att fler har fått en permanent lösning i form
av en tillsvidareanställning. De har därmed
lämnat trygghetsavtalet och följaktligen
stiftelsens kundstock.
Bland aktuella kunder har drygt hälften
en tillfällig lösning eller är i målinriktad
åtgärd. De allra flesta av dem har en
tillfällig anställning. Andra är på praktik,
inskolning, utbildning eller håller på att
starta upp ett eget företag. Samtidigt har
antalet arbetslösa minskat något även om
andelen är densamma som 2013, det vill
säga 27 procent.
Hög nöjdhet
Kunderna är mycket
nöjda med de aktiviteter
som stiftelsen har
genomfört under året.
ÅRSREDOVISNING 2014 FLER HAR FÅTT EN
PERMANENT LÖSNING
Utflödet anger hur många personer som fått
en permanent lösning och därmed lämnat
avtalet. Under 2014 lämnade fler kunder
avtalet med en permanent lösning jämfört
med 2013. Totalt var det 2 124 personer
som flödade ut (jämfört med 1 991 personer
år 2013). Majoriteten (67 procent) var
tidigare anställda inom ett universitet eller
en högskola.
Att andelen disputerade doktorander
fortsätter att öka bland de utflödade får
effekten att andelen yngre än 35 år ökar
med 4 procentenhet till 27 procent av ut­
flödet. Snittåldern minskar också med 1 år
till 44 år. Andelen kvinnor utgör fortfarande
en majoritet av utflödet (53 procent).
Andelsmässigt är det ungefär samma
nivåer 2014 som de senaste åren på vilken
typ av lösning kunderna har fått. 84 procent
fick ett nytt arbete eller startade eget företag
medan andelen som gick i pension fortsätter
att minska. Genom tidigare enkäter vet
vi att andelen kunder som fått arbete men
inte meddelat stiftelsen var de har fått
arbete vanligen har fått ytterligare en tids­
begränsad anställning inom akademin
(34 procent).
UTFLÖDE I PROCENT
2013
2014
Statligt jobb
21
21
Privat jobb
19
18
7
7
Kommunalt jobb
4
4
Avböjt kontakt
Startat eget företag
33
34
Pension
119
Lång utbildning
1
1
Övrigt
46
Av de kunder som fick ett nytt arbete 2014
(av de vi säkert känner till), fick 45 procent
en ny statlig anställning vilket är en procent­
enhet högre jämfört med 2013.
20132014
Statligt jobb
44 %
45 %
Privat jobb
40 %
40 %
Kommunalt jobb
16 %
15 %
5
K ALENDARIUM
Kalendarium
A KTI V ITE TE R U N D E R Å R E T
Trygghetsstiftelsen arrangerade 167 aktiviteter för arbetssökande,
fackliga representanter och arbetsgivare under året. Aktiviteterna
var spridda över landet även om merparten av aktiviteterna
arrangerades i Trygghetsstiftelsens egna lokaler i Stockholm,
Malmö, Göteborg och Sundsvall. Trygghetsstiftelsen deltog även
i Almedalsveckan och på några jobbmässor.
ATT STARTA EGET ELLER INTE
BEMANNINGSBRANSCHEN
Ett halvdagsseminarium där kunderna får svar på sina tankar
och funderingar kring hur det går till att starta eget och driva
företag. Trygghetsstiftelsen erbjuder en starta eget-rådgivning
med en starta eget-konsult för den som vill förverkliga en idé.
Kunderna fick under en halv dag träffa en rekryterings­konsult
som berättade hur arbetet fungerar i bemanningsbranschen.
– Det är fantastiskt roligt att arbeta för ett bemannings­
företag om man vill jobba med olika verksamheter, berättade
rekryteringskonsulten.
BOOST YOUR CV
En engelsktalande coach ledde dessa dagar där Trygghets­
stiftelsens kunder fick hjälp att formulera sina cv och
­ansökningsbrev på korrekt engelska.
EGET FÖRETAG – FÖRSÄLJNING
OCH MARKNADSFÖRING
AKADEMIKER TILL LIFE SCIENCE
Trygghetsstiftelsen deltog under hösten på en karriärmässa som
var arrangerad av Karolinska Institutet och Medicinska Föreningen.
Mängder av doktorander och forskare var nyfikna på vad
Trygghetsstiftelsen kunde erbjuda i form av stöd.
ALMEDALEN
Vi måste ha tidiga insatser, sa vd:arna på de fem största
trygghetsorganisationerna när de äntrade podiet på det väl­
besökta seminariet i Sjöbergs trädgård i Visby under Almedalsveckan. De pratade om att tidigt hitta individuella lösningar,
ge jobb­sökarkompetens och andra sätt att stärka individen på
vägen till nytt jobb. Samtliga framhöll de vikten av kompetensutveckling, även sent i yrkeslivet, trots att de företräder vitt
skilda yrkesgrupper.
6
Cirka fyra procent av de kunder som kommer till Trygghets­
stiftelsen väljer att starta egen verksamhet. Här fick de lära sig
att se sitt erbjudande utifrån kundens perspektiv och behov
och formulera sig därefter. Flera varianter av seminarier anordnades för denna grupp, även ett nätverkstillfälle i Stockholm.
EMPLOYER BRANDING – FÖR ARBETSGIVARE
OCH FACKLIGA REPRESENTANTER
Trygghetsstiftelsens mötesplats Employer branding
arrangerades vid fyra tillfällen utspridda i Malmö, Göteborg
och Stockholm. Föreläsaren Linus Holmgren delade med sig
av trender, utmaningar och metoder för att framgångsrikt
utveckla och kommunicera den attraktiva arbetsplatsen.
TRYGGHETSSTIF TELSEN
K ALENDARIUM
FÖRETAGSPRESENTATIONER
FÖR AKADEMIKER
Ett par läkemedelsföretag presenterade sina verksamheter och
berättade vart marknaden är på väg och hur behoven av framtida
kompetens kommer att se ut. Deltagarna fick tips på hur de
kan profilera sin kompetens som forskare och akademiker för
att bli intressanta kandidater.
LINKEDIN FÖR ARBETSSÖKANDE
En av de mer populära aktiviteterna för arbetssökande under
året har handlat om LinkedIn. Seminarierna som finns för
nybörjade och för mer avancerade användare har varit full­
bokade och de har fått höga betyg i utvärderingarna.
FÖRSÄKRINGSKASSAN STÄLLER OM
MED LOKALA OMSTÄLLNINGSMEDEL
MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING
Försäkringskassan delade med sig av sina erfarenheter om hur
de arbetar med lokala omställningsmedel och hur medlen har
använts. På två fullsatta seminarier i Stockholm berättade de
om hur de arbetar med Stödcenter där cheferna får stöd, och
Utbildningscenter där medarbetaren själv tar initiativ till en
förändring och får chansen till en nystart.
”Syns jag inte, finns jag inte. Ser jag inte, ser ingen tillbaka.”
En snabb och intensiv resa genom marknadsföringens och
säljandets ädla konst. Men är det någon konst egentligen eller
handlar det bara om sunt förnuft? Kunderna fick prova sina
egna talanger under en dag tillsammans med en av Trygghetsstiftelsens coacher.
MINA MOTIVATORER I YRKESLIVET
Kunderna gav Trygghetsstiftelsen mycket
fina omdömen, mer än 90 procent tyckte
att de haft en bra kontakt med stiftelsen.
Ett heldagsseminarium där deltagarna fick ställa sig frågan vad
som är viktigt att motiveras av i yrkeslivet när de söker jobb.
MITT FRAMTIDA JOBB
Ett halvdagsseminarium om hur det är att arbeta som konsult.
RINGVERKSTAD
Kunderna övade på att ringa skarpa samtal till beslutsfattare
och vd:ar inom privat och offentlig sektor för att få reda på
företagens rekryteringsbehov och hur den egna kompetensen
stämmer överens med rekryteringsbehovet.
SPONTANANSÖKAN
INFORMATIONSTRÄFFAR FÖR
ARBETSSÖKANDE
Var fjärde vecka arrangerades träffar där det gavs information
om vad Trygghetsstiftelsen kan göra för de personer som
omfattas av trygghetsavtalet på deras väg mot ett nytt jobb.
Träffarna arrangerades i Göteborg, Malmö och Stockholm.
Totalt blev det 36 informationsträffar.
JOBBSÖKARDAG
En dag där arbetssökande fick nätverka med andra arbets­
sökande och ge varandra förslag på nya arbeten att söka.
Deltagarna tränade på att presentera sig och sin kompetens
tillsammans med en jobbcoach.
ÅRSREDOVISNING 2014 Ett heldagsseminarium där deltagarna fick verktyg för att
göra en bra och effektiv spontanansökan och hitta jobben
som inte syns.
SVART BÄLTE
I JOBBSÖK
Ett seminarium för
akademiker som vill till
läkemedels-, bioteknikeller medicinteknik­
branschen.
7
DET HÄR ÄR TRYGGHETSSTIF TELSEN
Det här är Trygghetsstiftelsen
N
är en statsanställd blir uppsagd
på grund av arbetsbrist är det
Trygghetsstiftelsens uppgift att
om möjligt skapa förutsättningar för att han eller hon inte ska bli arbetslös.
Detsamma gäller när en tidsbegränsad
anställning upphör eller när någon till följd
av omlokalisering väljer att inte följa med
till den nya orten.
Stiftelsen erbjuder:
• enskilda kunder individuellt stöd som
effektivt bidrar till nytt arbete eller annan
lösning,
• arbetsgivare, fackliga representanter och
andra aktörer mötesplatser för erfarenhetsoch kunskapsutbyte i omställningsfrågor.
Trygghetsstiftelsen bildades av staten och
de centrala arbetstagarorganisationerna
1990 i samband med att trygghetsavtalet
trädde i kraft. Sedan starten har 98 660
personer omfattats av trygghetsavtalet.
Inflödet de senaste åren har legat på cirka
2 200 personer per år. I juni tecknades ett
nytt avtal, avtal om om­ställ­ning, och det
träder i kraft 1 januari 2015.
Verksamheten finansieras genom att
alla statliga myndigheter betalar en årlig
procentuell andel av lönesumman som de
centrala parterna kommer överens om.
Trygghetsstiftelsen har parternas uppdrag
att förvalta avtalet och medlen. Styrelsen
utgörs av representanter för Arbetsgivar­
verket, OFR/S, P, O, Saco-S och Seko.
MÅL FÖR VERKSAMHETEN
Trygghetsstiftelsens övergripande mål är
att kunderna ska ha ett arbete eller annan
lösning så snart som möjligt innan upp­
sägningstidens slut. För kunder med tids­
begränsad anställning är målet arbete eller
annan lösning så snart som möjligt.
MÅLUPPFYLLELSE
Trygghetsstiftelsen strävar efter
att så långt möjligt skapa för­
utsättningar för att ingen anställd
ska bli arbetslös till följd av
arbetsbrist eller till följd av att
arbets­tagaren i samband med om­
lokalisering eller motsvarande
väljer att inte följa med
till den nya orten.
8
Målsättningen att 75 procent ska ha en ny
lösning överträffades. Under 2014 hade
76,8 procent av de tillsvidareanställda löst
sin situation innan uppsägningen tog slut.
För de tidsbegränsat anställda hade 83,5
procent löst sin situation inom nio månader.
EKONOMISKT RESULTAT 2014
I KORTHET
Avgifterna från statliga myndigheter till
Trygghetsstiftelsen uppgick under år 2014
till 0,3 procent av lönesumman, 292 miljoner kronor (288 miljoner kronor 2013).
Under 2014 betalades 169 miljoner kronor
ut i stöd till de uppsagda.
Trygghets­
stiftelsens
värdegrund
VI TROR PÅ människans vilja
att ta ansvar och utvecklas.Vi är
besjälade av vårt uppdrag och drivs
av ett engagemang att ingjuta mod
och framtidstro hos våra kunder. Vi
vill få våra kunder att se sina möjligheter och utveckla sin potential på
vägen till ett nytt arbete/försörjning.
RESULTAT
Vi fokuserar på vårt uppdrag och att
vara resurseffektiva.
SAMVERKAN
Vi samverkar för att uppnå synergier
och skapa kunskapsöverföring.
ENKELHET
Det ska vara enkelt. Allt från kontakterna med oss till våra system,
verktyg och administrativa processer.
TILLGÄNGLIGHET
Vi är tillgängliga och lägger oss vinn
om att återkomma.
PROFESSIONALISM
Vi är ansvarsfulla, kunniga, flexibla
och möter våra kunder och intressenter med respekt och integritet.
TRYGGHETSSTIF TELSEN
SÅ HÄR GÅR ARBETET TILL
Så här går arbetet till
TRYGG H E T S S TI F TE L S E N S O M S TÄ L LN I N G S PROC E S S
När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller när en anställd
vars tidsbegränsade anställning löper ut är det Trygghetsstiftelsens uppgift
att så långt som möjligt skapa förutsättningar för att han eller hon
inte ska bli arbetslös. Det gäller även när någon till följd av omlokalisering
väljer att inte följa med till den nya orten. Trygghetsstiftelsens stöd
är individinriktat och utgår ifrån arbetslinjen.
MYNDIGHETENS ANMÄLAN
FÖRSTA MÖTET MELLAN KUND OCH KONSULENT
När det är klart att en person kommer
att sägas upp eller att en tidsbegränsad
anställning upphör skickar arbets­
givaren en så kallad underrättelse till
Trygghetsstiftelsen. Det är den formella
anmälan till Trygghetsstiftelsen och
innebär att stiftelsens arbete med den
enskilde personen kan börja.
Den enskilde personen, Trygghets­
stiftelsens kund, får träffa en av
Trygghetsstiftelsens konsulenter på
ett planeringssamtal där de tillsammans
gör en kartläggning. De identifierar
den enskildes nuläge och tankar inför
framtiden och diskuterar hur Trygghetsstiftelsen kan stödja den enskilde
KUNDAKTIVITETER
Trygghetsstiftelsen utgår från den
enskildes individuella behov och har
därför en bred palett med insatser för
att matcha kundens behov. Många kunder väljer att delta i stiftelsens jobbsökaraktiviteter. Det kan till exempel
vara jobbcoachning, cv-granskning,
intervjuträning eller arbetsmarknadskunskap. Syftet med aktiviteterna är
att kunderna skapar en handlingsplan
för sitt jobbsökande. Kundaktiviteterna
ska leda till att den enskilde ökar sin
EKONOMISKT STÖD
Utöver de jobbsökaraktiviteter som
Trygghetsstiftelsen erbjuder ingår även
ekonomiskt stöd. Enskilda som får en
ny tillsvidareanställning med lägre lön
än tidigare kan ha rätt till inkomsttrygghetstillägg (ITT).
Vid arbetslöshet kan den som är med
i a-kassan få a-kasseutfyllnad (AGE).
ÅRSREDOVISNING 2014 konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
En viktig del i stödet är att skapa
energi och motivation, därutöver
kan det även handla om specifika
utbildningsinsatser.
Alla som kommer till Trygghets­
stiftelsen uppmanas dessutom att
registrera sin cv hos Trygghets­
stiftelsens rekryteringsservice.
Dit kan arbets­givare vända sig för
att snabbt och enkelt hitta
kompetent personal.
på bästa sätt för att öka möjligheterna
på arbetsmarknaden och hitta den
snabbaste vägen till ett nytt jobb.
Alla kunder är inte i kris, men de
flesta upplever ändå någon form av
stress och oro inför framtiden. Konsulenten lyssnar på kunden och arbetar
för att skapa ett förtroende.
FORTSATT ARBETE –
FRAMGÅNGSFAKTORER!
Den enskilde och konsulenten håller
kontakten för att följa upp hur det går.
Utifrån handlingsplanen som den enskilde arbetat fram för sitt jobbsökande
beslutar de tillsammans om han eller
hon behöver ytterligare individuella
insatser för att kunna lösa sin situation.
Hur det fortsatta arbetet ser ut beror
helt och hållet på den enskilde personens egna behov. Allt arbete går ut
på att få till ett bra möte mellan den
arbetssökande och en ny arbetsgivare.
EN MÖTESPLATS FÖR ARBETSGIVARE
OCH FACKLIGA REPRESENTANTER
Kunskap om omställningsprocesser är viktigt för att skapa
så goda omställningar som möjligt. Stiftelsen arrangerar
därför mötesplatser där lokala parter gemensamt kan delta
i erfarenhets- och kunskapsutbyte i omställningsfrågor.
I det nya avtalet om omställning övergår dessa mötes­
platser till öppna aktiviteter för lokala parter i syfte att
inspirera och stimulera användningen av de lokala
omställningsmedlen.
9
KUNDBER ÄT TELSER
Kunderna berättar
R E S A N F R A M ÅT Ä R P O S ITI V
LOUISE ANDERSSON,
GÖTEBORG
– Det här året har gett
mig mycket energi och
glädje och jag har lärt
mig att om man verkligen
vill något så kan man!
Trygghetsstiftelsen gav
mig det självförtroende
jag behövde för att våga
starta eget.
– JAG TYCKER ATT kontakterna med
Trygghetsstiftelsen var jättebra, det
hjälpte mig mycket, speciellt stödet
från coachen var bra.
Trygghetsstiftelsen hjälpte
Daniel att vässa sitt cv och gav
råd om hur han skulle bygga upp
telefonsamtalet till arbetsgivaren
innan han skickade sin ansökan. Daniel
disputerade i fysik på KTH i Stockholm
under året och har nu en provanställning och arbetar
med röntgendetektorer.
gett mig feedback
på min cv och mitt personliga brev, och
nu tycker jag själv att det är roligt att
läsa min egen cv. Jag har vässat min
profil på LinkedIn och vet hur jag ska
skriva för att komma högt på träfflistor
och bli mer attraktiv hos arbetsgivare.
Frida har disputerat i immun­teknologi
vid Lunds universitet och sökte under
hösten jobb i Köpenhamnsregionen.
– MIN COACH HAR
FRIDA PAULY, MALMÖ
– Det var jättetufft när verksamheten skulle läggas ner,
men bit för bit får man
omvärdera saker i livet,
säger Gudrun som
startade egen verksamhet
och blev utsedd till årets
GUDRUN BRÄNNBERG,
innovatör i VästerSUNDSVALL
norrland 2014.
DANIEL RÖNNLUND, STOCKHOLM
STEFAN A. ESCHER,
STOCKHOLM
– Jag är glad att jag
hamnade i Trygghets­
stiftelsens händer. Jag
trodde inte att jag var en
så modig person som jag
är, säger Stefan glatt om
sin nya yrkesbana som
nyexaminerad lärare
i biologi och kemi.
– TRYGGHETSSTIFTELSENS konsult stöttade mig när jag
utformade ansökningar och hjälpte mig i funderingarna på
vad jag vill göra i framtiden. Samarbetet med konsulten har
varit jättebra och konsulten hade också ingångarna så att jag
fick möjligheten att göra den praktik jag gör idag.
THOMAS SANDSTRÖM,
UMEÅ
– MED STÖD AV Trygghetsstiftelsen
i Skåne definierade jag vem jag är och
vad jag skulle vilja arbeta med. Jag
skannade platsannonser och tittade
på nyckelord. Idag arbetar jag med
precis det som jag bestämt mig för att
jag ville arbeta med efter mina möten
med Trygghetstiftelsens konsulter.
LYNN RANÅKER,
LUND
varit riktigt
jobbig, men den har även gett mig
mycket. Jag vågar öppna nya
kunskapsdörrar. Om jag inte fått
stöd av Trygghetsstiftelsen hade
jag inte orkat hålla ut. Tack vare
Trygghetsstiftelsen vågade jag hålla
fast vid mina mål.
– DENNA RESA HAR
EVA SÖDERBERG,
FRÖSÖN
10 TRYGGHETSSTIF TELSEN
KUNDBER ÄT TELSER
– När jag kom på intervjun för det här jobbet
kände jag mig starkare.
Jag ändrade taktik
och var lite mer kaxig.
Coachen som hon träffade via Trygghetsstiftelsen
fick henne att våga tro
mer på sig själv och
visa det när hon gick
på intervjuer.
ÅSA OLOFSSON,
ÖSTERSUND
ut idag, säger Tomas som säljer ved i det
egna företaget.
Tomas Enberg utvecklade sin hobbyverksamhet och
startade eget företag när behandlingshemmet han arbetade
på skulle läggas ner. Trygghetsstiftelsen hjälpte Tomas med
ett starta eget-bidrag, och med en uppsägningstid på åtta
månader behövde han inte ta ut någon lön de första månaderna.
– DET SER BRA
TOMAS ENBERG, LUDVIKA
DANIEL
DAGNELUND,
LINKÖPING
– Kontakten med Trygghetsstiftelsen och det stöd jag
fick har bidragit till en
kortare arbetslöshet. Allt
var en fullträff! Jag har
bara jobbat på universitetet och inte haft någon
annan arbetsgivare. Allt som
togs upp på Trygghetsstiftelsens
utbildning har jag haft stor nytta
av när jag sökte arbete utanför
universitetet.
– COACHNINGEN HAR HAFT
en oerhörd effekt, från att ha varit
en i massan blev jag kallad till flera
intervjuer.
– I princip varje gång jag haft
kontakt med någon har jag återkopplat
och försökt bli vän via LinkedIn. Och
det var via LinkedIn som jag fick mitt
nuvarande jobb.
Trygghetsstiftelsen gav Matti råd
om hur han skulle arbeta med sin cv
och med LinkedIn.
MATTI KARVANEN,
UPPSALA
– DET KÄNNS FANTASTISKT och
otroligt skönt, säger Patrik om att
han fått ett nytt jobb.
Patrik Förberg har fått ett nytt
jobb som kommunikatör med marknadsföringsansvar på Konstfack.
Han var en av 250 sökande till den
tjänsten. Han tyckte att mötet med
Trygghetsstiftelsen funkade väldigt bra,
det kändes proffsigt, tryggt och stabilt, och
genom Trygghetsstiftelsen fick han en personlig coach
och en kort utbildning i foto- och layoutprogram.
PATRIK FÖRBERG, STOCKHOLM
– TRYGGHETSSTIFTELSENS
reklam blev verklighet, säger Ahmet
och låter väldigt glad, man ska få
det jobb man vill ha precis så som
min konsulent på Trygghetsstiftelsen
säger, och så har det blivit för mig.
På julfesten fick Ahmet en pokal
som bästa nykomling. Då hade han
hunnit jobba i sex månader.
– Jag fick bästa pris, och mina kollegor kallar mig avdelningens stjärna.
AHMET BOZKURT,
STOCKHOLM
kort tid och
båda genom Trygghetsstiftelsens
rekryteringsservice. Först ett
tidsbegränsat uppdrag och sedan
en tillsvidaretjänst. Så bra gick det
för Anna när hon uppdaterade sin
cv som hon några månader tidigare
anmält till Trygghetsstiftelsens
rekryteringsservice.
ANNA TANNER,
och ta till all hjälp
som finns att tillgå på Trygghets­
stiftelsen, säger Vicky Chatzakos.
Se det som ett heltidsjobb att söka
jobb. För att hålla motivationen
uppe är det viktigt att göra andra
saker också som att motionera,
luncha och träffa vänner, annars flyter
dagarna ihop. Man måste känna att man
är med och har rutiner.
STOCKHOLM
VICKY CHATZAKOS,
TVÅ JOBB PÅ
– GE INTE UPP
STOCKHOLM
ÅRSREDOVISNING 2014 11
KUNDBER ÄT TELSER
Louise ångrar
sig inte en sekund
– ATT AVSLUTA MIN tjänst på Göteborgs Universitet är
det modigaste, läskigaste och bästa beslut jag tagit. Det har
varit ett fantastiskt år bestående av många timmars arbete,
mycket energi, tid, kraft, svett, skratt och nog också lite tårar.
Kan nästan inte fatta att jag idag driver ett helt eget företag
med en alldeles egen affärsidé. Det coolaste av allt är att jag
har kunder. Kunder som köper min tjänst och som tror på
Vetenskapshälsans filosofi om att man genom små förändringar
över tid, kan nå en helt ny hälsosammare livsstil. Det här året
har gett mig mycket energi och glädje och jag har lärt mig att
om man verkligen vill något så kan man! Att få hjälp ifrån
Trygghetsstiftelsen både i form av ekonomiskt stöd men även
genom inspirerande möten har betytt mycket för mig. Min
konsulent på Trygghetsstiftelsen gav mig det självförtroende
jag behövde för att våga starta Vetenskapshälsan AB.
– Att efter tio år gå ifrån att vara forskare till att starta eget
företag, kan kännas som ett väldigt långt steg, men det finns
många likheter.
– Ångrar inte en sekund att jag valde att starta eget och är
oerhört tacksam för allt stöd ifrån Trygghetsstiftelsen.
LOUISE ANDERSSON
Matti Karvanen
fick jobb
via LinkedIn
– I PRINCIP VARJE gång jag haft kontakt med någon har jag
återkopplat och försökt bli vän via LinkedIn. Det var via LinkedIn
som jag fick mitt nuvarande jobb, berättar Matti Karvanen.
Hans arbetsgivare var i stort behov av hjälp på sitt labb och
behövde någon som disputerat. En person på avdelningen visste
att Matti sökte jobb och tipsade.
– Inom en vecka hade jag jobbet, berättar Matti.
Matti har doktorerat i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. Hos Trygghetsstiftelsen fick han stöd och råd av två olika
coacher med sitt cv och hur han skulle arbeta med LinkedIn.
Han fick tips på potentiella arbetsgivare och han fick även träna
på intervjusituationen. Med coachernas hjälp fick han också en
större personlighetsinsikt typ vem är jag, vad kan jag och hur kan
jag jobba. Han hade sökt många jobb innan coachningen och det
enda han hörde var att tjänsterna gått till någon annan.
– Så som jag ser det så har coachningen haft en oerhörd effekt.
Från att vara en i massan blev jag kallad till flera intervjuer. Det
var en stor skillnad, säger Matti nöjt.
12 Lynn Ranåker
hittade det
perfekta jobbet
LYNN RANÅKER ÄR disputerad biolog. Hon har studerat fiskar
och tittat på vad som händer när man sätter ut en fisk i en ny miljö.
Hon har pratat om det i radio och fått en hel del uppmärksamhet
för sina studier, men hittade ingen arbetsgivare som var villig att
anställa henne.
Med stöd av Trygghetsstiftelsen definierade hon vem hon är
och vad hon skulle vilja arbeta med. Hon skannade platsannonser
och tittade på nyckelord. Det hon gillade var bland annat ”driva
projekt” och ”jobba med strategier”.
När det var dags för arbetsmarknadsmässa kom Lynn väl
förberedd.
– Jag hade läst på om ett antal konsultfirmor som skulle vara
med och förberett frågor, vilket gav jättebra feedback, säger Lynn
glatt. Hon fick kontakt med nyckelpersoner och fick komma på intervjuer. I maj 2014 började Lynn som analyssamordnare på Räddningstjänsten Syd. Hon arbetar med handlingsplaner, strategiska
frågor, statistik och effektmål. Precis det som hon bestämt sig för
att hon ville arbeta med efter sina möten med Trygghetstiftelsen.
TRYGGHETSSTIF TELSEN
KUNDBER ÄT TELSER
– Man får helt enkelt inte ge upp
Nu vågar jag öppna nya dörrar
– NÄR MAN HAR skickat
hundra ansökningar är det hopplöst om man inte får svar, säger
Åsa Olofsson. Men brev nummer
101 kanske är det som ger något.
Åsa vet, hon har skickat
många jobbansökningar som inte
lett till något jobb. Men nu har
hon lyckats och arbetar med det
hon är utbildad för, vilket känns
jättebra. Åsa är internationell interkulturell socionom och jobbar
med ensamkommande flyktingbarn i Krokoms kommun.
Hon hade ingen cv och på
Trygghetsstiftelsens kurs fick hon
hjälp att få på pränt vad hon är
bra på och vilka styrkor hon har.
NÄR EVA SÖDERBERGS
– Det är inte så lätt när man
har fyllt 50 år och uppfostrats till
att man inte ska tro att man är
någonting, säger hon.
Både hennes konsulent på
Trygghetsstiftelsen och hennes
coach som hon fått via Trygghetsstiftelsen har funnits där och
stöttat när det varit tungt. Hennes
coach fick henne att våga tro mer
på sig själv och visa det när hon
gick på intervjuer.
– Det var så bra att ha någon
som såg ett annat perspektiv,
säger Åsa. När jag kom på intervjun för det här jobbet kände jag
mig starkare. Jag ändrade taktik
och var lite mer kaxig.
tidsbegränsade anställning
löpte ut efter nästan fyra år
fick hon inte förlängt. Hon
minns det som att hon var både
ledsen och arg. Men när Eva
träffade en konsulent på Trygghetsstiftelsen som berättade om
det stöd hon kunde få i arbetet
med att söka efter nytt jobb
blev hon lättad.
Tillsammans med coachen
formulerades en handlingsplan.
Trygghetsstiftelsen tog beslut
om en utbildning som kombinerades med en arbetspraktik
via Arbetsförmedlingen. Eva
sökte jobb, många jobb och det
blev en del intervjuer. Under
hösten 2014 gav det resultat
och Eva fick en tjänst på en
nyinrättad enhet på Arbets­
förmedlingen i Östersund.
– Det är fantastiskt. Jag känner väldigt mycket glädje och
energi och får vara med i ett
sammanhang igen. Jag har alltid haft lätt för att skaffa jobb
och tyckte att det var genant att
bli av med jobbet. Denna resa
har varit riktigt jobbig, men
den har även gett mig mycket.
Tack vare Trygghetsstiftelsen
vågade jag hålla fast vid mina
mål och orkade hålla ut.
Jag är glad att jag hamnade
i stiftelsens händer
STEFAN A ESCHER är nyexaminerad lärare i biologi och
kemi och har precis delat ut sina första betyg till eleverna i sin
högstadieklass.
Stefan har arbetat som forskare i många år och haft en
lektorstjänst i genetik. När studenterna blev för få blev Stefan
uppsagd på grund av arbetsbrist. Han kom i kontakt med
Trygghetsstiftelsen och fick gå stiftelsens jobbsökarkurser.
– Trygghetsstiftelsen har varit jättebra för mig, hur det hade
blivit om jag inte hade haft Trygghetsstiftelsen, det vågar jag
inte tänka på! säger Stefan. Det här med att bli uppsagd och hitta
ett nytt jobb, så enkelt är det inte. Det var nog livsavgörande för
mig att hitta en ny riktning.
Han bestämde sig för att skaffa lärarbehörighet och läste
pedagogik. När Stefan var klar sökte han tre jobb, och alla tre
skolorna ville träffa honom direkt. Valet föll på en högstadie­
skola i Gröndal där han har fått bra stöd från sina nya kollegor
och han säger att de verkar vara rätt nöjda med honom.
– Jag trodde inte att jag var en så modig person som jag är,
säger Stefan glatt.
ÅRSREDOVISNING 2014 13
TRYGGHETSSTIF TELSENS REKRY TERINGSSERVICE
Hos Trygghetstiftelsen kan du rekrytera
kompetent personal fort och enkelt.
I kompetensbanken finns många natur­vetare, disputerade forskare, administra­törer, kommunikatörer, projektledare,
utredare, chefer och HR-specialister.
Kontakta [email protected] eller
[email protected] med en kort
kravprofil, så får du snabbt svar på om det
finns matchande kandidater till er vakans.
Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice
D
en som är uppsagd på grund
av arbetsbrist eller har haft en
tidsbegränsad anställning som
inte förlängs och omfattas av
trygghetsavtalet kan skicka in sitt cv till
Trygghetsstiftelsens kandidatbank. Kandidaterna intervjuas och deras kompetenser
registreras för att finnas tillgängliga då en
arbetsgivare hör av sig om vakanser.
den arbetssökande. När arbetsgivare hör av
sig till rekryteringsservice med en vakans,
kan stiftelsen inom några dagar ge besked
om det finns kandidater som stämmer med
kravprofilen.
Under 2014 kom det bland annat in
ett flertal kandidater med bakgrund som
kommunikatörer, administratörer med olika
inriktning och forskare inom främst naturvetenskapliga ämnesområden.
REKRYTERA UTAN KOSTNAD
Både statliga och privata arbetsgivare i hela
landet hör av sig till Trygghetsstiftelsens
rekryteringsservice när de har vakanser som
de behöver tillsätta. Det är en uppskattad
service som kan förkorta och förenkla
rekryteringsprocessen för arbetsgivare och
på så sätt snabbare leda till ett nytt jobb för
Det finns 650
aktiva kandidater
i kandidatbanken!
14 EFTERTRAKTADE YRKESROLLER
Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice har
för närvarande cirka 650 aktiva kandidater
i kandidatbanken. De mest förekommande
kompetenserna är profiler inom administration av något slag. Men i kandidatbanken
finns även många naturvetare, biologer
och kemister. En vanlig kompetens som
efterfrågas vid administrativa vakanser
är kunskap inom registratur och stiftelsen
har ibland svårt att möta den efterfrågan.
Under 2014 genomfördes därför en
kompetenssatsning inom registratur för en
grupp administratörer. Det blev mycket
lyckosamt och samtliga kandidater som
deltog i kompetenssatsningen erbjöds nya
jobb inom området. Liknande satsningar
planeras inom löneområdet som också det
är en efterfrågad kompetens hos Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice.
I kompetensbanken finns även en stor
grupp med mycket kvalificerad kompetens,
oftast disputerade, inom olika naturvetenskaper. Trygghetsstiftelsens rekryterings­
service får dessvärre mer sällan in den
typen av förfrågningar och har därför svårt
att matcha de personerna med de vakanser
som kommer in.
ANMÄL ER TILL KOMPETENS­
UTSKICKET
Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice
skickar då och då ut ett så kallat kompetensutskick till stiftelsens arbetsgivarkontakter.
Det görs i syfte att marknadsföra ett urval
av aktuella kandidaters erfarenheter och
kompetenser. Den som är intresserad av att ta
del av stiftelsens utskick, är välkommen att
kontakta [email protected] alternativt
[email protected].
TRYGGHETSSTIF TELSEN
MÖTESPL ATSER FÖR REKRY TERING
Mötesplatser
för rekrytering
P
å Trygghetsstiftelsens kontor i
Malmö, Göteborg och Stockholm
har ett hundratal HR-specialister,
rekryterare, kommunikations­
ansvariga och chefer under året haft
möjlighet att mötas och inspireras på ett
antal seminarier om Employer Branding.
Föreläsaren Linus Holmgren delade med
sig av trender, utmaningar och metoder för
att framgångsrikt utveckla och kommuni­
cera den attraktiva arbetsplatsen.
Det är viktigt att ha en långsiktig strategi
för vilka kompetenser som ska attraheras
av arbetsplatsen. Utifrån den strategin
De kallar mig årets nykomling
– en riktig stjärna
AHMET BOZKURT HAR fått sitt nya
jobb på Domstolsverket genom Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice. Det började
med en tidsbegränsad anställning som
övergick i en tillsvidareanställning. Ahmet
sköter mycket av det administrativa från
inköp av kontorsvaror, posthantering och
vaktmästeri till att hjälpa kunder att kopiera
dokument. Ahmet är en mycket positiv person som alltid vill ge service och han säger
att han älskar människor.
ÅRSREDOVISNING 2014 – Trygghetsstiftelsens reklam blev verklighet, säger Ahmet och låter väldigt glad,
man ska få det jobb man vill ha precis så
som min konsulent på Trygghetsstiftelsen
säger, och så har det blivit för mig.
På julfesten fick Ahmet en pokal som
bästa nykomling. Då hade han hunnit jobba
i sex månader.
– Jag fick bästa pris, och mina kollegor
och kunder kallar mig för en riktig stjärna.
Ahmet arbetade tidigare på ett tryckeri
där han fick sluta på grund av arbetsbrist.
Det tog sedan ungefär ett år för Ahmet att
hitta sitt nya jobb. Han säger att när man
drabbas av uppsägning hamnar man i en
besvärlig situation. Det tar tid att bearbeta
svåra fakta och ställa in sig på något nytt.
Då behöver man stöd. Det
stödet fick han av Trygghetsstiftelsen. Det Ahmet
har lärt sig är att förändring i livet också kan
innebära möjligheter
och utveckling.
behöver arbetsgivaren arbeta med sin profil.
Det är viktigt både för att behålla befintlig
personal med rätt kompetenser och för att
vara intressant för nya rekryteringar. För
att lyckas skapa denna goda profil bör det
finnas ett gott samarbete mellan enheterna
HR och kommunikation.
En värdefull
service
Tillväxtverket
har använt sig av Trygghetsstiftelsens
rekryteringsservice i flera år och han
ser det som en jättevärdefull tjänst.
I vissa rekryteringar är detta väldigt
smidigt.
– Ofta då det är korta puckar och vi
värdesätter statlig erfarenhet i första
hand, säger Per. När han behöver
rekrytera skickar han en enkel kravspecifikation till Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice på det som Tillväxtverket
behöver hjälp med. Det är en stor fördel
att de som kommer via Trygghets­
stiftelsen kan diarieföring och förvaltningsrätt. När han hittar en person som
han tror passar kontaktar han antingen
Trygghetsstiftelsen eller personen direkt.
Genom åren har det
blivit en del rekryteringar bland annat
har han anställt
personal för HR,
administration
och ekonomi.
PER CEDERBLAD PÅ
15
LOK AL A OMSTÄLLNINGSMEDEL
Fånga medarbetarens
egen vilja till förändring
T
rygghetstiftelsen bjöd under året
in representanter från arbetsgivarsidan och facket till två populära
seminarier där Försäkringskassan
berättade om sitt spännande arbete som
finansieras med lokala omställningsmedel.
STÖDCENTER FÖR MEDARBETARE
MED SÄRSKILDA BEHOV
Försäkringskassan har varit lite av en
pionjär när det gäller att arbeta aktivt med
de lokala omställningsmedlen. Redan
2012 startade de ett Stödcenter för chefer.
En grupp om fyra personer fick i uppdrag
att samla kompetens för att stötta chefer i
personalärenden. Margareta Hallén, verksamhetspartner på Försäkringskassan med
många års erfarenhet av personalfrågor,
16 var en av de fyra som startade Stödcenter.
Försäkringskassan utvecklade en struktu­
rerad modell för kontinuerlig och långsiktig
utveckling för att kunna möta nya krav
utifrån, både för individens och för verksamhetens behov.
Margareta berättar att de tog fram nya
vägar för att lösa lite svårare situationer för
medarbetare där det krävs en förändring
av något slag. Chefer som känner att de
kommit till vägs ände behöver hjälp med
att komma till avslut, och det kan vara
situationer orsakade av sjukdom, förändrade
krav på kompetens eller något annat som
påverkar en medarbetares situation i arbetet.
Genuin omtanke, respekt och förståelse
ligger som grund för att nå framgång med
ett sådant arbete.
– Det är viktigt att agera utifrån hur det
är, inte hur det borde vara, säger Margareta
Hallén.
Fram till och med oktober hade 280
medarbetare fått stöd via Stödcenter och de
flesta hade då nått ett avslut. Lösningarna
har varierat. En fjärdedel har slutat, 16
procent har en ny yrkesroll och lika många
har gått i pension. För andra har det varit
bland annat kompetensutveckling, anpassade arbetsuppgifter, rehabilitering eller
studier som varit lösningen. Det Margareta
och hennes kollegor har kommit fram till är
att långsamma processer kan vara positivt
och de flesta ärenden går att lösa. Det krävs
en noggrann analys av hela situationen och
åtgärderna ska vara kopplade till orsaken
som kommit fram i analysen. En annan
TRYGGHETSSTIF TELSEN
Arbete i tiden
Försäkringskassans arbete ligger
väl i tiden eftersom Avtal om lokala
omställningsmedel börjar gälla vid
årsskiftet. Avtalet reglerar hur omställningsmedlen ska användas för att
förebygga uppsägningar och stödja
både verksamhetens och arbets­
tagarnas utveckling utifrån arbets­
linjen och ett längre arbetsliv.
viktig framgångsfaktor är att säkerställa att
eventuella konsekvenser är tydliga och att
inte dra sig för att be om hjälp.
UTVECKLINGSCENTER
I mars startade Försäkringskassan Utvecklingscenter, och dit är medarbetare som
känner att de inte kommer till sin rätt på
arbetet och vill få till en förändring av sin
situation välkomna. Maria Holm är en av
två beteendevetare som driver Utvecklingscenter och hennes uppdrag är att stötta
enskilda medarbetare med karriär- och
utvecklingscoachning så att han eller hon
vill, kan och får ta ansvar för den egna
professionella utvecklingen.
Hittills har 170 medarbetare träffat eller
pratat i telefon med någon av coacherna på
Utvecklingscenter och närmare hälften har
nått ett avslut. Det finns flera skäl till varför
medarbetare vänt sig till Maria Holm eller
hennes kollega Johanna Sjölin. En del vill
ha nytt jobb eller vidareutveckling. Andra
har motivationsbrist, känner ohälsa eller
stress och ytterligare några har en konflikt
på arbetsplatsen som gör att de söker efter
hjälp. Samtalen med Utvecklingscenter
ersätter inte samtalen med den egna chefen.
Men cheferna kan tipsa sina medarbetare
om coachning på Utvecklingscenter, utan
att tvinga någon att gå dit.
Maria Holm säger att det är svårt att mäta
det direkta resultatet av coachningen, men
hon och Johanna har fått mycket positiv
respons från de medarbetare de haft kontakt
med. De rapporterar statistik till parterna
om vilka som tar kontakt med Utvecklings­
center i form av kön, ålder och bakgrund.
Varje medarbetare har mellan ett och fem
ÅRSREDOVISNING 2014 samtal och ett samtal varar i 55 minuter.
Johanna och Maria redovisar också till parterna de generella mönster som blir synliga
utifrån samtalen. Dessa handlar om organisatoriska strukturer som till exempel karriär­
vägar, arbetsmiljö, hälsa och kompetens.
Den gemensamma nämnaren för med­
arbetare som kört fast och inte känner
att de kommer vidare är ålder snarare än
yrkesgrupp. Medarbetare som fyllt 52 år har
ofta svårt att röra sig på arbetsmarknaden
utan hjälp. De yngre, som är mer rörliga,
sitter sällan kvar och är missnöjda – istället
hittar de ett annat jobb där deras kompetens
kommer till rätta.
– Försäkringskassan har sedan vi blev
statlig myndighet 2005 genomfört stora
förändringar som lett till personalneddragningar och uppsägningar, och då har vi
haft ett bra stöd från Trygghetsstiftelsen,
säger Yvonne Lindén som är HR-specialist
på Försäkringskassans huvudkontor. De
här erfarenheterna och den kontinuerliga
kontakten med Trygghetsstiftelsen har gett
oss kunskaper och erfarenheter som vårt
nuvarande arbetssätt bygger på.
Försäkringskassan är nöjda med hur de
använder de lokala omställningsmedlen.
Det är ett proaktivt arbete som förebygger
uppsägningar och Margareta Hallén säger
att det skulle fungera i de flesta organisa­
tioner, både små och stora.
”Det är viktigt att agera
utifrån hur det är, inte
hur det borde vara.”
MARGARETA HALLÉN
17
DE NYA AV TALEN
Två nya avtal
A
rbetsgivarverket och
OFR/S,P,O, Saco-S och Seko
undertecknade den 25 juni en
överenskommelse om två nya
avtal som ska stödja en effektiv omställning
inom den statliga sektorn. De båda nya
avtalen gäller från och med den 1 januari
2015.
Avtalets konstruktion utgår från två
olika situationer, dels vad som gäller för
den arbetstagare vars anställning sägs upp
på grund av arbetsbrist oavsett om den
enskilde är anställd tillsvidare eller har
en tidsbegränsad anställning, dels för den
arbetstagare vars anställning löper ut i
enlighet med anställningsbeslutet.
Avtal om lokala omställningsmedel
syftar till att skapa ett långsiktigt lokalt
omställningsarbete genom proaktiva omställningsåtgärder och andra aktiviteter som
18 stödjer både verksamheten och arbetstagarnas utveckling.
Innebörden av dessa två avtal är att hela
omställningskedjan hålls samman allt från
lokala parters arbete med lokala omställningsmedel till det arbete som Trygghetsstiftelsen genomför på parternas uppdrag.
Båda avtalen stödjer också aktivt arbetslinjen och bidrar till ett längre arbetsliv.
Nytt i överenskommelsen är att den
enskilde arbetstagaren kvalificerar sig
till avtalet genom en sammanhängande
anställning hos en funktionell arbetsgivare
under en viss tid. Det innebär att flera olika
anställningar hos olika arbetsgivare inte
kvalificerar till att omfattas av avtalet.
Dessutom har avtalet om omställning
öppnat upp för en ny målgrupp, och redan
efter två års sammanhängande anställning
finns möjligheter till stöd.
TSN.SE
Anmälningar till det nya
avtalet om omställning
görs på Trygghetsstiftelsens
webbsida tsn.se.
TRYGGHETSSTIF TELSEN
DE NYA AV TALEN
Kommentarer från parterna om det nya avtalet
– Det allra viktigaste med det här
nya avtalet är att det är ett helt
nytt avtal och utifrån det kommer det att behöva skapas praxis
i nya frågor. Gamla uttryck som
man känner igen kan betyda
något annat i den nya kontexten.
Man kan inte lägga det gamla
trygghets­avtalet bredvid det
nya omställningsavtalet och
jämföra dem.
– Omställningsavtalet är ett
mycket betydelsefullt och värdefullt avtal för Seko:s medlemmar.
Trygghetsstiftelsen är en viktig
aktör som ska bidra till trygghet
och ta hand om våra medlemmar
när de behöver hjälp.
LARS JOHANSSON,
OMBUDSMAN, SEKO
LENA EMANUELSSON,
– Omställningsavtalet är ett av de
viktigaste avtal som vi som parter
tecknar. Att på bästa sätt stötta
och ta hand om de medarbetare
som inte längre är kvar på sin
arbetsplats handlar om mer än de
som omfattas av avtalet, det visar
alla anställda inom staten vilken
trygghet som finns i anställningen. Efter långa och svåra
förhandlingar enades vi kring ett
nytt avtal som nu har ett vidgat
uppdrag. Inom staten finns många
visstidsanställda och vi är mycket
stolta över att vi från och med
årsskiftet har möjlighet att stötta
visstidsanställda redan efter två
års visstidsanställning.
ORDFÖRANDE SACO-S, JUSEK
ÅSA ERBA-STENHAMMAR,
MONICA DAHLBOM,
FÖRHANDLINGSCHEF
ARBETSGIVARVERKET
– Trygghetsstiftelsen gör ett bra
arbete för våra medlemmar som
förlorar sin statliga anställning.
Därför är det positivt att fler
grupper kommer få ta del av
stiftelsens stöd. En annan viktig
pusselbit i omställningsarbetet
är de lokala avtal som ska träffas
mot bakgrund av det nya avtalet
om lokala omställningsmedel.
Saco-S kommer lägga fokus på
att åstadkomma bra lokala avtal.
FÖRHANDLINGSCHEF, ST
F
ör att förenkla och förbättra de
administrativa rutinerna genomförde Trygghetsstiftelsen under
hösten ett projekt för att digitalisera ansökningar. Det gäller både de
ansökningar som våra kunder skickar in för
att få ekonomiska förstärkningar och myndigheternas anmälan av uppsagda i det nya
omställningsavtalet. När arbetsgivaren ska
anmäla en person till det nya omställningsavtalet ska det göras på Trygghetsstiftelsens
webb tsn.se.
En förändring gällande underrättelser i
det nya avtalet är att både arbetsgivaren och
arbetstagaren ska skriva på underrättelsen
som sedan ska skannas och bifogas till
anmälan som lämnas till Trygghetsstiftelsen. Arbetsgivaren anmäler den uppsagda
direkt efter det att beslutet om uppsägning
har tagits och arbetstagaren har blivit
informerad om det, eller en månad innan en
tidsbegränsad anställning löper ut. Arbets­
givaren ska också informera arbetstagaren
om innehållet i omställningsavtalet.
ÅRSREDOVISNING 2014 Dubbla underskrifter
19
AT T ARBETA PÅ TRYGGHETSSTIF TELSEN
Att arbeta på Trygghetsstiftelsen
T
rygghetsstiftelsens verksamhet
är en viktig del i samhällsutvecklingen och bidrar positivt till den.
När en statsanställd blir uppsagd
på grund av arbetsbrist eller när en anställd
vars tidsbegränsade anställning löper ut är
det Trygghetsstiftelsens uppgift att så långt
som möjligt skapa förutsättningar för att
han eller hon inte ska bli arbetslös.
Trygghetsstiftelsen har 27 anställda och
kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Sundsvall och Västerås. Ungefär hälften
arbetar som konsulenter, övriga anställda
arbetar med att administrera utbetalningar
till kunder, administrera stiftelsens
utbildningar, sköta växel och reception,
stabsfunktioner och ledning. Utöver egen
anställd personal anlitar stiftelsen ett
hundra­tal samarbetspartners som genomför
olika aktiviteter med kunderna.
ÅRET PÅ STIFTELSEN
Året på stiftelsen präglades av kundarbete,
utvecklingsprojekt och förberedelser inför
omställningsavtalet som trädde i kraft den
1 januari 2015. Under hösten vidareutvecklade stiftelsen sina stödsystem och gjorde
förändringar i allt från presentationsmaterial
till informationen på webbplatsen utifrån
det nya avtalet. Under året har Trygghets20 stiftelsen också genomfört ett projekt för
att digitalisera ansökningar för att förenkla
de administrativa rutinerna. Det gäller både
de ansökningar som kunderna skickar in
för att få ekonomiska förstärkningar och
myndigheternas anmälan av uppsagda. När
arbetsgivaren anmäler en person till det
nya omställningsavtalet ska det göras på
Trygghetsstiftelsens webb tsn.se.
ARBETSPROCESSERNA
VIDAREUTVECKLAS
Stiftelsen har kontinuerligt arbetat med att
utveckla metoder och verktyg i syfte att
stärka kundernas väg till nytt arbete.
Rutinerna kring arbetsplatsfrågor och
kompetensutveckling är väl utvecklade
och stiftelsen har fortsatt att arbeta med de
frågorna under året. Vi främjar nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte med vår
omvärld, bland annat pågår ett kontinuerligt
samarbete med andra omställningsorganisa­
tioner.
ANTAL ANSTÄLLDA (2014-12-31)
Kvinnor19
Män8
Totalt 27
ÅLDER MEDARBETARE
25 år eller yngre
0
26 till 34 år
0
35 till 44 år
2
45 till 54 år
15
55 år eller äldre
10
ANSTÄLLNINGSTID
Mindre än 2 år
1
2 till 5 år
5
6 till 10 år
10
11 till 15 år
5
16 till 20 år
1
Mer än 20 år
5
EN GOD ARBETSPLATS
Trygghetsstiftelsens värdegrund genom­
syrar allt arbete och är en inspirationskälla
i vardagen och på möten. Ett kontinuerligt
arbete pågick under året för att bibehålla en
fortsatt god arbetsmiljö.
TRYGGHETSSTIF TELSEN
2014
Styrelsen och verkställande direktören för Trygghetsstiftelsen,
en kollektivavtalsstiftelse (802015-0721) med säte i Stockholm,
avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2014.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
STIFTELSENS ÄNDAMÅL
Stiftelsens ändamål är att stödja och hjälpa arbetstagare inom det
statliga avtalsområdet som på grund av arbetsbrist är uppsägnings­
hotade, uppsagda eller arbetslösa.
Målsättningen att 75 procent ska ha en ny lösning överträffades.
Under 2014 hade 76,8 procent av de tillsvidareanställda löst sin situa­
tion innan uppsägningen tog slut. För de tidsbegränsat anställda hade
83,5 procent löst sin situation inom nio månader.
RESULTAT OCH STÄLLNING
KAPITALFÖRVALTNING OCH KAPITALETS UTVECKLING
Stiftelsens resultat blev för året positivt och uppgick till 99 mkr (104
mkr). Soliditeten (eget kapital i förhållande till totalt kapital) var 85 %
(84 %). Kassaflödet blev positivt och uppgick till 106 mkr (119 mkr).
Utbetalda stödåtgärder uppgick till 169 mkr mot 165 mkr året innan.
FINANSIERING
Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras genom avgifter från statliga
myndigheter. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal mellan
Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O*, Saco-S och SEKO. Totala avgiften för
stiftelsen uppgick därmed under perioden 2014 till 0,3 %, 292 mkr
(288 mkr).
Även arbetsgivare som inte är statliga myndigheter kan beviljas
anslutning till stiftelsen under förutsättning att deras verksamhet har
nära anknytning till statlig verksamhet. Anslutningsavgifterna beslutas
från fall till fall av stiftelsens styrelse. Avgifterna uppgick under året
till 2,1 mkr (2,0 mkr).
Stiftelsens kapital förvaltas av Kammarkollegiet och SEB. Syftet med
kapitalet är att utgöra en buffert som vid varierande utgiftsnivå minskar behovet av frekventa avgiftshöjningar. 63 % (62 %)av kapitalet är
placerat i räntebärande papper hos Kammarkollegiet och 37 % (38 %)
är placerat i aktier (svenska och globala) hos SEB.
Avkastningen för räntebärande papper uppgick till 3,67 % (2,39 %)
mot index 2,99 %, aktier Sverige uppgick till 14,79 % (18,29 %) mot
index 15,90 % och avkastningen för aktier utland uppgick till 27,09 %
(17,39 %) mot index 26,96 %. Placeringar sker med etiska villkor som
inte gäller för valt jämförelseindex. Finansnettot uppgick till 23,7 mkr
mot 22,8 mkr föregående år.
Kassaflödet är fortsatt positivt och har bidragit till att
buffertkapitalet ökat.
Diagrammet nedan visar resultatutvecklingen och hur det påverkat
balansomslutningen och buffertkapitalet.
MÅLUPPFYLLELSE
Trygghetsstiftelsens övergripande mål är att kunderna ska ha ett arbete
eller annan lösning så snart som möjligt innan uppsägningstidens slut.
För kunder med tidsbegränsad anställning är målet arbete eller annan
lösning inom 9 månader.
* OFR/ S, P, O (Offentliganställdas Förhandlingsråd/Statstjänstemän, Poliser, Officerare)
RESULTATUTVECKLING MKR
700
600
500
400
300
200
100
0
–100
–200
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Resultat Balansomslutning Buffertkapital marknadsvärde 22 TRYGGHETSSTIF TELSEN
RESULTATRÄKNING
TKR
FLERÅRSÖVERSIKT
2014
2013
2012
2011
2010
292 143
287 542
277 806
312 670
300 377
2 082
2 048
1 995
2 331
2 174
294 225
289 590
279 801
315 001
302 550
INTÄKTER
Avgifter från myndigheter
Anslutningsavgifter
Summa intäkter
Övriga intäkter
Summa intäkter
882
1 131
678
341
0
295 107
290 721
280 479
315 342
302 550
Kostnader
Utbetalda stödåtgärder
–169 438
–164 560
–169 751
–177 735
–206 977
Driftkostnader
–20 412
–20 285
–20 148
–23 741
–23 182
Personalkostnader
–24 138
–23 140
–23 356
–23 201
–23 356
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar
–643
–622
–549
–414
0
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar
–123
–243
–399
–382
–500
Övriga kostnader
Summa kostnader
Verksamhetsresultat
0
0
0
0
0
–213 756
–209 066
–214 048
–225 628
–254 798
81 351
81 655
66 431
89 714
47 752
Finansiella intäkter och kostnader
23 715
22 810
15 066
8 753
11 743
Resultat efter finansiella poster
105 066
104 465
81 497
98 467
59 495
Bokslutsdispositioner
–5 676
0
0
0
0
ÅRETS RESULTAT
99 390
104 465
81 497
98 467
59 495
ÅRSREDOVISNING 2014 23
BALANSRÄKNING
TKR
FLERÅRSÖVERSIKT
2014-12-31
2013-12-31
2012-12-31
2011-12-31
2010-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
344
987
1 272
1 561
1 412
Summa immateriella anläggningstillgångar
344
987
1 272
1 561
1 412
Inventarier
306
368
421
769
1 018
Summa materiella anläggningstillgångar
306
368
421
769
1 018
Summa anläggningstillgångar
650
1 355
1 693
2 330
2 430
Materiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
19
0
427
184
130
Skattefordringar
556
556
563
920
1 366
Övriga fordringar
201
244
14 080
274
361
2 753
3 216
7 474
6 575
7 245
Aktier och andelar i aktiefonder
201 051
194 358
142 936
168 743
144 394
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
484 926
393 631
167 586
160 658
155 320
44 643
36 294
194 624
105 704
39 911
Summa omsättningstillgångar
734 149
628 299
527 690
443 058
348 728
SUMMA TILLGÅNGAR
734 799
629 654
529 383
445 388
351 157
Stiftelsekapital
426 593
426 593
426 593
426 593
426 593
Balanserat resultat
100 187
–4 278
–85 775
–184 242
–243 737
99 390
104 465
81 497
98 467
59 495
626 170
526 780
422 315
340 818
242 351
Avsättningar pensioner
413
367
304
395
422
Beslutade stödåtgärder
78 000
81 500
81 500
81 500
81 500
Trygghetsåtagande till personal
17 927
8 751
8 751
8 751
8 751
Summa avsättningar
96 340
90 618
90 554
90 646
90 672
Leverantörsskulder
5 055
4 994
4 921
5 806
9 851
Övriga kortfristiga skulder
2 760
2 785
6 979
3 125
3 256
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
4 474
4 477
4 614
4 994
5 028
12 289
12 256
16 514
13 925
18 134
734 799
629 654
529 383
445 388
351 157
85 %
84 %
80 %
77 %
69 %
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Kortfristiga skulder
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Soliditet
24 TRYGGHETSSTIF TELSEN
KASSAFLÖDESANALYS
TKR
FLERÅRSÖVERSIKT
2014
2013
2012
2011
2010
Inbetalningar
295 131
304 990
267 735
315 820
301 140
Utbetalningar
–212 448
–211 702
–211 721
–227 991
–253 203
Kassaflöde från den löpande verksamheten före räntor
82 683
93 288
56 014
87 829
47 937
Erhållen ränta inklusive fondrabatt
17 073
17 845
8 566
7 395
6 460
8 218
7 343
5 052
3 424
2 733
Erlagd ränta och övriga finansiella kostnader
–50
–72
–143
–133
–60
Kassaflöde från den löpande verksamheten
107 924
118 404
69 489
98 515
57 070
Erhållna utdelningar
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Realisationsresultat försäljning materiella anläggningstillgångar
Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
0
–337
–260
–563
–1 412
–61
–191
–51
–132
–301
0
–740
0
0
0
–1 526
2 001
862
–2 339
2 127
–1 587
733
551
–3 034
414
ÅRETS KASSAFLÖDE
106 337
119 137
70 040
95 481
57 484
Likvida medel vid årets början enligt balansräkning
624 283
505 146
435 106
339 625
282 141
Likvida medel vid årets slut enligt balansräkning
730 620
624 283
505 146
435 106
339 625
ÅRSREDOVISNING 2014 25
EKONOMISK REDOVISNING
Stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen
vid räkenskapsårets utgång framgår av följande resultat- och balansräkningar.
RESULTATRÄKNING
TKR
Not
2014
2013
292 143
287 542
2 082
2 048
INTÄKTER
Avgifter från myndigheter
Anslutningsavgifter
Övriga intäkter
Summa intäkter
882
1 131
295 107
290 721
KOSTNADER
–169 438
–164 560
Driftkostnader
Utbetalda stödåtgärder
2
–20 412
–20 285
Personalkostnader
3
–23 140
–23 356
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar
4
–643
–622
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar
5
Summa kostnader
Verksamhetsresultat
Finansiella intäkter och kostnader
6
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
ÅRETS RESULTAT
26 9, 10
–123
–243
–213 756
–209 066
81 351
81 655
23 715
22 810
105 066
104 465
–5 676
0
99 390
104 465
TRYGGHETSSTIF TELSEN
BALANSRÄKNING
TKR
Not
2014-12-31
2013-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
4
Summa immateriella anläggningstillgångar
344
987
344
987
Materiella anläggningstillgångar
306
368
Summa materiella anläggningstillgångar
Inventarier
5
306
368
Summa anläggningstillgångar
650
1 355
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
19
0
Skattefordringar
556
556
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
7
Kortfristiga placeringar
8
201
244
2 753
3 216
Aktier och andelar i aktiefonder
201 051
194 358
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
484 926
393 631
44 643
36 294
Summa omsättningstillgångar
Kassa och bank
734 149
628 299
SUMMA TILLGÅNGAR
734 799
629 654
Stiftelsekapital
426 593
426 593
Balanserat resultat
100 187
–4 278
99 390
104 465
626 170
526 780
3
413
367
9
78 000
81 500
10
17 927
8 751
96 340
90 618
Leverantörsskulder
5 055
4 994
Övriga kortfristiga skulder
2 760
2 785
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättningar till pensioner
Beslutade stödåtgärder
Trygghetsåtagande till personal
Summa avsättningar
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
4 474
4 477
12 289
12 256
734 799
629 654
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
ÅRSREDOVISNING 2014 11
27
KASSAFLÖDESANALYS
TKR
2014
2013
Inbetalningar
295 131
304 990
Utbetalningar
–212 448
–211 702
Kassaflöde från den löpande verksamheten före räntor
82 683
93 288
Erhållen ränta inklusive fondrabatt
17 073
17 845
8 218
7 343
Erlagd ränta och övriga finansiella kostnader
–50
–72
Kassaflöde från den löpande verksamheten
107 924
118 404
0
–337
–61
–191
Erhållna utdelningar
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Realisationsresultat försäljning materiella anläggningstillgångar
0
–740
–1 526
2 001
1 587
733
ÅRETS KASSAFLÖDE
106 337
119 137
Likvida medel vid årets början enligt balansräkning
624 283
505 146
Likvida medel vid årets slut enligt balansräkning
730 620
624 283
Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
28 TRYGGHETSSTIF TELSEN
NOTER
Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper
Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare
tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och
BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35. Övergången har
inte medfört några förändringar i redovisade poster eller belopp.
RESULTATRÄKNINGEN
Intäkter
Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som stiftelsen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning
redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits
eller kommer att erhållas.
Intäkt vid försäljning av tjänster redovisas normalt vid försäljningstillfället.
Ersättningar till anställda
Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med
att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas
en kostnad det år pensionen tjänas in.
Leasingavtal
Samtliga leasingavtal där stiftelsen är leasetagare redovisas som operationell leasing (hyresavtal), oavsett om
avtalen är finansiella eller operationella. Leasingavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden.
Uthyrning av kontorslokaler klassificeras som operationell leasing. Leasingintäkterna redovisas linjärt under
leasingperioden.
ÅRSREDOVISNING 2014 29
NOTER
BALANSRÄKNINGEN
Tillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan.
Immateriella tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar
och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över den bedömda nyttjandetiden.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Balanserade utvecklingskostnader
3–4 år
Materiella anläggningstillgångar
Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva
näringsverksamhet (ge kassaflöde). För ideell sektor gäller att materiell anläggningstillgång även omfattar fysisk
tillgång som innehas för det ideella ändamålet även om grundregeln inte är uppfylld. De flesta anläggnings­
tillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då de används för stiftelsens ideella ändamål.
Nedskrivningsprövning sker alltid för sådana tillgångar som inte längre uppfyller kraven att definieras som
materiella anläggningstillgångar. Enligt K3 ska omklassificering inte göras.
Inventarier och datautrusning med ett anskaffningsvärde lika med eller under 10 000 kr har utifrån
väsentlighets­bedömning redovisats som kostnad.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet
ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Realisationsvinst respektive realisationsförlust
vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångar­
nas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivnings­
metod används för övriga typer av materiella tillgångar.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Inventarier
Datautrustning
30 4 år
3–4 år
TRYGGHETSSTIF TELSEN
NOTER
Finansiella tillgångar
Vid anskaffningstidpunkten värderas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde med tillägg för direkta
transaktions­utgifter.
Kundfordringar och övriga fordringar
Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader
efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas
bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.
Kortfristiga placeringar
Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde
och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och
marknadsvärde. I posten kortfristiga placeringar ingår aktier och räntebärande papper som innehas för att
placera likviditetsöverskott på kort sikt.
Värdepappersportföljer
Stiftelsen har definierat två värdepappersportföljer, en aktieportfölj och en ränteportfölj. Båda portföljerna
ingår i posten kortfristiga placeringar i balansräkningen. För de instrument som ingår i någon av dessa portföljer tillämpas värderingsprincipen på portföljen som helhet. Det innebär att vid prövning av lägsta värdets
princip avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom respektive portfölj. Alla transaktioner
med värdepapper redovisas på likviddagen.
Avsättningar
En avsättning redovisas när stiftelsen har förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den
tidpunkt då de ska infrias. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer
att behöva erläggas.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner
som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar stiftelsen, förutom kassamedel, disponibla
tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga placeringar.
Nyckeltalsdefinitioner
Soliditet
Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
ÅRSREDOVISNING 2014 31
NOTER
Not 2. Operationella leasingavtal
Den operationella leasingen utgörs i all väsentlighet av hyrda lokaler och hyrda kontorsmaskiner samt hyrda
bilar. Avtalen om hyra av lokaler löper på 3 år, avtalen förlängs ytterligare 3 år om inte de sägs upp 9 månader
innan avtalen löper ut. Kontorsmaskiner leasas på 3–4 år. Bilar leasas på 3 år med möjlighet till utköp. Storleken
på de framtida leasingavgifterna redovisas till nominellt belopp.
Framtida minimileaseavgifter
2014
2013
Förfaller till betalning inom ett år
7 878
8 004
Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år
11 464
19 342
Förfaller till betalning senare än fem år
Under perioden kostnadsförda leasingavgifter
0
0
8 502
8 659
2014
2013
19
20
Not 3. Antal anställda, löner och andra ersättningar
Antal anställda
Medelantal
Kvinnor
Män
Summa
8
8
27
28
2014
2013
Löner och andra ersättningar
tkr
Styrelse och VD
1 705
1 668
12 738
14 443
12 805
14 473
Sociala avgifter enligt lag och avtal
5 408
5 403
Pensionskostnader
2 283
2 253
22 134
22 129
Övriga anställda
Totala löner och ersättningar
Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader
2014
2013
Antal på Varav män
Antal på Varav män
balansdagen
balansdagen
Styrelseledamöter, ordinarie
6
2
6
2
Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare
1
0
1
0
Pensionsförpliktelse
Gentemot tidigare verkställande direktören Benne Lantz har utfästelse gjorts om pensionsutfyllnad från det
att Benne Lantz uppnår 70 års ålder. Utfästelsen som täcks av avsättningar i balansräkningen har aktuarie­
beräknats till 0,4 mkr (0,4 mkr). Utbetalningar månadsvis har verkställts med början i november 2006.
32 TRYGGHETSSTIF TELSEN
NOTER
Not 3. Forts.
tkr
2014-12-31
2013-12-31
Ingående Balans
367
304
Nya avsättningar
86
96
Återfört
–40
–33
Utgående Balans
413
367
Avtal om avgångsvederlag
Verkställande direktör har ett avtal om avgångsvederlag uppgående till 24 månadslöner. Avtalet avser endast
uppsägning från stiftelsens sida. Vid verkställande direktörens egen uppsägning gäller 6 månaders uppsägningstid.
Not 4. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
tkr
Ingående anskaffningsvärden
Nyanskaffningar
2014-12-31
2013-12-31
2 572
2 235
0
337
2 572
2 572
Ingående ackumulerade avskrivningar
–1 585
–963
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
–643
–2 228
–622
–1 585
344
987
2014-12-31
2013-12-31
2 723
3 272
Utgående anskaffningsvärden
Utgående bokfört värde
Not 5. Inventarier
tkr
Ingående anskaffningsvärden
Nyanskaffningar
Avyttringar
Utgående anskaffningsvärden
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Avyttringar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående bokfört värde
ÅRSREDOVISNING 2014 61
191
0
–740
2 784
2 723
–2 355
–2 851
–123
–243
0
–2 478
740
–2 355
306
368
33
NOTER
Not 6. Finansiella intäkter och kostnader
tkr
Utdelningar aktier
2014-12-31
2013-12-31
8 218
7 343
Realisationsvinster/förluster
–1 915
2 949
Ränteintäkter inklusive fondrabatt
17 073
13 538
Värdereglering
389
–948
Räntekostnader med mera
–50
–72
23 715
22 810
2014-12-31
2013-12-31
Summa
Not 7. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
tkr
Upplupna intäktsräntor och utdelningar
Förutbetalda hyror
Övriga förutbetalda kostnader
91
77
1 852
1 858
810
1 281
2 753
3 216
Anskaffningsvärde
Verkligt
värde
Bokfört
värde
141 300
193 887
Summa
Not 8. Kortfristiga placeringar
tkr
Fondandelar
Svenska aktieandelar
Utländska aktieandelar
59 751
85 070
201 051
278 957
Räntekonsortium
485 485
484 926
Summa
485 485
484 926
Summa
201 051
Räntebärande
34 484 926
TRYGGHETSSTIF TELSEN
NOTER
Not 9. Beslutade stödåtgärder
Utöver de utbetalda stödbelopp som redovisas i resultaträkningen har stiftelsen i enlighet med det statliga
trygghetsavtalet gjort utfästelser om stöd i olika former, utfästelser som helt eller delvis ännu inte resulterat
i utbetalningar. Stiftelsen har reserverat 78 mkr (81,5 mkr) som en följd av de utfästelser som gjorts vid
bokslutstidpunkten.
tkr
2014-12-31
2013-12-31
Ingående Balans
81 500
81 500
Återfört
–3 500
0
Utgående Balans
78 000
81 500
Not 10. Trygghetsåtagande till personalen
Enligt ett lokalt kollektivavtal tillförsäkras stiftelsens anställda vid eventuella uppkommande uppsägningar på grund
av arbetsbrist samma rättigheter som statsanställda har enligt det statliga trygghetsavtalet. Storleken av de
framtida utbetalningar som kan komma att erfordras som en följd av avtalet bedöms till 17,9 mkr (8,8 mkr).
tkr
2014-12-31
2013-12-31
8 751
Ingående Balans
8 751
Nya avsättningar
9 176
0
Utgående Balans
17 927
8 751
Not 11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
tkr
2014-12-31
2013-12-31
Arbetsgivaravgifter
2 495
2 586
Semesterlöneskuld
1 205
1 125
Löneskatt
543
512
Övrigt
230
254
4 474
4 477
Summa
ÅRSREDOVISNING 2014 35
UNDERTECKNANDE
STOCKHOLM DEN 24 MARS 2015
Ulf Bengtsson
Ordförande
Anna Cedemar
Britta Lejon
Valle Karlsson
Marie Eriksson
Elisabeth Mohlkert
Åsa Lindh
Verkställande direktör
VÅR REVISIONSBERÄTTELSE HAR AVGIVITS DEN 24 MARS 2015
Ann-Marie Begler
Robert Andersson
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB
Johan Rönnkvist
Auktoriserad revisor
36 TRYGGHETSSTIF TELSEN
Till styrelsen i
Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse
Org. nr 802015-0721
REVISIONSBERÄTTELSE
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Trygghetsstiftelsen –
en kollektivavtalsstiftelse för år 2014.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och
verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en
årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår
revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den
auktoriserade revisorn innebär detta att han har utfört revisionen
enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer
yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis
om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn
väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma
riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i
syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande
om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar
också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper
som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande
direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2014 och
av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.
ÅRSREDOVISNING 2014 RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA
FÖRFATTNINGAR
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision
av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse för år 2014.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid
vår granskning funnit att någon ledamot av styrelsen eller verkställande
direktören handlat i strid med stiftelselagen, årsredovisningslagen eller
stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed
i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår
revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och
förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelse­
ledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot
stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat
sätt har handlat i strid med stiftelselagen, årsredovisningslagen eller
stiftelseförordnandet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna och verkställande
direktören inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet
eller årsredovisningslagen.
STOCKHOLM DEN 24 MARS 2015
Ann-Marie Begler Robert Andersson
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Johan Rönnkvist
Auktoriserad revisor
37
STYRELSE
38 TRYGGHETSSTIF TELSEN
STYRELSE
Trygghetsstiftelsens styrelse hade fyra sammanträden under verksamhetsåret. Styrelsen består av sex ledamöter med personliga ersättare.
UTSEDDA AV STATEN:
ERSÄTTARE:
Marie Eriksson
Mälardalens Högskola
Per-Olof Stålesjö
Försvarsmakten
Karin Ericsson
(t.o.m 2015-03-12)
Arbetsförmedlingen
Anna Cedermar
Riksarkivet
Ulf Bengtsson
ordförande
Arbetsgivarverket
Carin Linder (t.o.m. 2014-06-19)
Inger Mattson Kasserud (från 2014-06-19)
Arbetsgivarverket
UTSEDDA AV DE FACKLIGA
ORGANISATIONERNA:
ERSÄTTARE:
Elisabeth Mohlkert
Saco-S
Anders Brandt
Saco-S
Valle Karlsson
Seko
Lars Johansson
Seko
Britta Lejon
vice ordförande
OFR/S, P, O
Evalill Tagesson (t.o.m. 2014-07-31)
Maria Olwaeus (från 2014-08-01)
OFR/S, P, O
REVISORER UNDER PERIODEN HAR VARIT
ORDINARIE
ERSÄTTARE
Robert Andersson
Saco-S
Åke Olsson
Seko
Johan Rönnkvist
Auktoriserad revisor
Carina Sjögren
Auktoriserad revisor
Barbro Thorblad (t.o.m. 2014-06-30)
Domstolsverket
Åsa Lindh (från 2014-07-01)
ESF-rådet
Ann-Marie Begler (från 2015-02-01)
Skolinspektionen
ÅRSREDOVISNING 2014 Kalle Sevilä
Justitiedepartementet
39
Huvudkontor Stockholm
Trygghetsstiftelsen
Box 1145 111 81 Stockholm
Besöksadress: Kungsgatan 57 A, 5 tr
Telefon: 08-613 14 00
Kundtjänst: [email protected]
E-post: [email protected]
Internet: www.tsn.se
Organisationsnummer: 80 20 15-0721