1. No category

Kriminalteknik 1 2013
Kriminalteknik 1 2013
Värdering av fynd på
brottsplats?
av blod och tröja) blir de naturliga hyKan man gradera värdet av fynden på en brottsplats? Detta är
poteserna
något som för närvarande diskuteras av poliser från de tekniska
rotlarna i Stockholm, Göteborg och Kalmar tillsammans med SKL,
Hypotes 1: ”Blodet fanns på golvet
i samband med förberedelserna för den kriminaltekniska fortbild- innan tröjan hamnade där”, och
ningen i höst.
Frågan har sitt ursprung i behovet av att uppnå en standardisering i
användandet av olika värdeord i slutsatser vid brottsplatsbedömning.
Kriminaltekniker har som uppgift att
göra professionella bedömningar som
ska leda fram till en uppfattning om vad
som har hänt på den aktuella brottsplatsen. I den processen formuleras ett antal
så kallade hypoteser som i sin tur leder
till att man säkrar relevanta spår för
närmare undersökning. Den här artikeln
handlar om värdering av observationer mot hypoteser och användningen
av värdeord i slutsatser. I kommande
nummer av Kriminalteknik kommer
processen att uppnå standardisering att
beskrivas mer specifikt.
Värdeord och behovet av standardisering
förklaringar (hypoteser) till uppkomna
spår. Man uttrycker det som ”rimligt”,
”möjligt”, ”otänkbart” etc. att ett visst
händelseförlopp har skett. Det är då
svårt att komma fram till gemensamma
kriterier för hur sådana värdeord ska
användas. Det blir betydligt enklare om
man istället väljer att värdera gjorda
observationer utifrån olika tänkbara
händelseförlopp. Vilken sorts ord man
sedan använder är egentligen av underordnad betydelse. Det viktiga är nog att
man försöker hålla sig till ett grundord
som förses med förstärkningsord. Vi har
valt att diskutera hur man kan bygga
upp en skala där grundordet är ”stöd”.
Hypotes 2: ”Tröjan låg redan på
golvet där den anträffas när blodet hamnade där”.
Situationen är relativt enkel för just
denna frågeställning. Det finns inga andra hypoteser än dessa två.
Värdering av observationer: Din
grundobservation är att det finns en
blodfläck på golvet och att den ligger
under en tröja. Den grundobservationen
har använts för att skapa hypoteserna
och kan därför inte användas för att ge
stöd åt någon av dem. Inte förrän vi har
inspekterat blodet och tröjan närmare
får vi observationer som kan användas
för att ge eventuellt stöd åt någondera
hypotesen.
Två ytterlighetsfall av bedömningar:
När du ska bedöma dina observationer
utifrån två hypoteser finns det två
”enkla” ytterlighetsfall.
Vad kan ha hänt, utifrån vad jag ser?
Tankar föds: Det du ser föder
många frågor hos dig. Utifrån dessa
frågor kan du formulera flera hypoteser,
t.ex. om vems blod det är. I brottsplatsanalysen är det intressant att besvara
hur och när blodet hamnade där. En frågeställning kan då vara om blodet fanns
där innan tröjan hamnade på golvet.
Det första fallet är att du bedömer att
du kan se det du ser endast om den ena
hypotesen är sann. En sådan bedömning
kan göras när observationerna endera är
teoretiskt omöjliga eller förnuftsmässigt
orimliga om den andra hypotesen skulle
vara sann. Observationerna kan då sägas visa att en av hypoteserna stämmer.
Det andra fallet är att observationerna
bedöms vara lika sannolika oavsett vilken av de två hypoteserna som är sann.
De ger inget stöd åt någon av hypoteserna. Observationerna talar varken för
eller emot att en viss hypotes stämmer.
Problemet med att uppnå standardisering kan bero på att man försöker
göra direkta bedömningar av olika
Hypoteser formuleras: Genom att
utgå från att du har sett blodfläcken och
tröjan (alltså utan närmare inspektion
Dessa två fall utgör ett slags ändpunkter på en skala av bedömningar.
Mellan dessa finns olika grader av
I vårt dagliga tal använder vi värdeord
för att förstärka eller försvaga betydelsen av de intryck vi får eller av det vi
vill ha sagt. När vi uttrycker oss i officiella sammanhang och speciellt då
våra bedömningar ska utgöra beslutsunderlag, är det viktigt att de värdeord vi
använder har en standardiserad innebörd
för dem som använder dem. Bedömningar i samband med kriminalteknisk
undersökning är en viktig grund för vidare beslut i brottsutredningen.
8
Ett blodfläcksexempel
Se texten "Observationer", i bilden.
Vi tänker oss ett hypotetiskt fall där du
observerar en blodfläck på golvet under
en tröja.
stöd för att en hypotes
stämmer.
I texten Observationer
här till höger, beskrivs
vad du kan tänkas se
när du undersöker
platsen, dels en gemensam detaljobservation (blodfläcken
är förhållandevis
stor) och dels tre olika
varianter av ytterligare
detaljobservationer. Detaljobservationerna innehåller också
en överensstämmelse i dna som underförstått har värderats och rapporterats
av SKL.
Variant 1: Denna observation visar
att tröjan måste ha hamnat på golvet
efter att blodfläcken kom dit. En person
kan i och för sig ha ansträngt sig för att
avlägsna allt synligt blod från tröjan.
Det vore dock helt orimligt att någon
skulle göra så (ta bort tröjan, rengöra
den och sen återplacera den) och inte
samtidigt också försöka ta bort blodfläcken, om nu tröjan fanns på golvet
innan blodfläcken kom under den.
Variant 2: Små blodspår på tröjans
ovansida är inte omöjliga om tröjan faktiskt fanns där innan blodfläcken kom
till. Blodet kan ju teoretiskt ha sipprat
igenom tröjan utan att särskilt mycket
har sugits upp. Observationerna kan
därför inte sägas visa att tröjan hamnade på golvet efter blodfläcken. Dock
kan vi bedöma det som synnerligen
konstigt (osannolikt) att blod skulle ha
passerat genom tröjan utan att särskilt
mycket har fastnat på den. Observationerna ger därför starkt stöd för att tröjan
hamnade på golvet efter blodfläcken.
Variant 3: Stora mängder blod på
tröjan kan mycket väl observeras om
tröjan fanns på golvet innan blodfläcken
(blodet har gått igenom tröjan och bildat en fläck på golvet). Men det är inte
mindre sannolikt att tröjan har stora
mängder blod om den hamnat på golvet
efter blodfläcken. Tröjan kan ha sugit
upp blod från golvet. Observationerna
talar varken för eller emot att tröjan
hamnade på golvet efter blodfläcken.
Variant 4: Likt variant 2 är dessa
observationer mer sannolika om tröjan
hamnade på golvet efter blodfläcken,
men vi kan inte säga att det är synner-
OBSERVATIONER
Hypotetiskt fall:Blodfläck under
tröja
Grundobservation: På en brottsplats
observeras blodfläck på golvet under
en tröja
Gemensam detaljobservation: Blodfläcken är relativt stor
Olika möjliga detaljobservationer:
1) Inget synligt blod någonstans på tröjan
2) Små mängder blod på tröjans ovansida, överensstämmande i dna med
blodfläcken
3) Stor mängd blod på tröjan, överensstämmande i dna med blodfläcken
4) Påtagligt stor mängd blod på tröjan
(överensstämmande i dna med blodfläcken), men betydligt mindre än på
golvet.
ligen konstigt att observera
detta om tröjan skulle
ha funnits där först.
Observationerna
ger stöd åt hypotesen att tröjan
hamnade på
golvet efter blodfläcken (men inte
starkt stöd).
Ändpunktsförankring – hur man
kan värdesätta och rangordna
värdeuttrycken?
Av resonemanget i blodfläcksexemplet framgår att en uppsättning av fyra
värdeuttryck: visar att, ger starkt stöd,
ger stöd, talar varken för eller emot
kan få en enkel användning om de
görs ”ändpunktsförankrade”. Från den
ena ändpunkten (visar att) kan vi ”gå
ned” till ger starkt stöd, när vi inte kan
utesluta att observationerna kan göras
om andra hypoteser är sanna. Från den
andra ändpunkten talar varken för eller emot kan vi ”gå upp” till ger stöd
när observationerna pekar mot en viss
hypotes. Se vidare i texten Skala till
höger.
Teoretiskt skulle vi kunna tänka oss
fler graderingar mellan ändpunkterna
”visar att” och ”talar varken för eller
emot” men praktiskt blir det svårhanterligt. Vi ska försöka formulera standardiserade värdeuttryck som är kalibrerade
mellan olika kriminaltekniker och som
är förståeliga för mottagaren av brottsplatsprotokollet.
SKALA
Hypotes 1: ”Blodet fanns på golvet
innan tröjan hamnade där”
Hypotes 2: ”Tröjan låg redan på
golvet där den anträffas när blodet
hamnade där”
Fyra grader av stöd för hypotes 1 (skala på brottsplats)
Visar att: Observationerna är i princip omöjliga om hypotes 2 är sann
Ger starkt stöd: Observationerna är
inte omöjliga men synnerligen
konstiga om hypotes 2 är sann
Ger stöd: Observationerna är mindre sannolika om hypotes 2 är sann
än om hypotes 1 är sann
Talar varken för eller emot: Observationerna är i princip lika sannolika
under vilken som helst av hypoteserna
Anders Nordgaard
forensisk specialist, SKL
Weine Drotz
forensiskt generalist, SKL
9