1. No category

Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Öppet vatten, fisk
Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö?
Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att
studera hur sjöars fiskbestånd ser ut, det är kanske inte något som alla har gjort?
I det här projektet är det just det ni ska använda er av. Att studera hur fisklivet ser ut, vad
och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid) är saker ni kan försöka ta reda på.
Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av
följande termer (så många som möjligt):
a.
b.
c.
d.
Näringskedja/näringsväv
Konkurrens
Tillgång till föda
Ekologisk nisch
En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor
behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika
(eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som
på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för
växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd – finns det
mycket rovfisk eller karpfisk?
I Erken finns det 16 olika fiskarter varav 7 är karpfiskar och 6 är rovfiskar (3 övriga:
nors – laxfisk, stensimpa – kindpansrade fiskar, småspigg – taggfenig fisk). De har olika
förutsättningar beroende på:
Tillgång till föda
Möjlighet till skydd
Föroreningar
En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan:
Det finns fler mörtar (karpfisk) än stora abborrar (rovfisk) i Erken.
I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes,
men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang – den är bara ett enkelt påstående.
För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I
den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en
annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet
och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i
fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.
Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:
Vi hittade följande arter:
Rovfiskar
Abborre (>200 g) – 3
Gädda – 1
Gärs – 25
Karpfiskar
Mört – 30
Brax – 2
Benlöja – 10
Sarv – 1
Övriga
Abborre (<200g) – 20
Nors – 3
Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet – var hypotesen sann eller falsk?
Vi hittade 30 mörtar och 3 stora abborrar, alltså stämde vår hypotes enligt vår
undersökning.
Era uppgifter är:
1.
2.
3.
4.
Skapa hypotes/-er
Skriv ned en forskningsplan
Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor
Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter…). Ta gärna
bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete
5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor,
bilder och beskrivningar)
6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll:
Inledning – berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara
varför ni valde er frågeställning eller hypotes.
Metod – beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni
tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur
metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni
använde i presentationen och visa hur det gick till.
Resultat – presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med
en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska
faktorer (vind, syrgas, ljus eller pH till exempel) ni noterade.
Diskussion – försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och
lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara
resultatet.
Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och
besvara era inledande frågeställningar.
Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Öppet vatten, plankton
Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö?
Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men hur många är det som har
sökt efter det lilla livet i det öppna vattnet?
I det här projektet är det just det ni ska fördjupa er i. Att studera hur planktonsamhället i
sjön ser ut, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid) är saker ni kan
försöka ta reda på. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era
resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt):
a.
b.
c.
d.
Näringskedja/näringsväv
Konkurrens
Tillgång till föda
Ekologisk nisch
En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor
behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika
(eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som
på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för
växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd – finns det
mycket växtplankton eller djurplankton?
Erkens djupaste punkt är 21 m. Olika djup har olika förutsättningar beroende på:
Tillgång till ljus
Tillgång till syre
Strömmar/hur vattnet rör sig
En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan:
Det finns mer växtplankton vid ytan än vid 20 m djup.
I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes,
men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang – den är bara ett enkelt påstående.
För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I
den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en
annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet
och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i
fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.
Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämmas/räknas) och
sammanställas:
Genom mikroskopanalys av tre droppar från vardera prov fann vi följande:
Yta
Kiselalger (110)
Blågröna alger (55)
Pansaralger (25)
Grönalger (10)
Hoppkräftor (2)
Hinnkräftor (5)
10 m
Kiselalger (50)
Blågröna alger (20)
Pansaralger (10)
Hoppkräftor (1)
20 m
Kiselalger (35)
Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet – var hypotesen sann eller falsk?
Vi hittade 200 växtplankton vid ytan, 80 vid 10 m och 35 växtplankton vid 20 m. Vår
hypotes är korrekt enligt vår undersökning.
Era uppgifter är:
1.
2.
3.
4.
Skapa hypotes/-er
Skriv ned en forskningsplan
Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor
Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter…). Ta gärna
bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete
5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor,
bilder och beskrivningar)
6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll:
Inledning – berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara
varför ni valde er frågeställning eller hypotes.
Metod – beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni
tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur
metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni
använde i presentationen och visa hur det gick till.
Resultat – presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med
en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska
faktorer (vind, syrgas, ljus eller pH till exempel) ni noterade.
Diskussion – försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och
lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara
resultatet.
Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och
besvara era inledande frågeställningar.
Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Bottenfauna
De allra flesta har någon metat efter abborre eller gått längs med stranden och tittat på
snäckor, musslor och sett de växter som sträcker sig ovan vattenytan. Men hur många är
det som sträckt sig ned, under ytan, ända ner till botten av sjön?
I det här projektet är det just det ni ska göra idag. Att studera hur livet på sjöns botten ser
ut. Vad och vilka som påverkar livet där och vilka speciella förutsättningar som finns. Ni
ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang
använda er av följande termer (så många som möjligt):
a.
b.
c.
d.
e.
Näringskedja/näringsväv
Konkurrens
Tillgång till föda
Tillgång till syre
Ekologisk nisch
En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor
behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika
(eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som
på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för
växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd och bedöma
om en art är frekvent och varför just den är framgångsrik?
För att växter ska kunna producera syre krävs tillgång till ljus. Hur långt ned ljuset når i
sjön kan mätas med hjälp av en siktskiva (siktdjupet * 2). Om vi utgår från att syre inte
kan produceras på 21 m djup, men på 5 m djup – vilka konsekvenser får det för livet?
Tillgång till föda
Tillgång till syre
Konkurrens
En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan:
Det finns fler arter på 5 m djup än på 21 m djup.
I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes,
men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang – den är bara ett enkelt påstående.
För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I
den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en
annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet
och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i
fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.
Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:
Vi hittade följande arter:
5 m (8 arter)
Sötvattensgråsugga
Sötvattensmärla
Vandrarmussla
Fjädermygglarv
Slammask
Skivsnäcka
Dagsländenymf
Bithyniasnäcka
21 m (3 arter)
Fjädermygglarv
Toffsmygglarv
Slammask
Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet – var hypotesen sann eller falsk?
Vi hittade 8 arter på 5 m och 3 arter på 21 m, alltså stämde vår hypotes enligt vår
undersökning.
Era uppgifter är:
1.
2.
3.
4.
Skapa hypotes/-er
Skriv ned en forskningsplan
Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor
Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter…). Ta gärna
bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete
5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor,
bilder och beskrivningar)
6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll:
Inledning – berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara
varför ni valde er frågeställning eller hypotes.
Metod – beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni
tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur
metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni
använde i presentationen och visa hur det gick till.
Resultat – presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med
en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska
faktorer (vind, syrgas, ljus eller pH till exempel) ni noterade.
Diskussion – försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och
lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara
resultatet.
Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och
besvara era inledande frågeställningar.
Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Vindskyddad/vindexponerad
Visst har väl alla badat vid en strand någon gång? Gärna långa sandstränder med klart
vatten och vågor man kan leka i. Men ser alla stränder likadana ut? Om inte, varför?
Vilka skillnader i miljön kan ni finna och vilken inverkan har det på djurlivet i vattnet?
Hittar man samma djur på olika typer av stränder?
I det här projektet är det just det ni ska studera. Att jämföra livet på de olika stränderna
och utifrån det försöka dra slutsatser om förutsättningar, vad och vilka som påverkar
skillnader över plats (och tid). Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i
era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt):
a.
b.
c.
d.
Näringskedja/näringsväv
Konkurrens
Tillgång till föda
Ekologisk nisch
En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller
nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom
det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö
(Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa
skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna.
Stranden – litoralen - kan delas in i två olika typer: exponerad och skyddad. Dessa skiljer
sig åt i:
Struktur på botten
Variationer i tillgång till syre
Förekomst av växter
En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan:
I den vindskyddade stranden finns djur som kan andas ovan vattenytan
I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes,
men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang – den är bara ett enkelt påstående.
För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I
den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en
annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet
och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i
fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.
Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:
Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Vi hittade följande arter:
Vindskyddad
Vattenskorpion
Sötvattengråsugga
Sumpsnäcka
Ryggsimmare
Dagsländenymf
Fjädermygglarv
Exponerad
Bäckslända
Vandrarmussla
Hundigel
Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet – var hypotesen sann eller falsk?
I den vindskyddade stranden hittade vi Vattenskorpion, Sötvattengråsugga och
Ryggsimmare som alla andas ovan ytan. Dessutom fann vi en fjädermygglarv som har
hemoglobin, vilket är effektiv bindare av syre.
Vi fann tre arter i den vindskyddade litoralen som andas ovan ytan, enligt vår
undersökning var vår hypotes korrekt.
Era uppgifter är:
1.
2.
3.
4.
Skapa hypotes/-er
Skriv ned en forskningsplan
Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor
Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter…). Ta gärna
bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete
5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor,
bilder och beskrivningar)
6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll:
Inledning – berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara
varför ni valde er frågeställning eller hypotes.
Metod – beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni
tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur
metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni
använde i presentationen och visa hur det gick till.
Resultat – presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med
en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska
faktorer (vind, syrgas, ljus eller pH till exempel) ni noterade.
Diskussion – försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och
lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara
resultatet.
Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och
besvara era inledande frågeställningar.
Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Strömmande/stillastående vatten
Vilka har väl inte sett Astrid Lindgrens Emil och drängen Alfred stå i bäcken och fånga
kräftor? Men förutom kräftor, vad hittar man i vatten som strömmar? Hittar man samma
saker som i vatten som står stilla? Och varför trivs kräftorna så bra i strömmande vatten?
Hur stora är djuren ni hittar på de olika platserna? Finns det skillnader?
I det här projektet är det just det ni ska studera. Att jämföra livet i strömmande och stilla
vatten och utifrån det försöka dra slutsatser om förutsättningar, vad och vilka som
påverkar skillnader över plats (och tid). Ni ska under dagen ställa upp en eller flera
hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt):
a.
b.
c.
d.
Näringskedja/näringsväv
Konkurrens
Tillgång till föda
Ekologisk nisch
En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller
nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom
det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö
(Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa
skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna.
Det rinnande vattnet delas in i två olika områden, strömmande och stilla. Dessa skiljer
sig i avseende på:
Struktur på botten
Variationer i tillgång till syre
Förekomst av växter
En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan:
I den strömmande delen hittar vi arter som kräver hög tillgång till syre.
I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes,
men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang – den är bara ett enkelt påstående.
För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I
den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en
annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet
och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i
fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.
Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:
Karin Beronius
Erkenlaboratoriet
Vi hittade följande arter:
Stilla
Sötvattengråsugga
Sumpsnäcka
Fjädermygglarv
Slammask
Strömmande
Nattsländelarv
Signalkräfta
Stensimpa
Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet – var hypotesen sann eller falsk?
I det strömmande vattnet fann vi signalkräftor, vilka är syrekrävande. Vi fann också en
anpassning till den stenrika miljön, då alla arter vi fann i strömmande vatten på något
sätt använde sig av stenarna (beta på, gömma sig under, fästa till).
Vi fann signalkräftor i det strömmande vattnet, vilka kräver god tillgång till syre. Enligt
vår undersökning var vår hypotes korrekt.
Era uppgifter är:
1.
2.
3.
4.
Skapa hypotes/-er
Skriv ned en forskningsplan
Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor
Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter…). Ta gärna
bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete
5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor,
bilder och beskrivningar)
6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll:
Inledning – berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara
varför ni valde er frågeställning eller hypotes.
Metod – beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni
tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur
metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni
använde i presentationen och visa hur det gick till.
Resultat – presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med
en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska
faktorer (vind, syrgas, ljus eller pH till exempel) ni noterade.
Diskussion – försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och
lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara
resultatet.
Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och
besvara era inledande frågeställningar.