ÖKAD DEMOKRATI
EN TIDNING FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I SVENSKA KYRKANS UNGA # 4|2012 PORTRÄTT Amy Diamond som prinsessan Merida. FÖRTROLIGT Om att vara allergisk och hur det påverkar vardagen. UNDER SAMMA HIMMEL Julklappstips Att hitta sig själv Film- och boktips Frågesidorna Remake&Pyssel PRIS 25:– Ge barnen en framtid utan våld. TROLIGT Panelen om att läsa Bibeln. ÖKAD DEMOKRATI Sociala medier för 1 « TROLIGT 4 | 2012 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg svenskakyrkan.se/internationelltarbete GE EN JULGÅVA! Sms:a HOPP till 72950 så skänker du 50 kronor. Foto: ACT/DCA/Binyan Mengesha 2 « TROLIGT 4 | 2012 Ledare Troligt/Svenska Kyrkans Ungas medlemstidning Nummer 4, 2012, årgång 8. Är du klimatsmart? – Ja, jag försöker så gott jag kan. Jag köper kravmärkt och ekologiskt. Jag försöker köpa kläder av naturmaterial, även om de kan vara bedrövliga. Men de kanske är bättre än de som kommer från olja, borrad ur marken. Jag åker tåg istället för bil och sådana saker. ANSVARIG UTGIVARE Johan Berkman Tel: 018-640 646 johan.berkman@ svenskakyrkansunga.se REDAKTÖR Malin Berggren Tel: 018-640 651 malin.berggren@ svenskakyrkan.se BILDREDAKTÖR Alex&Martin 018-10 50 60 [email protected] GRAFISK FORM Daniel, Zellout 018-13 13 30 [email protected] REDAKTION Johan Berkman, Magdalena Wernefeldt, Maria Hammarström, Marianne Hedqvist, Daniel Hansson, Martin Kelam, Alex Giacomini, Kristina Björkegren, Johanna Kallin, Hannah Kroksson, Engla Bertolino Wass, Pär Lindberg och Malin Berggren. REDAKTIONSADRESS Troligt Svenska Kyrkans Unga 751 70 Uppsala [email protected] TRYCK Edita, Västerås ISSN 1653-7106 KANSLI Svenska Kyrkans Unga 751 70 Uppsala Besöksadress: Sysslomansgatan 8, Uppsala 018-640 640 018-640 655 fax www.svenskakyrkansunga.se PRENUMERATION För att få Troligt måste du vara medlem i Svenska Kyrkans Unga. Vill du bli det eller ändra adress, få färre tidningar m m kan du gå in på www.svenskakyrkansunga. se/m-sidor eller ringa kansliet 018-640 640. Nästa nummer av Troligt kommer ut i februari. Vad tycker du att Svenska Kyrkans Unga ska göra för en bättre värld? Josef Kjellqvist Vad är Svenska Kyrkans Unga för dig? – De jag är ute och friluftar med i Svenska Kyrkans Unga är de jag känner absolut bäst. När man är ute i naturen tillsammans kan man inte dölja vem man är för varandra, man kan inte smita undan, man måste ta tag i saker när de uppstår och då lär man känna varandra på ett djupare plan. Det gäller speciellt i Svenska Kyrkans Unga, där vi diskuterar många saker som rör det personliga inre. Det är de diskussionerna som mycket format den jag är idag. Det är den gemenskapen som är Svenska Kyrkans Unga för mig. Sen tycker jag om den demokratiska formen som finns i Svenska Kyrkans Unga och jag tycker om att vara med och påverka. Jag blev politiskt och demokratiskt intresserad vid 14 års ålder. Då fick jag lära mig hur det funkar genom Svenska Kyrkans Unga. Hur är man en klimatsmart rörelse? – I upphandlingar, vilken mat man äter på arrangemang, hur man reser och vilka kläder som finns i Materiallagret. Och sedan i ett vidare perspektiv: spridning av miljöfrågor. I första hand måste vi ta ansvar för det vi konsumerar som organisation och hur vi hanterar det vi konsumerat. – Eftersom min uppväxt inom Svenska Kyrkans Unga är friluftsinriktad, tycker jag att det är en fin och bra del. Genom att vara ute i skog och mark får vi en relation till skapelsen. Genom den relationen förstår vi varför det är viktigt att värna om den. Genom relationen förstår vi varför vi inte får förstöra den. Det är en enkel sak som Svenska Kyrkans Unga kan bidra med för en bättre värld: skapa en relation mellan människa och natur. Lokalavdelning: Sävare och Saleby. Medlemsnummer: 204472. Bor: I Linköping med min fästmö Ellinor i ett litet kollektiv tillsammans med två andra. Ålder: 24. Beskriv dig själv med tre ord: Friluftsnörd, Kreativ, Målinriktad. Intressen: Bandy, Slöjd, Friluftsliv och Kanoting. Gör: Läser till högstadielärare i Trä- och metallslöjd samt Textilslöjd, och driver ett litet kanot- och slöjdföretag. Favoritcitat: "Den som går i andras fotspår kommer aldrig först" - Heliga Birgitta 5 SNABBA: «Facebook – Twitter «Julotta - Midnattsmässa «Risgrynsgröt – julskinka «Årsmöte – Friluftsläger «Bok – Film: Big Fish ÄRKEBISKOPENS MÖTE Den 16-17 november samlades närmare 1 000 deltagare i Uppsala för att prata om hur Svenska kyrkan kan arbeta för och med barn. Svenska Kyrkans Unga deltog i planering, panelsamtal, informationsbord och minglade för fullt. sessioner, den senare i november. Även i år fanns Svenska Kyrkans Unga på plats för att synliggöra ett barn- och ungdomsperspektiv i olika frågor, samt tillsammans med ledamöterna fundera på hur unga kan beredas plats i det kommande kyrkovalet. KYRKOMÖTET Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet och pågår under två GOTT NYTT KYRKOÅR! Tack för i år, gott nytt kyrkoår, god jul och ett gott nytt år till er alla! 3 « TROLIGT 4 | 2012 Porträtt 4 « TROLIGT 4 | 2012 Porträtt Amy Diamond som prinsessan Merida Prinsessan Merida blir arg på sin mamma när hon vill göra henne giftasvuxen. Merida vill hellre göra sådant hon gillar, som att rida och skjuta båge. Det är inledningen till filmen Modig. Amy Diamond, som gör Meridas röst tycker också att det är viktigt att få göra som man vill och att få vara sig själv. TEXT: MALIN BERGGREN. FOTO: PRESSBILDER Amy Diamond har hunnit fylla tjugo och är på sluttampen av sin frisörutbildning. Just nu är hon lärling på en frisörsalong. Samtidigt fortsätter hon sin karriär som sångare och skådespelare. Just nu aktuell som rösten till prinsessan Merida i filmen Modig och i januari är hon med i en ny säsong av barnprogrammet Bulldog. Hur kändes det att få göra rösten till Merida? – Det var spännande att få den rollen, det var en dröm! Jag var sugen att se filmen redan innan och så fick jag möjligheten att gå på audition. Jag har dubbat två filmer förut, båda filmerna var med samma karaktär, en prinsessa. Men det här är den första Disneyfilmen jag fått göra, så det var jättekul. Berätta om filmen: – Det är en rolig berättelse. Jag såg hela filmen för första gången på premiären. Jag hade bara sett delar av den innan. Det var häftigt att höra sin egen röst i en annans kropp, en person som tycker och tänker annorlunda än jag. Sedan tycker jag att det är roligt att filmen fokuserar på Merida och hennes relation till sin mamma. Det är inte så många filmer som handlar om mor- och dotterrelationer. Merida? Beskriv henne? – Det roliga med att få göra Meridas röst, är att man får göra alla olika känslor hon har. Hon ändrar sig mycket under filmens gång. Hon är inte bara glad genom hela filmen, utan hon är energisk, hon är ledsen, hon är arg, förtvivlad och hon bråkar med sin mamma. Det var roligt att säga replikerna med olika humör. Känner du igen dig i Merida? – Alla kan känna igen sig i Merida. Alla vill få vara den de är utan att kompromissa. Jag lyssnar alltid på mig själv. Jag är den jag är och jag ändrar mig inte för någon. Jag tror att alla kan relatera till att man vill kunna gå sin egen väg. Hur är man sig själv och hur går man sin egen väg? – Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att det är okej att växa ifrån sina vänner. Man utvecklas och man börjar tycka om att göra olika saker, man får olika intressen. Jag har vissa kompisar som jag har kvar från det att jag var liten. Men vissa kompisar har fått helt andra intressen och då passar vi inte ihop längre. – Genom att lita på sig själv och inte falla för grupptrycket. Lita på sin egen röst och vad man själv står för. Fall inte för grupptrycket bara för att du inte vill känna dig utanför. Umgås med de vänner som du vill samma saker som. Meridas mamma tycker atta Merida är vuxen och ska anpassa sig. Hon håller inte riktigt med. Hur vet man att man är vuxen? – Jag kommer ihåg, när jag var yngre, att jag tänkte att, när jag är 20-21 år, då kommer jag att veta allting och kunna allting. Men nu när jag är 20 år, så är jag ju samma person som då. Jag har lärt mig en massa och jag har utvecklats, men jag är samma person. « 5 « TROLIGT 4 | 2012 Porträtt PRATA FILM I GRUPPEN Gå in på Svenska Filminstitutets hemsida www.sfi.se under rubriken ”Film i skolan”. Där finns handledningar till många filmer, med diskussionsfrågor för barn eller ungdomar. Använd Sensus studieförbunds metod ”Tala film – tala liv”, ett enkelt sätt att få igång samtal om viktiga frågor med utgångspunkt i en film. Studiehandledning finns att ladda ned på www.sensus.se. Kom ihåg att du måste ha tillstånd eller licens till offentliga filmvisningar. Mer information om det finns på Swedish films hemsida, www.swedishfilm.com. Att vara modig är att göra något som man måste göra även om man är rädd för det." Jag har pratat med mina föräldrar om det. För man tänker att föräldrar vet och kan allting, men så är det inte heller. Alla växer hela tiden, och blir visare hela tiden. Man blir aldrig färdig. Vad är mod? – Att vara modig är att göra något som man måste göra även om man är rädd för det. Det finns större saker som är livsavgörande, men också mindre saker. Jag gillar ju att stå på scen. Jag tycker att det är roligt. Men för någon annan som är nervös skulle det vara jättemodigt. Vilka normer stöter du på som är jobbiga? – När jag gick i trean och fyran skulle man inte leka med dockor längre. Jag och min kompis vågade till slut erkänna för varandra att vi fortfarande lekte. Andra kanske förväntar sig att du ska bete dig på ett visst sätt. Men du måste tänka på hur du själv vill vara. Är det aldrig någon som varit avundsjuk för att du är en känd person? – Jag har alltid gått i skolan och jag gick inte i musikklass, så mina kompisar gillade andra saker än musik. De ville inte göra det jag ville göra. Så de var inte avundsjuka på mig. 6 « TROLIGT 4 | 2012 MODIG Filmen ”Modig” handlar om prinsessan Merida som är osams med sin mamma drottningen. Mamma vill att Merida ska bli en dam som kan giftas bort med en prins och så behålla freden i kungariket. Merida vill rida och skjuta båge och själv bestämma om och med vem hon ska gifta sig. Vem har rätt? När Merida får hjälp av en häxa att förändra sin mamma med en förtrollning går allting mycket fel och med fara för sina liv får Merida och hennes mamma kämpa för att ställa allt till rätta igen och undvika våld och kaos i riket. ”Modig” är litet ovanlig som animerad film genom att den inte ger några lätta lösningar. Både Merida och drottningen måste förändras, för båda har delvis rätt. Allt behöver inte bestämmas av traditionen, men man kan inte heller bara strunta i det förflutna och gå sin egen väg. Det är inte enbart Meridas pojkflicksbeteende som står i centrum utan lika mycket kampen mellan generationerna, tonåringar och föräldrar. Hur mycket måste jag bli som mina föräldrar, och vad är bra och dåligt med det? Kan jag acceptera mina föräldrar, och kan de acceptera mig? Slutet är öppet, kanske kommer Merida att göra som föräldrarna ville, kanske inte. Under tiden har hennes relation till föräldrarna blivit mer jämlik: de har lärt sig se och lyssna på varandra på ett nytt sätt. Under samma himmel GLOBALA ARBETSGRUPPEN En högtid för relationer eller hög tid för relationer SPÄNNANDE JULGODIS 8 st Dadel- & chokladbollar ąŗ õöŗ!=-.&ŗ'ąŗ õŗ'ŗ() ' ąŗ ùŗ(.&ŗ-$1 )ŗ&*&*.ŗ ąŗ öŗ/.&ŗ&&*+0'1 -ŗ '' -ŗ-* ąŗ õŗ(.&ŗ1=/.&ŗĜ/ŗ 3ŗ%0$ ŗ '' -ŗ1// )ĝ N ÄR VI TÄNKER på julen tänker nog de flesta på pynt i rött, julgranar med ljus, presenter i regnbågens alla färger, körsång i kyrkan, julbord, knäck, tomtar och julmusik. Men vad vore julen utan familj och vänner? När man tänker på det, vad vore vilken dag som helst utan familj och vänner? Många väljer så här i juletid att visa sin uppskattning genom att ge presenter till nära och kära. Ofta blir de mycket glada för detta, men tänk om presenterna kunde göra så att vi spenderar mer tid tillsammans? Ett bra sätt är att ge bort ett presentkort med något ni kan göra tillsammans. I vissa fall finns det färdiga upplevelser, men det kan också vara kul att hitta på något alldeles eget! Tänk på vad din familj och dina vänner tycker om att göra, är det något som ni kan göra tillsammans? Satsa på att ta hand om dina relationer den här julen! Hacka 2 msk av mandeln grovt. Finmal resten. Kärna ur dadlarna och hacka. Blanda ihop alla ingredienser väl till en smet. Forma till bollar och rulla i kokosflingor. Variation: Ersätt mandeln med andra nötter som hasselnöt, pekannöt, paranöt, pistagenöt eller jordnöt. Fler recept hittar du på http://vegania.net/jul.html Skippa sillen i jul – gör inlagd aubergine! Vad vore julen utan familj och vänner? " ąŗ õŗ./*-ŗ0 -"$) ŗĜ÷úôĕùôôŗ"ĝ SENAPSMARINAD: ąŗ ąŗ ąŗ ąŗ ąŗ ąŗ ąŗ õŗ'ŗ. )+ öŗ/.&ŗ.'/ öĖ÷ŗ(.&ŗ.*& õŗ(.&ŗ1$)=" õŗ'ŗ*'% õĘöĖõŗ'ŗ1// )ŗ '' -ŗ.*%"-= õŗ'ŗ#&ŗ$'' Skala auberginen om du vill och skär den sedan i strimlor. Koka ./-$('*-)ŗ(%0&ŗĜŗúŗ($)ĝŗ$ŗ'=//saltat vatten. Låt rinna av. Blanda ihop senap, salt, socker och vinäger. Vispa i oljan. Blanda i vatten eller sojagrädde till lagom lös konsistens och tillsätt dillen. Lägg auberginen i marinaden och låt stå minst några timmar, gärna över natten. Presentkorts-tips ąŗ "ŗ($"ŗE/ŗ!£-='--)Āŗŗ och ät tillsammans med dem! ąŗ + '&1=''ŗ( ŗ.4.&*) )ŗĜ&*''ŗŗ spelen från när du var yngre, kanŗ .& ŗ#$//-ŗ)$ŗ)E"*/ŗ)$ŗ='.& ŗ!£-0/ćĝ ąŗ %='+ŗ$)ŗ(*-ĕŗ*#ŗ!-!£-='--ŗ$ŗ/-=ĕ gården/huset under en sommardag. ąŗ $&)$&ŗ( ŗ=./ŗ&*(+$. )ÿ ąŗ &*%ŗ/$''ŗ /āŗŗ./='' /ŗ!£-ŗ//ŗŗ" ŗ //ŗŗ kuvert med ett kort i, slå in kortet i en låda eller en tom toalettpappersrulle så att det får en annan form! Eller varför inte göra ett kuponghäfte, med flera tillfällen då ni kan umgås? 7 « TROLIGT 4 | 2012 Under samma himmel ››› GE BARNEN ‹‹‹ EN FRAMTID UTAN VÅLD! Barn har rätt att få sina grundläggande behov tillfredsställda, att få skydd mot diskriminering och utnyttjande och att bli respekterade för den de är. Det säger Barnkonventionen. Ändå är det långt ifrån alla barn som har de rättigheterna. Barn runt om i världen lever i beväpnade konflikter, barn mobbas och barn misshandlas i sina hem. Vad kan man göra för att barn ska få en trygg tillvaro utan våld? TEXT: HANNA JOHANSSON. BILD: ZELLOUT 1989 ANTOG FN Barn- konventionen. För första gången samlades rättigheter som gäller för barn och ungdomar upp till 18 år i ett dokument. Sverige var ett av de första länderna att skriva under Barnkonventionen. Den kan inte användas som lag i Sverige, men man skriver lagar så att de stämmer överens med Barnkonventionen. Riksdagen har dessutom beslutat att Barnkonventionen ska prägla allt beslutsfattande som rör barn och ungdomar. Reglerna i Barnkonventionen kallas för artiklar. Totalt finns det 54 artiklar. Det viktigaste med Barnkonven- 8 « TROLIGT 4 | 2012 tionen är att den berättar om barnens rätt att få sina grundläggande behov tillfredsställda, att få skydd mot utnyttjande och diskriminering, att få uttrycka sin mening och att bli respekterad. DE VIKTIGASTE ARTIKLARNA: »› ARTIKEL 2 Slår fast att inget barn får bli diskriminerat. Det spelar alltså ingen roll om du är kille eller tjej, om du är svensk eller från något annat land eller har någon form av funktionshinder. »› ARTIKEL 3 Säger att barnets bästa alltid ska komma i första hand vid alla slags åtgärder som berör barnet. »› ARTIKEL 6 Säger att varje barn har rätt till liv och att få utvecklas till en trygg individ. Hit räknar man bland annat förebyggande barnhälsovård, vaccinationsprogram och regelbundna hälsokontroller. »› ARTIKEL 12 Slår fast att alla barn och ungdomar har rätt att föra sin egen talan, att bli tagna på allvar och bli lyssnade på. Artikeln betonar deltagande och inflytande för barn och kan sägas vara barnkonventionens demokratiartikel. Barn skall ges möjlighet till inflytande i frågor som rör dem. « Under samma himmel Barn som upplever våld i hemmet kan visa tecken på oro, ångest, nedstämdhet och aggressivitet." 9 « TROLIGT 4 | 2012 Under samma himmel Scenarier: Alla barn har rätt till en trygg uppväxt där de blir respekterade för den de är och deras behov tas på allvar. Så är det inte alltid här i Sverige och inte heller ute i världen. Framför allt är det förstås de vuxnas ansvar att se till att vi lever efter Barnkonventionen, men du kan också vara med om att göra världen till en bättre plats för barn. 1. Fridas pappa är så arg Frida har ett stort problem som hon inte vågat berätta för någon. Hennes pappa slår mamma. Hon var bara sju år när mamma första gången stängde in henne på sitt rum för att hon inte skulle se. Men hon hörde skrik och gråt och kände att det var fel. Frida har också blivit slagen av pappa. Han blir så arg ibland. Efteråt blir han ledsen och säger att det aldrig ska hända mer. Ändå händer det igen. Frida vet att hon kan anmäla sin pappa, men vågar inte. Han skulle bli jättearg. Dessutom är han ju snäll ibland. TILL DIG SOM ÄR UNG! Det är viktigt att få dela med sig av det man sett och upplevt om man utsatts för något hemskt. Det finns flera att vända sig till när man har det svårt hemma. I skolan har vuxna skyldighet att hjälpa utsatta barn att få kontakt med exempelvis socialtjänsten. Man kan prata med skolsköterskan på skolan eller ringa BRIS 116 111 där man alltid får vara anonym om man vill. TILL DIG SOM JOBBAR MED BARN! Det är inte bara om barnet självt blir misshandlat som det är skadligt, att vara med om att någon i familjen blir misshandlad är en mycket skrämmande upplevelse. Barn som upplever våld i hemmet kan visa tecken på oro, ångest, nedstämdhet och aggressivitet. Ofta kan barnet må 10 « TROLIGT 4 | 2012 bättre av att prata med någon vuxen som barnet känner sig tryggt med och få berätta om hur han eller hon kände sig. Det kan också vara bra om barnet får veta att det till exempel är normalt att se det hemska spelas upp i huvudet som en film gång på gång. Ibland kan det vara lättare för barnet att prata med någon annan än den förälder som blivit misshandlad, eftersom barnet inte vill göra sin förälder bekymrad. Källa: Barnperspektivet, BRIS för vuxna. 2. Vad ska Anton göra när Rikard blir mobbad? Det är så synd om Rikard tycker Anton, han har aldrig någon att sitta bredvid i skolan. Det finns ett gäng som kallar Rikard för gris och bög på Facebook och Anton har märkt att han alltid är för sig själv och kommer sist in i klassrummet för att undvika glåporden. Minst fyra gånger har Anton sett när killarna i gänget sprungit efter Rikard, hur de har kastat sten och ringat in honom. En gång sparkade de honom tills han låg på marken. Anton vågade inte gå fram, men efteråt såg han att det var blod på marken. UPPLEVER DU ATT NÅGON BLIR MOBBAD FINNS DET FLERA SAKER DU KAN GÖRA. Det första och enklaste är att visa att du bryr dig om den som blir mobbad. Säg ”hej” eller fråga hur han/hon mår. Visa dem som mobbar att deras beteende inte är okej, säg ifrån. Det är inte alltid så enkelt, men det finns flera sätt att göra det på. Till exempel genom att inte hänga på dem som är elaka, ta hjälp av kompisar eller prata med en vuxen som kan gripa in. HÅLL ÖGONEN ÖPPNA - VUXNA MÄRKER INTE ALLTID Mobbning döljs ofta för vuxna. Utsatta barn tror att de vuxna ser mobbningen. Men ibland är det svårt att skilja mellan bråk och skoj. Barn och elever har i och med den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling !E//ŗ //ŗ./-&- ŗ.&4ÿŗĀŗĜ-)ĕŗ *#ŗ ' 1*(0 /ĝŗ.&ŗ. ŗ/$''ŗ//ŗ'" )ŗ följs. Varje förskola och skola måste ha en likabehandlingsplan. Som vuxen ska man försöka prata med barnet, lyssna och ta det barnet säger på allvar. Det är viktigt för barnet att känna att det finns en vuxen det kan lita på. Om barnet har berättat eller börjar berätta om kränkningar kan man säga att man tycker det är bra att barnet gör det. När man pratar med barnet kan man också säga att ingen ska behöva behandlas illa. Barnet ska inte känna sig mer skuldtyngt i kontakt med vuxna. Är man osäker på hur barnet mår kan man söka professionell hjälp. Källa: Friends, BRIS. Under samma himmel 3. Rikard var soldaternas fånge i tre år Rikard är 13 år och bor i Kongo-Kinshasa. För tre år sedan anföll soldater byn han bodde i. Den dagen såg Rikard sin far skjutas till döds och det var också sista gången han träffade sin mamma. Hon flydde när soldaterna anföll byn och idag vet han inte var hon finns. Rikard själv fördes bort för att jobba i soldaternas läger. Efter tre år lyckades han fly. ”Efter att de skjutit min pappa drog de mig med sig och sa att eftersom min pappa var död skulle jag arbeta hos dem i deras läger. De tog med mig till en by i Masisiområdet och sa att jag skulle vakta de små barnen. Jag tror att det var deras egna barn men jag är inte säker.” -=// '. )ŗ*(ŗ$&-ŗĜ.*(ŗ " )/'$" )ŗ# / -ŗ)E"*/ŗ))/ĝŗ&*(mer från Rädda Barnen. Rikard kom till Rädda Barnens kontor i Goma, Kongo-Kinshasa och fick flytta in hos en fosterfamilj. Barn är alltid de som drabbas hårdast i krig och naturkatastrofer. De riskerar att skadas eller dö, men också att utsättas för till exempel trafficking och våld. Rädda Barnen arbetar för att finnas på plats i katastrofområden för att stödja och skydda barnen och deras familjer. Ofta har de förlorat hem, skola, vänner. Kanske är föräldrarna i chock, eller i värsta fall döda. Ensamma barn är hårt utsatta för farliga situationer och Rädda Barnen finns därför till, bland annat för att upprätta trygga platser inom flyktinglägren. Boktips! SKILDA VÄGAR – NÄR MAMMA OCH PAPPA FLYTTAR ISÄR AV INGER EKBOM & MARIA KÄLLSTRÖM. Den här boken handlar om syskonen Sally och Jonas och deras funderingar när föräldrarna skiljer sig. TÄNK PÅ DINA NYA KLASSKAMRATER! Har du en klasskamrat som kommit till Sverige som flykting? Även om man kan känna sig lite blyg inför nya människor, tveka inte att prata med klasskamraten, fråga varför han eller hon kommit till Sverige, hur de mår och precis som med alla andra klasskompisar: se till att han eller hon kommer med i gänget och får vara med och leka och umgås på rasterna. Fundera lite på vilka lekar ni leker på skolan. Det är viktigt att lekarna inte skapar rädsla hos någon. Har du till exempel lekt krig någon gång på skolgården? Försök då att sätta dig in i hur det är för den som faktiskt varit med om ett krig. Det kanske finns andra lekar att leka? HJÄLP BARN ATT FÖRSTÅ! Även om krig och beväpnade konflikter inte drabbar barn och unga i Sverige kan man behöva hjälp att bearbeta det man hör talas om via tv och internet eller i skolan. Det är viktigt att barn inte får mer information än de kan hantera. Som vuxen är det viktigt att försöka förklara så konkret som möjligt olika skrämmande händelser. Det är också viktigt att fråga barn och unga om man misstänker att de oroas över något som de läst eller hört talas om. Källa: Rädda Barnen. TIM OCH PICO FLYTTAR AV ANKE WAGNER & EVA ERIKSSON. Tims gosedjur Pico är oroligt för att Tim ska få nya vänner och glömma bort Pico när familjen flyttar. Tim tröstar sitt gosedjur, men kanske är det egentligen sig själv han tröstar? En bilderbok som handlar om den oro som barn kan känna när familjen bryter upp och flyttar till en ny ort. Vad ska hända med mig när allt som är tryggt och välbekant försvinner? Det är känslor som inte bara vuxna utan även barn kan känna. DEN ARGE AV GRO DAHLE & SVEIN NYHUS. ”Ska inte vara arg mer”, säger pojken Bojs pappa. Trots att Bojs pappa har lovat många gånger att han inte ska vara arg mer, så blir han det igen och igen. Han slår Bojs mamma. Den arge är en bilderbok som är tänkt att användas i samtal med barn som upplevt våld i hemmet. VÅLDBOKEN AV PERNILLA STALFELT. En, faktiskt humoristisk bok om våldets meningslöshet. I Våldboken går det att läsa om alla sorters våld, allt från sandlådevåld till datorvåld. På 1600-talet kunde man slåss med bajs. Riddarna hällde ner kiss och bajs på fiender som försökte ta sig in i borgen. Men det finns förstås också krig som skadar människor och djur och gör alla ledsna. ZANNA SÖKER SVAR AV INGER EKBOM & CECILIA NABO. Zanna flyttar tillsammans med sin mamma när föräldrarna skiljer sig. I boken funderar hon kring livet och bristen på pengar, kompisar och familjetillhörighet. Gothia förlag har tillsammans med Stockholms Stadsmission tagit fram tre böcker om Zanna. De tar upp svåra, men viktiga frågor för barn som tvingas bryta upp med sitt gamla, trygga liv. DET GÖR ONT NÄR PAPPA SLÅR MAMMA AV INGER EKBOM & ÅSA LANDBERG. En bok med berättelser om barn som har upplevt våld i hemmet. BARNS RÖSTER OM VÅLD AV MARIA ERIKSSON. En bok för vuxna om barns tolkningar av våld i sin familj, etiska frågor i forskning om och med barn som upplevt våld, utvärdering av hjälpinsatser riktade till dessa barn och myndighetsinterventioner i barnens liv som familjerättsliga processer och bedömningar om ekonomiskt bistånd. 11 « TROLIGT 4 | 2012 Under samma himmel Miljontals barn i våldets vardag I Columbia har inbördeskriget varat i femtio år. Miljontals barn mår dåligt och många har dragits in i kriget som drog- och vapensmugglare och prostituerade. I jul samlar Svenska kyrkan in pengar för att kunna hjälpa barn som drabbas av krig. – Smuggling av vapen och droger, spioneri, matlagning och ”flickvänner” är några av de sätt som barn används av de väpnade grupperna, berättar Daniel Campo på Benposta, en organisation som arbetar för att skydda barn i konfliktens Colombia. Inbördeskriget i Colombia har pågått i närmare femtio år. När gerillagrupper och paramilitära trupper drabbar samman kommer den fattiga befolkningen på landsbygden i kläm. Över tre miljoner människor har tvingats fly från sina hem i de våldsdrabbade områdena. Femton miljoner människor lever i misär och behöver stöd. Våldet tar ifrån barnen deras barndom. Sex och en halv miljoner barn och unga i Colombia lever i fattigdom. Ungefär hälften av landets internflyktingar är minderåriga. Ofattbara siffror. Bristen på mat, trygghet och försörjning gör att barn och unga lockas till de beväpnade grupperna. Många blir barnsoldater, men riskerna är fler än så. Svenska kyrkans internationella arbete stöder internflyktingar, bondekooperativ, kvinnogrupper, ungdomsorganisationer och ursprungsbefolkningens organisationer. Insatserna handlar om akut nödhjälp, juridisk och psykosocial rådgivning, självförsörjningsprojekt och utbildning om landminor och krisberedskap. Läs mer och ge pengar på: www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete 12 « TROLIGT 4 | 2012 Sex och en halv miljoner barn och unga i Colombia lever i fattigdom." Troligt AV MARIA HAMMARSTRÖM ibliska BPERSONER TIMOTHEOS I Apostlagärningarna i Nya testamentet berättas det om hur den första kristna kyrkan växte fram. Timotheos var en ung man som blev medarbetare till Paulus och följde med honom på hans resor runt Medelhavet. Paulus litade mycket på honom. Senare skickade Paulus iväg Timotheos på egna resor och uppmanade honom att inte låta andra sätta sig på honom för att han var ung, utan han skulle modigt förmana andra och berätta vad Gud vill. I Apostlagärningarna, kapitel 16-20 och i Första och Andra Timotheosbrevet kan du läsa om vad de gjorde. Just nu i kyrkoåret VÄRNLÖSA BARNS DAG «Den 28 december är det Värnlösa barns dag, en dag som ligger nära Annandag jul, då temat är Martyrerna, och till söndagen efter jul, som handlar om barns mänskliga rättigheter. Från början handlade Värnlösa barns dag om de oskyldiga barn som mördades av kung Herodes soldater i Betlehem när de jagade efter det nyfödda Jesusbarnet. Den här tiden på kyrkoåret minns vi därför både dem som förföljts och dödats för sin tro, och alla utsatta barn som lider nöd i världen. KRÄKLA «I Svenska kyrkan är biskopen den som är vald till ledare för ett av Svenska kyrkans tretton stift. Biskopen har särskilda kläder som han/hon har på sig när hon/han leder en gudstjänst: en hatt, en kappa och en stav. Staven kallas kräkla, och är formad som en hög stav med en krok längst upp. Den liknar en herdestav, som herden använde för att försvara sig och fåren mot vilda djur eller för att fiska upp ett lamm som ramlat ner i en klyfta i berget. I kyrkan kallar vi ofta våra ledare för ”herdar”, som till exempel kyrkoherde. Den som leder måste vara beredd att som en bra herde försvara och ta hand om dem som hon/han är satta att leda. Det påminner kräklan om. WHAT WOULD JESUS DO «I skolan finns det en kille som alla är rädda för. Han hotar och slår alla som säger emot. Han kommer fram till dig på frukostrasten och säger att du är skyldig honom pengar. Du är rädd att han kommer att ge dig en smäll om du säger nej. Vad gör du? Vad skulle Jesus göra? FUNDERA OCH LÄS Matteus 5: 38-48 och Matteus 10:34-39. 13 « TROLIGT 4 | 2012 Troligt VÄRLDEN ÄR UPPGRADERAD men Bibeln är densamma TEXT: HANNA JOHANSSON & MARIA HAMMARSTRÖM. BILD: ALEX&MARTIN Ibland slår jag bara upp Bibeln och läser några sidor hux flux." 14 « TROLIGT 4 | 2012 ya N PANELEN: Vi är ju inte världens första människor precis och inte heller världens första kristna. Under tusentals år har människor funnits på jorden och levt ganska lika liv som våra, med kompisar, flick- och pojkvänner, familj och framtidsdrömmar. Bibeln är skriven av människor som levde för länge sedan, men med tankar ganska lika våra. De har upplevt något som vi kanske kan lära oss något av. Varför inte testa. Vad betyder Bibeln för dig? KRISTIAN: Bibeln är en tillgång för mig, att kunna läsa texter i Bibeln och reflektera över dem fungerar lugnande på mig. LINNEA: Bibeln är en bok som handlar om livet och om hur man kan se livet på olika sätt. JOHAN: Den betyder lite, men inte jättemycket för mig. Jag tror mer på Nya Testamentet än Gamla Testamentet. Det gamla känns så brutalt när det gäller vissa saker som till exempel att folk stenas. VICTORIA: Jag har inte användning för Bibeln alls i det vanliga livet. Hur läser du Bibeln? KRISTIAN: Inte från pärm till pärm, utan det kan handla om att jag kollar upp något särskilt eller tar fram en särskild text för en viss vecka. Ibland slår jag bara upp Bibeln och läser några sidor hux flux. LINNEA: Jag läser den när jag har konfirmandgrupper. Jag tycker att mycket av det som står i Bibeln är intressant. JOHAN: Jag läser den inte från pärm till pärm utan hoppar lite. Det händer att jag tar fram den privat och läser för mig själv. VICTORIA: Egentligen bara när jag följer med i en bibeltext i kyrkan. Vilka frågor kan du få svar på i Bibeln? KRISTIAN: Jag tror att det mesta går att hitta svar på i Bibeln faktiskt, även om det inte kommer till en direkt utan successivt. LINNEA: Jag får svar på olika tankar om livet. JOHAN: Jag tror att man kan få svar på det mesta om man bara tänker efter kring det man läst. Det mesta i Bibeln är som symboler som man kanske inte för- står först, utan man måste tänka efter, för att förstå dem. VICTORIA: Oj, det vet jag faktiskt inte. Är Bibeln viktig och på vilket sätt i så fall? KRISTIAN: Ja, självklart. För att den är skriven av människor som var troende och för att den har förts vidare under alla dessa år. Att det finns en gemensam ståndpunkt och en gemenskap kring Guds ord som levt vidare jättelänge. LINNEA: Den berättar om människors tankar från en annan tid. Man får ta del av en tro som levt vidare. JOHAN: Det finns till exempel väldigt mycket historia och fakta i den som kan användas både av vetenskapsmän och arkeologer. Den innehåller också något man kan tro på som kristen. VICTORIA: Bibeln är säkert viktig för någon, men inte för mig. Favorittext i Bibeln, vad betyder det stället för dig? KRISTIAN: Ja, första Korinthierbrevet 13, den om att kärleken inte är skrytsam, kärleken är inte högmodig. Det stycket beskriver så ingående och på ett så perfekt sätt vad kärlek innebär. Det är så jag försöker leva mitt liv. LINNEA: Det finns ett ställe som jag gillar. Det står: ”Det jag inte vill göra det gör jag och det jag vill göra det gör jag inte”. Jag tror att det ofta är så med oss människor. Ibland gör man saker fast om man inte vill. JOHAN: Först Korinthierbrevet 13. Där står det att «störst av allt är kärleken». Det är väldigt viktigt. Utan kärlek så kan man inte leva! Kärleken är livsviktig! VICTORIA: Tobit, kapitel 1, om Tobits fromhet. « KRISTIAN HJERTÉN Ålder: 19 år. Bor: Skara. Familj: Mamma, pappa, två yngre systrar och en yngre bror. Gör: Precis tagit studenten från naturvetenskapliga programmet. Jobbar som ungdomsledare i församlingen. LINNÉA MELIN Ålder: 17 år. Bor: Deje, utanför Forshaga. Familj: Mamma, pappa, en bror. Gör: Läser restaurang- och livsmedelsprogrammet på gymnasiet. JOHAN FRIDLUND Ålder: 17 år. Bor: Brunflo, utanför Östersund. Familj: Mamma, pappa, bror och syster. Gör: Läser hotelloch restaurangprogrammet på gymnasiet. VICTORIA GREIFF Ålder: 17 år. Bor: Höör. Familj: Mamma, pappa, två bröder och en syster. Gör: Läser hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet. 15 « TROLIGT 4 | 2012 Troligt VARFÖR SKA MAN LÄSA BIBELN? Kristna läser Bibeln, det vet alla. Men många har också svårt att komma sig för med att läsa Bibeln. Måste jag det? Hur ska jag göra? VARFÖR SKA JAG LÄSA? Ingen kan tvinga någon annan att läsa Bibeln, du måste vilja det själv. Men den som aldrig läser Bibeln missar en massa! Det är ju Bibelns berättelser om Jesus som är grunden för vår tro. Om jag inte lärt känna Jesus genom dem är det inte så troligt att jag lärt känna Jesus alls. Du kanske har hört dem? Läs själv! VAD SKA JAG LÄSA? Börja med att läsa ett av evangelierna i Nya testamentet. Markus är kortast, Matteus skriver litet mer omständligt, mest för judar medan Lukas skriver mer bildrikt, för icke-judar och Johannes är mest filosofisk. Läs sedan till exempel Apostlagärningarna om du vill veta mer om hur kyrkan började, eller Romarbrevet där Paulus förklarar hur han tänker om tron, eller Första Johannesbrevet som handlar mycket om Guds kärlek. När du sedan vill veta mer om bakgrunden till vad Jesus sa, gå tillbaka till Gamla testamentet och läs i Första och Andra Mosebok om skapelsen, och om Abraham som blev vår stamfader, om Jakob som lurades och Josef som blev såld som slav av sina bröder, och Moses som ledde Israels folk tillbaka till sitt land efter slaveriet i Egypten. Läs några av bönerna i Psaltaren, till exempel nr 8, 23 och 139, och läs i Jesajas bok om räddningen som ska komma till alla folk. Läs om den suraste profeten 16 « TROLIGT 4 | 2012 - Jona och den argaste profeten Amos. Läs i Ruts bok om Rut som vågade lämna allt för Noomi, och i Esters bok om hur hon trotsade kungen för att rädda sitt folk. HUR SKA JAG LÄSA? Allt i Bibeln är inte lika viktigt eller lika centralt i tron. Martin Luther säger att ”Jesus är Bibelns kärna och stjärna.” Det vill säga, det som handlar om Jesus och pekar på Jesus är det viktigaste, centrum i Bibeln. Och när vi läser det andra ska vi använda Jesus som riktmärke: Hur stämmer det här med vad Jesus sa och gjorde? Finns det ord eller begrepp som du fastnar på? Slå upp dem i Ordboken eller i Uppslagsdelen som finns längst bak i en del biblar. Ibland finns det också fotnoter längst ner på varje sida som berättar om något som står i texten. Läs för din egen skull: påminner det här dig om något i ditt eget liv? Vem är du i texten? Läs för att förstå: När skrevs det här, och till vilka? Vad ville den som skrev säga med texten? Läs den korta introduktionstexten till varje bibelbok som finns i de flesta ex av Bibel 2000. Översätt: Vad är budskapet/ poängen i texten? Vad kan den säga dig/oss idag? Be när du läser: Prata med Gud om det du läser och om ditt eget liv, det du längtar efter och det du är tacksam för. BIBLAR SOM FINNS NU: Verbums turkosa, Libris gula, Verbums nya pocketbibel. Förtroligt AV M A LIN BERGGR EN Pepparmintschokladflarn đŏ đŏ ŏ đŏ đŏ ăĀĀŏ#.ŏ2%0ŏ$+'( āĥĂŏ (ŏ'.+// !ŏ,+('#.%/.ŏ !((!.ŏ,!,,.)%*0/#+ %/ āŏ0/'ŏ)%*0!40.'0 ĂĀĀŏ#.)ŏ)®.'ŏ$+'( 1. Smält den vita chokladen, ta bort chokladen från värmen och rör i de krossade polkagrisarna och mintextraktet. 2. Lägg smörpapper på en plåt häll ut den vita chokladblandningen och fördela jämnt. Ställ in i kylskåpet tills det stelnat. 3. Smält den mörka chokladen och fördela den jämnt över det vita chokladlagret. Ställ in det i kylskåpet igen tills det stelnar. Bryt sedan i bitar och förvara chokladen i kylen. EN, G LUT OC H OS T K A L R I! NÖTF BÖN Gud bor i ett ljus dit ingen kan gå. Gud kan vi ej se och inte förstå. Men Gud kommer hit. Han vill vara här. Så blir han ett barn som Maria bär. Ära vare dig o Gud som är stor att du kommer hit som vår lille bror. Ja, du kommer hit. Du vill vara här. Så blir du ett barn som Maria bär. Psalm 605 › FÖLJ: Julklappar: BRYT MOT NORMER som får dig att känna det som om att det är något fel på dig! Det är inget fel på dig! › SE: BILLY ELLIOT Filmen om elva-årige Billy som dansar balett. ÖNSKA DIG: GE BORT: Hörlurar "Plattan" Design: Urbanears 600 kr varav 264 kr går till Rädda barnen. All for Children kollektion säljs till förmån för H&M:s och UNICEF:s satsning All for Children. Du kan köpa lek och maskeradkläder: Trollerihatt ca 200 kr. T-SHIRT INFORMATION WANTS TO BE FREE I ekologisk och fairtrade bomull, 299 kr. tshirtstoreonline.com › GÖR: FÖREBYGG BROTT och att människor råkar illa ut genom att inte låta normer som skadar människor härska. 17 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt om: boken d n a h s r Tonå ATT HITTA SIG SJALV bland allt som man ska och inte ska… Vårt liv är kantat av osynliga regler om hur vi ska vara. Det är normer som mer eller mindre brutalt ger oss en fingervisning om hur vi ska leva våra liv. Troligt funderar på om det går att strunta i dem eller om man måste anpassa sig. TEXT: MALIN BERGGREN BILD: ALEX&MARTIN 18 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt D U ÄR OMGIVEN av dem varje dag. Utan dem skulle livet vara ett kaos. Du lever efter normer, efter det som är normalt, vare sig du vill eller inte. Du talar inte för högt, du är artig och gör vad du blir tillsagd. Eller inte, du skriker, struntar i folk och gör som du själv vill. Och då vet du att du gör något som egentligen är otillåtet. På samma sätt är det med dina drömmar om framtiden, hur du vill se ut och vilken kille eller tjej du väljer att bli förälskad i. Det finns det som anses vara normalt. Det är normen. Visst, du kan välja att bryta mot den. Men det kostar. Sandra Dahlén arbetar med frågor som rör genus, diskriminering, normer och sexualupplysning. Troligt har träffat henne för att prata om hur man hittar sig själv bland alla dessa normer. Vad är normer? – Det är osynliga regler som vi uppfostrats med, fått från media eller själva skapat i vår kompisgrupp. Man tänker inte ens på dem, men följer dem ändå. Det handlar om allt från hur nära du står någon när du pratar till vilka kläder du har på dig. Normen är det som anses vara normalt. Hur märker vi normerna? – Oftast tänker vi inte på att vi följer normen förrän någon bryter mot den, då skapar det irritation. Är normer bra? – Normer kan påverka både positivt och negativt. Vi skulle inte klara oss utan normer, då skulle jag kanske satt mig i ditt knä, nu under intervjun. Utan normer skulle alla hela tiden behöva göra nya regler för alla situationer. Kan normer vara dåliga? – Ordet norm kommer från normal. SANDRA DAHLÉN är författare, föreläsare och radiopratare i bland annat programmet P3 Star. Hon har arbetat i 15 år med frågor som rör genus, diskriminering, normer och sexualupplysning. Läs mer: www.sandradahlen.com Träffas så ofta du vill, det är inget mått på kärlek. Du ska inte ha sex om du inte vill ha det. " Men en norm kan ändå göra att du känner dig onormal även om du egentligen tycker att du gör rätt och trivs med dig själv. Normer är ofta kopplade till makt och du kan bli bestraffad om du inte följer normen. Det är dåligt. olikheter och låta människor vara som de är. Om du är kille och gråter mycket och tänker att det är fel, försök då tänka att du är en person som gråter och att det är okej. – Det kan vara allt från att du inte får ta plats i skolan för att du är tjej till att du blir mobbad för att du är annorlunda. Skolverkets senaste rapporter visar att många av de som blir mobbade, blir det för att de inte följer normen. – Det kan du inte helt och hållet. Jag rör mig på ett visst sätt för att jag lärt mig det sedan jag var liten. Till exempel sitter jag ofta med benen ihop. Jag har lärt mig att flickor gör så. Men jag skulle lika gärna kunna sitta på ett annat sätt. Det finns ingen lag mot att sitta med benen i kors. Normerna finns runt om oss. De påverkar oss hela tiden, även i drömmar, som känns som våra egna. Det viktiga är att se dem, och när de inte känns bra, våga bryta med dem eller diskutera om varför vi har dem. Hur menar du? Vem bestämmer normerna? – Det är svårt att veta vad som är hönan och ägget. Men det är de normala som bestämmer vad som är dagens normer. Om det är killarna, blir det svårt för tjejerna att bli accepterade, om de inte blir som killarna. Är det de som gillar mode, blir de som inte klär sig som de lätt utanför eller mobbade. De som ses som normala är de som sätter upp spelreglerna, både i de grupper du är med i och i samhället. Är det viktigt att bryta mot normen och vara sig själv? – Det är svårt att veta vad som är jag. Man har ju olika sidor av sig själv. Man kan vara både sprallig och blyg, glad och ledsen. Men om du funderar på: ”Vad är det för fel på mig?” Då ska du stanna upp och fundera: ”Varför tänker jag så här?” Det är tillåtet att vara som alla andra, men du behöver inte vara det. Om du känner att det är fel på dig för att du inte är som andra, tänk då att alla människor är olika. Det är viktigt att försöka acceptera andras och egna Hur kan jag skilja på vad som är jag själv och vad som är normer? Varför hänger man på ett dåligt rykte när man vet att det är fel? – Många som uppfyller normen har svårt att acceptera dem som bryter mot normen. ”Jag som kan och passar in tycker inte att andra som inte är som normen ska ha samma rättigheter som jag”. Många som är friska tycker till exempel inte att det är så viktigt att handikappade kommer in och kan delta i allt som de har lust med. De tycker att det är okej att stänga ute dem, fast de själva aldrig skulle acceptera att bli utestängda. Det finns ju väldigt många normer när det gäller kärlek och relationer, hur kommer det sig? – Många normer kring hur ett förhållande ska vara och hur ett samliv ter sig får vi från Hollywoodfilmerna. Vanliga relationsnormer handlar om hur ofta man ska träffas, hur man visar kärlek och hur och när man ska ha sex. Det här är starka normer. De gör så att många par får problem, eftersom de fokuserar på hur det ska vara, istället för på hur de själv vill ha det. Fundera precis som med alla andra normer: ”Hur vill jag ha det?” Träffas så ofta du vill, det är inget mått på kärlek. Du ska inte ha sex om du inte vill ha det. Prata med andra det bidrar till att man upptäcker att andra har samma problem och då kan man enklare lösa det. 19 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt Är det viktigt att förklara sig om man bryter mot normer? – Jag tycker att du själv ska välja hur mycket du vill förklara dig. Vissa vill inte förstå, fast du förklarar dig. Du kommer i underläge, om du hela tiden måste förklara dig. Så i vissa situationer behöver man inte förklara sig. De som inte följer normen kan ibland få väldigt privata frågor, som ingen annan skulle få. Sådana frågor ska ingen behöva svara på. Många homosexuella får till exempel frågor om sitt sexliv, frågor som ingen skulle komma på tanken att fråga en heterosexuell. PARALLELLA NORMER SOM KROCKAR OCH FÅR ALLVARLIGA KONSEKVENSER: Ett och samma beteende uppmuntras och premieras inom ramen för ett normsystem medan det bestraffas utifrån ett annat. Alla kan vara emot något, men stöttar ändå inte när det händer något: ąŗ (#='' /ŗ#-ŗ'"./$!//ŗ(*/ŗ1E'/=&/Āŗŗ samtidigt som många tycker att tjejer som våldtas hittar på eller överdriver. ąŗ &£)# /ŗ&*(( -ŗ$)$!-E)ŗ.=" -ŗ()Āŗŗ samtidigt som media visar att tjocka människor är fula. ąŗŗ =)ŗ*#ŗ&1$))*-ŗ=-ŗ'$&ŗ(4& /ŗŗ värda, samtidigt får män ofta mer i lön och anses vara bättre lämpade som ledare. ąŗ .$.(ŗ=-ŗ1.&41=-/Āŗ/4& -ŗ ŗ!' ./Āŗŗ samtidigt som de också tycker att invandrare borde ta seden dit de kommer. ąŗ -)ŗ*#ŗ0)"ŗ.&ŗ!Eŗ#E''ŗ+Eŗ( ŗŗ den sport de gillar, samtidigt som många anser att fotboll inte är en tjejsport och att killar som åker konståkning är bögar. ąŗŗ E'ŗ=-ŗ1.&41=-/Āŗ( )ŗ'$/ ŗ(E./ ŗŗ man tåla. ąŗ ''ŗ=-ŗ1='&*()Āŗ-ŗ ŗ$)/ ŗ/-ŗ!£-ŗŗ stor plats. ąŗ )ŗ.&ŗ'$ŗ$#*+ŗ( ŗ)E"*)ŗ1ŗ&=-ĕŗ lek, samtidigt, tjejer kan inte vara ihop med kortare killar. När normerna krockar kan absurda situationer uppstå, som till exempel att den som mobbas måste byta skola eller att den som blivit våldtagen måste flytta. På så sätt straffas de dubbelt. 20 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt Scenario: Vi är mer eller mindre bundna av normer. Att se dem hjälper oss att bryta mot dem om det behövs. Mår vi inte bra av dem behöver vi ta en funderare. Troligt hjälper dig här med några: 01 Jag har alltid dansat. Nu är jag trött på det och vill göra något annat. Men kompisarna är emot. Mina föräldrar protesterar. Och vad kan jag annat än dansa… I tonåren är det ganska vanligt att man tröttnar på aktiviteter som man haft som barn. Det är klart att uppbrottet smärtar. Kompisarna gillar dig och dansen och vill förstås att du är kvar. Dina föräldrar ser kanske hur duktig du är och tycker att det är synd att du slutar med något du är bra på. Allt det där är ju egentligen positivt. Du är uppskattad och saknad. Men, man ska göra som man själv vill. Och även om det krävs en del mod att byta till något annat, inte minst att lära sig hur en helt ny grupp fungerar, så har du mycket att vinna. Testa något annat. Trivs du inte kan du ju alltid sluta, och får du lust att dansa igen tar de säkert emot dig med öppna armar. Nya normer måste du lära dig hela ditt liv: när du byter skola, arbete, fritidssysselsättning eller flyttar till en annan stad eller land till exempel. 02 Jag ska välja till gymnasiet. Då undrar alla vad jag ska bli. Jag skulle vilja gå VVS-programmet, de har bra framtidsutsikter. Men jag vet inte om jag vågar. Det är bara killar där och mina kompisar tycker att jag är konstig. Men jag vill inte bli frisör eller veterinär. Vad ska jag välja? Det finns många normer kring våra könsroller. De grundläggs tidigt. Redan på dagis ser man dem tydligt. Killarna är stökigare och leker med bilar medan tjejerna är ordningsamma och leker med dockor. Redan en sjuåring vet precis vad en kille och en tjej kan ha på sig. Även om könsrollerna kring yrken håller på att lösas upp, med fler kvinnliga buss- och lastbilschaufförer och fler, ja, har det blivit fler killar i traditionellt kvinnliga yrken? Jag tror inte det. De har fortfarande för låg status och är för dåligt betalda. De här normerna går att ändra, men det tar tid. Och de ändras bara genom dem som vågar bryta mot dem och gå sin egen väg. 03 I amerikanska filmer är det alltid nörden som efter att ha blivit stylad får den snygge killen. Men ofta är det ju nörden som är den mest intressanta, som har ett liv. Vi lever efter hollywoodnormen att det är den snygga tjejen som får den snygge killen och därefter lever lycklig i alla sina dagar. Samtidigt har förstås alla de som inte är snygga skapat sina egna normer, som till exempel att det bara är nördarna som har ett meningsfullt och innehållsrikt liv. Det här är bara normer, inga naturlagar. Likaväl som den snygga blondinen också kan leva ett djupt och innehållsrikt liv kan nörden leva ett tomt och meningslöst. Huvudsaken är att man funderar igenom hur man själv vill ha det och inte ordnar sitt liv efter hur andra tycker att det ska vara, varken kompisar, föräldrar eller hollywoodregissörer. 04 Jag har blivit kär i en tjej, men jag vet inte om det är äkta kärlek. Hon är inte alls som jag tänkte mig att min drömtjej skulle vara. Men jag kan inte låta bli att tänka på henne ändå. Kärleken är besvärlig. Den är ju både känslomässig och intellektuell. Samtidigt som man kan väga för och nackdelar kring utseende, familj, yrkesval, intressen med mera finns det känslor som man inte kan styra över, som bara vill att man ska vara nära just henne. Båda är bra, både känslorna och hjärnan. När det gäller dina tankar om din drömtjej behöver du kanske fundera igenom hur viktiga de är och om det är dina tankar. Kanske är en del av dem normer som styrs av samhället eller av dina kamrater. Till slut kanske du kommer fram till att hon är din drömtjej. Tur då att du blev förälskad i henne. 05 Jag är 16 år och sist i klassen att bli av med oskulden! Det är lätt att tro att det är så, men så är det inte. Och det spelar heller ingen roll. Om man tänker tvärt om: om alla andra är oskulder och du vill göra det, då hoppas jag att du hittar någon du vill göra det med. Då säger jag grattis! Eller: om alla andra har gjort det, men inte du och du vill inte. Då spelar det heller ingen roll, du ska förstås inte göra det ändå. Det kan vara svårt att tänka så, men försök boosta dig själv, för det spelar faktiskt ingen roll vad alla andra har gjort. VIKTIGT! Är man med om att upprätthålla dåliga normer ska man vara medveten om att det kan lägga grunden för våld. En tjej som det sprids horrykten kring löper större risk att bli våldtagen. Ett horrykte kan dessutom vara förödande för personens hela liv. Det påverkar betyg, det påverkar hälsan och det kan leda till våld. Det är viktigt att tänka på att det är olagligt att sprida rykten eftersom det kan få allvarliga konsekvenser. 21 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt Kärlek i advent. Häng med in i advent på ett lite annorlunda sätt. Här får du hjälp att älska världen, din nästa och dig själv. 1. ÄLSKA DIG SJÄLV: Skapa en andaktshörna hemma som bara är din. Det kan vara en skön fåtölj med fotpall och en massa levande ljus. Här kan du sätta dig med en filt och meditera, läsa och be. 2. TÄND DET FÖRSTA ADVENTSLJUSET OCH BE MARGARETA MELINS BÖN: Adventsljusen tänder vi ett efter ett, en brinnande bön för sanning och rätt. Det första ska lysa i mig djup härinne, bevara mitt hjärta och värma mitt sinne. Det andra ska lysa för alla jag känner, att alla får plats och kan leva som vänner. Det tredje ska lysa för alla som lider, som kämpar och drömmer om lyckliga tider. Det fjärde ska lysa för marken och skogen, för luft och för hav och vår framtid på jorden. Adventsljusen tänder vi ett efter ett, en brinnande bön för sanning och rätt. 3. ÄLSKA DIG SJÄLV: Ge alltid din måndag guldkantsbehandling, då ser du fram emot nästa vecka! Gör något som du tycker är kul och som får dig att längta. du kan göra för att skapa en värld utan krig och konflikter. 8. TÄND DET ANDRA LJUSET. Be: Världen är häftig men galen. Jag ber dig Gud att ge människor mer förståelse och större möjlighet att ge kärlek till varandra. 9. ÄLSKA DIG SJÄLV: Gör något du aldrig gjort tidigare. Unna dig något gott! Du är värd att njuta… 10. ÄLSKA DIN NÄSTA: Ge bort uppmuntran i en liten ask. Lappar med ord som peppar. Snabbt fixat och mycket uppskattat. 11. ÄLSKA VÄRLDEN: Ta ställning. Skriv under namninsamlingar för frågor du tycker är viktiga. 12. BIBELN: Läs om när Gud kommer tillbaka i Mika 4:1-4 och Lukasevangeliet 21:25-36. 13. ÄLSKA VÄRLDEN: Stöd Svenska kyrkans julkampanj ”Ge alla barn en framtid utan våld” Gilla. www. facebook.com/svenskakyrkaninternationellt eller/och SMS:a FRAMTID till 72 950 för att ge 50:-. 4. ÄLSKA DIN NÄSTA: Skriv ett kort eller brev och skicka det till någon med Posten. Du kan ladda hem Postens vykortsapp och göra ett eget vykort med egna foton och bilder från telefonen. Vykortet levereras sedan av brevbäraren. 14. BE: Låt denna lördag bli den bästa på länge! Det skulle vara skönt med en rolig helg i ryggen när skolan börjar igen. Tack, amen. 5. ÄLSKA VÄRLDEN: Fråga och ställ krav. Se till att din skola, arbetsplats eller affär köper rättvise- och kravmärkta varor. 15. ÄLSKA DIN NÄSTA: Ge någon en komplimang, ägna någon extra mycket omtanke och dela ut extra många kra 6. BIBELN: Läs om när Jesus rider in i Jerusalem i Matteusevangeliet 21:1-9. 16. IDAG ÄR DET RIKSKOLLEKT till Svenska Kyrkans Unga. Gå på söndagens gudstjänst i din Svenska Kyrkans Ungatröja. Om du är modig, be att få läsa kollektcirkuläret. Det hittar du på hemsidan! 7. PSALM 609 Advent är mörker och kyla. Läs eller sjung psalmen. Vad betyder den för dig? Fundera på vad 22 « TROLIGT 4 | 2012 17. ÄLSKA DIG SJÄLV: Skriv ner vad som hänt i år. Har du foton, titta på dem. Om du har tid, gör ett riktigt album, som du kan bläddra i eller gör ett 2012-album på facebook. 18. ÄLSKA VÄRLDEN: Spara Energi. Släck lampor som lyser i rum där ingen är. Skippa duschen. Ät bara veganmat! Du hittar goda recept på Troligt.org. 19. BIBELN: Läs om när Jesus berättar vem han är i Matteusevangeliet 11:2-11 och Jesaja 29:17-21. 20. ÄLSKA DIN NÄSTA: Gilla. Vit Jul bedrivs av IOGT-NTO och syftar till att ge barn en vit jul, en jul utan alkohol. På www.vitjul.se kan du läsa mer om kampanjen. Ta ställning för barnen. 21. BE: Kära Gud! Jag ber om mod och fokus åt mig själv, trygghet och lycka åt dem jag älskar och försoning med dem jag har något otalt med. 22. BIBELN: Läs om hur glad Maria blev när hon förstod att hon var gravid i Lukasevangeliet 1:46-55. 23. ÄLSKA VÄRLDEN: Stoppa våldet. Läs vad du kan göra på sidan åtta här i tidningen. Fundera på om någon behöver dig i jul. 24. BIBELN: Läs om när Jesus föds i Lukasevangeliet 2:1-20. 25. ÄLSKA DIN NÄSTA: Njut av dagen, lyssna på musik som får dig att må riktigt bra! Fundera på om du kan skänka några av dina gamla saker till välgörenhet? Kanske fick du en massa nya saker i julklapp igår, någon skulle säkert bli jätteglad över de saker du inte använder längre. Förtroligt Sociala medier för ÖKAD DEMOKRATI! För drygt ett år sedan drog den arabiska våren igång i Egypten, Tunisien och Libyen. Folkliga revolter ledde efter en lång kamp till slutet på flera decennier av diktatur och istället håller nu dessa länder på att ta sina första steg mot att förvandlas till demokratier. TEXT: HANNA JOHANSSON BILD: ALEX&MARTIN S OCIALA MEDIER som Facebook och Twitter spelade en stor roll under upproren. Här kunde man snabbt sprida information och organisera stora grupper av aktivister. 23-åriga Ayat Mneina var en av de unga aktivisterna som var med och bidrog till den libyska revolutionen. Hon bor i Kanada, men hennes moroch farföräldrar är bosatta i Libyen. Under revolutionen startade hon organisationen www.shabablibya.org (libysk ungdom), och fick snabbt 4 600 följare på Twitter och 20 000 på sitt Facebookkonto. Genom att till exempel ringa runt till sjukhus och kontrollera uppgifter om skadade och döda kunde hon snabbt sprida informationen vidare till andra. På liknande sätt bidrog Lina Ben Mhenni till revolutionen i Tunisien och störtandet av den tidigare regenten Ben Ali. Hon hade istället en egen blogg, www.atunisiangirl.blogspot.com där hon skrev om upproren och vad som hände i hennes land. Under de avgörande dagarna inför revolutionen blev hennes blogg, A Tunisian Girl, bloggen som alla läste för att få veta vad som hände, både tunisier och utländsk media. När diktaturen försökte stänga av den, bytte hon bara server och adress. Efteråt nominerades hon till Nobels fredspris, och nu har hon kommit ut med en bok med samma namn som bloggen. Ayat Mneina och Lina Ben Mhennis aktivism är bara två exempel av många. Det startades flera upprop på Facebook, till exempel ”March with Egypt”, och folk från hela världen engagerade sig. Det kan du också göra! Om du inte redan har konton på Facebook och Twitter, så börja i den änden. Sedan kan du skapa grupper och bjuda in medlemmar att delta. www.twitter.com är en social nätverkstjänst och mikroblogg där användare kan skicka och läsa meddelanden, så kallade tweets. Meddelandena får vara högst 140 tecken långa och de visas öppet på användarens profilsida. Användare kan prenumerera på andra användares meddelandeflöde, vilket kallas ’”att följa”. BRA LÄNKAR FÖR DIG SOM VILL ANVÄNDA SOCIALA MEDIER FÖR ÖKAD DEMOKRATI! www.twitter.com www.facebook.com www.shabablibya.org www.atunisiangirl.blogspot.com SOCIALA MEDIER FÖR UNDERHÅLLNING ELLER VÄRLDSFRED? 23 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt A K S I T P Y EG OKRATIDEM R A P KAM 24 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt Egyptiernas ickevåldsrevolution våren 2011 slog världen med häpnad. Den 2-9 september kom 20 egyptiska ungdommar till Sverige för att ta delta i Egyptian- Swedish Dialogue for Active Citizenship. Utbytet började redan i november 2011 då 25 svenska ungdomar från fredsrörelserna Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa och Kristna Fredsrörelsen gemensamma ungdomsprojekt Salaams vänner besökte Egypten. D EN 6 JUNI 2010 tog Egyptens historia en ny vändning. Det var när två civilklädda polismän klev in på caféet på Saif al-Yazal-gatan och grep den 28-årige bloggaren Khaled Said. Han hade lagt ut ett videoklipp på nätet som visade hur poliser i samma stadsdel delade upp ett knarkbeslag mellan sig. Poliserna började slå Khaled Said och efter femton minuter var han död. Efter Khaled Saids död spreds bilden av hans vanställda ansikte på Internet. En Facebookgrupp under namnet ”We are all Khaled Said” bildades av Wael Ghonim, en 31-årig egyptier som arbetade för Google i Dubai. Som anonym moderator lyckades han och en koalition av ungdomsaktivister mobilisera tiotusentals Kairobor till de första demonstrationerna mot Mubaraks regim den 25 januari. Troligt har träffat Hend Hemdan Saber och Yousef Hesham som båda deltog i revolutionen. Hend och Yousef berättar: Fast vi var tiotusentals som demonstrerade visades inget av det i media. Istället låtsades man som om inget hänt och visade bilder på ett tomt torg när verkligheten var en helt annan. Det här beror på att Fast vi var tiotusentals som demonstrerade visades inget av det i media. Istället låtsades man som om inget hänt och visade bilder på ett tomt torg när verkligheten var en helt annan." media i Egypten ägs av staten. Därför använde vi oss av social media som Facebook och Twitter istället. – Demonstrationerna var fredliga, menar Hend. En protest mot de orättvisor människor i vårt land utsattes för. Vi ville ha rättigheter. Planen var aldrig att största regimen. Men när vi gav blommor till polisen för att visa att vi var fredliga öppnade de eld och sköt ner demonstranter. Då bestämde vi oss för att vi ville ha en ny regim. – Vi hade inga vapen, fortsätter Yousuf, men den bild media gav var en helt annan. Revolutionen började med några få ungdomar, men allt fler hakade på. Hela familjer deltog i protesterna. Det var första gången som egyptier med olika bakgrund gick ihop för att protestera. Över 800 egyptier dödades under det arton dagar långa upproret som ledde till Hosni Mubaraks fall den 11 februari 2011. – Nu är vi i Sverige för att lära oss om hur demokrati fungerar, hur man röstar och hur man håller fria val, säger Hend. Vi har en lång väg kvar innan Egypten är ett demokratiskt land. Yousef berättar att unga fortfarande inte har något politiskt inflytande i Egypten. – Det var vi unga som startade revolutionen, men vi får ändå inte vara med och bestämma. Unga har ingen möjlighet att få röster i valet. Ett annat problem är att många människor är naiva och omedvetna när det gäller politik. Många är fattiga och villiga att ge bort sin röst för lite mat. Vad har ni för drömmar för framtiden? – För mitt land drömmer jag om fri demokrati, funderar Hend, en högre levnadsstandard och att fattigdomen utrotas. Själv vill jag arbeta med mänskliga rättigheter och för att ge mitt land en bättre ekonomi. – Jag vill kunna fortsätta att bo i Egypten, funderar Yousef. Jag har alla mina vänner och hela min familj i Egypten, men jag har drömmar för framtiden, som jag kanske inte kan uppfylla i Egypten. Jag hoppas att det ska bli annorlunda. De båda hoppas nu att egyptierna ska bli mera aktiva medborgare. Att de får en tro på framtiden. De har ju ändå lyckats störta en stor korrupt regim. – Jag såg människor skjutas ihjäl och bli överkörda av bandvagnar, berättar Yousef. Jag är tacksam för deras mod och känner ett stort ansvar att bära vidare det vi kämpat för tillsammans. Det jag har varit med om har förändrat mig för evigt. REVOLUTIONEN I EGYPTEN Den 11 februari 2011 störtades Egyptens president Hosni Mubarak och därmed också hans regim. Händelsen föregicks av månader av kraftiga protester på Frihetstorget i huvudstaden Kairo. Orsaken till missnöjet med regimen kretsade särskilt kring juridiska, politiska och ekonomiska frågor, men också kring polisbrutalitet, undantagstillstånd, brist på fria val, korruption, begränsningar i yttrandefriheten, hög arbetslöshet, låg minimilön, bostadsbrist, höga matpriser och dåliga levnadsförhållanden. Läs mer på www.krf.se/egyptiskademokratikampar-i-sverige 25 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt Ovanliga ALLERGIER påverkar vardagen Hört talas om rotfruktsallergi? Eller vad sägs om att vara allergisk mot värme? Det är inget skämt utan på fullt allvar. Hanna Broberg och Mikael Risenfors, båda aktiva inom Svenska Kyrkans Unga, har drabbats av ovanliga allergier som påverkar deras vardag. TEXT: HANNA JOHANSSON BILD: ALEX&MARTIN Om någon till exempel skalar morot i ett rum där jag befinner mig börjar det klia i ögonen,." 26 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt H ANNA BROBERG är 23 år och studerar till musiklärare. Hon är medlem i Svenska kyrkans Unga i Göteborg och är bland annat engagerad i normmedvetet arbete på förbundsnivå. Hon är multiallergiker och har extremt många födoämnesallergier. Allergierna började poppa upp när Hanna var i tioårsåldern. – Det var ett riktigt chockpollenår då det tog fart. Jag fick en korsreaktion mot björkpollen och äpplen. Sedan dess har jag inte kunnat äta vare sig äpplen, päron eller nötter och jag har drabbats av extremt många olika korsreaktioner. Grundregeln är att allt som är från djurvärlden går bra, men jag tål inga baljväxter eller spannmål. Under åren som aktiv i Svenska Kyrkans Unga har hon varit med på många läger. Inför ett läger brukar hon få skicka en pdf där hon förklarar vilka allergier hon har och vad hon inte kan äta. – Det brukar vara ett A4-ark med information. Och ibland får jag skicka in recept eftersom det annars kan bli ganska rörigt. Bland annat har jag problem med luftburen rotfruktsallergi. Om någon till exempel skalar morot i ett rum där jag befinner mig börjar det klia i ögonen, berättar hon. DET FINNS SÄLLAN NÅGOT JAG KAN ÄTA Ända sedan allergin tog fart har hon varit en regelbunden patient på Allergologen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Dit går hon åtminstone ett par gånger om året på kontroller. – Klart att detta påverkar mitt liv. Framförallt när det handlar om att äta. Sociala saker, som att kunna gå och ta en fika med kompisar på stan, är ingen självklarhet för mig. Det finns till exempel sällan något jag kan äta. Hanna Broberg tycker att de flesta visar förståelse för hennes allergier och hon blir nästan alltid positivt bemött. – Sedan finns det en del som inte fattar, och då handlar det oftast om okunskap. Även i en del livsmedelsbutiker kan okunskapen vara stor, det här med att produkterna måste vara helt spannmålsfria för att jag ska kunna använda dem går inte alltid fram. För att klara mig har det alltid varit viktigt att jag själv är påläst. Hanna har alltid varit öppen med sina allergier och berättat om dem för andra. – Jag tar inte så hårt på det och brukar oftast bemötas med en schyst attityd, säger hon. inte ska bli för varmt. Och under de varmaste månaderna rör han sig utomhus så lite som möjligt. – Det är oändligt mycket bättre på hösten. Sedan kan det bli värre på vintern igen, när man börjar sätta på elementen inomhus. Det som känns lite konstigt är att jag inte har kunnat få någon riktig diagnos. Läkarna säger att det kan handla om en hormonrubbning och att det kan försvinna med tiden. Det är det jag hoppas på. MIKAEL TÅL INTE VÄRME Mikael Risenfors är också medlem i Svenska Kyrkans Unga i Göteborg och har om möjligt drabbats av en ännu mer udda åkomma än Hannas: han tål inte värme. – Rent formellt är det ingen allergi jag är drabbad av, även om man lättast beskriver den som en sådan. Första symptomen kom för fem år sedan. Så fort jag hade ansträngt mig det minsta fysiskt eller om jag gick in i ett varmt rum, fick jag en väldig klåda och blev yr. Jag kunde till och med tuppa av. Man har försökt diagnostisera Mikael flera gånger, men inget har helt stämt med verkligheten. Han har testat en rad mediciner, som inte hjälpt och nu sätter han sitt hopp till att allergin ska försvinna av sig självt. FICK GE UPP IDROTTEN – Det här har påverkat min vardag väldigt mycket. Innan det började var jag en sportkille, det är det jag alltid brunnit för. Men jag fick till exempel sluta spela fotboll. Förändringen i min livsstil blev chockartad, eftersom jag inte kunde träna längre. Värmeallergin har även stört hans utbildning. Han har inte kunnat delta på friluftsdagar och under de första åren fick han besöka sjukhus så ofta att han missade delar av skolan och har i efterhand läst en del ämnen på Komvux. – Folk på stan märker ju inget, det är inget som syns på mig. Men det har hänt att jag fått små epilepsiliknande attacker när det blivit för varmt och då har folk förstås märkt det. Sommartid har Mikael en liten kylanläggning på sitt rum så att det UNGA ALLERGIKER Föreningen Unga allergiker är till för barn och unga i åldrarna 7 till 29 år. Unga Allergiker fokuserar inte på sjukdomen utan på att unga med allergier ska få pröva sina vingar – eftersom de inte sällan har ”överbeskyddande föräldrar”. Unga Allergiker lär sina medlemmar att hantera sin sjukdom och utmana den. Organisationer har olika aktiviteter över hela landet, till exempel sommarläger och man bedriver även politisk verksamhet och sprider kunskap om hur det är att leva med allergi. Läs mer på: Astma- och allergiförbundet, www.astmaoallergiforbundet.se/ Unga Allergiker, www.ungaallergiker.se KÄNDISAR MED ALLERGIER: Skådespelerskorna Lindsay Lohan och Jessica Alba, sångerskan Norah Jones, skådespelaren Hugh Grant, skådespelerskan Scarlet Johansen. 27 « TROLIGT 4 | 2012 Förtroligt ALLERGI Allergi innebär att kroppen reagerar på ämnen i omgivningen som de flesta människor tål. Man är överkänslig mot vissa ämnen och det kan vara ärftligt. Men det kan också handla om att man har utsatts för stora mängder allergiframkallande ämnen. Vanliga allergier är pollenallergi, födoämnesallergi och pälsdjursallergi. Besvären kan märkas i ögon, näsa, mage, luftvägar, tarm eller på huden. I Sverige beräknas var femte invånare ha någon form av allergi. På senare tid har studier visat att antalet allergiker ökat i Sverige och i andra industriländer. Det är inte exakt klarlagt vad som orsakat detta, men det tros bero på en kombination av olika miljöfaktorer och ändrad livsstil. Det finns mycket som man kan göra själv för att minska besvären. Får man svårt att andas eller har besvär som inte går över ska man kontakta sjukvården. Vid pollenallergi är det bra att följa pollenrapporterna i tidningar, på radio eller på internet. Stäng fönstren och ta förebyggande medicin när pollenhalterna är höga. Använd inte kläder eller smycken som du får kontakteksem av. Är du överkänslig mot konserveringsmedel eller parfym finns det särskilda allergianpassade hygien- och rengöringsprodukter att köpa. Undvik mat som du är allergisk mot. Rök inte! Källa: Vårdguiden. 28 « TROLIGT 4 | 2012 Han har testat en rad mediciner, som inte hjälpt och nu sätter han sitt hopp till att allergin ska försvinna av sig självt." VÅRA EXPERTER: na or esid g Frå ? Jag är konfirmandledare och funderar på hur man gör ett konfapass så att det blir bra och intressant. Har du några tips? PER SVARAR: Vilken spännande fråga! Det finns så klart många saker man kan tänka på som ledare: Hur ser gruppen ut, vad har de för intressen, vilka funderingar och frågor bär de på? En ledarutbildning är bästa grunden. Här är några praktiska tips: Dela upp passet i tre delar: hur börjar jag, vad händer i mitten, hur slutar jag? Tänk på att konfirmanderna har mycket kunskap och många tankar, låt dem få uttrycka hur de själva känner och tänker i ord, bild, musik... Använd dig av ett konfirmandmaterial, till exempel nya Con Dios praktiska övningar och ledarhandledning. Där finns många bra övningar! Var dig själv. Om du känner dig trygg, kommer konfirmanderna också att vara det. Lycka till med passen! ? Vad är nattvarden? HANS SVARAR: Nattvarden är en måltid där vi äter tillsammans med varandra och Gud. I den bibliska berättelsen firade Jesus en traditionell judisk påskmåltid med sina lärjungar den sista natten, innan han förråddes och dödades. I texterna uppmanas lärjungarna att fortsätta dela bröd och vin med varandra och att när de gör det, minnas Jesus. Det finns också texter som visar att lärjungarna och de första kristna tog detta på största allvar. Tidigt i den kristna kyrkan blev delandet av bröd och vin en viktig del MARIA HAMMARSTRÖM Teolog. HANS DEGREUS Präst. av gudstjänsten. Det har skrivits och diskuterats oändligt mycket genom historien om vad nattvarden är och på vilket sätt Gud är närvarande och vem som får vara med och fira och vem som får leda nattvardsgudstjänsten. Allt detta berättar något om hur viktig denna måltid är. I Svenska kyrkan har vi bestämt att nattvard ska ledas av en präst som genom sitt ämbete står som garant för att nattvarden blir det vi säger att den är: en måltid med varandra och med Gud. ? Får vem som helst ta emot nattvarden? HANS SVARAR: Det teoretiska svaret är nej. Nattvarden är de döptas gemenskap, det vill säga nattvarden får tas emot av dem som är döpta. Å andra sidan är vi en folkkyrka med ett öppet nattvardsbord som inte vill stänga ute någon från gemenskapen och därför är alla som vill välkomna. Det förekommer inte heller någon kontroll av vem som är döpt. Under en period var nattvarden också starkt kopplad till konfirmationen. Genom historien har det alltid varit en spänning mellan det som är teori och hur man har hanterat detta i praktiken. PÄR LINDBERG Församlingspedagog. LINA FROSTEVALL Studie- & yrkesvägledare. mycket som de andra? Ett svar är att det inte går att mäta och jämföra tro. Vi kan prata om trons innehåll, sådant jag tror är sant, men tron är mera än det som sitter i huvudet. Den tro jag bär i hjärtat, relationen till Gud, kan ingen mäta. Ett annat svar är att alla har svårigheter någon gång med det som är trons innehåll: det är det som är poängen med trosbekännelsen. Inte att du ska skriva under den som ett kontrakt, men att alla ska kunna se att det är det här vi samlas kring. Tillsammans tror vi på det här, men som individer kan vi ha olika svårt med olika delar av den gemensamma bekännelsen i olika delar av livet. Stanna kvar i kyrkan och var ärlig med det som du har svårt med, för bara om du får prata om det med andra och höra hur de tänker har du möjlighet att komma vidare. Om du inte tycker att du kan eller får prata om dina tvivel så kanske du ska leta efter en annan gemenskap eller en annan församling? Din tro är inte färdig, och kommer aldrig att bli det. Det är därför vi behöver varandra. ? Jag trivs i kyrkan, men jag vet inte om jag kan tro på allting och det känns litet jobbigt. Hur ska jag göra? MARIA SVARAR: Vi är många som då och då går igenom den där känslan av tvivel: Hör jag verkligen hemma i kyrkan? Tror jag lika bra eller lika TANKAR OCH FUNDERINGAR? SKRIV TILL OSS: Troligt, Svenska Kyrkans Unga, 751 70 Uppsala eller [email protected] 29 « TROLIGT 4 | 2012 Förbundssidorna 96 SIDOR OM KRISTEN TRO I flera år har vi fått frågor om det finns ett grundläggande material om kristen tro, som man kan använda i utbildningen av konfirmandledare. Som ett svar kommer nu boken ”96 sidor om kristen tro”, ett projekt tillsammans med Sensus studieförbund och Verbum förlag. Boken presenterar kortfattat tio grundläggande teman i kristen tro och låter dig fundera över vad de betyder för dig. En studiehandledning i pdf-format kommer att finnas på hemsidorna för Verbum, Svenska Kyrkans Unga och Sensus för den som vill använda boken i en grupp. Boken, som blir klar i november, är tänkt att kunna användas även för till exempel gymnasiekonfirmander eller som present till ideella ledare. Ett provexemplar skickas ut till alla församlingar med det här utskicket av Troligt och boken säljs av Verbum. Materialet har bekostats av en donation som förvaltas av ärkebiskopen och biskopen i Stockholms stift. tt SMS orna får du e id ss m le d e M på lemskap. obilnummer r du ditt med a y rn Har du ditt m fö t e d ri du svarar på a från 1 janua rn m o O . id ri ss a u m n le ja d i å Me dlemskort. förnya det p u får ditt me d tt a så Du kan också ss re din e-postad och lägga till SE TILL STOÖRTA ET KALLEL ÅRSM 2013 30 « TROLIGT 4 | 2012 (Apg 17:28) Alla lokalavdelningar i Svenska Kyrkans Unga är inbjudna till Stora årsmötet 2013 den 8–11 augusti på Fyrishov i Uppsala! Stora årsmötet är Svenska Kyrkans Ungas högsta beslutande organ, där det bland annat fattas beslut om verksamhetsinriktning, genomförs val till förbundsstyrelsen och beslutas om medlemsförslag. Kort sagt aktiviteten då du är med och bestämmer vad Svenska Kyrkans Unga ska vara och göra de kommande åren. Kolla efter kallelsen i din lokalavdelning. Gå på ert lokalavdelningsårsmöte! Erbjud dig att åka som ombud. Om du inte blir vald till ombud kanske du kan bli ersättare eller observatör. Läs mer på: www.svenskakyrkansunga.se ”I GUD ÄR DET VI LEVER, RÖR OSS OCH ÄR TILL” RIKSKOLLEKT TILL SVENSKA KYRKANS UNGA TREDJE SÖNDAGEN I ADVENT 16 DECEMBER 2012 Förbundssidorna VÄRLDENS FEST Svenska kyrkan tog över Malmö helgen den 6– 8 september. De över tretusen anmälda deltog på mässor, gudstjänster, gatuteater och seminarier. De ställde till med Världens fest med internationellt tema. Svenska Kyrkans Unga var på plats med en massa av våra medlemmar. Nästa gång det är världens fest är i Karlstad 2014. 11672st Antal me dlemmar i Svenska Kyrkans Unga sista nov ember 2 012. KALENDER DECEMBER 16 Rikskollekt till Svenska Kyrkans Unga 31 Medlemsrapportera! Sista dag att registrera medlemmar och funktionskopplingar för 2012 2013 JANUARI Dags att förnya medlemskapet för 2013 MARS Dags att berätta på Medlemssidorna vad som beslutades på lokalavdelningens årsmöte 15 Medlemsrapportera! Sista dag att registrera verksamhetsberättelsen för 2012 APRIL 30 Motionsstopp inför Stora årsmötet MAJ 3–5 Förbundsstyrelse skriver svar på inkomna motioner till Stora årsmötet. 31 Sista anmälningsdag till Stora årsmötet AUGUSTI 8–11 Stora årsmötet, Uppsala 31 « TROLIGT 4 | 2012 Remake & Pyssel AV ANNA HYTÖNEN – LILLA-A-DESIGN.BLOGSPOT.COM 1. 2. JULGRAN AV RIS 7. 3. LJUS I VÅRT HUS 8. ÄNGLAR MED MUFFINKJOL 13. ÄPPELTRYCK 9. DET STRÅLAR EN STJÄRNA 14. JULGRANSKULA AV TYG 15. DISCOKOTTAR JULKRANS SNÖGUBBE 19. 20. 21. JULCOLLAGE DEKORERADE TANDSTICKASKAR 32 « TROLIGT 4 | 2012 JULKORG Beskrivningar till samtliga pyssel hittar du på troligt.org 4. 5. TEJPA EN JULGRAN 10. 6. APELSIN MED NEJLIKOR 11. FORMSTÖPTA LJUS 12. TROLLSKOG GLASLYKTA 16. JULKORT 17. VALNÖTS MÖSS 22. 18. PAPPERSGIRLAND 23. VARM CHOKLADPINNE HJÄRTA AV PÄRLOR 24. SE DET SNÖAR! POM-POM 33 « TROLIGT 4 | 2012 Bok- & filmtips AV MARIA HAMMARSTRÖM TEMA: VÅLD Det debatteras alltid om hur mycket våldet i filmer och spel påverkar barn och unga och om vilket våld som är okej som underhållning. Men man kan ju också använda filmer och böcker för att fundera kring våldet runt oss, i vardagen. FILMER BÖCKER THIS IS ENGLAND Shaun är 12 år, bor i ett fattigt område och känner sig mobbad och utanför när han får kontakt med ett gäng skinheads som tar med honom i sitt gäng. Den gemenskap som Shaun känner med de nya kompisarna kompliceras av konflikter både med andra skinheads och människor runt omkring. Krisen blir ett faktum när ledaren brutalt misshandlar en kille i gänget. Hur sätter man gränser mot människor som man hör ihop med och tycker om? Vad gör man med våldsamma kompisar? GANDHI Gandhi var en ung advokat när han började engagera sig för mänskliga rättigheter. Genom att konsekvent protestera med fredliga metoder och använda hungerstrejker och icke-våldsmotstånd blev han en stark förebild för många och en del i kampen för Indiens självständighet. Kan man verkligen kämpa mot våld utan att använda det själv? Vilka risker skulle du vara beredd att ta för dina övertygelser? RONJA RÖVARDOTTER Ronja lever i en sagotid för länge sedan, älskad dotter till rövarhövdingen Mattis. Men allt blir komplicerat när Mattis värsta rövarrival, Borka, flyttar in i den andra halvan av den övergivna borgen där Mattis har sitt läger. Och när Borkas son Birk blir vän med Ronja blir det alldeles omöjligt… Vad ska man göra som barn när man inte håller med sina föräldrar, ja när föräldrarna hotar det man tycker mest om i hela världen? Kan man förändra sin familj och sin framtid, fast man är liten? 34 « TROLIGT 4 | 2012 BLÅMÄRKEN av Anke de Vries. Judith är 12 år och har en mamma som slår henne, utan att hon förstår riktigt varför. Ibland måste hon stanna hemma från skolan för att dölja sina blåmärken. En dag möter hon Michiel, en pojke som verkar förstå henne och vill hjälpa henne. Men klarar hon av att låta honom veta sanningen om sitt liv? Hur ska man göra om man blir utsatt för våld av någon man älskar? Hur kan man hjälpa någon som man anar blir slagen? JELLICOE ROAD av Melina Marchetta. Taylor är sjutton år och bor på en internatskola i Australien. Där blev hon dumpad av sin drogberoende mamma för sju år sedan. Hon minns inte mycket från sin stökiga barndom och vill inget hellre än att hitta sin mamma och få svar. Varje år när ett militärläger för unga pojkar kommer till trakten för sex veckors friluftsträning ställer ungdomarna i hemlighet till ett ”krig” mellan internatskolan, lokala ungdomar och kadetterna, där man slåss om tillgång till marken. En fascinerande bok om att hitta hem, våga älska, att försonas med en trasig uppväxt och övervinna fördomar. ALDRIG SLÄPPA TAGET av Holly Goldberg Sloan. Sam, 17 år och hans lillebror Riddle, 11 kidnappades av sin psykiskt störda pappa när de var små och har levt utanför samhället, utan skola, sjukvård eller vänner, ständigt på väg från ett ställe till ett annat. När Sam, som älskar musik, smiter in och hör Emily sjunga i kyrkan uppstår en oförklarlig kontakt mellan dem. Men hur ska Sam kunna kliva in i Emilys välordnade liv, och hur ska hon kunna förstå vad Sam har varit med om? Och vad händer när Sams pappa upptäcker att Emilys familj intresserar sig för hans pojkar? En spännande bok om kärlek och våld och om hopp om en annan sorts framtid. Landet runt Svenska Kyrkans Unga i Linköpings stift, Ågatan 65, 582 22 Linköping, 013-24 26 00, www.svenskakyrkansunga.se/linkoping NATTKAMPEN 2012 GICK NATTKAMPEN AV STAPEL i Växjö stift med temat ”Ett ljus i mörker”. Vi gav oss ut på en natts utmaningar med blandade övningar som exempel att koppla el trådar och få lampor att tändas. Två bussar gick genom Linköpings stift och hämtade upp tävlingssugna ungdomar. Ett lag från oss lyckades ta hem första platsen i klass, grattis The Ödeshögs. Vi säger även grattis till laget från Åkerbo som tog hem andraplatsen i klass 2 och till det blandade laget från Linköpings- och Skara distrikt som kom etta i klass 3. Nu ser vi själva fram emot att arrangera nattkampen 2013 ’’Alla vägar bär till Rom’’. 35 « TROLIGT 4 | 2012 POSTTIDNING B Returadress: Svenska Kyrkans Unga, Sysslomansgatan 8, 751 70 Uppsala Landet runt Svenska Kyrkans Unga i Västerås stift, Västrakyrkogatan 9, 722 15 Västerås, 021-17 85 63, www.svenskakyrkansunga.se/vasteras Vem sa vad? Har du förutfattade meningar om HBTQ? Eller tror du dig veta vad andra tycker om ämnet? Det är lätt att döma en persons åsikter genom att titta på hen, men hur ofta har vi rätt egentligen? Bilderna och svaren är omkastade - vem tror du svarade vad? FRÅGOR: 1. Är du en HBTQ-person? 2. Vad tycker du om HBTQ? 3. Har du någon gång tvivlat på din läggning? 4. Tycker du att samhället accepterar HBTQ mer nu än förr? 5. Tycker du att kyrkan är öppen för HBTQfrågor? SVAR 3: 1. Jag vet inte men jag tror det. Ibland känns det som att man byter läggning från dag till dag. 2. HBTQ är någonting som finns bland oss från att vi föds till vi dör, det är ett enkelt uttryck men det är svårare när man själv ska placera sig i det. 3. Ja, nästan varje dag. Det är svårt att förklara men jag tycker att det finns ”gråzoner” mellan gränserna i HBTQ. 4. Man har börjat prata mer öppet om det, och då har det blivit mer accepterat - men de taskiga bögskämten är något som kvarstår och så länge de finns kvar så måste man förstå att vi har en lång väg kvar att gå innan vi har ett jämställt och HBTQ-schysst samhälle. 5. Det har gått framåt iallafall. Årets STUM är ett bevis på att Svenska kyrkan och SKU jobbar mycket med HBTQ-frågor just nu. SVAR 2: 1. Ja, homosexuell 2. Det är fantastiskt med alla olika människor! 3. Ja 4. Ja, det beror på tidsperspektiv, det är annorlunda i andra länder och det finns attityder i Sverige att arbeta med. Det har gott framåt, men det finns fortfarande saker att förbättra. 5. Ja, det har förändrats övertid. Den svenska kyrkan består av människor. Människor som tycker olika. Man kan vara liberal eller konservativ. SVAR 1: 1. Nej 2. Jag har själv varit tillsammans med en bisexuell. För mig är HBTQ självklart, som det H:et vi aldrig pratar om, vilket är heterosexuella. 3. Det tror jag att alla gör innan man kommer fram till vad man egentligen är. Jag vet inte hur det kommer vara för mig om 20 år, det kan jag inte svara på nu. 4. Av det jag läst och hört, så är acceptansen större. 5. Officiellt ja, men sen är det självklart skillnader på hur Svenska Kyrkan som organisation, hur personer i våra kyrkor samt hur kristendomen som religion har accepterat det. Man kan tro att det är lätt att para ihop utseenden med åsikter och personligheter men det är det faktiskt inte. Kunde du gissa vem som sa vad? Det kunde inte vi! Foto & text: Magdalena Olsson, Therese Johnsson, Michaela Berner, Maria Peterson, Amanda Markus, Rasmus Kalliosaari, Malin Lundgren, Rosanna Lindén, Pelle Nerhagen, Sofia Henriksson, Linda Oikarinen, Emmie Stenberg och Anton Ununger. 36 « TROLIGT 4 | 2012
© Copyright 2024