en tidning för dig som är medlem i svenska kyrkans unga # 4 |2014 Träffa ylva på barnkanalen Schyssta julklappstips Film- och boktips kallelse till stora årsmötet julrecept pyssel andakt förtroligt Internet är en livsstil UNDER SAMMA HIMMEL Mentormammor i Swaziland frågesidorna "Ingen i min familj vill gå i kyrkan på julen" barnasinne "Jesus tycker att man får vara som man vill" PRIS 25:– Bakom kulisserna på Minimello 1 ➜ TROLIGT 4 | 2014 det här är en annons Ledare förbundsstyrelsen talar Vilken fråga är viktigast för dig i Troligt/Svenska Kyrkans Ungas medlemstidning Nummer 4, 2014, årgång 10. SMS:a LJUS till 72905 och ge 50 kr Svenska Kyrkans Unga? – Det finns så många frågor jag tycker är viktiga, men just nu i skrivandets stund då det är kyrkomötestider, är det nog hur vi påverkar Svenska kyrkan på alla dess nivåer, och hur vi kan vara en garant för att de ungas röst kommer fram till dem som glömt bort att lyssna. I det här numret skriver vi om hälsa, Ansvarig utgivare Johan Berkman Redaktör Therese Gustafsson Tel: 018-640 651 therese.gustafsson @svenskakyrkan.se vad är hälsa för dig? Bildredaktör Alex&Martin 018-10 50 60 [email protected] Grafisk form Daniel, Zellout 018-13 13 30 [email protected] Tebenguni Simelane är fem år gammal och bor i Matsaphas slum i Swaziland. Redaktion Amanda Carlshamre, Celina Falk, Maria Hammarström, Julle Bergenholtz, Marianne Hedqvist, Daniel Hansson, Martin Kelam, Alex Giacomini, Kristina Björkegren, Sara Holmberg och Therese Gustafsson. Redaktionsmejl [email protected] Tryck Edita, Västerås ISSN 1653-7106 Kansli Svenska Kyrkans Unga 751 70 Uppsala Besöksadress: Sysslomansgatan 8, Uppsala 018-640 640 www.svenskakyrkansunga.se www.troligt.org följ oss på: Varje år dör närmare 7 miljoner barn innan sin femte födelsedag. Tebenguni från Swaziland har fått möjligheten att fylla fem. Din gåva ger ännu fler barn en framtid. SMS:a LJUS till 72905 och ge 50 kr pg 90 01 22-3 | bg 900-1223 Läs mer: svenskakyrkan.se/internationelltarbete 2 ➜ TROLIGT 4 | 2014 SvKyrkansUnga SvenskaKyrkansUnga SvKyrkansUnga Prenumeration För att få Troligt måste du vara medlem i Svenska Kyrkans Unga. Vill du bli det, ändra adress eller få färre tidningar? Gå in på www. svenskakyrkansunga.se/m-sidor eller ring 018-640 640. Nästa nummer av Troligt kommer ut i februari. Marcel Génetay Vem är du? – En ganska nördig och optimistisk människa, som kom in i kyrkan genom konfirmationen, och sedan aldrig velat släppa taget. Är ofta fullbokad, och en slav till min kalender, det är ju så roligt att engagera sig ideellt! Vad tycker du är det bästa med Svenska Kyrkans Unga? – Att vi erbjuder unga en kristen tros gemenskap särskilt för dem, samtidigt som vi inte ställer krav på hur deras tro skall yttra sig. Hur vi skolar unga männ iskor i demokrati, och hur vi strävar efter att vara en ung och kristen röst gentemot samhället och kyrkan. Namn: Marcel Génetay. Ålder: 26 år. Medlemsnummer: 208620. Lokalavdelning: Svenska Kyrkans Unga i Högalid (Stockholms distrikt). Bor: Uppsala. Gör: Studerar teologi vid Uppsala universitet. Favoritcitat: ”Vid sidan av hunden är boken människans bästa vän. Inuti hunden är det för mörkt för att läsa.” (Groucho Marx) KYRKOMÖTET 2014 Svenska Kyrkans Unga närvarade under kyrkomöte på Uppsala Konsert & Kongress. Liksom tidigare år höll förbundsordförande Amanda Carlshamre ett hälsningsanförande från Svenska Kyrkans Unga under inledningen i september och i samma vecka publicerade Svenska Kyrkans Unga en debattartikel i Kyrkans tidning som påminde ledamöterna om att tänka in barn och unga. Vi var även på plats under session två, 17–19 november, för att svara på frågor och mingla med alla kyrkopolitiker. RIKSHELG 2014 Under tredje helgen i oktober träffades hela landets distriktsstyrelser för en fördjupningshelg på Sigtuna folkhögskola. Varje år träffas distriktsstyrelser, förbundsstyrelsen och riks – Jag har själv flera kroniska sjuk domar, så närmast tillhands ligger att tänka på hälsa rent fysiskt. Men jag tänker också att psykisk (o)hälsa är minst lika viktigt, och kanske någonting där det sociala stigmat är mycket större, särskilt bland unga. Här har vi som barn- och ungdomsorganisation en uppgift; att föra också dens talan, som inte längre orkar tala för sig själv. Vi skriver också om diskriminering. Har du känt dig diskriminerad någon gång? Och vad kan vi göra åt diskri minering? – Jag är en ganska privilegierad person, och har nog aldrig varit diskri minerad på riktigt, men jag tänker att vi ständigt måste våga vara självkritiska, och ständigt våga granska oss själva både som organisation och individer. Att vi ständigt har för ögonen vår radikala uppgift: Att se Kristus i alla människor. 5 SNABBA VINTER eller sommar MIDNATTSMÄSSA eller julotta BOK eller film Te eller KAFFE DATOR eller teve aktiva för att samtala om frågor som är aktuella i Svenska Kyrkans Unga och våra distrikt. Den här helgen stod barnkonsekvensanalys på schemat och en hel del Stora årsmötet-pepp! FÖRSLAG TILL STORA ÅRSMÖTET 2015 Förbundsstyrelsen har under hösten börjat spåna på vilka propositioner och förslag som de vill lägga fram till Stora årsmötet 2015. Kanske är det också dags för dig att fundera på om du eller din lokalavdelning har förslag på hur vi kan göra Svenska Kyrkans Unga annorlunda eller bättre? Redan i nästa nummer av Troligt kommer du att få tips på hur du skriver en motion och en grundläggande genomgång av det viktiga årsmötesforms beslutet som ska fattas i augusti. 3 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Porträtt Porträtt Av: Therese Gustafsson Foto: Alex&Martin (Erik Björkelund) Barnkanalen-Ylva: Idag kan du vara din egen tv-maskin! Missa inte! Finalen i Minimello den 29 november! När Ylva Hällen började jobba som barnprogramledare för 14 år sedan var det något av en slump. Hon menar att det inte behöver vara så svårt att testa på livet som programledare. Ut på Youtube och prova! lva Hällen började sin karriär som programled are på Bolibompa år 2000. Idag jobbar hon med egna programidéer på Barnkanalen. Ett av hennes stora nuvarande projekt är Minimello, som du kan läsa om på sidorna här efter. – När jag började jobba på Boli bompa var det ganska litet, vi hade ingen riktig konkurrens. Vi var fyra programledare, en producent och en fotograf som jobbade. Man skrev sitt eget manus och hämtade sin egen rekvisita. Det var väldigt lekfullt och man lärde sig mycket. Jag fick rita och bygga grejer. Idag när vi gör Minimello är vi minst tio personer som jobbar med det, men vi får fortfarande hjälpa till med allting, en webbredaktör kan dockspela och så vidare. Det är det som är så roligt med barnprograms produktioner, att man får göra allt. Ylva har alltid jobbat interaktivt med barn och bjudit in barnen och deras skapelser i sina program. Hon har också låtit barnen styra var hennes program ska leda. – Jag älskar berättelser. Och jag vill använda barnens inskickade dockor till exempel, inte bara visa upp dem. Ylva jobbar också med demokrati när hon gör sina barnprogram. – Jag vill att alla barn ska kunna vara med och ta till sig av det jag gör. Därför är Minimello så bra. Vem som helst kan göra en toarulle-artist, alla har tillgång till det. Om man jämför med Lilla Melodifestivalen krävs det där att barnen har tillgång till en inspel ningsstudio för att spela in sin låt bland annat. Ylva har gått på konstskola och lärarhögskolan. Hon har jobbat på flyktingförläggning och dagis. När hon började jobba med tv hade hon ingen direkt erfarenhet av det. – Jag gick på en audition för ett programledarjobb på Bolibompa för att jag ville se hur tv-huset såg ut inuti, och fick jobbet. Men jag älskar att jobba med bilder, och att berätta saker, och det får jag göra när jag gör barnprogram. Vad är roligast med att jobba med barnprogram? – Den direkta kontakten med publi ken. Och den direkta responsen. På en del arbetsplatser vet man inte om det man gör är bra eller betyder något. När jag står och väntar på bussen och en skolklass går förbi kan jag få tusen frå gor om varför min berättelse slutade som den gjorde. Det är lyx att få den responsen och veta att det finns många som är intresserade av det man gör. Hur gör man för att bli programledare? – Du kan kontakta Bolibompa till exempel. Skriv ett mejl, hör dig för och hoppas att det är en audition på gång. Helt plötsligt behövs det någon ny pro gramledare och då har de ditt namn sen tidigare. Eller försök via skolan och få en praktikplats här. – Du kan filma dig själv och lägga ut på Youtube, testa, får jag någon respons? Gör något med någon kom pis. Idag är det enklare än för tio år sen. Nu kan du bli din egen tv-maskin. Det finns tonåringar på Youtube som har fler tittare än Bolibompa. Namn: Ylva Hällen. Ålder: 42 år. Gör: Programledare och producent på SVT, just nu aktuell med Minimello. Motto i livet: Jag har flera stycken. ”Allt för konsten.” Jag nöjer mig aldrig med tillräckligt bra. ”Ta ut glädjen i förskott!” Om det inte blev något sen har man haft roligt på vägen. 4 ➜ TROLIGT 4 | 2014 5 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Porträtt Porträtt Redan på våren, när vuxna Melodifestivalen har sin turné åker programledare Ylva runt i landet och tar emot toarullea rtister från barn. Årets Minimello, som fyller fem år i år, fick in över 10 000 artister. När det ska väljas ut vilka artister som till slut ska få vara med i programmet är det svårt, det finns ju så många att välja mellan! Minimello Minimello är som Melodi festivalen fast med toarulleartister skapade av barn från hela Sverige. Det sänds fredagar på Barnkanalen klockan 18.30. Den 29 november är det dags för final! 16 bidrag är med i Minimello under året varav sex stycken går till final. Det är tv-tittarna tillsammans med en jury som består av fyra stycken barn klasser som bestämmer vem som vinner. bac kstage på e m l i l o n i ! m När artisternas nummer ska spelas in krävs det många händer! Ylva har skrivit artisternas låttexter och kända musikkompositörer har gjort musiken. Ylva säger att det finns vuxna som tycker att Minimello har bättre låtar än Melodifestivalen. Minimello finns också på webben där det händer massvis med saker och du kan se programmet när du vill: www.svt.se/minimello Troligt fick den stora äran att besöka SVT-produktionen Minimello och se hur det går till när det roliga, härliga och musikaliska programmet spelas in. Innan programinspelningen börjar har Ylva skrivit manus. I manus står det vad hon ska säga och vad alla dockor ska säga och göra. Det är många som är inblandade i Minimello. Förutom programledare finns det en producent som styr inspelningarna, en kameraman, en ljustekniker, en webbredaktör, de som fixar med hur scenen ska se ut och givetvis hjälper alla till att dockspela också. När det börjar närma sig inspelningsdags måste Ylvas smink bättras på. Det görs under hela inspelningen också. ➜ 66➜➜TROLIGT TROLIGT44| |2014 2014 7 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Förtroligt Porträtt av Therese Gustafsson det här är en annons Vi är alla teologer. VAD BRINNER DU FÖR? • Miljö och klimat, vad kan rädda jorden? • Vi tror det vi äter, utmanande matteologi • Idealitet på liv och död • Teologi som bär i församlingens vardag • Hur reformeras vår kyrka? • Synden och nåden i samtidsprosan, Foto: Alex&Martin Smarrigt & glutenfritt julgodis! 40 n cke sty Ingredienser: 340 g jordnötssmör (en burk) 1 dl strösocker 2 1/2 dl ljus sirap 1 liter glutenfri cornflakes 1 dl kokosflingor Cirka 250 g choklad till dekoration Eventuell annan sorts choklad alternativt strössel TIPS! Förvara i frysen! De tinar snabbt. Gör så här: 1. Blanda jordnötssmör, strösocker och sirap i en kastrull. Låt nästan koka upp under omrörning. Ta kastrullen från värmen. 2.Rör ner cornflakes och kokos. Låt corn flakesen krossas lätt. Häll smeten i en bakpappersklädd form, cirka 20 x 30 cm. 3.Smält chokladen och bred över kakan. Dekorera med till exempel strössel. Låt stelna i kylen. Skär i rutor och njut! Recept från hemmetsveckotidning.se samspelet mellan litteratur och teologi • Christian Contri bution to the Future of the Middle East, Gr afisk form: iLiL form.se voices from Bethle hem, Jerusalem and Ramallah • Human Dignity in Relation to Sexual Orientation and Gender Identity Anmäl dig senast 7 december på www.svenskakyrkan.se/teologifestivalen Avgiften är 600 kronor, som du eller din församling kan betala. Och delta i samtalet redan nu: #teolfest Vi ses! / Svenska Kyrkans Unga i Uppsala stift, Universitetskyrkan i Uppsala samt Uppsala, Västerås, Strängnäs och Stockholms stift, Svenska kyrkan på nationell nivå och Sensus studieförbund. • Utsatta minoriteter i Europa, om mänskliga Du är utmanad! Hur mycket tid sitter du framför datorn eller din mobiltelefon? Klarar du av att inte uppdatera Instagram en timme i sträck? Det finns forskning som säger att ljuset från mobiltelefoner och dataskärmar stör sömnen. Kan du gå och lägga dig utan att först ha uppdaterat alla flöden? Tycker du att du sitter för mycket med mobilen? Eller tycker du att det inte alls är några problem att vi använder telefon och dator så mycket? Om du inte har några problem, kanske andra har det. Har du några tips på hur man tar en paus från mobiltelefonen? Skicka in ditt förslag till [email protected] så sprider vi dem där vi kan! Utmana dig själv och andra att ta minst en timmes paus från skärmar innan du går och lägger dig och undersök om det gör någon skillnad för hur du sover. nen: entio Barnkonv Barn har också rättigheter! ”Varje barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.” Artikel 28 i FN:s barnkonvention BÖN Gode Gud, tack för allt det som är bra just nu! Jag känner mig så glad! Låt det vara så här jämt! Eller, jag förstår om det inte går, men hjälp mig att hitta det som är bra också de andra dagarna, när det känns tungt och tar emot. Gud, jag ber för alla människor omkring mig, de jag känner och de jag inte känner. Låt alla få hitta något att vara glada för, åtminstone en millisekund, idag. Om det går, hjälp mig att göra någon annan glad. Amen Från troligt.org och medborgerliga rättigheter • Spiri tualitet som en väg till förändring • Dopet, ett vidgande av världen • Dela rum, dela tro, dela liv, vi upplever kyrkorummet 8 ➜ TROLIGT 4 | 2014 9 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Förtroligt Förtroligt om: ken o db han s r å Ton oakim Kvist började med att blogga. Han Joakim Kvist lever en stor del av sitt liv på nätet. De flesta av hans vänner idag är personer som han först har börjat prata med online. Han tycker att internet är en väldigt bra grej. – Internet har gett mig bättre självkänsla och bättre självförtroende. Av: Therese Gustafsson bild: joakim kvist 10 ➜ TROLIGT 4 | 2014 kände dock att han inte riktigt trivdes med att uttrycka sig endast i skrift. Han började följa amerikanska ”Youtubers”, som videobloggade på Youtube. När ”vloggen” började bli ett feno men i Sverige vågade han till slut testa. – I början var jag osäker, visste inte om jag skulle våga. Det var jobbigt att se sig själv på film och så. Men jag be- stämde mig för att testa och det gick bra. Idag har Joakim 14 000 följare på sin Youtube-kanal "Heja Internet". Där vill han lyfta fram ungdomar och framför allt lyfta allt som är bra med internet. – Jag får uttrycka mig kreativt och Youtube är ett otroligt community, jag har lärt känna så många personer tack vare det och internet i stort. Internet är som en livsstil, där Youtube knyter ihop det för mig. Joakim kände sig missförstådd och utanför i skolan när han var yngre. För honom blev internet en räddning. – Internet har gett mig så otroligt mycket. Jag upptäckte att jag lätt kunde lära känna andra som upplevde samma sak som jag. Nu, även i vuxen ålder, är internet en naturlig del av mitt liv där de flesta jag pratar med och träffar är folk som jag har lärt känna från internet. Joakim brukar prata länge med en person på internet innan han träffar den i verkliga livet. Eller så träffar han nya människor på nätverksträffar som arrangeras av exempel vis Youtube-grupper. – När man träffar någon första gången på riktigt brukar det inte alls vara något konstigt. Nu kan vi ge varandra en kram på riktigt istället för att bara skriva ”kram”. Ibland när man träffar folk som man har pratat med på internet kan man märka att de är mer blyga eller tystlåtna i verkligheten, Jag brukar inte skriva om mitt jobb och min familj." men då är det väldigt bra att de har fått möjligheten att uttrycka sig på internet istället. Joakim tycker att internet har gjort människan mer social. – Jag kan absolut välja att sitta inne en kväll och prata med folk över internet istället för att gå ut och träffa dem. Men det gör det inte mindre socialt. Klart det kanske skulle bli problem om jag aldrig gick ut. Men samtidigt ska man göra det som känns bäst för en själv. Varför är det dåligt att sitta och umgås med folk på internet? Det råder lite tabu där. Jag får mycket stöd och uppmuntran genom mina sociala nätverk också. Joakim brukar tänka på vad han lägger ut i sina kanaler. Han försöker vara personlig men inte privat. – Jag brukar inte skriva om mitt jobb och min familj. Jag brukar också tänka på att det är många unga personer som följer mig, så jag försöker vara en förebild. Joakim tycker givetvis att det är viktigt att man är försik tig på internet. Att det kan bli fel med till exempel nätmobb ning, där mobbningen inte bara sker i skolan utan hela tiden. Och att folk kan utge sig för att vara den man kanske inte är på riktigt. – Jag tycker att det är viktigt att vi inte förminskar ung domar. De är smarta och jag tror på dem. De vet själva vad som är rätt och fel på internet. Sen är det bra att stöd finns, för givetvis kan det gå fel också. Men det är jätteviktigt att inte förminska. Det vore nog bra om fler vuxna faktiskt gav sig ut på internet och upptäckte allt bra som finns där också. Man kan inte vara rädd för internet. 11 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Förtroligt Förtroligt om: ken o db han s r å Ton Tipsen är tagna från: ”Ungas integritet på nätet” av Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund. Bra att tänka på du vet inte vem du pratar med ➜ När du presenterar dig själv på internet kan du kanske känna att du vill presentera en sida av dig som inte får ta så stor plats i verkliga livet. Du kanske vill vara fem år äldre, bara för att testa. Du kanske känner dig mer mogen än dina kompisar i verkliga livet och vill ha äldre kompisar på nätet. Tänk på att du vet att du inte är fem år äldre, men personen som läser din presentation vet det inte. Du kan få frågor eller information som du inte alls är bekväm med eller vill ha. Samtala gärna med en vuxen i så fall! På samma sätt kan du egentligen aldrig riktigt veta vem det är du pratar med på internet, om det är en person som utger sig för att vara någon annan. Internet är en himla bra grej! Tack vare internet kan vi till exmpel prata med varandra var vi än befinner oss på jorden på ett enkelt sätt. Man kan nästan göra allt på internet. Men det finns saker som kan vara bra att tänka på, framför allt när det gäller vad man själv väljer att sprida på nätet och vilka man väljer att lita på. vem litar du på? ➜ Vem är ”känd” för dig på internet? Vem vågar du dela med dig av dina innersta tankar och känslor, och bankkontonummer till? Är det någon som du har pratat med ett par gånger i ett forum, eller kanske till och med i flera månader, men som du aldrig har träffat? När kan vi känna oss säkra? Är det när vi vet vad personen heter, när vi själva känner oss trygga i kommunikationen eller först när vi vet vilken typ av relation vi vill ha med personen? alla kan hitta allt Vem ser? ➜ Vilka är det som kommer att se det som du lägger ut? Har dina föräldrar exempelvis lagt ut en pinsam bild på dig från när du var liten som flera av dina kompisar sedan har lyckats hitta? ➜ Du kan lägga upp bilder, texter och filmer och bara ge tillgång till de människor som du redan känner och litar på. Men kom ihåg att en person som är vän idag kan vara en ovän imorgon som kan utnyttja gamla bilder eller filmer till hämnd. Omöjligt att ångra vem läser? ➜ Digitaliserat material som bilder, texter och filmer sprids snabbt och lätt på internet. Även om du tar bort något som du ångrar kan flera personer redan ha kopierat, printscreenat eller delat vidare. Det är nästan omöjligt att ta kontroll över det som du publicerar på nätet. Tänk därför efter innan du lägger upp en bild på dig själv, eller på någon annan. Något som verkar oskyldigt kan bli en stor grej om din kompis föräldrar plötsligt ser bilden, eller alla kompisar i skolan. 12 ➜ TROLIGT 4 | 2014 välj följare ➜ Om du bloggar eller lägger ut längre textinlägg om dig själv och dina känslor. Tänk först efter, vem vill du tala med och varför vill du skriva det här? Om du ska lätta ditt hjärta, tänk då igenom först varför du vill skriva det just i bloggen. Det kan vara folk som du inte vill ska se det som också läser. vem är du? ➜ En identitet som du har skapat på internet lever vidare även när datorn är avstängd. Det kan bli tungt och svårt att skilja på din internetidentitet och din verkliga identitet. ➜ Det är lätt att ta reda på saker om en person på internet. En liten text på en sida kanske inte gör någon skillnad men om du börjar googla en person har du kanske plötsligt satt ihop flera texter och fått reda på massa saker. I en blogg framgår det att du spelar handboll i en viss klubb, på den klubbens hemsida finns du med på bild med namn från helgens match och så vidare. tänk på framtiden! ➜ När det är dags för dig att söka jobb finns det kommande arbetsplatser som undersöker dig på internet och kollar i dina olika kanaler. Kan vara bra att tänka på! lyssna på magkänslan! ➜ Det viktigaste tipset är att lyssna på magkänslan! Om något känns som att det inte stämmer, antingen med det du läser eller den personen du chattar med, lita på den känslan. Ta tid på dig att tänka efter och dubbelkolla dina alternativ. Även om vi idag kan handla och kommunicera snabbt behöver du inte svara på en fråga så fort som möjligt, eller lägga upp en bild precis när något händer. Fundera först. 13 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Förtroligt Förtroligt ”Alla barn i Sverige borde ha samma rättigheter” Text: Therese Gustafsson illustration: zellout 14 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Alla barn har rättigheter. Visste du om det? Det finns till och med ett dokument på saker som Sverige måste följa, som heter Barnkonventionen. Troligt har pratat med flera barn och unga om olika viktiga rättigheter. I det här numret pratar fyra 16-åringar från Täby om diskriminering och olika-behandling. Har alla barn i Sverige samma rättigheter? Tom: I stora delar tror jag det. Men samtidigt inte. Det beror på vad barnens föräldrar tycker och så. Catarina: Det är svårt att säga. Men nej, egentligen inte. Alla har inte samma förutsättningar. Om någon har en hudfärg, sexuell läggning eller religion som inte håller med normen som samhället har byggt upp så kollar folk snett på dem. Sophie: Inte som det är nu. Det är många barn som blir mobbade på grund av sin hudfärg, eller på grund av hur de pratar, även om de är födda i Sverige. Barn lär sig från vuxna som pratar negativt om människor med utländsk bakgrund. Redan när barnen är små hör de saker från familjen, vad de tycker, och så tar de efter. Olivia: Jag tycker att alla barn borde ha det. Men ibland är det skillnad mellan exempelvis könen. I alla fall när jag var yngre. Stökiga killar blev alltid mer ankla gade än tjejer. I just skolan är det extra vik tigt att alla får samma förutsättningar, när lärarna rättar prov och sånt. På min kompis skola har de ett system som gör att lärarna inte ser vem som har skrivit provet som de rättar, det tycker jag är bra, och rättvist. Har du varit med om att någon blivit diskriminerad? Tom: Ja, folk med funktionsnedsättning har jag sett bli diskriminerade. De har inte samma kapacitet att göra saker som andra kan göra och då tycker vissa illa om det och det skapar grupptryck som gör att andra följer efter. Catarina: Jag har en kompis som hål ler på mycket med manga. I våra kretsar är det inte så många som gör det, folk kollar snett på henne och tycker att hon är konstig. Sophie: Det är mobbning i skolan. Olivia: Folk som inte pratar samma språk har det svårare att komma in i en grupp, då det kräver mer ansträngning från gruppen. Sen att man ser ner på andra bara för att de är yngre, det är dumt, jag förstår inte varför. Blir man olika behandlad på grund av religion som barn i Sverige? Tom: Inte vad jag har upplevt. Catarina: Det tror jag. Olika religioner lever under olika förutsättningar. Musli mer som till exempel bär slöja blir utsatta av andra som talar illa om det, kollar på dem och kanske till och med drar av dem slöjan. Sophie: När jag säger att jag går till kyrkan brukar mina kompisar reagera och fråga varför jag går dit, och de frågar om jag är jättekristen. Jag känner mig inte illa behandlad men det finns fördomar mot kristna och det vi gör i kyrkan. Olivia: Det finns inte så många invand rare i Täby, så det finns inte så stor varia tion av religioner här. Men folk reagerar när jag säger att jag går till kyrkan. Folk som inte har upplevt det själva förstår inte och tycker att det är konstigt. Vad kan man göra om man märker att någon blir diskriminerad? Tom: Man får försöka gå emellan och hjälpa personen som blir utsatt. Det är svårt om det är flera emot en, man är rädd att hamna där själv, att själv bli illa behandlad. Catarina: Det är väldigt svårt, men om jag ser någon bli illa behandlad vill jag gripa in direkt och säga att det inte är rätt. Man får försöka få den som blir diskrimi nerad att söka hjälp och sprida budskapet om att det inte är okej. Sophie: Man ska prata med den per sonen som blir utsatt och fråga om det händer ofta. Om personen inte vill prata om det eller göra något åt det får man respektera det men man måste ändå prata med någon annan, även om personen som blir diskriminerad inte vill det. Olivia: Det bästa är ju att säga ifrån direkt på plats. Men det är jobbigt om det är ospecifika saker, om det inte handlar om en konkret handling, men man känner att det inte är rätt. Men man får stå upp för den personen som blir utsatt på något sätt. Barnrättspanelen: Tom Sidebrant Ålder: 16 år. Lokalavdelning: Täby i Stockholms distrikt. Catarina Lindholm Ålder: 16 år. Lokalavdelning: Täby i Stockholms distrikt. Sophie Edström Ålder: 16 år. Lokalavdelning: Täby i Stockholms distrikt. Olivia Lindqvist Wijkander Ålder: 16 år. Lokalavdelning: Täby i Stockholms distrikt. 15 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Förtroligt Under samma himmel Under samma himmel globala arbetsgruppen Schyssta tips inför julen Tre schyssta juklappstips ➜ Ge en upplevelse. Istället för att köpa någon pryl som personen kanske inte vill ha, och som bara blir liggande, ge något som ni kan göra tillsammans. Gå på bio, besök äventyrsbadet, fika på stan, myskväll hemma med god mat, spel och film eller något annat. Kenth Sanfridsson Ålder: 21 år. Land: Sverige. Kyrka: Svenska kyrkan. Gör: Pluggar teologi i Uppsala, vill bli präst. Joel Nkambi Ålder: 25 år. Land: Tanzania. Kyrka: Lutherska kyrkan i Tanzania. Gör: Pluggar teologi för att bli präst, inne på sitt fjärde år av fem. SamKelisiwe Mkhize Ålder: 26 år. Land: Sydafrika. Kyrka: United Congregational church of Southern Africa (UCCSA) Gör: Teologistudent, om två, tre år är jag präst. Tengetile Moyo Ålder: 24 år. Land: Swaziland. Kyrka: Family of God-kyrkan. Gör: Pluggar marknadsföring. ➜ Ge något du gjort själv. Baka eget julgodis, du kanske är duktig på att sy eller snickra och kan göra någon fin present som är helt unik från dig eller gör ditt egna julpyssel, till exempel ljuslyktorna här under. ➜ Ge något som du vet är tillverkat på ett schysst sätt. Det finns många olika Fairtrade-produkter i våra butiker, det går att hitta något för alla. Godis, fotbollar, hudvårdsprodukter, rosor och massa annat. Många församlingar har försäljning av Fairtradeprodukter så kolla om din också har det. Schysst julpyssel: Frostade ljuslyktor Schysst julgodis: Ljuvliga marknadskarameller 6 dl ekologiskt vetemjöl 4 dl ekologiskt florsocker 1 dl fairtrade-märkt kakao 1/2 kg fairtrade-märkt strösocker 125 g cocosfett 1 3/4 dl vatten Blanda kakao, vetemjöl och florsocker i en skål. Blanda socker, cocosfett och vatten i en kastrull. Låt det koka upp och häll den varma blandningen över den torra försiktigt. Rör noga så att allt blandas. Häll smeten i en bakplåtsklädd långpanna. Låt den kallna och skär sedan i lagom stora bitar. • Diska rent en tom glasburk (till exempel från barnmat, sylt, oliver och dylikt). Burken ska vara så stor att det går att få i ett värmeljus i öppningen. • Pensla på äggvita eller lim runt om på det rena torra glaset (ej på botten). • Rulla i eller strö på strösocker (självklart Fairtrademärkt strösocker), gärna blandat med glitter. Du kan också limma fast till exempel stjärnor först. Vill du ha ett mönster på dina lyktor klipper du ut önskat mönster i bokplast och limmar på burken innan du penslar på äggvitan. När du rullat in burken i socker är det bara att dra bort plasten så har du ett fint mönster där plasten varit. • Låt torka och dekorera med band eller spets. • Stoppa ner ett värmeljus och njut av det vackra skenet. OBS! Var försiktig, glas blir varmt så tänk på underlaget och lämna inte ljus utan uppsikt. vad Ar halsa? Text: Therese Gustafsson Foto: Alex&Martin 1616➜➜TROLIGT TROLIGT 44 | 2014 | 2014 17 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Under samma himmel Under samma himmel Hälsa är ett ord som kan betyda många saker. I Sverige kanske vi tänker på grönsaker och träning. Men vad tänker man om hälsa i Tanzania? Troligt har träffat fyra unga kyrkoledare från Svenska kyrkans Safe Spaceprojekt, där frågor rörande genus, hälsa och jämställdhet har diskuterats. T roligt träffar Sam, Joel, Kenth och Tengetile på Sigtuna folkhögskola. Där har 16 unga kyrko ledare från Sverige, Sydafrika, Tanzania och Swaziland träffats för andra gången i sina liv för att samtala, reflektera och fortbildas om frågor rörande genus, könsroller, hälsa och jämställdhet. Projektet är ett initiativ från Svenska kyrkans partners i Etiopien och har förverkligats med hjälp av stöd från Sida och Svenska kyrkan. Syftet har varit att stärka unga kyrkoledare till att skapa egna defi nitioner på utmaningar kopplade till hälsa, genus och teologi. Genom akti viteter på internat-läger är målet att de ska stärkas i metoder och perspektiv på hur de kan lyfta sina utmaningar i sina kyrkor och samhällen. Vad är hälsa i ditt land? Joel: Politikerna pratar alltid om att hälsan ska komma först, utan hälsa kan ingen få utbildning, utan hälsa blir det ingen ekonomisk tillväxt. Hälsan är första prioritet i Tanzania. Kenth: Jag hade ett samtal för några dagar sen om att vi äter mycket sallad i Sverige. Vi är bra på att tänka på att äta hälsosamt och motionera. Hälso departementet kommer med rappor ter om vad som är bra och dåligt för kroppen. Men det är ett dubbelsidigt mynt, det är många som känner press att äta hälsosamt och träna och det kan gå överstyr. Unga människor som får problem med anorexi och andra psykologiska problem, som funderar kring om de ser bra ut nog. Det är viktigt med hälsa, men det kan bli för viktigt, så att det skadar folk istället. Sam: Det finns så mycket att tänka på, känslomässig och fysisk hälsa. Före tagsvärlden vägrar hjälpa regeringen 18 ➜ TROLIGT 4 | 2014 och företagen har affärer där det inte finns en enda sallad. Det finns privata sjukhus där du inte vet om du får hjälp. Hiv är ett problem i mitt land som också påverkar kyrkan. Ingen litar på någon och är rädda för att själva bli sjuka och vill inte dela kalk vid nattvarden med någon som skulle kunna ha sjukdomar. Vi stöter bort den teologi vi tror på för att vi måste se till verkligheten, vi tän ker att det är bättre att skydda mig själv istället för att vara kristen och dela tro och fira nattvard med alla. Tengetile: Det finns fysisk, emo tionell och andlig hälsa. Tankar kring hur kroppen ser ut, om du är för smal, att du får mat, vissa tycker att du måste vara ren och städad. Albinos blir för dömda i Swaziland. Det finns väldigt mycket hiv i mitt land. Det finns männ iskor som inte vill dö ensamma och därför går runt och sprider sjukdomen. Sjukhusen är också väldigt dåliga. Vad har Safe Space gjort för dig? Joel: Personligen har det ändrat hur jag tänker kring jämställdhet, hälsa och sexualitet. Exempelvis kring könsroller. Jag hade en annan syn förut, bunden till min uppväxt, där jag tänkte att sådana frågor inte var viktiga i mitt liv. Efter första workshopen med Safe Space tänker jag alltid på gender, när jag läser något som har pronomen ”han”, tänker jag: ”men hon också”! Kenth: Jag håller med Joel. Jag har fått möjlighet att reflektera kring åsik terna jag har, att de inte bara påverkar en själv, utan mina åsikter påverkar också andra. Sam: Jag har haft turen att få gå på universitet och interagera med folk. Men jag har aldrig varit utanför mitt land. Nu har jag fått tänka för mig själv, vilken Gud behöver de här, vilken teologi behöver de här? I min roll som präst i framtiden måste jag kunna anpassa min teologi efter vilken Gud som behövs på just den platsen. Safe Space har också gett mig chansen att få ur mig det som jag har fått ta emot på universitet, där läser vi bara, nu har jag fått prata ansikte mot ansikte med folk. Tengetile: Safe Space har utmanat mig andligt. Jag har lärt mig mycket om gender och hälsa, men också mycket om teologi. Jag har blivit mer öppen, lärt mig att man inte ska döma andra. Jag hade en stor utmaning i bör jan när vi pratade om homosexuella, i Swaziland är vi väldigt religiösa och det finns många saker som klassas som synder. Nu kan jag förstå hur männ iskor i andra länder ser på saker. Vad under Safe Space har betytt mest för dig? Joel: Vi pratade om kroppen, och någon ställde frågan: är du i rätt kropp? Jag har frågat mig själv, ibland kan du vara i fel kropp utan att veta om det. Kenth: När Safe Space var i Swazi land var det många som gick och hiv testade sig i ett tält. När jag väl skulle testa mig blev jag så rädd och nervös, även fast jag visste att jag inte kunde ha det. Tänk, jag var bara på besök i landet, hur är det med de som lever i den kontexten och har en stor risk att vara hivpositiv? Det fick mig att förstå hur svårt det kan vara. Sam: På vår första föreläsning ställ des frågan: Är jag kroppen eller äger jag kroppen? Vi började tänka på saker som vi aldrig tänkt på tidigare. Föreläsaren Ibland kan du vara i fel kropp utan att veta om det." fick oss att förstå att kroppen bara är en del av mig, inte hela mig själv. Vi har inte tillräcklig kunskap om kroppen. Tengetile: Vi fick lyssna till en som är hivpositiv. När han fick veta att han var hivpositiv blev han förkrossad. Men han stod upp och sa nej till att bli förtryckt och valde att berätta om sin sjukdom. Vad du än går igenom i livet kan det vara en läxa för någon annan. I min kyrka vill vi leva i himlen, men vi är fortfarande här på jorden. Jag behöver göra mitt här, jag påverkar andras liv. Hur sprider du erfarenheterna från Safe Space? Kenth: I mitt privatliv, med vänner och familj. Jag har redan delat erfaren heter i flera sammanhang i Svenska Kyrkans Unga. Joel: Jag använder kunskaperna när jag gör praktik i församlingen, i predikan. I ungdomsgrupper har vi samtalat om sexualitet i olika kontexter. Vi har lyft ämnet i konfirmationsklas serna och det har fått positiva resultat. Unga människor har egna erfaren heter och kunskaper om gender och sexualitet. Sam: Jag kommer att skriva rappor ter till kyrkan och till mitt universitet. Jag kommer att hålla i ett teologiskt café på universitetet och berätta om vad vi har gjort här. Jag tänker be om att få hålla i ett café i kyrkan också med ungdomspastorerna. Tengetile: Jag ska lämna en rap port till kyrkan. Jag kommer att dela en del, men jag kommer nog inte våga dela allt. Vi har ett stort arrangemang för vår kyrka med deltagare från hela världen nästa år, då vill jag dela med mig av Safe Space-erfarenheterna. Har du några tips till unga ledare i Sverige som vill jobba med de här frågorna? Sam: Det har med kärlek att göra. Som ledare är det bra att ha kunskap, det kan komma många frågor. Tengetile: Säg inte åt folk vad folk ska göra, samla in vad de vill först. Var relevant för dem som du pratar med. Joel: Det är inte lätt när det kom mer till unga människor. Unga är inte så intresserade av kyrkan. Det krävs tålamod. Det går inte att prata om morgondagens kyrka om ledarna som leder unga inte tänker in dem. Kenth: Var inte rädd för att göra skillnad. Alla är en del av Kristi kropp. Du behöver inte veta allt, var modig och ta första steget. Lär dig saker, och få andra att lära sig, det kan leda till något större. 19 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Under samma himmel Hon går omgiven av gröna berg på stigar kantade av sopor. I ryggsäcken bär hon sin våg och sina journaler. Med sig bär hon också kunskap för att upptäcka undernäring och sjukdomar hos små barn. Hon heter Constance Shabangu och är mentormamma. Text: Viktoria ekberg Foto: Simon stanford Under samma himmel vandra med en mentormamma D et är en ny dag i Matsapha, Swaz- iland och Constance har efter ett kort möte på organisationen Siphililes kontor börjat sin rutt av hembesök i stadens fattigaste områden. Metoden med mentormammor kom mer ursprungligen från Sydafrika via ett projekt i Kapstadens kåkstäder, och utvecklas nu även här. Behoven i området är stora. Invånarna här utgör en del av de fyrtio procent av Swazi lands befolkning som lever i fattigdom. Utsattheten slår hårdast mot barnen och alltför många barn får aldrig upp leva sin femårsdag. Constance knackar på hos dagens andra besök. Dörren öppnas bara på glänt, och eftersom mammans man är hemma kommer hon och Constance överens om en annan tid. Bara genom att gå runt själv i slummen, att ha en uppgift och framför allt kunskap, utma nar mentormamman bilden av hur en kvinna i Swaziland ska vara. På eftermiddagen återvänder Con stance och får undersöka Philawi Mawba, en pojke på 13 månader. Han har hostat sedan han var liten berättar mamman med tårar i ögonen, och nu har han även kräkts blod och blött näs blod. Constance tittar på medicinerna som skrivits ut, och hon och mamman kommer överens om att blir inte pojken bättre så måste han till läkare igen. Eftersom han har problem med and ningen på natten, förklarar Constance hur mamman med hjälp av vatten och salt kan skölja näshålan och underlätta andningen. ”Jag tänker ofta på mina klienter. Det händer ofta att de ringer mig på nät terna för att barnen är sjuka. Jag vågar inte gå själv i mörkret men om de kan ordna någon som möter mig så kan jag komma, titta på barnet och hjälpa till med att ringa ambulans.” Varje vardag gör Constance och de andra 31 mentormammorna hembesök för att väga och mäta barn, förhöra sig om hur barnen mår, diskutera amning, kost, hälsa och hygien. Ibland skriver de remis ser till en klinik, i många fall följer de med till läkare. Tillsammans med mamman försöker de också hitta lösningar på för sörjning och ta upp familjeplanering och skydd mot hiv. Men många mammor lider av depression och det är en ständig brist på pengar till kläder, mat och hyra. ”Det var jobbigt i början när alla trodde att jag skulle dela ut saker. Att bara prata, hur kan det lösa något? Men jag älskar mina klienter och jag gillar att hjälpa.” Nelly Magagula håller tretton månader gamla Bonke medan mentormamma Constance Shabangu gör månadens hälsokontroll på förskolan inom projektet Siphilile i Matsapha, Swaziland. 2020 ➜➜ TROLIGT TROLIGT 4 |42014 | 2014 I mötet föds både hopp och föränd ring. Mentormamman Constance Sha bangus arbete har betydelse, både för området i sig och för de mammor och barn hon möter. Utan Constance hade ettårige pojken Bonke inte levt idag. Bonke är ett av de barn som lämnas på det dagis där Constance vän Nelly Magagula arbetar. De flesta föräld rar i området tvingas att lämna sina barn, oavsett ålder, hemma eftersom passning kostar pengar. Men på den här förskolan är avgiften låg och via mentormammaprojektet undersöker och väger Constance barnen en gång i månaden. Kontrollerna gjorde att Nelly och Constance uppmärksam made att Bonke blev allt tröttare, fick eksem och tappade i vikt. Med misstanke om aids togs han till läkare där svår undernäring konstaterades. Constance och Nelly införde då en revolutionerande nyhet på dagiset – föräldrarna uppmanas att ge en liten summa pengar till mat så att dagiset kan köpa in storpack av ris och grön saker och ge barnen ett mål mat varje dag. Tack vare att barnen får äta varje dag mår de mycket bättre. Idag leker Bonke med sin favoritleksak – en svart plastdunk – utan en mentormamma hade verkligheten sett annorlunda ut. Nosiphela Luthuli med sina barn Bayanda och Asphile får stöd och råd av mentormamma Nozibele Chopele via projektet Philani i Kapstaden, Sydafrika. 21 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Under samma himmel Tebenguni Simelane är fem år gammal och bor med sin mamma och lillebror i Matsapha, Swaziland. Tack vare mentormammaprojektet Siphilile har familjen fått nytt hopp om framtiden. Under samma himmel & Ung & utomlands på besök i swaziland fakta: Fn:s milleniemål FN:s milleniemål är att minska barnadödligheten med två tredjedelar innan 2015. Utvecklingstakten går dock alldeles för långsamt och tusentals barn betalar priset varje dag. Av alla barn som dör före 18 års ålder, dör 90 procent innan de har fyllt fem år. mentormammor Mentormammor är en svensk idé, skapad av läkaren Ingrid Le Roux som såg behovet av mödravård i en av Kapstadens kåkstäder. Mentormammor är erfarna mammor som gör hembesök hos unga mammor, väger och mäter barnen, ger stöd i amning och barnavård. Idag, 35 år senare, har barnadödligheten minskat och förskolor, hälsoklinker och försörjningsprojekt har startats. Allt sprunget ur människors egen vilja att skapa trygghet. julkampanjen 2014 Svenska kyrkans internationella arbete stödjer projekt med mentormammor i Swaziland, Etiopien och Sydafrika. Svenska kyrkans julkampanj 2014 handlar om att fler barn ska få fylla fem – här kan du läsa om vad du kan hjälpa till med – www. svenskakyrkan.se/julkampanjen. Mer om projektet med mentormammor finns på svenskakyrkan. se/p144 22 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Natanael Målqvist är 15 år och bor sedan nio månader med mamma, pappa och syskon utanför Mbabane, huvudstad i det afrikanska kungadömet Swaziland. Hans föräldrar är utsända av Svenska kyrkan för att arbeta med bland annat mentormammorprojektet. Natanael berättar för Troligt hur det är att flytta utomlands och bo, plugga och vara kristen i ett annat land. Text: Viktoria ekberg Foto: Susanna Olivin Hur är en vanlig dag i Swaziland? – Jag går upp, är nästan alltid sen, äter frukost snabbt, packar mina saker och springer till bussen. Bussen tar cirka en halvtimme till skolan. När jag kommer fram anmäler jag mig och träffar sedan vänner fram tills första lektionen börjar klockan åtta. En lektion är fyrtio minu ter. Skoldagen håller på till tre, halv fyra och sedan kan man stanna för aktiviter eller ta bussen hem. Vad gör du efter skolan? – Jag är med i vetenskapsklubben och jazzklubben i skolan, och vi ses efter skolan vissa dagar. Det är kul. Jag spelar nyckelharpa, det har jag gjort i fem år. Annars är det läxor när jag kommer hem. Jag är hemma vid sex när det är aktiviteter. Nu på vintern blir det mörkt tidigt, så någon måste komma och hämta mig vid bussen. Eftersom det finns stora problem med trafficking, rån och droger här, är det farligt att gå själv. Är undervisningen på samma nivå som i Sverige? – Det är mycket mer läxor här än i Sverige. Det är högre tempo i de flesta ämnena. Gör man inte sina läxor eller glömmer uppgifter, kan man få kvar sittning eller få hjälpa till med någon syssla på skolan. Det är fler prov och lärarna är mer auktoritära här. Hur skulle du beskriva Swaziland? – Det är väldigt vackra landskap och vacker natur. Och det är inte så varmt som man kan tro, speciellt inte nu på vintern. När man kommer till vissa områden i Matsapha (staden där Svenska kyrkans projekt finns, reds anm) ser man hur fattigt det är. Många lever på under en dollar per dag. På vilket sätt har du växt? – Min personlighet har växt, och jag har kommit närmare Gud. Här är alla kristna och kyrkan är mycket roligare. Man minns gudstjänsterna. Under en gudstjänst hade man ballonger överallt och vi stod och sjöng lovsång och det kastades ut ballonger. Det var jättehäftigt. Jag tror att vi borde våga ändra på kyrkan hemma. Annars kom mer vi att skrämma iväg många unga. Skulle du rekommendera någon annan att flytta utomlands? – Om du får chansen – ta den. Det öppnar ögonen för hur världen ser ut. Det är jobbigt att lämna Sverige, men man kommer tillbaka. Det finns upp koppling, även om det är väldigt lång samt och strömmen ofta försvinner. Vad saknar du från hemma? – Mamma Scans köttbullar och vin gummi. Sedan saknar jag mina vänner. Nu går jag på en internationell skola, så jag har fått nya vänner från Swazi land och Kenya. Hur ser du på framtiden? – Jag har alltid velat bli marinbiolog och skulle också vilja jobba med standup-comedy. Annars skulle jag också vilja bli volontär för kyrkan. Jag vill åka utomlands och göra något för samhället som mina föräldrar gör. Min personlighet har växt, och jag har kommit närmare Gud. Här är alla kristna och kyrkan är mycket roligare. " Svenska kyrkans internationella arbete i Swaziland På uppslaget innan kan du läsa om mentormammor. Svenska kyrkan driver tillsammans med kyrkor i Swaziland ett arbete för att minska barnadödlighet. Äldre och erfarna mammor, mentormammor, besöker unga mammor i fattiga områden utanför Matsapha för att hjälpa barn som lider av undernäring och stötta mammorna så att de kan skapa trygghet för sina familjer. Läs om Svenska kyrkans projekt här: svenskakyrkan.se/projektkartan 23 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Troligt Troligt – Andakt av maria hammarström En andakt för barnets rättigheter text: maria hammarström FN:s barnkonvention säger att varje barn har rätt till hälsa, sjukvård och rehabilitering. Alla är vi någon gång sjuka och behöver hjälp. Men man kan också fundera över: vad är friskt och vad är sjukt? Artikel 24. barnets rätt till hälsa och sjukvård. Fridshälsningen ➜ När vi firar mässa, alltså gudstjänst med nattvard, finns det en stund precis innan vi blir bjudna att komma fram till altaret när prästen önskar alla Guds frid. I många kyrkor gör man en kort paus för att ge dem som vill tid att hälsa varandra med Guds frid i bänkarna innan man sjunger O Guds lamm tillsammans. En del skakar hand, andra kramas. En sådan tradition går tillbaka till fridskyssen, som var en tidig kristen hälsning, omnämnd i bland annat Romarbrevet kapitel 16, vers 16. Men tänk på att inte alla vill kramas eller skaka hand – respekt för varandra är viktigt, också i gudstjänsten! ibliska Bpersoner Just nu i kyrkoåret motsvarande fastan inför påsken. Tanken är att vi under advent också ska fasta, det vill säga avstå från sådant som kan distrahera oss från att med allvar förbereda oss på jultidens under – att Gud föds in i världen. Så, istället för att bara se fram emot överflödet i presenter och mat som julen ofta är, fundera på hur du kan dela med dig till andra och ge Gud mer tid i ditt liv. Då blir julen kanske mindre stress och mer glädje? ➜ Det finns en kille i din klass som de flesta 24 ➜ TROLIGT 24 ➜ TROLIGT 4 | 2014 4 | 2014 uppfattar som jobbig. Han kan inte vara tyst eller sitta stilla och han saboterar ofta det andra gör eller knuffas och slåss om han inte får som han vill. När du fyller år är det tänkt att du ska bjuda hela klassen hem till dig, men flera av dina kompisar tycker inte att du ska bjuda honom. Vad gör du? Vad skulle Jesus göra? Läs: Matteusevangeliet kapitel 5, vers 38-48, Markusevangeliet kap 11, vers 15-19. Hoodie 299 kr (ordinarie pris 399 kr) Termosmugg 125 kr Adventstid ➜ Många kvinnor i Bibeln är inte nämnda med sitt eget namn, Lots hustru är en av dem. Lot var släkt med Abraham och han och hans familj följde med när Abraham och Sara flyttade till Kaanans land. Abraham och Lots följen gick åt varsitt håll när de kom fram och Lot hamnade i Sodom och Gomorra, som tydligen var städer där människor begick alla sorters synder och hemska brott mot varandra. Gud bestämde sig för att förstöra städerna och Lot blev varnad att med sin familj ge sig därifrån och inte se sig om. Men när morgonen grydde och Gud lät eld regna över slätten vände sig Lots hustru om ändå – och förvandlades till en saltstod av synen. Hon blev en symbol både för någon som inte kan släppa och lämna något bakom sig, och för en person som blir liksom förstelnad vid en fruktansvärd syn. Läs mer i Första Mosebok kapitel 19. som har en funktionsnedsättning el ler sjukdom. (Se tips på www.troligt. org) Tänk efter om det finns någon i din närhet som du tror att du själv kan göra en skillnad för genom hur du behandlar dem och ser på dem. ➜ be: Gud, tack för att du alltid ser oss för dem vi är och inte fastnar på hur vi ser ut eller verkar vara, som an dra ibland gör. Ibland är det svårt att bli accepterad av andra. Ibland är det svårt att acceptera sig själv. Hjälp oss att bli bättre på att lyssna på och se varandra och ta hänsyn till vad andra behöver. Hjälp alla barn i världen att få tillgång till den hjälp de behöver för att leva hälsosamma, menings fulla och roliga liv. Amen Fynda vintriga varor i Materiallagret Lots hustru ➜ Adventstiden, de fyra veckorna innan jul, är egentligen en förberedelsetid what would jesus do Alla vet att en förkylning eller ett brutet ben är något som går över. Men det finns också barn som lever varje dag hela livet med olika funktions nedsättningar. Att vara blind, döv eller inte kunna gå är funktionsned sättningar som man oftast upptäcker hos varandra. Men om man har ADHD eller autism, depression, allvarliga allergier eller dyslexi, hur märks det då? Vilken hjälp får man? Och hur blir man bemött av andra? Tycker man själv att man är ”sjuk”? Tycker andra det? Hur känns det? Jesus helade ibland människor han mötte som var svårt sjuka eller hade funktionsnedsättningar. Idag litar vi mer på sjukvården än på bön när det kommer till sjukdomar. Men det Jesus var bra på var också att bemöta alla människor som lika värdefulla och unika antingen de var små eller stora, friska eller sjuka, beundrade eller illa omtyckta av andra. Det kan vi också försöka göra. ➜ Läs: Jesus botar en lam man (Markus 2: 1-12) ➜ gör: Har du själv någon funk tionsnedsättning? Tänk igenom hur du skulle vilja bli bemött om du till exempel var döv, hade ADHD eller svår glutenallergi. Vad skulle vara viktigt för dig då? Läs en barn- eller ungdomsbok som handlar om någon Visste du att det finns presentkort till Materiallagret? En perfekt julklapp till kompisen som är svår att köpa saker åt! Julk ! tips ps lap Mössa + Halsduk 50 kr (ordinarie pris 99 kr) Julklappsshoppa i webbutiken: www.svenskakyrkansunga.se/butik 25 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Frågesidorna Våra experter: Tankar och funderingar? Skriv till oss: rna o d i es Fråg ? Jag känner mig så deppig och ledsen jämt så här på hösten. Vad är det för fel på mig? Varför kan jag inte bara skärpa mig? Anna svarar: Att känna sig ledsen och deppig ibland är normalt, det är en del av livet. Ofta går det över av sig själv efter ett tag, men ibland kan man behöva hjälp för att börja må bra igen. Om man behöver hjälp eller om man kan ta sig igenom perioden själv beror på hur dåligt man mår och orsaken till det. Om man mår dåligt av någon särskild händelse, till exempel att man har bråkat med en kompis eller att det inte funkar bra hemma eller i skolan, kan man ofta lösa det genom att prata med varandra. Ibland kan man behöva hjälp utifrån av någon som är bra på att hjälpa till med sådana saker, det kan vara skolsköter skan eller skolkuratorn till exempel. Om man mår dåligt länge, flera veckor, kanske till och med flera månader utan att något känns kul eller bra behöver man få hjälp. Då be höver man få hjälp att avgöra om man är nedstämd eller kanske deprimerad. Har man en depression kan man få hjälp med både samtal och medicin för att må bättre. En del känner som du och mår dåligt och blir deppade på hösten, men oavsett vilken årstid det är och om det är återkommande eller inte kan man få hjälp. När man mår dåligt behöver man vara extra snäll och förstående mot sig själv. Man får sänka kraven och ha förståelse för att man inte kan prest era och funka som annars. Att ”skärpa sig” brukar inte funka. Eftersom man inte själv väljer att må dåligt kan man inte heller bara välja bort det. Man kan säga att det funkar på samma sätt 26 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Troligt, Svenska Kyrkans Unga, 751 70 Uppsala eller [email protected] MARIA HAMMARSTRÖM Teolog. Hans Degreus Präst. som när man är förkyld, har man väl blivit förkyld kan man ju inte skärpa sig för att vara mindre förkyld. Man orkar inte heller köra på och vara lika pigg som när man inte är förkyld. Förkylningen måste få ha sin gång. På samma sätt är det med nedstämdhet och depression. Det måste få ta både tid och kraft, men det som är bra är att det går att må bra igen och att det finns bra hjälp att få. Det finns också saker man kan göra själv när man känner sig nedstämd, här är några tips: Att till exempel ta en promenad el ler gå och träna brukar hjälpa om man har många tankar och gör att man sover bättre. Att vara utomhus när det är ljust är bra, eftersom ljuset kan göra att man blir piggare. Skriv ner hur du känner. Genom att sätta ord på sina känslor och fun deringar brukar man kunna förstå sig själv bättre, och lättare kunna se om det finns några problem som behöver lösas. Våga ta hjälp av någon profes sionell om ovanstående inte hjälper. ? Vad tycker du som präst om alla människor som bara kommer till kyrkan på julen och aldrig kommer annars? Hans svarar: Jag brukar tänka att de har så mycket att göra att de inte har tid. Fast egentligen går de allra flesta människor mycket oftare i kyrkan än de tänker på. De går på dop, konfir mationer, vigslar och begravningar. Ibland går de på en konsert eller en musikgudstjänst. De besöker en kyrka när de är på semester i Sverige eller utomlands och ganska ofta slinker de in och tänder ett ljus när livet är job Charlotta ingerholt Församlingspedagog. Anna eklund Sjuksköterska, umo.se. bigt eller någon de står nära behöver deras omtanke. Många deltar också i kyrkliga verksamheter som kör, barngrupper, Svenska Kyrkans Unga, kyrkoråd eller annan verksamhet och väldigt ofta förekommer det andakter av olika slag. Jag brukar också tänka att vi som arbetar i kyrkan lägger för lite tid på att berätta om alla bra och fina guds tjänster som firas och att ge männi skor anledningar att fira gudstjänst. Vi skulle kunna bli bättre på att fråga efter dem. Eller vi kanske får gå till de platser där de är? Jag tror att det är nyttigt med gudstjänster om de är relevanta för oss människor. Gud behöver nog inte se oss i kyrkan så ofta. Men det viktigaste kanske inte är att gå på gudstjänster i kyrkan utan den gudstjänst vi lever hela tiden. Det vill säga det vi gör med oss själva, var andra och den jord vi fått ansvar för. Men visst vore det roligare om vi var fler oftare. Jag läste om Ulf Ekman som blev katolik och jag undrar: Kan man bara byta religion så där? Hur går det till? ? Maria svarar: När människor ant ingen byter religion, eller byter kyrka inom samma religion som Ulf Ekman gjorde, brukar det inte ske över en natt. Vanligtvis tar man kontakt med en präst eller motsvarande represent ant för den kyrka/religion man vill gå över till och pratar om det. I vissa fall får man genomgå undervisning längre eller kortare tid för att visa att man är seriös och för att få tid att överväga om man vet vad man vill. Först efter det fattas beslutet på båda sidor. I en del kyrkor måste man göra en förklaring att man ställer sig bakom kyrkans tro och värderingar, ansöka om medlemskap och bli god känd som medlem i församlingen av församlingsledningen. Några kyrkor kräver omdop även om man redan är döpt, eftersom de menar att inte barn dopet räcker, men de flesta kristna kyrkor erkänner varandras dop. ? Jag vill gå i kyrkan på julen men det vill ingen annan i min familj. Hur ska jag få dem att fatta att det är viktigt för mig?! Charlotta svarar: Jag förstår att det kan kännas både krångligt och svårt att prata med sina föräldrar om viktiga saker. Många tonåringar upplever att föräldrarna inte förstår och för en del kan det också kännas som att man inte ens vill prata med sina föräldrar. När jag läser din fråga så tolkar jag det som att du vill prata med dina föräldrar, kanske har du redan gjort ett försök? Jag tror att det är en bra utgångspunkt att vilja prata och jag tror också att det kan vara viktigt att komma ihåg att även föräldrar kan känna sig osäkra och missförstådda när de pratar med sina tonåringar! Föräldrar har en skyldighet att lyssna på sina barn och barn har rätt att få bli tagna på allvar. När man ska prata om det som känns viktigt, i ditt fall att gå i kyrkan på julen, är det bra att hitta rätt tillfälle. Det kan vara dumt att ta upp viktiga saker som tar tid att prata om när du eller dina föräldrar är stressade. Berätta för dem att du vill prata om något viktigt och att du vill att de ska lyssna på dig. Föreslå att ni hittar ett tillfälle när ni kan göra detta i lugn och ro. Ibland kan det vara lättare att berätta om det som är viktigt om du innan samtalet har skrivit ner några punkter för dig själv, då kommer du lättare ihåg vad du vill säga. Julen är en helg då många familjer har mycket planering och fasta traditioner. Det kan vara så att dina föräldrar tycker att din önskan att gå i kyrkan krånglar till det eller så kan ske någon av dem vill följa med om du frågar! Oavsett vad så kan du förklara för dina föräldrar att julen är en viktig helg för dig på många sätt och att du gärna vill gå i kyrkan då. Föreslå att ni kan kompromissa om det behövs, det brukar finnas gudstjänster på lite olika tider och det kanske är någon tid som passar bättre in i familjens planering? Jag hoppas att du får ett bra samtal med dina föräldrar och att julen blir bra för er alla! 27 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Förbundssidorna Förbundssidorna Kallelse till Stora rsm tet 2015 å Dags för rikskollekt 2014 får Svenska Kyrkans Unga rikskollekt vid tre tillfällen – tre söndagar när kollekt tas upp till oss i varje församling i Svenska kyrkan. Nästa gång Svenska Kyrkans Unga får rikskollekt är den 14 december. Då har kollekten temat ”Fredliga relationer”. Temat vill lyfta att fred också innebär att ingen ska behöva uppleva övergrepp och våld i skolan, på gatan eller hemma. Vi jobbar tillsammans med dig för att fler barn och unga ska bli trygga nog att våga säga ifrån mot det som är fel. In och twittra under #görfrednu! ö Så här många var vi 7 november 2014! 12 453 Alla lokalavdelningar i Svenska Kyrkans Unga är härmed inbjudna till Stora årsmötet 2015 den 5–9 augusti på Textile Fashion Center i Borås! I början av augusti kan du vara med och bestämma hur Svenska Kyrkans Ungas framtid ska se ut. På Sto ra årsmötet bestäms bland annat vilken verksamhet vi ska ha, vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen och vilka förslag som vi ska arbeta med i framtiden. Det här är din och din lokalavdelnings chans att påverka Svenska Kyrkans Ungas arbete, för att se till att vi blir en ännu bättre kristen barn- och ungdomsorganisation! Om du vill åka på Stora årsmötet, se då till att kon takta din lokalavdelning och säga att du vill bli vald som ombud på lokalavdelningens årsmöte. Är ni flera som vill bli valda går det även att åka på årsmötet som ersättare eller observatör. Kolla efter kallelsen till års mötet hos din lokalavdelning. Kalender Läs mer om Stora årsmötet 2015 på www.svenskakyrkansunga.se/SAM15 December 14 Rikskollekt till Svenska Kyrkans Unga. 31 Medlemsrapportera! Sista dag att registrera medlemmar och funktionskopplingar för 2014. Januari 2015 Dags att förnya medlemskapet för 2015! STORA ÅRSMÖTET 2015 Mars Dags att berätta på Medlemssidorna om vad som beslutades på lokal avdelningens årsmöte. 15 Medlemsrapportera! Sista dag att registrera verksamhets berättelsen för 2014. 22 Rikskollekt till Svenska Kyrkans Unga. Fredliga relationer! Fred är att ingen ska behöva uppleva övergrepp och våld i skolan, på gatan eller hemma. Vi jobbar tillsammans med dig för att fler barn och unga ska bli trygga nog att våga säga ifrån mot det som är fel. Säg ditt via #görfrednu Välkommen till Friluftslägret STORA TÄLT 2015! 4 uni – j 6 2 28 ➜ TROLIGT 4 | 2014 st Bjud in dina kompisar så blir vi fler! RIKSKOLLEKT TILL SVENSKA KYRKANS UNGA juli Glöm int e bort att kolla så at telefonnum t du har rätt mob ilmer och registrer e-postad at på Med ress lemssido på 2015 rna! I börj kommer an du att få att svara ett sms, genom på det ka n du förn medlemsk ya ditt ap. Efter den 1 janu alla förnya ari behöv sitt medle er mskap i Kyrkans Svenska Unga. Om du inte få sms förn r ett yar du dig enklast p www.sve å nskakyrk ansunga. se/ m-sidor. Årets kanske roligaste läger kommer att hållas på Ösjönäs läger gård i Skara stift den 26 juni till 4 juli 2015 (vecka 27). Det är bara att boka in detta datum som heligt och komma! Lägret kommer att vara riktat mot personer som är födda 2005 och tidigare. Skar’u med? Mer information kommer i Troligt och uppdateras löpande på www.friluftslager.org. Tredje söndagen i advent 14 december 2014 | Bg 409-1419 | www.svenskakyrkansunga.se April Kollekt2_G3.indd 3 2014-01-27 08:40 2013 startade Svenska Kyrkans Unga hashtaggen #görfrednu, ett verktyg för att uppmuntra till att sprida tips och förslag på hur man kan göra fred på olika sätt, i sin närhet men också långt borta. Till rikskollektssöndagarna får alla lokalavdelningar en affisch att sätta upp i församlingen och ett kollektcirkulär med information att läsa upp i gudstjänsten. Det finns också ett ledarmaterial med idéer på vad man kan göra i sin grupp i församlingen för att förbereda aktiviteter kopplade till kollektens tema. Läs mer på www.svenskakyrkansunga.se. 30 Sista dag att skicka in motioner till Stora årsmötet. Maj 31 Sista anmälningsdag till Stora årsmötet. Augusti 5–9 Stora årsmötet i Borås. 29 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Barnasinne Bok-& filmtips av Maria Hammarström Torka aldrig tårar utan han dska r. Tema: Hälsa Vad är hälsa och vad är hälsosamt? Ja, vad är friskt och vad är sjukt? I vissa sammanhang blir man behandlad som helt sjuk eller mindre värd för att man är sig själv eller för att man har en funktionsnedsättning. Andra måste kämpa för livet när kroppen sviker och känner sig övergivna av alla friska. Fundera över vad som är ett friskt liv för dig, och hur du själv blir bemött eller bemöter andra utifrån föreställningar om friskt och sjukt. knep & knap hitta vägen ut Finn fem fel! På den vänstra bilden finns det fem saker som inte ser likadana ut eller saknas på den högra bilden. Kan du hitta dem? böcker Min vänstra fot (1989) Christy Brown föddes med cerebral pares, som hindrade hans tal och hans rörelser och han växte upp på Irland i en familj som inte hade gott om pengar. Omgivningen trodde att han skulle vara dömd till ett liv på institution. Trots detta lyckades han bli författare och konstnär, som använde sin vänstra fot som andra använder händerna. En film om att övervinna omständigheterna och visa vem man är under sitt funktionsnedsättning. Rain Man (1988) Charlie är en ganska självupptagen och odräglig ung man. När hans far dör upptäcker han att arvet går till någon annan, en okänd äldre bror, Raymond, som är autistisk och tillbringat större delen av livet på en institution. Förbannad över orättvisan kidnappar Charlie sin bror i förhoppningen att han ska kunna komma över arvet. En film om att upptäcka människan man möter bakom de förutfattade meningar man bär på. 30 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Jag är ju så jävla easy-going av Jenny Jägerfeld, 2013 Joanna går på gymnasiet, har ADHD och kämpar med att huvudet känns som en twitter ström för det mesta. Men när hennes familj får ekonomiska problem finns det inte pengar till hennes mediciner och allt blir verkligt kaos. Joanna råkar stjäla pengar av en knarklangare – och sen blir allt ännu värre. En rapp, rolig och lite thrilleraktig roman om en tjej som kämpar hårt för att hålla livet på rätt köl. Maja och döden av Ann-Marie Ljungberg, 2014 Maja är tretton år och ligger på sjukhuset med cancer. Boken är hennes berättelse om vardagen, att ha en dödlig sjukdom, de vuxna omkring henne, kompisarna, och så Leonard förstås. En bok om att vara ung och få kämpa för livet och ändå längta mycket efter det som alla längtar efter och behöver. Därför hoppar jag av Naoki Higashida, 2013 En unik bok skriven av en trettonårig autistisk pojke från Japan, som skildrar upplevelsen inifrån av att vara autist. Naoki svarar på vanliga frågor som autistiska barn och ungdomar möter som "Varför har du nästan alltid samma ansiktsuttryck?" "Är det sant att du tycker illa om att man rör vid dig?" och får oss att förstå att känslorna och intelligensen inuti honom är densamma som hos oss andra. Lös rebusen! En ledtråd är att det har med en känd julsång att göra. G H E S AS 1000 SE facit Torka aldrig tårar utan handskar (2013) Rasmus flyttar från småstaden till Stockholm på 1980-talet för att få större frihet och kunna leva som homosexuell. Han träffar sin stora kärlek Benjamin, som kommer från en familj som är Jehovas vittnen, och tillsammans får de nya vänner. Men hiv har just uppträtt och snart drabbar det också deras krets. En film om att söka kärlek och identitet under hotet från en dödlig sjukdom. Nu tändas tusen julejus på jordens mörka rund .... filmer av sanna borell Facit finns längst ner! S KA 31 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Barnasinne Barnasinne ”Jesus tycker att man får vara precis som man vill” text: therese gustafsson foto: alex&martin Det är många, i alla åldrar, som funderar kring sin tro och Jesus. I förra numret träffade vi Ida och Edith, tio år gamla, som då tänkte kring Gud och bön. Den här gången har vi pratat om Jesus. Vad tänker du när jag säger Jesus? Ida: Guds son. Edith: Att han korsfästes. Ida: Och att han uppstod. Edith: Att han sa snälla saker till alla och kunde bota sjukdomar. Ida: Och att man får vara precis som man är. Edith Brandt Ålder: 10 år. Favoritämne i skolan: NO, idrott och slöjd. Gör på fritiden: Med i kören Friska Vindar, i Vindhemskyrkan i Uppsala. 32 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Ida Danielsson Khoshnood Ålder: 10 år. Favoritämne i skolan: Slöjd och idrott. Gör på fritiden: Med i kören Friska Vindar, i Vindhemskyrkan i Uppsala. Har du hört någon berättelse om Jesus som du tyckte om? Ida: När Jesus korsfästes. Jag har inte hört någon berättelse direkt från Bibeln, men från boken "Djuren berättar". En eller två gånger har vi gjort Godly play, ett spel som visar och spelar upp en berättelse om Gud och Jesus. Edith: Vi har spelat berättelsen om Noa också. När Noa byggde arken och vad som hände då, sen kommer den sista dagen när Jesus uppstod. Vad skulle Jesus göra om han kom hit idag? Edith: Prata om Gud, vara i många kyrkor och be. Ida: Jag tror att han skulle fråga vad vi tänker på. Edith: Han skulle inte tycka om hur det är på vissa ställen. Ida: Jag har sett en film med riktiga personer som har gjorts nu där Gud är helt vit eller bara har helt vita saker. Edith: Om Jesus var här skulle han kanske tycka att det var dåligt att Gud hade vita kläder och vita saker, han hade kanske något helt annat. Har du sett filmer eller läst olika böcker om Jesus eller Gud? Ida: Jag har läst mer böcker. Edith: Det finns ganska många filmer, om Josef och så. De handlar också om Gud. Ibland förstår jag inte riktigt vad filmerna går ut på. Ida: Ibland visar filmer och böcker saker som inte är lika som jag brukar tro. Om ja g säg er jes vad t us, änke Berät r du då ta dit ? ts milj e var fö ller r din faskicka kompis. O m du in sva v r ill, e t Kyrka till Sv ns Un enska ga, Tr 751 70 oligt, Upps a trolig t@sve la eller till nska unga.s kyrkans e. 33 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Barnasinne g ö r din egen ulle r a o t artist ! Det är busenkelt att göra din egen toarulleartist, som över 10 000 andra gjorde och skickade in till Minimello som du kan läsa om på sidorna 4–7. Landet runt Svenska Kyrkans Unga i Luleå stift, Stiftsgården, Brännavägen 25, 931 44 Skellefteå, 0910-72 57 17, svenskakyrkansunga.se/lulea LULEÅ Biskopens Buckla Den hängivna klacken! Fotograf: Lina Sjöstrand Det du behöver är en toarulle och en massa annat roligt som du har hemma. Vi tog bland annat gamla slipsar, flörtkulor, piprensare, saxar, lim och pennor. Men du kan lika gärna ta trådar, innebandybollar, äggkartonger, trosor och kalsonger, färgat papper och kritor. Klipp, rita och klistra fritt. Kanske har din docka långt hår gjort av godisremmar, eller har din docka en klänning gjord av din gamla klänning? Låt fantasin flöda och gör en hel stad, konsert eller kanske teater fylld med dina egenpåhittade figurer! Spännande final mellan Lycksele och St Olov. Fotograf: Lina Sjöstrand St Olov vinnare av 2013 års buckla. Fotograf: Lina Sjöstrand Prisutdelning på avslutnings Gudstjänsten av bucklan. Fotograf: Lina Sjöstrand Biskopens buckla kommer 2015 att hållas i Skellefteå, där planerandet är i full gång för att göra 2015 års upplaga minnesvärd. Biskopens buckla - populärt kallat ”bucklan” är en innebandyturnering där lokalavdelningarna drabbar samman. Man tävlar om en plåtbit som biskopen i Luleå stift har slagit en buckla på (bucklan) med hjälp av en hammare. Men frågar man veteranerna (de flesta) så säger de att den verkliga kampen ligger i sidopriserna. Det är tävlingar inom kategorier som fairplay, utklädnad, intro och hejarklack med mera. Så kom och delta, i februari 2015 sker nästa drabbning. Kommer Lycksele att försvara titeln ”bäst utklädnad”, kommer någon kunna överrösta Bodens klack och ändå klara av att hålla ett tacktal efteråt eller kommer ni att spela schysstast och bli belönade med fairplay-priset? Bucklan hålls över en helg från fredag till söndag, så under helgen hinner du både spela innebandy, stå på läktaren och vråla, umgås med gamla vänner och träffa nya. Den som inte vill spela innebandy kan heja på sitt lag (vilket är mycket uppskattat). Under helgen kommer också några andakter att hållas där man får möjlighet att varva ner och möta Gud. Så kommer det bli du som åker hem helt slutkörd med en plåtbit med en buckla på? Syns i Skellefteå! /Samuel Karlsson Biskop Hans har tillverkat den åtråvärda bucklan. Fotograf: Lina Sjöstrand s a g n U De e t ö m o Kyrk 16/8-14 34 ➜ TROLIGT 4 | 2014 Fredagen den 15:e augusti satte sig tre utav oss i distriktsstyrelsen på tåget ner till mysiga Härnösand, för att medverka på De Ungas Kyrkomöte under lördagen. Tillsammans med deltagarna från Härnösands distrikt hade vi många olika erfarenheter, sedan tidigare. Förutom lite tekniska problem i början av mötet spann diskussionerna på under ett par timmar och när vi slutligen var färdiga med uppgiften kunde vi slappna av och konstatera att vi var nöjda med våra motionssvar. Det är minsann inte det lättaste att ha möte med så pass många medlemmar på olika orter, men vad gör vi inte för demokratin! Det är alltid en glädje i att få träffa nya människor som dessutom tillhör andra distrikt i vårt avlånga land. Ta chansen, när den ges. Du får så mycket tillbaka! /Cecilia Ylipää 35 ➜ TROLIGT 4 | 2014 posttidning b Returadress: Svenska Kyrkans Unga, Sysslomansgatan 8, 751 70 Uppsala Landet runt Svenska Kyrkans Unga i Lunds stift, Åkersbergsgatan 3A, 243 32 Höör, 0413-27474, www.skul.nu Hälsning från biskop Johan! Nu är den härliga adventstiden här! Som en röd matta rullar den ut sig mot julen. Vi förbereder oss genom att pynta våra hem med stjärnor och ljusstakar, vi träffas och dricker glögg, vi planerar för julbordet, vi köper julklappar och funderar på om vi ska skicka några julkort i år. Sällan har man så mycket att göra som inför advent och jul. Det gäller både i hemmen och i skolan eller på jobbet. I advent blir det mörkare och mörkare, och vi kompenserar efterhand genom att tända fler ljus. Julen inträffar när solen vänder tillbaka till oss, men innan dess står det nästan stilla ett par dagar, precis som att solen tar en liten paus. Av detta kan vi inspireras att också stå stilla. Det fanns en tid när jag sysslade med orientering. Ibland kunde jag komma bland de första i mål, 36 ➜ TROLIGT 4 | 2014 eller till och med vinna, trots att jag inte sprang så snabbt. Jag vågade stanna upp en stund för att läsa kartan och titta på terrängen. Ta dig tid för stillhet i jul. Lyssna på julmusik, umgås med familj, släkt och vänner, besök en kyrka för att njuta av konsert eller fira gudstjänst. Ta dig tid och se att Ljuset kommer. Inte bara genom att solen vänder, utan för att Gud låter sig födas in i vår värld. Guds ansikte blir synligt när julens mysterium sker. Gör som oxen och åsnan och de andra i julkrubban – stanna där Ljuset och Kärleken har sin källa. Med önskan om en fridfull adventstid och julhelg. Biskop Johan Tyrberg, Lunds stift.